Riv stängslen - Mediestudier
Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier
från sammanhang), samtidigt som politiken helt skildras från elitnivån, som ett spel för intrigerande politiker. Svenska Dagbladet, å andra sidan, ägnar sig mycket åt att vända och vrida på gemensamma angelägenheter på ett klart deliberativt sätt, men släpper nästan uteslutande in experter i diskussionen vilket gör att identifikationen för vanliga människor blir lidande. Där Aftonbladet erbjuder identifikation utan deliberation bjuder Svenska Dagbladet på deliberation utan identifikation. 11 I inget av fallen uppfylls Yankelovichs kriterier. Ändå är det svårt att se varför det skulle vara så omöjligt. Tidningens roll Det finns många situationer där människor skulle behöva mötas i dialog, men där tid, tillfälle och former saknas, och där samtal i tidningen kan fungera ställföreträdande. Grannarna i Östberga pratar förbi varandra, blockerade av rädsla, klasskillnader och misstro. Journalister kan då välja rollen som mäklare och lyfta fram det som inte annars blir sagt. De kan hjälpa till att kompensera maktskillnader, agera linjedomare och på tidningens sidor sammanföra människor som annars inte ens hälsar på varandra. Den ställföreträdande dialogen mellan Penka Kashmerova och Anette Emanuelsson kan i sin tur följas av tiotusentals läsare i liknande besvärliga situationer, läsare som kan identifiera sig och därmed få hjälp att förstå och hantera sina egna grannkonflikter. Samtalet, fört via ombud, ger på det sättet underlag för mer genomtänkta, medborgerliga ställningstaganden i sakfrågan. Politikerna, som i dessa omkastade roller följer diskussionen från åskådarplats, får slutligen lättare att fatta välunderbyggda och genuint förankrade beslut. 12 Det här är bara ett exempel på hur man kan betrakta tidningen som mötesplats, som arena för medborgerliga samtal och hjälpreda åt demokratin. Journalistens uppgift blir att fungera som samtalsledare – en opartisk men engagerad moderator som värnar om spelreglerna och lotsar diskussionen framåt. Det finns mycket annat att prata om, saker vi ibland SAMTAL 67
glömt bort att vi behöver reda ut tillsammans. När offentligheten allt mer privatiseras har journalisterna en särskilt viktig uppgift. Det är vad nästa kapitel handlar om. Noter 1 Berättelsen är en bearbetning av en artikel i DN 010822 2 Premfors (2000), 48ff, Eriksen & Weigård (2000) 22ff. Habermas använder också begreppsparet socialintegrativ sfär och systemintegrativ sfär. Offentligheten i egentlig mening finns i den socialintegrativa sfären. Det är där våra politiska åsikter och vår kulturella identitet föds. 3 Premfors (2000), Eriksen & Weigård (2000), 151–161. Den deliberativa demokratin skiljer sig från deltagardemokratin genom att den vill hålla isär deliberationen från beslutsfattandet. 4 Det betyder inte nödvändigtvis att de har någon större makt gentemot hyresvärden – bara i förhållande till varandra. 5 Habermas tolkas på detta sätt i Strömbäck (2001a) 78f. Originalkällan är Habermas: Bor- gerlig offentlighet (1984). 6 Strömbäck (2001a) 7 Statsvetaren Charles Lindblom kallar denna trevande och öppna process för probing: ”Människors ’sökande’, ’borrande’ och ’prövande’ i syfte att förstå, formulera åsikter om och agera i anslutning till ett problem”. Citerat i Premfors (2000) 55f. 8 Yankelovich: Coming to Public Judgement (1991) 9 Yankelovich: The Magic of Dialogue (1999) 10 För en fyllig genomgång av hindren för det ideala samtalet, se Räftegård: Pratet som demokratiskt verktyg (1998). 11 Amnéus: Public journalism och demokratin (2003) 12 Bostadsrättsentusiasterna i Östberga nådde majoritet i nästan alla hus, om det nu berodde på framgångsrik dialog eller något annat. Ändå stoppades planerna i maj 2003 av ett förvaltningsbeslut av Boverket. 68 SAMTAL
- Page 12 and 13: 1 Stängslen Våfflor i Skärholmen
- Page 14 and 15: ydde sig om hans förslag. I den to
- Page 16 and 17: programslägenhet och önskar att s
- Page 18 and 19: Måste det vara så? Många mediekr
- Page 20 and 21: 2 Mötesplatser En fallgrop Mötet
- Page 22 and 23: i Husby och startat lokala diskussi
- Page 24 and 25: Den lokala paradoxen Alla vet att l
- Page 26 and 27: kerna. Förr eller senare kanske de
- Page 28 and 29: allvar nu, efter alla år? Äntlige
