Riv stängslen - Mediestudier

Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier

mediestudier.se
from mediestudier.se More from this publisher
12.09.2013 Views

Vi pejlade inställningen till valfriheten, friskolorna och resursfördelningen. Framför allt letade vi personliga erfarenheter. Flera av dem vi pratade med blev nyckelpersoner i våra reportage: en ensamstående, nattarbetande mamma med tre barn som gärna ville byta från Eriksbergsskolan, men som inte ansåg sig kunna eftersom hon inte hade någon bil att skjutsa barnen med. Vadå valfrihet? Ett par från Bangladesh som just flyttat sin son tillbaka till den kommunala skolan efter ett år i en internationell friskola en bit bort. Viktigast för dem var att sonen lärde sig svenska och fick ”svenska värderingar” och då föredrog de vanliga klasskamrater framför den mer prestigefyllda internationella miljön. En villafamilj som efter mycket tvekan just skulle skilja sin dotter från hennes kommunala klass där hon trivdes alldeles utmärkt. Frestelsen att få in henne på en friskola med handplockade lärare blev för stor för föräldrarna, samtidigt som de insåg hela det sociala dilemmat. Artikelserien ville göra det möjligt för föräldrar att mötas, att jämföra valsituationer och spegla sig i varandras erfarenheter. Det var inte porträtterandet av de olika familjerna som gjorde artiklarna speciella, utan att vi så medvetet skildrade föräldrarnas dilemman i en medborgerlig kontext – inte bara som enskilda beslut på marknad. Det var de gemensamma aspekterna, framför allt konsekvenserna, av skolvalet vi fokuserade på. Vi förflyttade frågan från köksborden ut på den offentliga arenan, den sfär där vi ”tvingas att lyfta oss till att begrunda frågorna i ett mer allmänorienterat perspektiv” (för att citera SNS demokratiråd 3 ). Föräldrarna var inte där för att illustrera någonting, utan för att vända och vrida på en svår fråga tillsammans med andra. Man kunde tro att ett sådant ideologiskt anslag skulle resultera i en ensidig propaganda mot valfriheten. Men så blev det inte alls – och det var heller inte avsikten. För samtidigt som vi förde upp frågan från det privata till det offentliga, förflyttade vi också diskussionen bort från den hårt polariserade debatten i de politiska församlingarna. Som alltid när PRIVATSAKER 71

en mångfald av vardagsmänniskor med egna erfarenheter släpps in i en diskussion kompliceras och nyanseras de politiska schablonerna. Det fanns saker som var bra med skolvalet och saker som var dåliga. De som tjänade på valfriheten var inte alltid de man kunde förvänta sig. (I de rikaste delarna av Sollentuna var till exempel de kommunala skolorna så socialt homogena att ingen kände något behov av att byta.) Framför allt var det påtagligt svåra beslut som hade lagts på föräldrarna och som just därför behövde föras upp till gemensam diskussion. Kundsamhället En journalistik som huvudsakligen betraktar politiken – det gemensamma – som en angelägenhet för en officiell elit, den förlorar blicken för det medborgerliga i oss alla. En sådan journalistik ser bara två sfärer: den officiella och den privata. Och i privatsfären finns då bara den egna familjen, de egna pengarna och prylarna. En journalistik som behandlar människor som medborgare erkänner möjligheten till samhällsansvar och kollektivt handlande utanför den politiska sfären. Statsvetaren Olof Petersson konstaterade för några år sedan att många människor underskattar andra medborgares samhällsmoral. Folk tror ofta att andra medborgare är mer egoistiska och samhällsfrånvända än de faktiskt är. ”Det vore intressant”, skriver Olof Petersson, ”att närmare undersöka hur denna snedvridning uppstått. Hur formas våra bilder av människan som samhällsvarelse? Vilken betydelse har exempelvis massmedias människosyn?” 4 Flykten bort från det gemensamma är ett återkommande tema i nutida samhällsanalys. Författare som Zygmund Bauman, Robert D Putnam och Naomi Klein resonerar alla, från lite olika utgångspunkter, om medborgerlighetens tillbakagång och om hur samhällslivet individualiseras och avpolitiseras. Ofta sammanfaller analysen med en kritik av konsumtionsideal och marknadstänkande, och siktar mot kärnan i den liberala samhällssynen. För liberalismen, hävdar exempelvis den amerikanske statsvetaren Ben- 72 PRIVATSAKER

Vi pejlade inställningen till valfriheten, friskolorna och resursfördelningen.<br />

Framför allt letade vi personliga erfarenheter. Flera av dem vi pratade<br />

med blev nyckelpersoner i våra reportage: en ensamstående, nattarbetande<br />

mamma med tre barn som gärna ville byta från Eriksbergsskolan, men<br />

som inte ansåg sig kunna eftersom hon inte hade någon bil att skjutsa<br />

barnen med. Vadå valfrihet?<br />

Ett par från Bangladesh som just flyttat sin son tillbaka till den kommunala<br />

skolan efter ett år i en internationell friskola en bit bort. Viktigast<br />

för dem var att sonen lärde sig svenska och fick ”svenska värderingar”<br />

och då föredrog de vanliga klasskamrater framför den mer prestigefyllda<br />

internationella miljön.<br />

En villafamilj som efter mycket tvekan just skulle skilja sin dotter från<br />

hennes kommunala klass där hon trivdes alldeles utmärkt. Frestelsen att<br />

få in henne på en friskola med handplockade lärare blev för stor för föräldrarna,<br />

samtidigt som de insåg hela det sociala dilemmat.<br />

Artikelserien ville göra det möjligt för föräldrar att mötas, att jämföra<br />

valsituationer och spegla sig i varandras erfarenheter. Det var inte porträtterandet<br />

av de olika familjerna som gjorde artiklarna speciella, utan att vi<br />

så medvetet skildrade föräldrarnas dilemman i en medborgerlig kontext<br />

– inte bara som enskilda beslut på marknad. Det var de gemensamma<br />

aspekterna, framför allt konsekvenserna, av skolvalet vi fokuserade på. Vi<br />

förflyttade frågan från köksborden ut på den offentliga arenan, den sfär<br />

där vi ”tvingas att lyfta oss till att begrunda frågorna i ett mer allmänorienterat<br />

perspektiv” (för att citera SNS demokratiråd 3 ). Föräldrarna var<br />

inte där för att illustrera någonting, utan för att vända och vrida på en<br />

svår fråga tillsammans med andra.<br />

Man kunde tro att ett sådant ideologiskt anslag skulle resultera i en<br />

ensidig propaganda mot valfriheten. Men så blev det inte alls – och det<br />

var heller inte avsikten. För samtidigt som vi förde upp frågan från det<br />

privata till det offentliga, förflyttade vi också diskussionen bort från den<br />

hårt polariserade debatten i de politiska församlingarna. Som alltid när<br />

PRIVATSAKER 71

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!