Ladda ner - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 151
den är en etisk generell norm, som kontrollerar rättvisan inom ramarna för skeendet
med materialet i verksamheten. God sed binder moralen till rätten. Handelsseden krä-
ver upprepningar i det förflutna, medan normerna för god sed återkommer i framtiden.
Handelsseden finns inom branschen, dvs. de samfund den verkar inom, medan god
sed är aktörsbunden. 638 Dock kan en utgångspunkt vid tolkningen av stadgandet i 2
kapitlets 1 § KSL vara, att om en viss verksamhet strider mot god handelssed är det
inte heller förenligt med god sed. Beaktas kan, att det kan finnas fall, där ett givet för-
farande strider mot god handelssed därför att det kränker näringsidkarens konkurrent
utan att för den skull kränka konsumenten eller vice versa. Ett dylikt handlingssätt kan
inte anses strida mot stadgandet. 639 Således föreligger inte hinder för att en viss mark-
nadsföring anses strida mot god sed även om den inte ansetts stå i strid med gott af-
färsskick. Viss ledning vid tolkningen av stadgandet i 2 kapitlets 1 § KSL kan erhållas
ur den praxis som centralhandelskammarens opinionsnämnd mot illojal konkurrens
utformat, trots att nämndens praxis inte kan anses vara bindande vid tolkningen av
ifrågavarande stadgande. 640
I regeringens proposition till konsumentskyddslag 641 anses att marknadsföring kan
strida mot god sed också på grund av det distributionssätt som används. Man har t.ex.
i förarbetena till konsumentskyddslagen ansett det strida mot stadgandet att kuvert
som kan förväxlas med myndigheternas kuvert används. 642
Genom lagen mot otillbörligt förfarande i näringsverksamhet 1 § har likaså förbjudits
handling i strid mot god sed. Generalklausulen ifråga kan användas både då man i
konkurrenssyfte tillgriper marknadsföring som strider mot god affärssed och då små-
företagare och enskild yrkesutövare blir föremål för otillbörlig marknadsföring. Be-
greppet god sed skall här närmast förstås som god affärssed. 643 Lagen om otillbörligt
förfarande i näringsverksamhet förbjuder handlingar som strider mot god affärssed
638 Se närmare och utförligare Annola 2003: 291–295.
639 Se närmare kapitel 3.5. om respekträtten. Jämför hur man inom respekträtten anser, att vad som är
kränkande för upphovsmannens anseende eller egenart, i de fall där respekträtten berörs, inte behöver
vara nedsättande för upphovsmannen och att upphovsmannens egen subjektiva uppfattning inte allena
avgör om egenarten kränkts.
640 Se Ämmälä 1993: 21–22 och 2001: 126.
641 Se RP 8/1977: 25–26 och Wilhelmsson 1989: 109.
642 Se kapitel 3.6.2.2. om webbsidor och länkar och kapitel 4.3.6. om ideellrättsliga problem vid mobila
tillämpningar. Jämför här med kränkning av ideella rättigheter, t.ex. vid hämtande länkar samt förväxlingsbart
material vid mobila tillämpningar.
643 Se Tiili 1979: 147.