Riv stängslen - Mediestudier
Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier
till läsarnas tio-i-topp-lista över de viktigaste valfrågorna. Några medieforskare tolkade detta som att public journalism nu hade kommit till Sverige 4 , eftersom den sortens opinionsmätningar var populära – åtminstone till en början – på de amerikanska pionjärtidningarna. Att kartlägga läsarnas prioriteringar statistiskt är förstås ett bra första steg. Men det räcker inte som guide för journalistiken om kontaktytorna i övrigt är dåligt utbyggda. Vad menar folk när de rangordnar äldreomsorgen högre än skolan? Vad exakt är människor bekymrade för? Bara för att journalister bestämmer sig för att granska äldreomsorgen är det inte säkert att de ställer rätt frågor – de frågor som gör verklig skillnad ur läsarnas perspektiv. En finsk dagstidning, Savon Sanomat, som experimenterade med medborgarpaneler noterade hur en diskussion om äldreomsorgen snart gled över till villkoren på jobbet för 50-åringarna: Hur ska folk hinna engagera sig i sina gamla föräldrar om inte arbetstiden förkortas? 5 Det kanske inte är personalbristen i sig som är den egentliga roten till frustration, utan en mer grundläggande känsla av att banden inom familjen har rationaliseras lite för långt. Folk kanske kryssar för ”skola” när de framför allt vill diskutera integrationspolitikens misslyckade med att skapa ett samhälle som ger alla lika chanser under uppväxten. Associationer och samband följer sällan den kommunala förvaltningsstrukturen. Man måste lyssna. Det behöver knappas sägas att ”folk” inte är någon enhetlig grupp som kan generaliseras och ringas in åsiktsmässigt. Däremot kan man nog utgå från att journalister, politiker, handläggare och andra professionella lätt bygger upp ett speciellt och likartat synsätt som avviker från den mer vardagliga förståelsen bland icke-professionella. Den som dagligen arbetar med skolfrågor, integrationsfrågor eller alkoholprevention ser till exempel verkligheten genom andra glasögon än de flesta mellanstadieföräldrar, Rinkebybor eller tonåringar. Bland högutbildade eller ovanligt aktiva medborgare kan tolkningar och språkbruk ligga rätt nära de FOLKETS RÖST 97
professionellas. Där finns inte heller samma glapp i kommunikationen. Det här handlar om alla andra – de som journalister inte pratar med så ofta. För att träffa huvudet på spiken måste journalister alltså inte bara bli experter på hur frågan ser ut från den officiella horisonten. Det räcker inte med att ringa in ett ämnesområde, läsa på i utredningar och sedan ge sig ut och leta bra fall som kan illustrera den valda vinkeln. Journalister som på allvar vill engagera sin publik måste bli lika mycket experter på hur normala människor ser på frågan, och skaffa sig den förståelsen innan de ger sig ut med färdigt synopsis i hand. Polisreportrar måste lämna polishuset, kommunreportrar slita blicken från ärendelistan. När människor märker att journalisterna verkligen förstår vad de skriver om, och dessutom tar mottagarens perspektiv på allvar, läggs grunden för ett samtal som fler än kommunens politiker har lust att delta i. För den som vill få i gång ett samtal är kontaktytorna – och lyssnandet – kanske viktigare än någonting annat. Särskilt om de sociala avstånden är stora. 6 Ambivalens Avgörande är också vad kontaktytorna används till, vad journalister väljer att lyssna efter. Det finns dramaturgiska reflexer i traditionell journalistik som riskerar att leda snett: dragningen till tydliga ståndpunkter, konflikter och enkla uppdelningar i svart och vitt. I själva verket ställer sig en sådan dramaturgi väldigt mycket i vägen för det medborgerliga samtalet, som ofta präglas av ambivalens och dubbeltydighet. Politikernas stora fördel på den mediala arenan är att de är tydliga. Deras jobb är att företräda ståndpunkter på den ena eller andra kanten av åsiktsspektrat. Till och med folkpartister försöker ta sig bort från den liberala kluvenheten med hjälp av ytterlighetsståndpunkter när det gäller Nato, integration och mobbning i skolan. På samma sätt skaffar sig vissa experter tillträde till debattsidorna genom att torgföra uppseendeväckande och tillspetsade åsikter. Vetenskapsmän som envisas med att lyfta 98 FOLKETS RÖST
- Page 42 and 43: esluten och resultaten, inte på de
- Page 44 and 45: deltagardemokrati med deliberativa
- Page 46 and 47: inriktning - och därmed dess inver
- Page 48 and 49: Traditionella elitdemokrater (eller
- Page 50 and 51: Det som skiljer är mest vem som sk
- Page 52 and 53: 4 Samtal Maktskillnader Redovisning
