Riv stängslen - Mediestudier
Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier
fram det komplexa och svårtolkade i tillvaron får sällan några rubriker. Mediernas behov av kul fajter bidrar till att polarisera politiken och hela samhällsdebatten. Människor man möter i vardagen har ofta svårt att känna igen sig i den medialiserade politikens svartvita konfliktschema. De har ofta ingen lust att bli inplacerade i den ena eller andra lägret. De flesta människor befinner sig åsiktsmässigt någonstans i mitten och har ofta inte heller bestämt sig för en slutgiltig ståndpunkt. I public journalism-litteraturen kallas detta ambivalens, ”den gråzon i den offentliga debatten där det finns utrymme att ifrågasätta, testa idéer och vinna självförtroende i en åsikt”. 7 Det är i själva verket denna öppenhet som utmärker det obundna, medborgerliga samtalet, som vi såg i kapitel tre. Folk prövar sig fram, hoppar mellan olika möjliga ställningstaganden, tvekar och säger emot sig själva. De passar inte in i journalistikens mallar och känner sig inte särskilt väl representerade i de politiska samtal som förs på högre nivå. Men det är inte folkets politiska stringens som behöver skärpas, utan journalisterna som måste lära sig hur ställningstaganden på medborgerlig nivå egentligen kommer till. 8 En journalistik som inte tar sin utgångspunkt i det ambivalenta kan aldrig bli särskilt sann. Detta behöver illustreras närmare. Åsikter i soffan Fiskutkörare Flavio Goncalves kommer hem till lägenheten i Årsta klockan kvart över fyra efter tio timmars lågavlönat slit. Med sig har han två smågnälliga och trötta dagisbarn. Hans fru Lena är redan hemma, sjukskriven några dagar för smärtor i bakhuvudet och nacken. Stress, tror doktorn, som vill hålla henne hemma en vecka till. Men det går inte. För pengarnas skull. Och hon har ett alldeles nytt jobb, kan inte vara borta. ”För oss normala människor tror jag inte att den sociala tryggheten är för stor”, säger Lena Goncalves försiktigt. Hon vet att hennes make inte håller med. Flavio vill gärna få sänkt skatt. Han ligger i det där inkomstläget där FOLKETS RÖST 99
marginaleffekterna är skyhöga och skulle gärna ta en större risk för egen del: behålla mer av inkomsten och därmed få betala mer för välfärdstjänsterna. ”Så är det i Portugal, där jag kommer ifrån. Där kan man tjäna pengar om man vill”. Men det finns inget tvärsäkert över hans ståndpunkt. Han vet att alla inte är friska och starka som han själv. ”Om det bara var mig det handlade om kanske jag skulle föredra det. Men för hela landet? Det är skitsvårt.” 9 Det här var hösten 2000 då moderaterna gjorde sitt stora inbrytningsförsök i LO-leden. Skattesänkarpolitiken marknadsfördes som en räddning för låginkomsttagare ur fattigdomsfällan. Motangreppet från socialdemokraterna blev det väntade, debatten polariserades snabbt och fördes långt över huvudena på dem som det faktiskt handlade om. Mobila redaktionen gjorde ett försök att ta ner diskussionen på marken. Vi tillbringade ett par mycket tidiga morgnar i Årsta partihallar bland fruktberg och isblock för att pejla synen på skattefrågan bland dem som jobbade där. Där träffade vi Flavio Goncalves och hängde så småningom med honom hem. Varken Flavio eller hans fru Lena pratar politik till vardags. De är inte så intresserade säger de och de tror inte på något parti. Men i deras soffa pågår nu ett högst relevant samtal om skattesänkningens plusoch minuskonto. ”Okej, om jag får de här pengarna, det är väl jättebra. Men om jag får betala mer för att gå till läkaren? Mer för medicinerna? Och om barnen blir sjuka. För mig känns det mest otryggt”, säger Lena. Flavio invänder att tryggheten väl inte är så överdrivet bra nu heller, trots höga skatter. Tandvården är ett ekonomiskt kaos. Och inte ens moderaterna kommer väl att våga höja läkaravgiften särskilt mycket? Ändå, efter ett visst trampande fram och tillbaka, kommer han till slut fram till samma punkt som Lena, nästan lite skamset: ”Du vet vad jag tycker om skatten, men man vill ju inte drabbas. Lika bra att fortsätta som det är.” 100 FOLKETS RÖST
- Page 44 and 45: deltagardemokrati med deliberativa
- Page 46 and 47: inriktning - och därmed dess inver
- Page 48 and 49: Traditionella elitdemokrater (eller
- Page 50 and 51: Det som skiljer är mest vem som sk
- Page 52 and 53: 4 Samtal Maktskillnader Redovisning
- Page 54 and 55: - Det enda man kan göra är att ly
- Page 56 and 57: Hur ser då ett fungerande offentli
