Riv stängslen - Mediestudier
Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier
att hitta sätt att diskutera problemen på ett jämlikt och konstruktivt sätt. Lika viktigt är att sudda bort likhetstecknet mellan invandrare och problem. ”När jag som enskild journalist skriver om en ung invandrarkille som är på väg in i tung kriminalitet för att han känner sig utestängd av samhället så berättar jag något som är sant, men om många av mina kollegor skriver liknande artiklar, och om denna typ av artiklar är det enda vi skriver om unga invandrare, så producerar vi tillsammans en lögn”, konstaterade journalisten Oivvio Polite för några år sedan. 13 Problemen måste upp till diskussion, men det gäller att skriva andra saker också. Och vad är det? I kapitel två nämnde jag att den vanligaste, positiva motbilden – den om exotisk matkultur och livliga familjefester – riskerar att ytterligare bekräfta utanförskapet. Dessutom skapas en märkligt tudelad bild som knappast känns sann eller trovärdig för någon. En bättre strategi är att tillåta personer med utländsk bakgrund att uppträda i en stor mängd olika vanliga och ovanliga roller i medierna, precis som vilka som helst, och ha synpunkter på galna ko-sjukan, utbyggnaden av telefonimaster eller utvecklingen av Ericssonaktien. Den etniska bakgrunden hamnar – just – i bakgrunden. Medieprofessorn Kent Asp noterade i en undersökning förra året att den sortens odramatiska gestaltning av invandrare har ökat märkbart under de senaste åren. 14 Är man optimist kan man se det som en närmast lagbunden utveckling: fler och fler vänjer sig vid att samhället har förändras och färre får behov av att diskutera problem. Situationen normaliseras och därmed den massmediala bilden av invandrare. Mot en sådan optimism talar att de flesta redaktioner fortsätter att ha väldigt dåliga kontaktytor utanför svenskreservaten. Normaliseringen av mediebilden skulle definitivt påskyndas om journalister faktiskt träffade somalier, kurder och irakier i fler vardagliga sammanhang och inte huvudsakligen i samband med olika utryckningar, där det ofta just är invandrarskapet som är det intressanta. Det finns en stor skillnad på frågan ”Hur ser du på det här som irakier (eller som invandrare eller som Rinkebybo)?” FRÄMLINGAR 91
och ”Hur ser du på det här?”, rätt och slätt. Att se människor i deras roll som medborgare – deltagare i samhällslivet med egna åsikter och förslag – bidrar starkt till att minska avstånden. Av någon anledning har journalister ofta svårt att upptäcka den medborgerliga förmågan hos sina läsare. Många hakar upp sig på det fördomsfulla och ogenomtänkta i vanliga människors åsikter. Vad det beror på och hur det kan hanteras ska vi diskutera i nästa kapitel. Noter 1 Förkortad version av ett reportage i DN 010601. Araz Abdulahi heter egentligen något annat. 2 Se Ericsson, Molina & Ristilammi (2002) och Boréus (2003) 3 Vi ansträngde oss men lyckades nog inte fullt ut. Statsvetaren Kristina Boréus (2003) har gjort en kritisk granskning av just denna artikelserie och funnit att vår analys – trots goda föresatser – kretsar så mycket kring begreppen ”svensk” och ”invandrare” att de bidrar till en diskriminerande och exkluderande diskurs (en slutsats som jag i och för sig inte helt håller med om). 4 DN 010601 5 DN 020315 6 Enligt en gallupundersökning från 1997 skulle exempelvis 70 procent av mödrarna vilja vara hemma mer än tre år med barnen om de hade råd (Expressen 970816). 7 Med det menar jag att stadsdelen domineras av familjer med svensk kulturell bakgrund 8 DN 020309 9 DN 020309 10 DN 000412 11 DN 020405 12 Ett par dagar efter mordet intervjuade jag en sådan frustrerad, kurdisk tjej. Hon var mycket kritisk mot mediernas huvudspår och gav en helt annan bild av kurdisk identitet. Men den artikeln kom aldrig i tidningen. 13 Brune, red (2001) 125 14 Kent Asp på DN Debatt 021121: ”Den dominerande bilden av invandrare och flyktingar som ’offer’ och ’problem’ är på väg att ge vika för en mer nyanserad och sammansatt bild.” 92 FRÄMLINGAR
- Page 36 and 37: I stället gällde det återigen at
- Page 38 and 39: • • • • • Gå bortom den
- Page 40 and 41: som förs av politiker och experter
- Page 42 and 43: esluten och resultaten, inte på de
- Page 44 and 45: deltagardemokrati med deliberativa
- Page 46 and 47: inriktning - och därmed dess inver
- Page 48 and 49: Traditionella elitdemokrater (eller
- Page 50 and 51: Det som skiljer är mest vem som sk
- Page 52 and 53: 4 Samtal Maktskillnader Redovisning
