Riv stängslen - Mediestudier
Riv stängslen - Mediestudier
Riv stängslen - Mediestudier
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Hur ser då ett fungerande offentligt samtal ut? Om man följer<br />
Habermas är det ett möte där åsikter bildas och stöps om i ett gemensamt<br />
resonerande. Öppenhet för andras argument och beredskap att<br />
ändra ståndpunkt hör till grundkraven. Man tar och man ger, prövar<br />
och omprövar. 5 Att offentligheten inte fungerar så i verkligheten är<br />
Habermas väl medveten om, den har snarare blivit en plats där färdiga,<br />
definitiva åsikter representeras och marknadsförs. Som medieforskaren<br />
Jesper Strömbäck konstaterar: ”Att ändra sig offentligt, att byta åsikt<br />
under en pågående debatt, har därför blivit någonting anmärkningsvärt<br />
och, om det handlar om politiker, något klandervärt”. Det eftertänksamma<br />
vändandet och vridandet på problem (deliberationen) äger knappast<br />
längre rum i den offentlighet som organiseras av politiker, experter<br />
och traditionella journalister. Sådana samtal – grundläggande för den<br />
demokratiska opinionsbildningen – förs i dag nästan bara i slutna sällskap,<br />
de har flyttat från partiernas öppna möten till tankesmedjornas<br />
seminarier. 6<br />
Till denna utveckling är medierna medskyldiga. Den stora utmaningen<br />
för journalistiken är att återupprätta en genuin offentlighet, och det kräver<br />
bland annat en uppvärdering av de samtal som förs av vanliga människor<br />
bortom ”systemvärldens” kontroll. Det är fel att tro att ”livsvärldens”<br />
samtal automatiskt skulle vara jämlika och maktfria, vilket exemplet från<br />
Östberga demonstrerar. Men en rimlig hypotes är – med vägledning av<br />
Habermas – att den vardagliga kommunikationen rymmer större förutsättningar<br />
för ett verkligt möte. Dels därför att ställningstaganden på den<br />
nivån ännu inte är lika färdiga och fastgjutna som i den officiella politiska<br />
debatten. Dels därför att samlevnaden, exempelvis i ett bostadsområde,<br />
skapar ett starkare, gemensamt intresse av att bli överens. Grannarna i<br />
Östberga är tvungna att försöka hantera sina motsättningar på ett konstruktivt<br />
sätt – vilket inte alltid gäller när politiker debatterar bostadsrättsomvandling<br />
i riksdagen.<br />
SAMTAL 61