Riv stängslen - Mediestudier
Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier
gefär samma sociala ställning som journalisterna själva. När journalister ska bestämma vad som är viktigt diskuterar de med sina kollegor. Till stadsdelar som socialt sett avviker radikalt från innerstaden åker de sällan, om det inte har hänt något exotiskt, hemskt eller ovanligt. Då ger de sig ut på safari, med adrenalinet pumpande och fönsterrutorna uppvevade. Det här ger naturligtvis journalistiken problem, särskilt när den gör anspråk på att ha koll på hela verkligheten. Det har gjorts många kritiska analyser av hur ”förorten” skildras i de stora medierna. En vanlig slutsats är att bilden pendlar mellan två ytterligheter: å ena sidan ett fokus på det farliga, kriminella och socialt problematiska – å andra sidan det exotiska, livliga och färgglada. 6 I båda fallen, kan man säga, är det en stigmatiserande beskrivning, som märker ut platsen såsom icke-vanlig och icke-normal och som reducerar såväl platsen som dess invånare till avvikande stereotyper. Ytterligare en schablon noteras av Lars Nord och Gunnar Nygren i boken Medieskugga, nämligen det ”goda projektet”, där de sociala förhållandena i förorten rätas upp genom statliga eller kommunala insatser. Initiativet, och hoppet, kommer då inte från de boende själva utan utifrån och ovanifrån. Mediernas förhållande till förorterna brukar beskrivas som kolonialt, i det att det liknar den vita världens förhållande till de forna kolonierna. Nygren och Nord noterar också att inslaget av negativa nyheter ökar med avståndet från city. Insikten om safariproblematiken utgjorde själva grunden för mobila redaktionen. Vi såg förortschablonerna och stigmatiseringen som ett avgörande hinder för ett brett deltagande i det offentliga samtalet. Vem vill vara med i en diskussion där man själv reduceras till en stereotyp bestämd av andras fördomar? Att lyckas förmedla en bild av platser och människor som överensstämde med de lokala tolkningarna var själva nyckeln till framgång. Och för att lyckas med det krävdes något annat än den vanliga snabbutflykten. Det kan finnas många skäl till att journalistiken blir kolonial. 7 Vi valde av praktiska skäl att framför allt se det som ett kunskapsproblem, ett re- MÖTESPLATSER 35
sultat av stadens geografiska och sociala segregering. Det var den mekanism som var lättast att komma åt rent praktiskt. Journalister skriver fyrkantigt och fördomsfullt om ytterstaden därför att de vet för lite helt enkelt. Och okunniga är de därför att de varken bor i eller känner några människor i dessa områden. Omvänt är den sociala verkligheten innanför tullarna välkänd för de flesta journalister, vilket gör den mediala bilden av innerstan sannare och mindre tillspetsad. Att mobila redaktionen skulle arbeta på fältet ingick i förutsättningarna, liksom att vi skulle röra oss mellan olika stadsdelar. Vi skulle stanna tillräckligt länge på varje plats för att kunna hitta den lokala tolkningen av ett problem, för att kunna bolla upp frågan på ett sätt som kändes sant för de närmast berörda. Samtidigt skulle vi inte stanna så länge att vi förlorade blicken för det gemensamma. Målet var ju att lyfta upp det allmänintressanta till en central diskussion, och då fick man inte fastna i det lokala perspektivet. Mellan dessa mål – att på samma gång vara trogen det lokala och det allmänna – fanns en konflikt, som vi inte var de första att upptäcka. Så fort ett konkret förhållande på en specifik plats används som fall, för att exemplifiera något större, finns risken för förvanskning. Det ligger nära till hands att tolka in mer i den lokala situationen än vad som faktiskt finns, i ambitionen att göra poängen tydlig. Även den mest samvetsgranne kan ramla dit. De andra dilemmat är att skilda målgrupper kräver olika tilltal. De som bor på en plats och är väl bekant med ett problem behöver inte fler negativa rubriker, utan snarare ett konstruktivt resonemang om vad man ska göra åt saken. Övriga läsare, särskilt om de har helt andra erfarenheter, behöver ta avstamp i en mer utförlig problembeskrivning – som dessutom gärna bör vara lite dramatiserad och tillspetsad för att väcka intresse. Misslyckandet i Åby var ett uttryck för just detta: exemplifieringens risker och svårigheten att balansera målgrupperna mot varandra. Det växande stödet för Sverigedemokraterna var en angelägenhet både för 36 MÖTESPLATSER
