Ladda ner - Vaasan yliopisto

146
ACTA WASAENSIA
rättsprinciper som kan styra tolkningen av lagreglerna och, så att säga, fylla de luckor
som lagreglerna lämnat öppna. Rättsprinciperna har så kallat institutionellt stöd. Före-
komsten av en specifik lagregel kan motiveras genom att hänvisa till tidigare dom-
stolsbeslut samt till konstitutionella och legislativa principer. Det finns ingen allmän
kontroll genom vilken man kunde uppskatta validiteten av rättsprinciper i vissa speci-
fika fall. I motsats till normala rättsregler är rättsprinciperna inte giltiga eller ogilti-
ga. 614 Den rådande lagen utesluter dock inte i sig moralnormer. Enligt von Wright kan
inte ens moralnormer identifieras med det totala antalet rättsliga föreskrifter som kan-
ske stöder dem 615 . Det faktum att rättsnormer och moralnormer har liknande känne-
tecken gör dem inte i sig identiska eller reducerar inte den ena typen av normer till en
kategori inom den andra.
I Finland har rättshandlingar som ansetts strida mot principen om god sed förklarats
ogiltiga redan innan specifika rättsregler förekommit i lagen i fråga. 616 I rättslitteratu-
ren har rättshandlingar som stått i konflikt med principen om god sed uppfattats som
tillhörande de mest nedvärderade typerna av otillbörliga handlingar. Otillbörligheten i
en rättshandling på grund av att den står i konflikt med principen om god sed, kan
även anses bero på att rättshandlingen ifråga är klart illegal. 617 Denna syn kan god-
kännas, särskilt om begreppen ”lag” och ”lagenlighet” uppfattas som att omfatta alla
normer och rättsprinciper, också de som uttryckligen inte ingår i den skrivna lagen. En
rättshandling som står i konflikt med principen om god sed skulle därmed kunna anses
strida mot vad tillhör den allmänna rättsordningen. 618
Enligt Aarnio och Peczenik kan principen om god sed karaktäriseras såsom tillhöran-
de sedvanerätten. Sedvanerätten kan omfatta sådana etablerade handlingssätt som be-
rör allmänheten generellt, eller något specifikt område som inte explicit är uttryckt i
lagen. Watson för fram åsikten att sedvanerätten är vanligast inom områden där lagen
tenderar att vara minst teoretisk. Men lagen kräver dock teoretiska utgångspunkter,
oavsett om dessa utgångspunkter alltid är implicita. Följaktligen, för att en sedvana
skall betraktas som lag i det västerländska rättssystemet, krävs det mer än bara
614 Se vidare Lagerspetz 2001: 298–299.
615 Se von Wright 1963: 12–13,
616 Se bl.a. Apala–Arlander 1972: 173–175.
617 Se bl.a. Halila & Tarasti 1989: 55–56.
618 Se Ämmälä 1993: 41 och Ämmälä 2001: 125.