Riv stängslen - Mediestudier

Det som skiljer är mest vem som ska vara indragen i processen. Deltagaroch
samtalsdemokrater hävdar dels att folk kan vara delaktiga, dels att
det är bra om de är det: det ökar politikens legitimitet, det leder till mer
genuint förankrade lösningar och gör det därmed lättare att hantera samhällets
konflikter.
Grundpoängen är att massmedierna, som organiserar samtalet och
fördelar ordet, har ett avgörande inflytande över hur samtalet gestaltar
sig. Det är journalisterna som avgör om mötet på det offentliga torget ska
präglas av stora maktskillnader eller om det ska bli en jämlik dialog.
I nästa kapitel tar vi en närmare titt på hur de kraven ser ut och diskuterar
vad deltagandet i samtalet egentligen betyder.
Noter
1 Nord, red: Mediernas roller i demokratin (2000)
2 Denna mycket skissartade historieskrivning bygger huvudsakligen på Premfors: Den starka
demokratin (2000), 147-175. Alternativa, mer välvilliga tolkningar finns också – exempelvis
socialdemokratins egen självbild, där folkrörelserna alltjämt spelar en avgörande roll
för välfärdsbygget.
3 Elitdemokratin (som också har kallats tunn demokrati, valdemokrati, liberal demokrati,
ledardemokrati eller konkurrensdemokrati) brukar förknippas med Joseph Schumpeter
och har under efterkrigstiden haft en stark ställning inom amerikansk statsvetenskap.
4 En bra genomgång av olika demokratimodeller görs av Bo Lindensjö i Demokrati och
medborgarskap (1999). Parallellen till snabbköpet tillskrivs Herbert Tingsten i samma text.
Se också Premfors (2000) och Lundquist: Medborgardemokratin och eliterna (2001).
5 Tankegången har med lite olika tyngdpunket förts framåt genom idéhistorien av Rousseau,
Kant, John Dewey, Hannah Arendt, Benjamin Barber, Jürgen Habermas, James Fishkin,
Jon Elster m fl. Se genomgångar i Premfors (2000), Lundquist (2001), Eriksen & Weigård:
Habermas politiska teori (2000)
6 SNS Demokratiråd argumenterade vältaligt för detta ideal i sin rapport Demokrati som
dialog, Bo Rothstein, red (1995). Statsvetaren Rune Premfors använder begreppet ”Den
starka demokratin” i sin bok med samma namn (2000).
7 SOU 2000:1, Proposition 2001/02:80
8 Strömbäck i En uthållig demokrati? (2001a), 89
9 I statsvetarna Rune Premfors och Lennart Lundquists pläderingar för deltagar- och samtalsdemokrati
saknas helt referenser till public journalism.
10 Målen formuleras av den statliga pressutredningen, SOU 1995:37, 156
11 Se Strömbäck: Gäster hos verkligheten (2001b), 140
12 Se t ex Hvitfelt i Medierna i samhället (1996), Strömbäck (2001b), Rothstein, red (1995),
Capella &Hall Jamieson: Spiral of Cynicism (1997)
13 Elmbrant: Dom där uppe – dom där nere (1997), 100
DEMOKRATI 55