Riv stängslen - Mediestudier
Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier
esluten och resultaten, inte på den demokratiska processen. Politikerna står till svars inför folket – men bara i efterhand i de allmänna valen, då väljarna/konsumenterna fattar sina individuella beslut i det politiska snabbköpet. 4 Den svenska modellen var aldrig någon renodlad elitdemokrati – även om den hade sådana drag. Under senare decennier har det elitupphängda idealet blivit allt svårare att försvara. Välfärdsstaten är inte den välsmorda maskin den en gång var och kan inte bygga sin legitimitet på vad den levererar. Utbildning och ökad medborgerlig kompetens har minskat auktoritetstron, samtidigt som ny informationsteknologi har gjort ett brett deltagande lättare att föreställa sig rent praktiskt. Under 1990-talet kom följaktligen ett uppsving inom statsvetenskapen för ett demokratiideal byggt på samtal och deltagande 5 , ett ideal som betonar människans sociala och politiska natur och som ser den demokratiska processen som något gott i sig: Den bidrar inte bara till att lösa konflikter och uppnå gemensamma mål, utan också till att upplysa, utveckla och bilda medborgarna. Fokus flyttas från själva besluten till de diskussioner som föregår dem. Urmodellen är torget i Aten där goda, allmänorienterade beslut föddes ur gemensamma överläggningar. Det reflekterande, prövande, eftertänksamma samtalet, eller deliberationen som det kallas, blir modellens grundsten: Det är genom samtalet som det socialt inriktade förnuftet utvecklas. Ju mer vi samtalar desto mer lyfter vi oss upp ur våra snäva särintressen och börjar väga in andra människors behov. Det är därför det breda deltagandet blir så viktigt och det är därför det offentliga rummet måste vara öppet för alla: Det är bara där vi kan förvandlas till upplysta, toleranta medborgare. 6 Den statliga demokratiutredningen tog i sin slutrapport häromåret uttryckligen avstånd från det elitdemokratiska perspektivet och förespråkade en ”deltagardemokrati med deliberativa kvaliteter”. Ett fungerande folkstyre, slår utredningen fast, kräver att de demokratiska samtalen förs på bred front med så många deltagare som möjligt: ”Demokratin är där- DEMOKRATI 47
för i behov av offentliga arenor där opinioner kan bildas, debatteras och ifrågasättas. I dessa diskussioner underordnas mina egna intressen det gemensamma bästa”, skrev utredarna. Denna hållning gjorde också regeringen till sin, i den efterföljande demokratipropositionen. 7 Man ska kanske inte överdriva skillnaderna mellan de olika demokratimodellerna. Båda förutsätter en representativ nivå, båda betonar vikten av fri opinionsbildning, medborgerliga fri- och rättigheter och så vidare. Men valet av perspektiv får stora konsekvenser – inte minst för hur man ser på journalistikens uppgift. Journalistrollen Varje idé om journalistikens uppdrag bygger på en viss demokratisyn. Om det är eliternas beslutsfattande som står i centrum blir det naturligt att journalisterna i första hand granskar makthavare och hjälper väljarna att utkräva ansvar vart fjärde år. Journalisterna understödjer då demokratin bäst genom att rapportera sakligt om de politiska alternativen, avslöja skurkar och nagla fast löftesbrytare. Om man i stället ser medborgarnas deltagande i ett pågående samtal som demokratins kärna måste strålkastaren vridas åt ett annat håll. Medborgarjournalistik är i själva verket ett program för att förverkliga samtals- och deltagardemokratin på gräsrotsnivå. Ju större vikt man lägger vid samtalet, desto större betydelse får journalistiken över huvud taget. Om demokratin huvudsakligen sköter sig själv i de valda församlingarna har journalisterna lättare att friskriva sig från ansvar: de övervakar och rapporterar, men de bär inte själva upp några demokratiska processer. Men om intresset vänds mot de breda samtal som föregår besluten, då tydliggörs journalisternas nyckelroll: Det är till stor del de som organiserar den gemensamma kommunikationen. Det demokratiska resultatet beror då till stor del på hur medierna sköter sitt uppdrag på torget – om de lyckas få till stånd ett fungerande samtal där vanliga människor känner sig välkomna. ”Om man vill förverkliga en 48 DEMOKRATI
- Page 6 and 7: Inledning DET HÄR ÄR EN BOK OM F