- Page 58 and 59: möjligheten till kompromiss. För
- Page 60 and 61: gen fungerar. ”Jag är övertygad
- Page 62 and 63: från sammanhang), samtidigt som po
- Page 64 and 65: 5 Privatsaker ”Det föreligger en
- Page 66 and 67: Vi pejlade inställningen till valf
- Page 68 and 69: jamin Barber, är politiken något
- Page 70 and 71: esluten som få egentligen önskade
- Page 72 and 73: Nittonåriga tjejer, fyrtiotreårig
- Page 74 and 75: 6 Lundquist (2001), 249 7 Samtidigt
- Page 76 and 77: skulle behövas att alla som flytta
- Page 78 and 79: mot ”invandrare”. ”Dom” är
- Page 80 and 81: samtalet. Hela poängen är att all
- Page 82 and 83: Det gemensamma - igen ”Ja, vad sk
- Page 84 and 85: för många av våra temasidor i ti
- Page 86 and 87: att hitta sätt att diskutera probl
- Page 88 and 89: 7 Folkets röst Idioter Telefonen r
- Page 90 and 91: människor på sidorna så att tidn
- Page 92 and 93: till läsarnas tio-i-topp-lista öv
- Page 96 and 97: Medborgarens blick En mannen-på-ga
- Page 98 and 99: Ska programledare få bära slöja
- Page 100 and 101: tion to it”, skriver till exempel
- Page 102 and 103: per in fler, annars kan motsättnin
- Page 104 and 105: hamnar i Viksjö. Fast det är samm
- Page 106 and 107: Hej! Oerhört intressant tema. Viss
- Page 108 and 109: Noter 1 Janne Josefssons dolda kame
- Page 110 and 111: ten, Göteborgs-Tidningen, Vestmanl
- Page 112 and 113: Vi tillbringade tre veckor på Skä
- Page 114 and 115: Ett enkelt flygblad med frågor är
- Page 116 and 117: Tips 9: Sätt ihop en panel En läs
- Page 118 and 119: utbildad medelklass i bostadsrätt
- Page 120 and 121: gör. Även om de verkar leda bort
- Page 122 and 123: • • • Modellen är enkel: Gå
- Page 124 and 125: Andra verktygslådan: Välja ämne
- Page 126 and 127: Gå till polisen? Aldrig. Artikelse
- Page 128 and 129: han vägrat låna ut sin mobil. Det
- Page 130 and 131: Tredje verktygslådan: Mötet med l
- Page 132 and 133: Men hur gör man, om föräldrar fa
- Page 134 and 135: Ovanliga bildlösningar kan väcka
- Page 136 and 137: Texten låg under en stort uppdrage
- Page 138 and 139: Tidningen måste vara en plats där
- Page 140 and 141: Att lägga människorna högst upp
- Page 142 and 143: • • • Lyft fram fungerande ex
fram det komplexa och svårtolkade i tillvaron får sällan några rubriker.<br />
Mediernas behov av kul fajter bidrar till att polarisera politiken och hela<br />
samhällsdebatten.<br />
Människor man möter i vardagen har ofta svårt att känna igen sig i<br />
den medialiserade politikens svartvita konfliktschema. De har ofta ingen<br />
lust att bli inplacerade i den ena eller andra lägret. De flesta människor<br />
befinner sig åsiktsmässigt någonstans i mitten och har ofta inte heller<br />
bestämt sig för en slutgiltig ståndpunkt. I public journalism-litteraturen<br />
kallas detta ambivalens, ”den gråzon i den offentliga debatten där det finns<br />
utrymme att ifrågasätta, testa idéer och vinna självförtroende i en åsikt”. 7<br />
Det är i själva verket denna öppenhet som utmärker det obundna, medborgerliga<br />
samtalet, som vi såg i kapitel tre. Folk prövar sig fram,<br />
hoppar mellan olika möjliga ställningstaganden, tvekar och säger emot<br />
sig själva. De passar inte in i journalistikens mallar och känner sig inte<br />
särskilt väl representerade i de politiska samtal som förs på högre nivå.<br />
Men det är inte folkets politiska stringens som behöver skärpas, utan journalisterna<br />
som måste lära sig hur ställningstaganden på medborgerlig nivå<br />
egentligen kommer till. 8 En journalistik som inte tar sin utgångspunkt i<br />
det ambivalenta kan aldrig bli särskilt sann. Detta behöver illustreras närmare.<br />
Åsikter i soffan<br />
Fiskutkörare Flavio Goncalves kommer hem till lägenheten i Årsta klockan<br />
kvart över fyra efter tio timmars lågavlönat slit. Med sig har han två<br />
smågnälliga och trötta dagisbarn. Hans fru Lena är redan hemma, sjukskriven<br />
några dagar för smärtor i bakhuvudet och nacken. Stress, tror<br />
doktorn, som vill hålla henne hemma en vecka till. Men det går inte. För<br />
pengarnas skull. Och hon har ett alldeles nytt jobb, kan inte vara borta.<br />
”För oss normala människor tror jag inte att den sociala tryggheten är för<br />
stor”, säger Lena Goncalves försiktigt. Hon vet att hennes make inte håller<br />
med. Flavio vill gärna få sänkt skatt. Han ligger i det där inkomstläget där<br />
FOLKETS RÖST 99
Change language