Riv stängslen - Mediestudier

tyngdpunkter när de överförs till svenska förhållanden. Etiketter kan också
leda tanken fel. Public journalism har i Sverige förknippats med allt från
opinionsundersökningar till nykterhetskampanjer på nyhetsplats. Det var
inte det vi ägnade oss åt. I den här boken använder jag därför ordet public
journalism när jag talar om den amerikanska rörelsen, dess idéer och skiftande
tillämpningar. Mobila redaktionen har plockat mycket därifrån, men
utelämnat annat. Jag kommer mest att uppehålla mig vid den tolkning
som vi gjorde. För att beskriva det jag och mina kollegor på DN försökte
åstadkomma skriver jag i stället medborgartillvänd journalistik eller medborgarjournalistik
(trots att det låter lite otympligt). Eftersom inspirationen
ändå kommer från public journalism behövs en kort sammanfattning
av vad det ordet står för.
Public journalism
Efter 1988 års presidentvalkampanj, som var ovanligt grov, drabbades stora
delar av den amerikanska journalistkåren av självrannsakan. Om man
skildrade demokratin som en hästkapplöpning, lyfte fram personangreppen
före sakfrågorna – var det då konstigt om väljarna reagerade
med cynism och vände politiken ryggen? Under åren som följde hjälptes
samhällsforskare och intresserade tidningsledare åt att formulera vad
medierna borde göra i stället. Det uttalade målet för rörelsen blev att öka
medborgarnas engagemang och ansvarstagande, att dra in fler i det offentliga
samtalet och att därmed förbättra demokratins funktionssätt.
Teorin förespråkar en journalistik som utgår från vanliga människors
verklighets- och problembeskrivning: Om folk ska tycka att det är någon
mening att delta i samhällslivet måste de känna sig tagna på allvar. Det
kräver i sin tur att journalisterna slår nya broar över till läsarnas värld, till
exempel med hjälp av medborgarpaneler, rådslag och öppna diskussionsmöten.
Public journalism vill behandla läsarna som möjliga aktörer, inte bara
som passiva konsumenter av nyheter. Man vill stimulera en diskussion
INLEDNING 13