- Page 8 and 9: tyngdpunkter när de överförs til
- Page 10 and 11: där mobila redaktionen började oc
- Page 12 and 13: 1 Stängslen Våfflor i Skärholmen
- Page 14 and 15: ydde sig om hans förslag. I den to
- Page 16 and 17: programslägenhet och önskar att s
- Page 18 and 19: Måste det vara så? Många mediekr
- Page 20 and 21: 2 Mötesplatser En fallgrop Mötet
- Page 22 and 23: i Husby och startat lokala diskussi
- Page 24 and 25: Den lokala paradoxen Alla vet att l
- Page 26 and 27: kerna. Förr eller senare kanske de
- Page 28 and 29: allvar nu, efter alla år? Äntlige
- Page 30 and 31: gefär samma sociala ställning som
- Page 32 and 33: Åbyborna och övriga DN-läsare, o
- Page 34 and 35: Läsardiskussion i mars 2000. Allt
- Page 36 and 37: I stället gällde det återigen at
- Page 38 and 39: • • • • • Gå bortom den
- Page 40 and 41: som förs av politiker och experter
- Page 44 and 45: deltagardemokrati med deliberativa
- Page 46 and 47: inriktning - och därmed dess inver
- Page 48 and 49: Traditionella elitdemokrater (eller
- Page 50 and 51: Det som skiljer är mest vem som sk
- Page 52 and 53: 4 Samtal Maktskillnader Redovisning
- Page 54 and 55: - Det enda man kan göra är att ly
- Page 56 and 57: Hur ser då ett fungerande offentli
- Page 58 and 59: möjligheten till kompromiss. För
- Page 60 and 61: gen fungerar. ”Jag är övertygad
- Page 62 and 63: från sammanhang), samtidigt som po
- Page 64 and 65: 5 Privatsaker ”Det föreligger en
- Page 66 and 67: Vi pejlade inställningen till valf
- Page 68 and 69: jamin Barber, är politiken något
- Page 70 and 71: esluten som få egentligen önskade
- Page 72 and 73: Nittonåriga tjejer, fyrtiotreårig
- Page 74 and 75: 6 Lundquist (2001), 249 7 Samtidigt
- Page 76 and 77: skulle behövas att alla som flytta
- Page 78 and 79: mot ”invandrare”. ”Dom” är
- Page 80 and 81: samtalet. Hela poängen är att all
- Page 82 and 83: Det gemensamma - igen ”Ja, vad sk
- Page 84 and 85: för många av våra temasidor i ti
- Page 86 and 87: att hitta sätt att diskutera probl
- Page 88 and 89: 7 Folkets röst Idioter Telefonen r
- Page 90 and 91: människor på sidorna så att tidn
för i behov av offentliga arenor där opinioner kan bildas, debatteras och<br />
ifrågasättas. I dessa diskussioner underordnas mina egna intressen det<br />
gemensamma bästa”, skrev utredarna. Denna hållning gjorde också regeringen<br />
till sin, i den efterföljande demokratipropositionen. 7<br />
Man ska kanske inte överdriva skillnaderna mellan de olika demokratimodellerna.<br />
Båda förutsätter en representativ nivå, båda betonar vikten<br />
av fri opinionsbildning, medborgerliga fri- och rättigheter och så vidare.<br />
Men valet av perspektiv får stora konsekvenser – inte minst för hur man<br />
ser på journalistikens uppgift.<br />
Journalistrollen<br />
Varje idé om journalistikens uppdrag bygger på en viss demokratisyn.<br />
Om det är eliternas beslutsfattande som står i centrum blir det naturligt<br />
att journalisterna i första hand granskar makthavare och hjälper väljarna<br />
att utkräva ansvar vart fjärde år. Journalisterna understödjer då demokratin<br />
bäst genom att rapportera sakligt om de politiska alternativen, avslöja<br />
skurkar och nagla fast löftesbrytare. Om man i stället ser medborgarnas<br />
deltagande i ett pågående samtal som demokratins kärna måste<br />
strålkastaren vridas åt ett annat håll. Medborgarjournalistik är i själva<br />
verket ett program för att förverkliga samtals- och deltagardemokratin<br />
på gräsrotsnivå.<br />
Ju större vikt man lägger vid samtalet, desto större betydelse får<br />
journalistiken över huvud taget. Om demokratin huvudsakligen sköter<br />
sig själv i de valda församlingarna har journalisterna lättare att friskriva<br />
sig från ansvar: de övervakar och rapporterar, men de bär inte själva upp<br />
några demokratiska processer. Men om intresset vänds mot de breda samtal<br />
som föregår besluten, då tydliggörs journalisternas nyckelroll: Det är<br />
till stor del de som organiserar den gemensamma kommunikationen. Det<br />
demokratiska resultatet beror då till stor del på hur medierna sköter sitt<br />
uppdrag på torget – om de lyckas få till stånd ett fungerande samtal där<br />
vanliga människor känner sig välkomna. ”Om man vill förverkliga en<br />
48 DEMOKRATI
Change language