Riv stängslen - Mediestudier
Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier
deltagardemokrati med deliberativa kvaliteer, så kan det aldrig göras utan en medverkan från journalisternas sida”, konstaterar medieforskaren Jesper Strömbäck, en av de få svenska akademiker som uppmärksammat möjligheterna med public journalism. Han kritiserar demokratiutredningen för att inte se detta uppenbara samband. 8 Även andra ledande demokratiforskare i Sverige går förbi public journalism-diskussionen utan kommentar. 9 Journalistrollen, som den lärs ut på svenska journalistutbildningar, täcker vid första påseende in båda perspektiven. Pressen har tre uppgifter: att informera (”förse medborgarna med sådan information att de fritt och självständigt kan ta ställning i samhällsfrågor”), att granska (”verka som självständiga aktörer och granska de inflytelserika i samhället”) och att fungera som forum (”låta olika åsikter och kulturyttringar komma till tals”). 10 Alla tre formuleringarna är tämligen neutrala; de ger utrymme för tolkning och utesluter inte ett deltagar- och samtalsdemokratiskt perspektiv. Men de innehåller heller inget som är särskilt uppfordrande när det gäller bredd och deltagande: Vilken slags information behövs för att fler ska bry sig om att ta ställning i samhällsfrågorna? Vems åsikter och kulturyttringar är det som ska komma till tals? Är det alls viktigt att många medborgare deltar aktivt i samhällslivet? Det framgår inte. Den första formuleringen för tanken till en enkelriktad katederundervisning där de passiva medborgarna ”förses” med information uppifrån – snarare än engageras i en process där kunskap byggs upp genom eget deltagande. 11 I princip räcker det med en balanserad rapportering från riksdagens korridorer parad med en analys av beslutens tillkomst och konsekvenser för att informationsuppdraget, uttryckt på detta sätt, ska vara uppfyllt. Ett forum enligt den tredje punkten kan på samma sätt ordnas genom att låta experter, politiker och relevanta påtryckargrupper debattera mot varandra på en avgränsad scen. Med en elitdemokratisk utgångspunkt är målformuleringarna tillräckliga. Men en journalistik som DEMOKRATI 49
vill mobilisera medborgerligt engagemang och riva stängslen runt torget måste sikta högre. Sjuka medier? Intressant nog är det få – bortsett från journalisterna själva – som hävdar att medierna fyller sin demokratiska uppgift särskilt väl, ens med en traditionell måttstock. Glesnande åskådarläktare är inget gott betyg, hur man än betraktar demokratin. Det normala tonläget i massmedieforskningen är kritiskt. I den allmänna samhällsdebatten har tesen också slagit rot att journalistiken – med sin fokusering på det politiska spelet, på pajkastningen, skandalerna och de förenklade konflikterna – bidrar till att undergräva förtroendet för demokratin, och till att underblåsa cynism och politikerförakt. 12 Snuttifieringen och det allt mer uppdrivna tempot i nyhetsförmedlingen antas också minska det politiska intresset. ”En snabb och uppstyckad händelserapportering, utan sammanhang och perspektiv, ger utan tvekan signalen till människorna att världen inte kan förstås, att den inte går att påverka. Det skapar säkerligen politisk passivitet”, befarar radiojournalisten Björn Elmbrant. 13 Men är det det som är problemet, att medierna misslyckas med att skildra den centrala politiken på ett rimligt sätt? På det hela taget verkar just den pessimismen vara överdriven, åtminstone om man betraktar den svenska mediemarknaden. Jesper Strömbäck har försökt belägga den kritiska tesen och kommer fram till att åtminstone de stora morgontidningarna och SVT:s nyhetsprogram sköter sig riktigt hyggligt. De förklarar sammanhang och utforskar sakfrågorna. Föreställningen att den politiska journalistiken generellt är spel-, skandal- och konfliktorienterad håller helt enkelt inte. Däremot finns det stora variationer, visar Strömbäcks analys. Kvällstidningarna till exempel motsvarar ganska väl nidbilden och han slår fast att just den sortens ”spelgestaltande” journalistik sannolikt bidrar till att minska det medborgerliga engagemanget. Jesper Strömbäcks poäng är att journalistikens 50 DEMOKRATI
- Page 6 and 7: Inledning DET HÄR ÄR EN BOK OM F
- Page 8 and 9: tyngdpunkter när de överförs til
- Page 10 and 11: där mobila redaktionen började oc
