Riv stängslen - Mediestudier
Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier
Hur ser då ett fungerande offentligt samtal ut? Om man följer Habermas är det ett möte där åsikter bildas och stöps om i ett gemensamt resonerande. Öppenhet för andras argument och beredskap att ändra ståndpunkt hör till grundkraven. Man tar och man ger, prövar och omprövar. 5 Att offentligheten inte fungerar så i verkligheten är Habermas väl medveten om, den har snarare blivit en plats där färdiga, definitiva åsikter representeras och marknadsförs. Som medieforskaren Jesper Strömbäck konstaterar: ”Att ändra sig offentligt, att byta åsikt under en pågående debatt, har därför blivit någonting anmärkningsvärt och, om det handlar om politiker, något klandervärt”. Det eftertänksamma vändandet och vridandet på problem (deliberationen) äger knappast längre rum i den offentlighet som organiseras av politiker, experter och traditionella journalister. Sådana samtal – grundläggande för den demokratiska opinionsbildningen – förs i dag nästan bara i slutna sällskap, de har flyttat från partiernas öppna möten till tankesmedjornas seminarier. 6 Till denna utveckling är medierna medskyldiga. Den stora utmaningen för journalistiken är att återupprätta en genuin offentlighet, och det kräver bland annat en uppvärdering av de samtal som förs av vanliga människor bortom ”systemvärldens” kontroll. Det är fel att tro att ”livsvärldens” samtal automatiskt skulle vara jämlika och maktfria, vilket exemplet från Östberga demonstrerar. Men en rimlig hypotes är – med vägledning av Habermas – att den vardagliga kommunikationen rymmer större förutsättningar för ett verkligt möte. Dels därför att ställningstaganden på den nivån ännu inte är lika färdiga och fastgjutna som i den officiella politiska debatten. Dels därför att samlevnaden, exempelvis i ett bostadsområde, skapar ett starkare, gemensamt intresse av att bli överens. Grannarna i Östberga är tvungna att försöka hantera sina motsättningar på ett konstruktivt sätt – vilket inte alltid gäller när politiker debatterar bostadsrättsomvandling i riksdagen. SAMTAL 61
Att prata ihop sig Det demokratiska samtalandet måste alltså betraktas som någonting väsensskilt från det politiska beslutsfattandet. Men det betyder inte att de centrala besluten skulle vara oviktiga för det gemensamma problemlösandet. Lagar måste stiftas, ramarna sättas. Ska bostadsrättsomvandlingen stimuleras eller stoppas? Det är oundvikligen politiska beslut. Renodlade samtalsdemokrater – och en del företrädare för public journalism – tänker sig visserligen att rationella, förankrade och hållbara kompromisser kan springa direkt ur de medborgerliga rådslagen. Men ingen går så långt att de vill avskaffa den representativa politiska nivån. Så hur ser arbetsfördelningen och beröringspunkterna mellan de olika sfärerna ut? Samtalandet på den medborgerliga nivån syftar i själva verket också till ett slags beslutsfattande. Människor pratar med varandra, jämför åsikter och känslor för att hitta fungerande förhållningssätt till omvärlden. Den sociala kommunikationen är en pågående process som hjälper oss att nå ställningstaganden – oftast provisoriska sådana – som vi kan stå för inför oss själva och andra. 7 Opinionsforskaren Daniel Yankelovich, som är en viktig inspiratör bakom public journalism, tänker sig det offentliga samtalet som en kollektiv bearbetningsprocess, där en ytlig och instabil ”public opinion” omvandlas till en mer genomtänkt ”public judgement”, ställningstaganden som står pall för motargument. 8 Den centrala politikens legitimitetsproblem, förklarar Yankelovich, kommer av att den sällan är förankrad i stabila opinioner. Om medborgarna aldrig ges chansen att prata ihop sig och ta ställning lite genomtänkt kommer det aldrig att uppstå några ”public judgements” som politikerna kan agera utifrån, annat än för att vinna kortsiktiga, taktiska segrar. Det politiska beslutsfattandet svävar då fritt över ett hav av oartikulerade, obearbetade åsikter. Hållbara politiska beslut, som vinner acceptans tvärs över det sociala spektrat, förutsätter medborgerlig deliberation, där människor själva upptäcker gemensamma nämnare och 62 SAMTAL
- Page 6 and 7: Inledning DET HÄR ÄR EN BOK OM F
- Page 8 and 9: tyngdpunkter när de överförs til
- Page 10 and 11: där mobila redaktionen började oc
- Page 12 and 13: 1 Stängslen Våfflor i Skärholmen
- Page 14 and 15: ydde sig om hans förslag. I den to
- Page 16 and 17: programslägenhet och önskar att s
