Ladda ner - Vaasan yliopisto

274
ACTA WASAENSIA
rättsliga och tekniska åtgärder som utvecklats för att genomdriva och minska vissa
skador i de nya distributionskanalerna har minskat olyckor för materialets del. Trots
att det digitala materialet inte kan utesluta eller avhålla de mest framstående hackers
eller intrångsmakare, kan graden av uteslutande nå en nivå som verkar avskräckande
för andra. När en dylik nivå uppnås, kommer rättsinnehavarna att vara tillräckligt mo-
tiverade att låta sitt skyddade material distribueras i kanalen ifråga. Och allteftersom
variationen och kvaliteten på materialet som distribueras höjs, kommer fler konsu-
menter, användare, att använda ifrågavarande distributionskanal. 1255
Ett uteslutande system kunde för de ideella rättigheternas del innebära att namnet på
upphovsmannen är tryggt ingraverat. Såsom tidigare anförts får god sed på området
avgöra på vad sätt och i vilken omfattning detta sker. Otillåtna angrepp i respekträtten
bör inte heller vara möjliga. Upphovsmannen kan förhoppningsvis förvänta sig att en
användning av hans upphovsrättsligt skyddade material sker i enlighet med god sed
och lojalitetsprincipen följs gentemot honom. Fråga kan här vara att marknaden ställer
villkor, varmed man kan utgå från konkurrensförhållande parter emellan. Lojalitets-
principen innebär i dylika situationer, att man kan förutsätta, att ett hänsynstagande av
den andra partens intressen kan ske under de villkor, att part inte oskäligt hamnar att
kränka sina egna berättigade förmåner. 1256 Rättsinnehavarna kan i ovannämnda situa-
tioner då de erfar att deras upphovsrättsligt skyddade verk med största sannolikhet
säkras även med tillförsikt ta del av överföring i distributionskanaler.
Man kan å ena sidan påstå att digitala verk kan locka till utnyttjanden, på grund av
bl.a. lättillgängligheten och enkelheten att förändra, omarbeta och förvanska källor
och innehåll, 1257 som inte kan omfattas av lojalitetsprincipen.
1255 Se Gaustad 2002: 248–251. Jämför detta med en vädjan från IFPI, skivbolagens internationella
organisation, till dator– och mjukvaruindustrin att skapa ett enhetligt filformat och en enhetlig DRM–
standard så att den lagliga nedladdningen av digital musik kunde bli vinstgivande. Konflikten mellan
olika filformat och DRM–standarder har lett till att man inte kunnat uppnå en kritisk massa av konsumenter.
Så länge som standarderna och filformaten inte är kompatibla och enhetliga, kommer den lagliga
nedladdningen av digital musik inte att vara tillräckligt attraktiv i förhållande till den olagliga nedladdningen,
se mer Melin 2004.
1256 Se Kohonen 1997: 127, Rudanko 1989: 37, Muukkonen 1993: 1044 och 1046, Mähönen 2001: 102
och 114, Pohjonen 1994: 149 samt Annola 2003: 73 och 85.
1257 Se Rosén 1993: 45–47.