- Page 54 and 55: - Det enda man kan göra är att ly
- Page 56 and 57: Hur ser då ett fungerande offentli
- Page 58 and 59: möjligheten till kompromiss. För
- Page 60 and 61: gen fungerar. ”Jag är övertygad
- Page 62 and 63: från sammanhang), samtidigt som po
- Page 64 and 65: 5 Privatsaker ”Det föreligger en
- Page 66 and 67: Vi pejlade inställningen till valf
- Page 68 and 69: jamin Barber, är politiken något
- Page 70 and 71: esluten som få egentligen önskade
- Page 72 and 73: Nittonåriga tjejer, fyrtiotreårig
- Page 74 and 75: 6 Lundquist (2001), 249 7 Samtidigt
- Page 76 and 77: skulle behövas att alla som flytta
- Page 78 and 79: mot ”invandrare”. ”Dom” är
- Page 80 and 81: samtalet. Hela poängen är att all
- Page 82 and 83: Det gemensamma - igen ”Ja, vad sk
- Page 84 and 85: för många av våra temasidor i ti
- Page 88 and 89: 7 Folkets röst Idioter Telefonen r
- Page 90 and 91: människor på sidorna så att tidn
- Page 92 and 93: till läsarnas tio-i-topp-lista öv
- Page 94 and 95: fram det komplexa och svårtolkade
- Page 96 and 97: Medborgarens blick En mannen-på-ga
- Page 98 and 99: Ska programledare få bära slöja
- Page 100 and 101: tion to it”, skriver till exempel
- Page 102 and 103: per in fler, annars kan motsättnin
- Page 104 and 105: hamnar i Viksjö. Fast det är samm
- Page 106 and 107: Hej! Oerhört intressant tema. Viss
- Page 108 and 109: Noter 1 Janne Josefssons dolda kame
- Page 110 and 111: ten, Göteborgs-Tidningen, Vestmanl
- Page 112 and 113: Vi tillbringade tre veckor på Skä
- Page 114 and 115: Ett enkelt flygblad med frågor är
- Page 116 and 117: Tips 9: Sätt ihop en panel En läs
- Page 118 and 119: utbildad medelklass i bostadsrätt
- Page 120 and 121: gör. Även om de verkar leda bort
- Page 122 and 123: • • • Modellen är enkel: Gå
- Page 124 and 125: Andra verktygslådan: Välja ämne
- Page 126 and 127: Gå till polisen? Aldrig. Artikelse
- Page 128 and 129: han vägrat låna ut sin mobil. Det
- Page 130 and 131: Tredje verktygslådan: Mötet med l
- Page 132 and 133: Men hur gör man, om föräldrar fa
- Page 134 and 135: Ovanliga bildlösningar kan väcka
att hitta sätt att diskutera problemen på ett jämlikt och konstruktivt sätt.<br />
Lika viktigt är att sudda bort likhetstecknet mellan invandrare och problem.<br />
”När jag som enskild journalist skriver om en ung invandrarkille<br />
som är på väg in i tung kriminalitet för att han känner sig utestängd av<br />
samhället så berättar jag något som är sant, men om många av mina<br />
kollegor skriver liknande artiklar, och om denna typ av artiklar är det<br />
enda vi skriver om unga invandrare, så producerar vi tillsammans en lögn”,<br />
konstaterade journalisten Oivvio Polite för några år sedan. 13 Problemen<br />
måste upp till diskussion, men det gäller att skriva andra saker också. Och<br />
vad är det? I kapitel två nämnde jag att den vanligaste, positiva motbilden<br />
– den om exotisk matkultur och livliga familjefester – riskerar att ytterligare<br />
bekräfta utanförskapet. Dessutom skapas en märkligt tudelad bild<br />
som knappast känns sann eller trovärdig för någon.<br />
En bättre strategi är att tillåta personer med utländsk bakgrund att<br />
uppträda i en stor mängd olika vanliga och ovanliga roller i medierna,<br />
precis som vilka som helst, och ha synpunkter på galna ko-sjukan, utbyggnaden<br />
av telefonimaster eller utvecklingen av Ericssonaktien. Den<br />
etniska bakgrunden hamnar – just – i bakgrunden. Medieprofessorn Kent<br />
Asp noterade i en undersökning förra året att den sortens odramatiska<br />
gestaltning av invandrare har ökat märkbart under de senaste åren. 14 Är<br />
man optimist kan man se det som en närmast lagbunden utveckling: fler<br />
och fler vänjer sig vid att samhället har förändras och färre får behov av<br />
att diskutera problem. Situationen normaliseras och därmed den<br />
massmediala bilden av invandrare.<br />
Mot en sådan optimism talar att de flesta redaktioner fortsätter att ha<br />
väldigt dåliga kontaktytor utanför svenskreservaten. Normaliseringen av<br />
mediebilden skulle definitivt påskyndas om journalister faktiskt träffade<br />
somalier, kurder och irakier i fler vardagliga sammanhang och inte huvudsakligen<br />
i samband med olika utryckningar, där det ofta just är invandrarskapet<br />
som är det intressanta. Det finns en stor skillnad på frågan ”Hur<br />
ser du på det här som irakier (eller som invandrare eller som Rinkebybo)?”<br />
FRÄMLINGAR 91
Change language