- Page 12 and 13: 1 Stängslen Våfflor i Skärholmen
- Page 14 and 15: ydde sig om hans förslag. I den to
- Page 16 and 17: programslägenhet och önskar att s
- Page 18 and 19: Måste det vara så? Många mediekr
- Page 20 and 21: 2 Mötesplatser En fallgrop Mötet
- Page 22 and 23: i Husby och startat lokala diskussi
- Page 24 and 25: Den lokala paradoxen Alla vet att l
- Page 26 and 27: kerna. Förr eller senare kanske de
- Page 28 and 29: allvar nu, efter alla år? Äntlige
- Page 30 and 31: gefär samma sociala ställning som
- Page 32 and 33: Åbyborna och övriga DN-läsare, o
- Page 34 and 35: Läsardiskussion i mars 2000. Allt
- Page 36 and 37: I stället gällde det återigen at
- Page 38 and 39: • • • • • Gå bortom den
- Page 40 and 41: som förs av politiker och experter
- Page 42 and 43: esluten och resultaten, inte på de
- Page 46 and 47: inriktning - och därmed dess inver
- Page 48 and 49: Traditionella elitdemokrater (eller
- Page 50 and 51: Det som skiljer är mest vem som sk
- Page 52 and 53: 4 Samtal Maktskillnader Redovisning
- Page 54 and 55: - Det enda man kan göra är att ly
- Page 56 and 57: Hur ser då ett fungerande offentli
- Page 58 and 59: möjligheten till kompromiss. För
- Page 60 and 61: gen fungerar. ”Jag är övertygad
- Page 62 and 63: från sammanhang), samtidigt som po
- Page 64 and 65: 5 Privatsaker ”Det föreligger en
- Page 66 and 67: Vi pejlade inställningen till valf
- Page 68 and 69: jamin Barber, är politiken något
- Page 70 and 71: esluten som få egentligen önskade
- Page 72 and 73: Nittonåriga tjejer, fyrtiotreårig
- Page 74 and 75: 6 Lundquist (2001), 249 7 Samtidigt
- Page 76 and 77: skulle behövas att alla som flytta
- Page 78 and 79: mot ”invandrare”. ”Dom” är
- Page 80 and 81: samtalet. Hela poängen är att all
- Page 82 and 83: Det gemensamma - igen ”Ja, vad sk
- Page 84 and 85: för många av våra temasidor i ti
- Page 86 and 87: att hitta sätt att diskutera probl
- Page 88 and 89: 7 Folkets röst Idioter Telefonen r
- Page 90 and 91: människor på sidorna så att tidn
- Page 92 and 93: till läsarnas tio-i-topp-lista öv
vill mobilisera medborgerligt engagemang och riva <strong>stängslen</strong> runt torget<br />
måste sikta högre.<br />
Sjuka medier?<br />
Intressant nog är det få – bortsett från journalisterna själva – som hävdar<br />
att medierna fyller sin demokratiska uppgift särskilt väl, ens med en traditionell<br />
måttstock. Glesnande åskådarläktare är inget gott betyg, hur man<br />
än betraktar demokratin. Det normala tonläget i massmedieforskningen<br />
är kritiskt. I den allmänna samhällsdebatten har tesen också slagit rot att<br />
journalistiken – med sin fokusering på det politiska spelet, på<br />
pajkastningen, skandalerna och de förenklade konflikterna – bidrar till<br />
att undergräva förtroendet för demokratin, och till att underblåsa cynism<br />
och politikerförakt. 12 Snuttifieringen och det allt mer uppdrivna<br />
tempot i nyhetsförmedlingen antas också minska det politiska intresset.<br />
”En snabb och uppstyckad händelserapportering, utan sammanhang och<br />
perspektiv, ger utan tvekan signalen till människorna att världen inte kan<br />
förstås, att den inte går att påverka. Det skapar säkerligen politisk passivitet”,<br />
befarar radiojournalisten Björn Elmbrant. 13<br />
Men är det det som är problemet, att medierna misslyckas med att<br />
skildra den centrala politiken på ett rimligt sätt? På det hela taget verkar<br />
just den pessimismen vara överdriven, åtminstone om man betraktar<br />
den svenska mediemarknaden. Jesper Strömbäck har försökt belägga<br />
den kritiska tesen och kommer fram till att åtminstone de stora<br />
morgontidningarna och SVT:s nyhetsprogram sköter sig riktigt hyggligt.<br />
De förklarar sammanhang och utforskar sakfrågorna. Föreställningen<br />
att den politiska journalistiken generellt är spel-, skandal- och<br />
konfliktorienterad håller helt enkelt inte. Däremot finns det stora variationer,<br />
visar Strömbäcks analys. Kvällstidningarna till exempel motsvarar<br />
ganska väl nidbilden och han slår fast att just den sortens ”spelgestaltande”<br />
journalistik sannolikt bidrar till att minska det medborgerliga<br />
engagemanget. Jesper Strömbäcks poäng är att journalistikens<br />
50 DEMOKRATI
Change language