- Page 54 and 55: - Det enda man kan göra är att ly
- Page 56 and 57: Hur ser då ett fungerande offentli
- Page 58 and 59: möjligheten till kompromiss. För
- Page 60 and 61: gen fungerar. ”Jag är övertygad
- Page 62 and 63: från sammanhang), samtidigt som po
- Page 64 and 65: 5 Privatsaker ”Det föreligger en
- Page 66 and 67: Vi pejlade inställningen till valf
- Page 68 and 69: jamin Barber, är politiken något
- Page 70 and 71: esluten som få egentligen önskade
- Page 72 and 73: Nittonåriga tjejer, fyrtiotreårig
- Page 74 and 75: 6 Lundquist (2001), 249 7 Samtidigt
- Page 76 and 77: skulle behövas att alla som flytta
- Page 78 and 79: mot ”invandrare”. ”Dom” är
- Page 80 and 81: samtalet. Hela poängen är att all
- Page 82 and 83: Det gemensamma - igen ”Ja, vad sk
- Page 84 and 85: för många av våra temasidor i ti
- Page 86 and 87: att hitta sätt att diskutera probl
- Page 88 and 89: 7 Folkets röst Idioter Telefonen r
- Page 90 and 91: människor på sidorna så att tidn
- Page 94 and 95: fram det komplexa och svårtolkade
- Page 96 and 97: Medborgarens blick En mannen-på-ga
- Page 98 and 99: Ska programledare få bära slöja
- Page 100 and 101: tion to it”, skriver till exempel
- Page 102 and 103: per in fler, annars kan motsättnin
- Page 104 and 105: hamnar i Viksjö. Fast det är samm
- Page 106 and 107: Hej! Oerhört intressant tema. Viss
- Page 108 and 109: Noter 1 Janne Josefssons dolda kame
- Page 110 and 111: ten, Göteborgs-Tidningen, Vestmanl
- Page 112 and 113: Vi tillbringade tre veckor på Skä
- Page 114 and 115: Ett enkelt flygblad med frågor är
- Page 116 and 117: Tips 9: Sätt ihop en panel En läs
- Page 118 and 119: utbildad medelklass i bostadsrätt
- Page 120 and 121: gör. Även om de verkar leda bort
- Page 122 and 123: • • • Modellen är enkel: Gå
- Page 124 and 125: Andra verktygslådan: Välja ämne
- Page 126 and 127: Gå till polisen? Aldrig. Artikelse
- Page 128 and 129: han vägrat låna ut sin mobil. Det
- Page 130 and 131: Tredje verktygslådan: Mötet med l
- Page 132 and 133: Men hur gör man, om föräldrar fa
- Page 134 and 135: Ovanliga bildlösningar kan väcka
- Page 136 and 137: Texten låg under en stort uppdrage
- Page 138 and 139: Tidningen måste vara en plats där
- Page 140 and 141: Att lägga människorna högst upp
till läsarnas tio-i-topp-lista över de viktigaste valfrågorna. Några medieforskare<br />
tolkade detta som att public journalism nu hade kommit till<br />
Sverige 4 , eftersom den sortens opinionsmätningar var populära – åtminstone<br />
till en början – på de amerikanska pionjärtidningarna. Att kartlägga<br />
läsarnas prioriteringar statistiskt är förstås ett bra första steg. Men det<br />
räcker inte som guide för journalistiken om kontaktytorna i övrigt är dåligt<br />
utbyggda. Vad menar folk när de rangordnar äldreomsorgen högre än<br />
skolan? Vad exakt är människor bekymrade för? Bara för att journalister<br />
bestämmer sig för att granska äldreomsorgen är det inte säkert att de<br />
ställer rätt frågor – de frågor som gör verklig skillnad ur läsarnas perspektiv.<br />
En finsk dagstidning, Savon Sanomat, som experimenterade med medborgarpaneler<br />
noterade hur en diskussion om äldreomsorgen snart gled<br />
över till villkoren på jobbet för 50-åringarna: Hur ska folk hinna engagera<br />
sig i sina gamla föräldrar om inte arbetstiden förkortas? 5 Det kanske<br />
inte är personalbristen i sig som är den egentliga roten till frustration,<br />
utan en mer grundläggande känsla av att banden inom familjen har rationaliseras<br />
lite för långt. Folk kanske kryssar för ”skola” när de framför<br />
allt vill diskutera integrationspolitikens misslyckade med att skapa ett<br />
samhälle som ger alla lika chanser under uppväxten. Associationer och<br />
samband följer sällan den kommunala förvaltningsstrukturen. Man måste<br />
lyssna.<br />
Det behöver knappas sägas att ”folk” inte är någon enhetlig grupp som<br />
kan generaliseras och ringas in åsiktsmässigt. Däremot kan man nog utgå<br />
från att journalister, politiker, handläggare och andra professionella lätt<br />
bygger upp ett speciellt och likartat synsätt som avviker från den mer<br />
vardagliga förståelsen bland icke-professionella. Den som dagligen arbetar<br />
med skolfrågor, integrationsfrågor eller alkoholprevention ser till exempel<br />
verkligheten genom andra glasögon än de flesta mellanstadieföräldrar,<br />
Rinkebybor eller tonåringar. Bland högutbildade eller ovanligt<br />
aktiva medborgare kan tolkningar och språkbruk ligga rätt nära de<br />
FOLKETS RÖST 97
Change language