Ladda ner - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 139
som inte är i enlighet med vad som kan uppfattas som ett ärbart och ärligt beteende. 594
Med hjälp av lojalitetsprincipen kan man således precisera innehållet i god sed. Man
kan anse ett förfarande vara stridande mot god sed, som inte är enligt lojalitetsprinci-
pen. Enligt stadgandet om namnangivelserätten och citaträtten är det inte i enlighet
med god sed att utnyttja någon annans upphovsrättsligt skyddade verk om man inte i
skälig mån tagit hänsyn till upphovsmannens eller upphovsrättsinnehavarens rättighe-
ter.
Det hävdas ofta att det råder en strukturell konflikt i upphovsrätten mellan upphovs-
mannens intressen och de intressen som utnyttjaren av upphovsrättsskyddade verk
har. Å ena sidan bör lagstiftaren beakta skyddet av upphovsmannens ekonomiska och
ideella rättigheter, å andra sidan bör han garantera allmänheten tillgång till kreativa
verk och fri kommunikation. Den primära utgångspunkten för lagstiftaren har varit att
säkra upphovsmännens rättigheter.
De krav som paternitets- och respekträtten ställer att namnge upphovsmannen och att
respektera verk som han skapat kan, som sagt, tolkas som krav av liknande art som
lojalitetsprincipen hos en kontraktspart. 595 De krav som paternitets- och respekträtten
ställer kan även omfattas av lojalitetsprincipen, dvs. att på ett redligt sätt beakta upp-
hovsmannens rättigheter. Lojalitetsprincipen förutsätter även för konsumenten eller
för utnyttjaren av upphovsrättsliga verk, att hänsyn tas till deras intressen av tillgång
till information och till att utnyttja skyddade verk. Det kan rentav hävdas att det före-
kommer en plikt att avstå från sådana handlingar som kunde hindra ett legitimt utnytt-
jande av skyddade verk. 596
Man kan betona att det inte är enbart i upphovsrättsliga kontrakt som lojalitetsprinci-
pen är av betydelse, utan även i upphovsrätten i övrigt. Det kan även vara fråga om att
när upphovsmannens paternitets- och respekträtt skyddas, skyddas även konsumenter-
na från risken för onödiga misstag vid köp av produkter och därpå följande ekonomis-
ka förluster. Följande rättsfall förklarar problematiken kring namnangivelserätten.
594 Se bl.a. Kartio 1997: 160.
595 Se t.ex. Saarnilehto 1992: 11.
596 Se Koktvedgaard & Levin 2003: 105.