- Page 18 and 19: Måste det vara så? Många mediekr
- Page 20 and 21: 2 Mötesplatser En fallgrop Mötet
- Page 22 and 23: i Husby och startat lokala diskussi
- Page 24 and 25: Den lokala paradoxen Alla vet att l
- Page 26 and 27: kerna. Förr eller senare kanske de
- Page 28 and 29: allvar nu, efter alla år? Äntlige
- Page 30 and 31: gefär samma sociala ställning som
- Page 32 and 33: Åbyborna och övriga DN-läsare, o
- Page 34 and 35: Läsardiskussion i mars 2000. Allt
- Page 36 and 37: I stället gällde det återigen at
- Page 38 and 39: • • • • • Gå bortom den
- Page 40 and 41: som förs av politiker och experter
- Page 42 and 43: esluten och resultaten, inte på de
- Page 44 and 45: deltagardemokrati med deliberativa
- Page 46 and 47: inriktning - och därmed dess inver
- Page 48 and 49: Traditionella elitdemokrater (eller
- Page 50 and 51: Det som skiljer är mest vem som sk
- Page 52 and 53: 4 Samtal Maktskillnader Redovisning
- Page 54 and 55: - Det enda man kan göra är att ly
- Page 58 and 59: möjligheten till kompromiss. För
- Page 60 and 61: gen fungerar. ”Jag är övertygad
- Page 62 and 63: från sammanhang), samtidigt som po
- Page 64 and 65: 5 Privatsaker ”Det föreligger en
- Page 66 and 67: Vi pejlade inställningen till valf
- Page 68 and 69: jamin Barber, är politiken något
- Page 70 and 71: esluten som få egentligen önskade
- Page 72 and 73: Nittonåriga tjejer, fyrtiotreårig
- Page 74 and 75: 6 Lundquist (2001), 249 7 Samtidigt
- Page 76 and 77: skulle behövas att alla som flytta
- Page 78 and 79: mot ”invandrare”. ”Dom” är
- Page 80 and 81: samtalet. Hela poängen är att all
- Page 82 and 83: Det gemensamma - igen ”Ja, vad sk
- Page 84 and 85: för många av våra temasidor i ti
- Page 86 and 87: att hitta sätt att diskutera probl
- Page 88 and 89: 7 Folkets röst Idioter Telefonen r
- Page 90 and 91: människor på sidorna så att tidn
- Page 92 and 93: till läsarnas tio-i-topp-lista öv
- Page 94 and 95: fram det komplexa och svårtolkade
- Page 96 and 97: Medborgarens blick En mannen-på-ga
- Page 98 and 99: Ska programledare få bära slöja
- Page 100 and 101: tion to it”, skriver till exempel
- Page 102 and 103: per in fler, annars kan motsättnin
- Page 104 and 105: hamnar i Viksjö. Fast det är samm
Att prata ihop sig<br />
Det demokratiska samtalandet måste alltså betraktas som någonting väsensskilt<br />
från det politiska beslutsfattandet. Men det betyder inte att de<br />
centrala besluten skulle vara oviktiga för det gemensamma problemlösandet.<br />
Lagar måste stiftas, ramarna sättas. Ska bostadsrättsomvandlingen<br />
stimuleras eller stoppas? Det är oundvikligen politiska beslut. Renodlade<br />
samtalsdemokrater – och en del företrädare för public journalism<br />
– tänker sig visserligen att rationella, förankrade och hållbara kompromisser<br />
kan springa direkt ur de medborgerliga rådslagen. Men ingen<br />
går så långt att de vill avskaffa den representativa politiska nivån. Så hur<br />
ser arbetsfördelningen och beröringspunkterna mellan de olika sfärerna<br />
ut?<br />
Samtalandet på den medborgerliga nivån syftar i själva verket också<br />
till ett slags beslutsfattande. Människor pratar med varandra, jämför åsikter<br />
och känslor för att hitta fungerande förhållningssätt till omvärlden. Den<br />
sociala kommunikationen är en pågående process som hjälper oss att nå<br />
ställningstaganden – oftast provisoriska sådana – som vi kan stå för inför<br />
oss själva och andra. 7 Opinionsforskaren Daniel Yankelovich, som är en<br />
viktig inspiratör bakom public journalism, tänker sig det offentliga samtalet<br />
som en kollektiv bearbetningsprocess, där en ytlig och instabil ”public<br />
opinion” omvandlas till en mer genomtänkt ”public judgement”, ställningstaganden<br />
som står pall för motargument. 8<br />
Den centrala politikens legitimitetsproblem, förklarar Yankelovich,<br />
kommer av att den sällan är förankrad i stabila opinioner. Om medborgarna<br />
aldrig ges chansen att prata ihop sig och ta ställning lite genomtänkt<br />
kommer det aldrig att uppstå några ”public judgements” som politikerna<br />
kan agera utifrån, annat än för att vinna kortsiktiga, taktiska<br />
segrar. Det politiska beslutsfattandet svävar då fritt över ett hav av oartikulerade,<br />
obearbetade åsikter. Hållbara politiska beslut, som vinner acceptans<br />
tvärs över det sociala spektrat, förutsätter medborgerlig<br />
deliberation, där människor själva upptäcker gemensamma nämnare och<br />
62 SAMTAL
Change language