Riv stängslen - Mediestudier
Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier
I stället gällde det återigen att intressera folk på ömse sidor av gärdsgården för ett gemensamt samtal, att sluta blänga på varandra och i stället sätta sig ner och prata. Och bästa sättet att göra det, tänkte vi, var att ta tjuren vid hornen. Att gå rakt på det som skapade konflikter mellan majoritet och minoritet – och att göra det ur båda gruppernas synvinkel samtidigt. När vi skrev om bostadssegregationen i Fittja, vårt första nedslag, nöjde vi oss alltså inte med den vanligaste minoritetsvinkeln: ”De svenska bostadsvärdarna diskriminerar oss” eller ”politikerna placerar oss härute för att kunna kontrollera oss bättre”. Motpolen fanns i Svenssonfunderingen: ”Varför ska alla turkar envisas med att bo på samma ställe, vägra integrera sig och orsaka oss andra en massa extrakostnader?”. Det var viktigt att ha med sig båda perspektiven. Samtidigt ville vi inte fastna i en falsk polarisering utan försökte låta diskussionen styras av hur det faktiskt var i Fittja: Upplevdes segregationen frivillig eller påtvingad? Vilka var förrespektive nackdelarna med att bo i en etnisk enklav? Det ledde naturligtvis till en ganska sammansatt bild: Visst fanns det Fittjabor som helst av allt ville bo med sina landsmän, medan andra inget hellre ville än att få en lägenhet i ett svenskområde. I båda fallen gick det att diskutera skälen rationellt. Men det mest påtagliga var att vattendelaren i diskussionen inte längre gick mellan ”svenskar” och ”invandrare” utan mellan människor med olika bakgrund som förenades i nya och oväntade åsiktsmönster. Det är så fördomar nyanseras. Det är då man kan börja prata med varandra. Och jag tror inte att diskussionen kändes som en intern angelägenhet för Fittja. 9 Diskussionen om främlingsfientligheten i Åby var ett annat, mindre lyckat försök att ta tjuren vid hornen. Nu började vi också anklagas för att spela på de främlingsfientligas planhalva, det som vi lyckats undvika i Skärholmen året innan. Men vi ansåg – och jag anser fortfarande – att faktiska sociala konflikter måste upp till ytan för att kunna hanteras demokratiskt. Att tjata om problemen kan i sämsta fall göra motsättning- MÖTESPLATSER 41
Med hemmagjorda affischer samlade vi ett hundratal Fittjabor till en diskussion i skolans matsal. arna värre, men det betyder isåfall bara att man har organiserat ett dåligt samtal. Att leda en diskussion om känsliga saker är svårt. Just därför är det är en konst som journalister behöver öva sig mer i – inte mindre. 10 Sammanfattning Det här kapitlet är en introduktion till mobila redaktionens arbetsmetoder och utgångspunkter. Målet har varit att göra tidningen angelägen för grupper som ofta står utanför det offentliga samtalet: låginkomsttagare, lågutbildade och invandrare i miljonprogramsområden. Nyckeln till det är att betrakta tidningen som en arena för gemensam problemlösning, vilket kräver ett speciellt förhållningssätt. Flera av punkterna kommer att byggas ut i de följande kapitlen, men en första snabbguide ser ut så här: • Formulera problemen på de berördas egna villkor. Ett problem kan aldrig brytas loss från sitt lokala sammanhang. 42 MÖTESPLATSER
- Page 6 and 7: Inledning DET HÄR ÄR EN BOK OM F
- Page 8 and 9: tyngdpunkter när de överförs til
- Page 10 and 11: där mobila redaktionen började oc
- Page 12 and 13: 1 Stängslen Våfflor i Skärholmen
- Page 14 and 15: ydde sig om hans förslag. I den to
- Page 16 and 17: programslägenhet och önskar att s
- Page 18 and 19: Måste det vara så? Många mediekr
- Page 20 and 21: 2 Mötesplatser En fallgrop Mötet
- Page 22 and 23: i Husby och startat lokala diskussi
- Page 24 and 25: Den lokala paradoxen Alla vet att l
- Page 26 and 27: kerna. Förr eller senare kanske de
- Page 28 and 29: allvar nu, efter alla år? Äntlige
- Page 30 and 31: gefär samma sociala ställning som
- Page 32 and 33: Åbyborna och övriga DN-läsare, o
- Page 34 and 35: Läsardiskussion i mars 2000. Allt
- Page 38 and 39: • • • • • Gå bortom den
- Page 40 and 41: som förs av politiker och experter
- Page 42 and 43: esluten och resultaten, inte på de
- Page 44 and 45: deltagardemokrati med deliberativa
- Page 46 and 47: inriktning - och därmed dess inver
- Page 48 and 49: Traditionella elitdemokrater (eller
- Page 50 and 51: Det som skiljer är mest vem som sk
- Page 52 and 53: 4 Samtal Maktskillnader Redovisning
- Page 54 and 55: - Det enda man kan göra är att ly
- Page 56 and 57: Hur ser då ett fungerande offentli
- Page 58 and 59: möjligheten till kompromiss. För
- Page 60 and 61: gen fungerar. ”Jag är övertygad
- Page 62 and 63: från sammanhang), samtidigt som po
- Page 64 and 65: 5 Privatsaker ”Det föreligger en
- Page 66 and 67: Vi pejlade inställningen till valf
- Page 68 and 69: jamin Barber, är politiken något
- Page 70 and 71: esluten som få egentligen önskade
- Page 72 and 73: Nittonåriga tjejer, fyrtiotreårig
- Page 74 and 75: 6 Lundquist (2001), 249 7 Samtidigt
- Page 76 and 77: skulle behövas att alla som flytta
- Page 78 and 79: mot ”invandrare”. ”Dom” är
- Page 80 and 81: samtalet. Hela poängen är att all
- Page 82 and 83: Det gemensamma - igen ”Ja, vad sk
- Page 84 and 85: för många av våra temasidor i ti
Med hemmagjorda affischer samlade vi ett hundratal Fittjabor till en diskussion<br />
i skolans matsal.<br />
arna värre, men det betyder isåfall bara att man har organiserat ett dåligt<br />
samtal. Att leda en diskussion om känsliga saker är svårt. Just därför är<br />
det är en konst som journalister behöver öva sig mer i – inte mindre. 10<br />
Sammanfattning<br />
Det här kapitlet är en introduktion till mobila redaktionens arbetsmetoder<br />
och utgångspunkter. Målet har varit att göra tidningen angelägen för<br />
grupper som ofta står utanför det offentliga samtalet: låginkomsttagare,<br />
lågutbildade och invandrare i miljonprogramsområden. Nyckeln till det<br />
är att betrakta tidningen som en arena för gemensam problemlösning,<br />
vilket kräver ett speciellt förhållningssätt. Flera av punkterna kommer att<br />
byggas ut i de följande kapitlen, men en första snabbguide ser ut så här:<br />
•<br />
Formulera problemen på de berördas egna villkor. Ett problem kan<br />
aldrig brytas loss från sitt lokala sammanhang.<br />
42 MÖTESPLATSER
Change language