Ladda ner - Vaasan yliopisto
Ladda ner - Vaasan yliopisto
Ladda ner - Vaasan yliopisto
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
150<br />
ACTA WASAENSIA<br />
I konsumentskyddslagstiftningen innehåller 2 kapitlets 1 § en ge<strong>ner</strong>alklausul för re-<br />
gleringen av marknadsföringen. 636 Det i stadgandet använda begreppet förfarande som<br />
strider mot god sed är avsett att täcka de flesta handlingar i strid mot gott affärsskick.<br />
Förhållandet mellan god sed och gott affärsskick eller god affärssed är inte helt klart.<br />
Man talar även om god handelssed eller handelsbruk, som nämns i 3 § köplagen. 637<br />
Med uttrycken menas inte alltid likadan sed. Ibland avses med god handelssed som<br />
tillämpas mellan parter inom en viss bransch, något som inte kan tillämpas på andra<br />
situatio<strong>ner</strong>. God sed särskiljs från handelssed. Tillkomsten av handelssed utmärks ge-<br />
nom upprepningar och inarbetning eller etablering. Handelsseden får även sitt förplik-<br />
tande av erfarenheter från samfund. Kriterierna för god sed uppfylls inte genom dessa<br />
förutsättningar. Enligt Annola hänför sig bl.a. den innehållsmässiga värderingen av<br />
handelssed enbart till värdering av sedens skälighet, medan god sed representeras av<br />
innehållsmässiga kriterier. Handelsseden kan sägas innefatta vissa formella kriterier<br />
vid tillkomsten, medan god sed har dessa särskilda innehållsmässiga kriterier, dvs.<br />
Varumärkeslagen stadgas, att varumärken inte får registreras, om märket är stridande mot god sed. Se<br />
närmare Pohjonen 1993: 137och Haarmann 2006: 269. 4 § Mönsterlagen innefattar också ett stadgande<br />
om att mönster inte får registreras, om det strider mot god sed. Det förekommer inte ännu rättspraxis i<br />
Finland gällande mönster stridande mot god sed. Se Pohjonen 1993: 137 och Haarmann 2006: 220.<br />
Se Nybergh, F. 2004: 208–210, 250, 268, om kravet på god sed, i form av ge<strong>ner</strong>alklausuler, inom<br />
bank–, kreditgivnings– och försäkringsverksamhet. Enligt Wuolijoki 2003: 66 är innehållet i stadgandet<br />
inom god sed vid bank– och försäkringsverksamheten inte enhetligt. Lagstiftaren har inte strävat<br />
efter att precisera begreppen eller definiera kriterierna för dem utan man har velat lämna dem öppna för<br />
tolkning.<br />
Se även 3 kapitlet 3 § 1 mom. Arbetsavtalslagen, enligt vilken en arbetstagare får inte åt någon annan<br />
utföra sådant arbete eller utöva sådan verksamhet som, med hänsyn till arbetets natur och arbetstagarens<br />
ställning, såsom en konkurrerande handling i strid med god sed i anställningsförhållanden uppenbart<br />
skadar arbetsgivaren. Se även Ämmälä 2001: 125–126.<br />
Se även 3 § finska Bokföringslagen, där kravet på god bokföringssed förekommer och Mähönen 1993:<br />
79 om god bokföringssed, där det bl.a. konstateras att en hävdvunnen sed inte nödvändigtvis är god,<br />
men den bör vara skälig och rättsenlig. I förarbetena till bokföringslagen har man ansett att god bokföringssed<br />
får sitt innehåll ur utformningen av konventio<strong>ner</strong> om bokföringspraxis och –teori. Se RP<br />
111/1992 och RP 173/1997. Dessa sednormer, som kan gälla bokföringens form och materiella innehåll,<br />
utvecklas ständigt. Bokföringsnämnden kan enligt 8 kapitlet 2 § 1 mom. bokföringslagen ge, på<br />
basen av myndigheters och bokföringsskyldigas anhållan, råd och utlåtanden om tillämpning av bokföringslagen.<br />
Bokföringsnämndens allmänna råd och utlåtanden spelar en central roll vid handledningen<br />
av bokföringspraxis och utformningen av god bokföringssed. Se Järvinen, Prepula, Riistama & Tuokko<br />
2000: 29–52 och Leppiniemi 2000: 100. Bokföringsnämndens ställning i egenskap av givare av utlåtanden<br />
om god bokföringssed kan jämföras med upphovsrättsrådets ställning, som enligt 55 § upphovsrättslagen<br />
ger utlåtanden om tillämpningen av upphovsrättslagen, samt om, vilket förfarande som skall<br />
anses vara i enlighet med god sed enligt 11 § 2 mom och 22 § upphovsrättslagen. Utlåtandena innehar<br />
en avsevärd praktisk betydelse, fastän ställningstagandena i utlåtandena är av rådgivande karaktär och<br />
inte rättsligt bindande.<br />
Om andra stadganden om god sed, se närmare Saarnilehto 1992: 5–16.<br />
636 Se kapitel 2, 1 § konsumentskyddslagen som förbjuder marknadsföring som strider mot god sed och<br />
Kivivuori et al 1978: 42–47 och KOM (2001) 531 om konsumentskyddet i EU, där ett ramverk för god<br />
marknadssed framläggs,.<br />
637 Se närmare Tiili 1979: 171–172 och Saarnilehto 1993: 17. Se även Aarnio 1989a: 224, där handelssed<br />
(kauppatapa) definieras som en underart av sedva<strong>ner</strong>ätten.