Ladda ner - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 113
uttrycker grunder, enligt vilka man kan bland olika regelalternativ välja det ”rätta”. 447
Principerna ger således kriterier för tillämpning av rättsregler, de är maximer då saken
gäller hurudan godkänd tolkning av normformulering som förekommer i samhället.
Taxell betonar å sin sida, att man bör ha klart för sig att det förekommer rättsprinciper
med mycket olika innehåll, räckvidd och styrka. 448 Enligt Kavonius kan rättsprinciper
skildra stora linjer i lagstiftningen och ge information från ett bredare område än
många enskilda rättsregler. 449
En distinktion görs vanligen mellan sådana rättsprinciper som är specifika för ett sär-
skilt rättsområde, såsom till exempel kontraktsfrihet, och sådana rättsprinciper som
berör hela rättssystemet, såsom principen om jämlikhet. Uppfattningen om rättsprin-
ciper kan alltså vara tudelad; förutom att rättsprinciper uppfattas som normativa led-
trådar i rättskulturen, kan de ses som mer eller mindre vanliga normer som domstolar-
na tillämpar i rättspraxis. 450
Rättsnormerna kan indelas i rättsregler och rättsprinciper och benämnas med ett
gemensamt begrepp för normer. Både reglerna och principerna påbjuder, förbjuder
eller tillåter något, men det finns en artskillnad mellan regler och principer, vilken
kommer till synes genom att principerna har en mer-eller-mindre-karaktär och ut-
märks med att de påbjuder, förbjuder eller tillåter något i största möjliga mån. En re-
gel realiseras helt eller inte alls och har en antingen-eller-karaktär. 451
Rättsprinciperna är en rättskälla med en klar anknytning till moralnormer. Denna an-
knytning gör det möjligt att finna rättsliga grunder för vissa grundläggande moraliska
värden. Rättsprinciper skall dock inte likställas med moraliska principer, fastän de har
liknande karaktäristika och är värderelaterade. Då rätten distingerat sig till ett eget
specifikt system, är det enligt en positivistisk syn på rätten omöjligt att rätten baserar
447
Se Aarnio 1989b: 121. Jämför här med en åsikt framförd i Karlgren 1960: 23–24, att i tysk rättsteori
och –praxis, som för övrigt haft stort inflytande på nordisk rättsteori, har det gjorts en distinktion mellan
rättsprinciper som omfattar sedvanerätt i traditionell mening och rättsprinciper som enbart är av
objektiv natur. Rättsprinciper i traditionell mening karaktäriseras av en opinio necessitatis och har alltid
företräde framom dispositiv rätt. Beroende på den typ av kontrakt eller avtal det är frågan om och parternas
intentioner, kan rättsprinciper av objektiv natur i vissa situationer uppfattas ha företräde framom
dispositiv rätt och i andra situationer som bereda väg för dispositiv rätt.
448
Se Taxell 1976: 186.
449
Se Kavonius 2003: 25.
450
Se Tuori 2004: 1219, Tähti 1999: 3 och Makkonen 1981a: 79.
451
Se Norrgård 2002: 36–37, Alexy 1986: 72–76 och Kavonius 2001: 58.