Ladda ner - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 15
resultat av en kombination av några av de andra typerna av konvergens). 7 Den snabba
tekniska framskridningen under de senaste decennierna har följaktligen förutsatt för-
ändringar i upphovsrättslagen i sin helhet. Den viktigaste orsaken till behovet och exi-
stensen av ideella rättigheter kan anses vara den makt som teknologin utövar. 8
Den digitala teknologin gör det möjligt att kopiera upphovsrättsskyddade verk till
mycket låga kostnader och utan förluster i varken tid eller kvalitet. Det grundläggande
problemet är att digital data som är fritt tillgängligt föreligger utom kontroll och ut-
sätts för manipulation av tredje parter. Fri tillgänglighet till data och information leder
till en ökning av intrång i de ideella rättigheterna. I on-line media, såsom inom t.ex.
media i Internet och intranets, är förlusten av kontroll mycket större än i off-line me-
dia, såsom på disketter, CD-rom eller DVD. 9 Förändringarna i sätten att framställa,
distribuera och använda data och information, som den digitala nätverksteknologin
frambringat, kan även förändra synen på och villkoren för vad som är ett ursprungs-
verk. Det har till exempel poängterats att det kan förekomma skillnader i synen på
vilka verk som kan omfattas av upphovsrätt; framförallt då att man i allmänhet anser
att de verk som omfattas av upphovsrätten är de traditionella, såsom t.ex. bildkonst-
verk och litterära alster, medan man i företagsvärlden snabbare accepterar förändring-
ar, och till exempel i och med digitaliseringen uppfattar att även upphovsrättsliga fe-
nomen som mjukvara, databaser och källkoder åtnjuter upphovsrättsligt skydd. Även
webbsidor, portaler, bredband etc. kan anses höra till denna kategori, för att inte tala
om diverse finansiella instrument som endast förekommer i digitala, immateriella ver-
sioner. 10
De sätt på vilka strukturerna inom medievärlden har förändrats, då stora mediekon-
glomerat 11 ytterligare växer 12 och nya mindre medieaktörer inträder på marknaden,
7
Se Seipel 2004: 50–51 och Sandfeld Jakobsen 2004: 61–73, 299–301. Produktionen av kunskap kan
även anses som essensen i informationssamhället, se t.ex. Rai & Lal 2000: 223–225. Bland de första
som överhuvudtaget använde sig av begreppet informationssamhälle, kan nämnas bl.a. Drucker 1969,
Touraine 1969 och Bell 1973.
8
Se t.ex. Banki 1992: 8.
9
Se Dreier 1997: 4.
10
Se t.ex. Dreier 2000: 5, Kemppainen 2004: 4 och Petrusson 2004: 27–28. Det kan även påtalas att
t.ex. en strikt uppfattning av mönsterrätten inte medför någon ideell rätt för upphovsmannen trots att
bl.a. god industridesign kan innehålla konstnärliga och motsvarande element som skulle berättiga ett
ideellrättsligt skydd, se t.ex. Ahnegård, Asp & Ström 2001: 52–53.
11
Konglomerat består oftast av disparata enheter som kan vara relativt löst integrerade genom någon
form av struktur som leds av ett s.k. holding – bolag, se t.ex. Teece 2000: 60–61.