- Page 30 and 31: gefär samma sociala ställning som
- Page 32 and 33: Åbyborna och övriga DN-läsare, o
- Page 34 and 35: Läsardiskussion i mars 2000. Allt
- Page 36 and 37: I stället gällde det återigen at
- Page 38 and 39: • • • • • Gå bortom den
- Page 40 and 41: som förs av politiker och experter
- Page 42 and 43: esluten och resultaten, inte på de
- Page 44 and 45: deltagardemokrati med deliberativa
- Page 46 and 47: inriktning - och därmed dess inver
- Page 48 and 49: Traditionella elitdemokrater (eller
- Page 50 and 51: Det som skiljer är mest vem som sk
- Page 52 and 53: 4 Samtal Maktskillnader Redovisning
- Page 54 and 55: - Det enda man kan göra är att ly
- Page 56 and 57: Hur ser då ett fungerande offentli
- Page 58 and 59: möjligheten till kompromiss. För
- Page 60 and 61: gen fungerar. ”Jag är övertygad
- Page 64 and 65: 5 Privatsaker ”Det föreligger en
- Page 66 and 67: Vi pejlade inställningen till valf
- Page 68 and 69: jamin Barber, är politiken något
- Page 70 and 71: esluten som få egentligen önskade
- Page 72 and 73: Nittonåriga tjejer, fyrtiotreårig
- Page 74 and 75: 6 Lundquist (2001), 249 7 Samtidigt
- Page 76 and 77: skulle behövas att alla som flytta
- Page 78 and 79: mot ”invandrare”. ”Dom” är
- Page 80 and 81: samtalet. Hela poängen är att all
- Page 82 and 83: Det gemensamma - igen ”Ja, vad sk
- Page 84 and 85: för många av våra temasidor i ti
- Page 86 and 87: att hitta sätt att diskutera probl
- Page 88 and 89: 7 Folkets röst Idioter Telefonen r
- Page 90 and 91: människor på sidorna så att tidn
- Page 92 and 93: till läsarnas tio-i-topp-lista öv
- Page 94 and 95: fram det komplexa och svårtolkade
- Page 96 and 97: Medborgarens blick En mannen-på-ga
- Page 98 and 99: Ska programledare få bära slöja
- Page 100 and 101: tion to it”, skriver till exempel
- Page 102 and 103: per in fler, annars kan motsättnin
- Page 104 and 105: hamnar i Viksjö. Fast det är samm
- Page 106 and 107: Hej! Oerhört intressant tema. Viss
- Page 108 and 109: Noter 1 Janne Josefssons dolda kame
- Page 110 and 111: ten, Göteborgs-Tidningen, Vestmanl
från sammanhang), samtidigt som politiken helt skildras från elitnivån,<br />
som ett spel för intrigerande politiker. Svenska Dagbladet, å andra sidan,<br />
ägnar sig mycket åt att vända och vrida på gemensamma angelägenheter<br />
på ett klart deliberativt sätt, men släpper nästan uteslutande in experter i<br />
diskussionen vilket gör att identifikationen för vanliga människor blir<br />
lidande. Där Aftonbladet erbjuder identifikation utan deliberation bjuder<br />
Svenska Dagbladet på deliberation utan identifikation. 11 I inget av<br />
fallen uppfylls Yankelovichs kriterier. Ändå är det svårt att se varför det<br />
skulle vara så omöjligt.<br />
Tidningens roll<br />
Det finns många situationer där människor skulle behöva mötas i dialog,<br />
men där tid, tillfälle och former saknas, och där samtal i tidningen kan<br />
fungera ställföreträdande. Grannarna i Östberga pratar förbi varandra,<br />
blockerade av rädsla, klasskillnader och misstro. Journalister kan då välja<br />
rollen som mäklare och lyfta fram det som inte annars blir sagt. De kan<br />
hjälpa till att kompensera maktskillnader, agera linjedomare och på tidningens<br />
sidor sammanföra människor som annars inte ens hälsar på varandra.<br />
Den ställföreträdande dialogen mellan Penka Kashmerova och<br />
Anette Emanuelsson kan i sin tur följas av tiotusentals läsare i liknande<br />
besvärliga situationer, läsare som kan identifiera sig och därmed få hjälp<br />
att förstå och hantera sina egna grannkonflikter. Samtalet, fört via ombud,<br />
ger på det sättet underlag för mer genomtänkta, medborgerliga ställningstaganden<br />
i sakfrågan. Politikerna, som i dessa omkastade roller följer<br />
diskussionen från åskådarplats, får slutligen lättare att fatta välunderbyggda<br />
och genuint förankrade beslut. 12<br />
Det här är bara ett exempel på hur man kan betrakta tidningen som<br />
mötesplats, som arena för medborgerliga samtal och hjälpreda åt demokratin.<br />
Journalistens uppgift blir att fungera som samtalsledare – en opartisk<br />
men engagerad moderator som värnar om spelreglerna och lotsar<br />
diskussionen framåt. Det finns mycket annat att prata om, saker vi ibland<br />
SAMTAL 67
Change language