Ladda ner - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 173
datorprogrammet de använder, kan upphovsmannens namn anges, till exempel på
skärmen för första gången då programmet används eller varje gång programmet öpp-
nas, vilket var vanligt förekommande på 1980-talet. Upphovsmannens namn kan även
anges och framkomma i programmanualen. Huvudproblemet med att ange upphovs-
mannens namn är dock att programmanualerna inte nödvändigtvis följer med själva
programmet. 758
Upphovsmännens namn behöver inte synas direkt på bildskärmen då programmet
startas, utan kravet på god sed torde även uppfyllas, på så sätt att en förteckning över
upphovsmännens namn blir synbar med ett särskilt kommando eller med hjälp av en
skild aktiverande länk. 759 Användaren kan därifrån få ifrågavarande uppgifter. 760 Här
är det inte frågan om att det skulle vara direkt tekniska, praktiska eller störande skäl
som skulle hindra en namnangivelse. 761 Namnangivelsen saknar inte betydelse, efter-
som det kan vara ekonomiskt betydelsefullt för upphovsmannen att bli angiven som
upphovsman, det är fråga om hans renommé och etablering på datorprogrammarkna-
den. Det kan vara fråga om att upphovsmannen önskar dra nytta av spridningen av sitt
verk till den stora allmänheten och önskan om att hans verk skall skilja sig från andras
verk. Information om upphovsmannen kan anses vara en skyldighet. Man kan tala om
den goodwill som både företaget och upphovsmannen åtnjuter. För företaget innebär
underlåtandet att riskerna för att upphovsmannen kräver sin namnangivelserätt över-
hängande enligt Välimäki 762 .
Praxis att ange upphovsmannens namn i samband med datorprogram har dock även i
Finland uppfattats som begränsad. Där behov framkallats har man följaktligen tagit
758
Se dock KB 1987:8: 180, enligt vilket det ses som tillräckligt att ange upphovsmannens namn i programmanualen
till datorprogram.
759
Se Koivumaa 2003: 32.
760
Såsom ett betydande exempel kan dock nämnas Microsoft som följer kutymen att ange upphovsmännen
till datorprogrammen. Till Microsofts tradition har hört, att programmen innehåller gömda
dokument och funktioner. Exempelvis kan nämnas den engelska versionen av operationssystemet Windows
95, där upphovsmännens namn blev synliga på skrivbordet genom att man skapar en ny folder. Se
Kivimäki & Rousku 1997: 1513–1514. Upphovsmännens namn till Windows 98 – operationssystemet
kan man få reda på genom att öppna kontrollpanelen (Control Panel) och därifrån Landsvisa inställningar
på vilken förekommer en världskarta. Genom att på denna karta flytta olika städer på varandra
får man fram upphovsmännens namn i en videoframställning. Upphovsmännen har själva valt detta sätt
att presentera sina namnuppgifter. I världens mest använda operationssystem finner man upphovsmännens
namn, så det är inte sakenligt att hävda att det är en allmän och god sed att inte ange upphovsmännen
i IT–branschen.
761
Se Koivumaa 1995: 160.
762 Se Välimäki 2006: 34.