Ladda ner - Vaasan yliopisto

142
ACTA WASAENSIA
som upphovsmannen (eller den utövande konstnären) själv lanserat på sitt verk, oav-
sett det är borgerligt, konstnärsnamn eller pseudonym. 602 Schönning anser, att om
upphovsmannen (eller den utövande konstnären) har använt ett konstnärsnamn, fyller
angivelse av det rätta namnet inte de krav som uppställts i lagen och frågan är då om
en kränkning av de ideella rättigheterna. Med andra ord bör man vid exempelvis
pseudonymverk ange det namn som upphovsmannen (eller den utövande konstnären)
valt som konstnärsnamn och angivande också av alla andra namn, konstnärens per-
sonnamn uppfyller inte kraven på namnangivelse och kan anses som kränkning av de
ideella rättigheterna. 603 Sijthoff Stray och Wagle & Ödegaard anför, att upphovsman-
nen och den utövande konstnären beslutar själva om sitt namn eller konstnärsnamn
och kan också själva bestämma att använda pseudonym eller att vara anonym, men
upphovsrättslagen förutsätter inte angivande av annat namn än det upphovsmannen
eller den utövande konstnären valt. Paternitetsrätten är nämligen i första hand upp-
hovsmannens eller den utövande konstnärens rätt. Gränserna för namnangivelserätten
regleras av god sed i enlighet med 3 § 1 mom, där utgångspunkten är att namnangi-
velseplikten och god sed bestämmer om namnet bör anges i olika situationer. 604 Det
konstateras att vad som är god sed avgörs av praxis för den aktuella verkstypen. 605
I fallet HD 2005: 92 gällde olika versioner av utövande konstnärens eget namn och
inte en pseudonym eller konstnärsnamn vs. eget namn. Oberoende av detta förutsätts
att namnet anges enligt god sed och att man följer lojalitetsprincipen gentemot den
utövande konstnären och är pålitlig och renhårig. Då den utövande konstnärens namn
hade den beteckning eller signatur, som hon numera använde i egenskap av etablerad
konstnär och med mer utvecklad sångteknik, gav den gamla inspelningen märkt med
hennes nuvarande konstnärsnamn ett sämre intryck av hennes prestationer. Man kan
anföra att skivbolaget inte handlade enligt god sed eller enligt lojalitetsprincipen gent-
emot henne då de förbisåg hennes önskemål om namnteckningen, utan hade agerat
med egen fördel och förtjänst i sikte. Konsumenten kan bli vilseledd att införskaffa ett
verk, som kvalitetsmässigt visavi framförandet inte är på den nivå som den angivna
utövande konstnärens namn förutsätter, varmed frågan om eventuell ekonomisk för-
lust för honom kan komma ifråga då verket inte motsvarade det han förväntat sig.
602 Se Lund 1961: 94.
603 Se Schönning 1998: 169.
604 Se t.ex. Verronen 2001: 31.
605 Se Sijthoff Stray 1989: 65 och Wagle & Ödegaard 1997: 190.