Ladda ner - Vaasan yliopisto

1. INTRODUKTION
1.1. Utgångspunkter för forskningen
1.1.1. Digital media och upphovsrätt
ACTA WASAENSIA 13
Intresset för digital media och upphovsrätt har ökat. Med ”digital media” skall inte
endast förstås WorldWideWeb, utan även andra medier där digitaliseringen framskri-
dit, såsom t.ex. TV, radio och mobila nätverk. Överlag gäller att betydelsen av imma-
teriella rättigheter, IPR, har accelererat. Skapandet av konkurrensfördelar på markna-
den med hjälp av IPR och uppmärksamheten för området ifråga är således mycket
stor. Upphovsrätten består av två olika typer av exklusiva rättigheter för upphovs-
mannen, de ekonomiska och de ideella rättigheterna. Upphovsrättslagen benämner
uttryckligen rättigheterna enligt 2 § som ekonomiska, medan visavi de ideella rättig-
heterna är det snarare frågan om innebörden av rättigheterna som är av ideell art.
De ekonomiska rättigheterna består i första hand av rätten att framställa exemplar av
verket och rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten. Rätten att göra verket
tillgängligt för allmänheten omfattar, då enligt direktivet om harmonisering av vissa
aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, det s.k.
Infosoc-direktivet 1 , fyra förfoganden: 1) överföring av digitala verk, 2) offentligt
framförande av verket, 3) spridning av fysiska exemplar av verket och 4) offentlig
visning av verket. På samma sätt har de ekonomiska rättigheterna indelats i 2 § 3
mom. den finska upphovsrättslagen. 2
De ideella rättigheterna enligt 3 § upphovsrättslagen är det primära objektet för denna
forskning, nämligen paternitets-, eller namnangivelserätten och integritets- eller re-
spekträtten, det vill säga rätten för upphovsmannen att motsätta sig att hans litterära
eller konstnärliga anseende eller egenart kränks. 3 Till upphovsrättslagens ideella rät-
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa
aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället. Termen informationssamhälle
som används i direktivet kan definieras generellt enligt följande: ”Informationssamhället är ett
samhälle i vilket information används intensivt som ett element i det sociala, kulturella och politiska
livet”, se vidare UNESCO World Information Report 1997/98.
2 Se RP 28/2004: 20–23 och 77–79.
3 Se Harenko, Niiranen & Tarkela 2006: 49.