- Page 6 and 7: Inledning DET HÄR ÄR EN BOK OM F
- Page 8 and 9: tyngdpunkter när de överförs til
- Page 10 and 11: där mobila redaktionen började oc
- Page 12 and 13: 1 Stängslen Våfflor i Skärholmen
- Page 14 and 15: ydde sig om hans förslag. I den to
- Page 16 and 17: programslägenhet och önskar att s
- Page 18 and 19: Måste det vara så? Många mediekr
- Page 20 and 21: 2 Mötesplatser En fallgrop Mötet
- Page 22 and 23: i Husby och startat lokala diskussi
- Page 24 and 25: Den lokala paradoxen Alla vet att l
- Page 26 and 27: kerna. Förr eller senare kanske de
- Page 28 and 29: allvar nu, efter alla år? Äntlige
- Page 32 and 33: Åbyborna och övriga DN-läsare, o
- Page 34 and 35: Läsardiskussion i mars 2000. Allt
- Page 36 and 37: I stället gällde det återigen at
- Page 38 and 39: • • • • • Gå bortom den
- Page 40 and 41: som förs av politiker och experter
- Page 42 and 43: esluten och resultaten, inte på de
- Page 44 and 45: deltagardemokrati med deliberativa
- Page 46 and 47: inriktning - och därmed dess inver
- Page 48 and 49: Traditionella elitdemokrater (eller
- Page 50 and 51: Det som skiljer är mest vem som sk
- Page 52 and 53: 4 Samtal Maktskillnader Redovisning
- Page 54 and 55: - Det enda man kan göra är att ly
- Page 56 and 57: Hur ser då ett fungerande offentli
- Page 58 and 59: möjligheten till kompromiss. För
- Page 60 and 61: gen fungerar. ”Jag är övertygad
- Page 62 and 63: från sammanhang), samtidigt som po
- Page 64 and 65: 5 Privatsaker ”Det föreligger en
- Page 66 and 67: Vi pejlade inställningen till valf
- Page 68 and 69: jamin Barber, är politiken något
- Page 70 and 71: esluten som få egentligen önskade
- Page 72 and 73: Nittonåriga tjejer, fyrtiotreårig
- Page 74 and 75: 6 Lundquist (2001), 249 7 Samtidigt
- Page 76 and 77: skulle behövas att alla som flytta
- Page 78 and 79: mot ”invandrare”. ”Dom” är
sultat av stadens geografiska och sociala segregering. Det var den mekanism<br />
som var lättast att komma åt rent praktiskt. Journalister skriver fyrkantigt<br />
och fördomsfullt om ytterstaden därför att de vet för lite helt enkelt.<br />
Och okunniga är de därför att de varken bor i eller känner några<br />
människor i dessa områden. Omvänt är den sociala verkligheten innanför<br />
tullarna välkänd för de flesta journalister, vilket gör den mediala bilden<br />
av innerstan sannare och mindre tillspetsad.<br />
Att mobila redaktionen skulle arbeta på fältet ingick i förutsättningarna,<br />
liksom att vi skulle röra oss mellan olika stadsdelar. Vi skulle stanna<br />
tillräckligt länge på varje plats för att kunna hitta den lokala tolkningen<br />
av ett problem, för att kunna bolla upp frågan på ett sätt som kändes sant<br />
för de närmast berörda. Samtidigt skulle vi inte stanna så länge att vi<br />
förlorade blicken för det gemensamma. Målet var ju att lyfta upp det<br />
allmänintressanta till en central diskussion, och då fick man inte fastna i<br />
det lokala perspektivet.<br />
Mellan dessa mål – att på samma gång vara trogen det lokala och det<br />
allmänna – fanns en konflikt, som vi inte var de första att upptäcka. Så<br />
fort ett konkret förhållande på en specifik plats används som fall, för att<br />
exemplifiera något större, finns risken för förvanskning. Det ligger nära<br />
till hands att tolka in mer i den lokala situationen än vad som faktiskt<br />
finns, i ambitionen att göra poängen tydlig. Även den mest samvetsgranne<br />
kan ramla dit. De andra dilemmat är att skilda målgrupper kräver olika<br />
tilltal. De som bor på en plats och är väl bekant med ett problem behöver<br />
inte fler negativa rubriker, utan snarare ett konstruktivt resonemang om<br />
vad man ska göra åt saken. Övriga läsare, särskilt om de har helt andra<br />
erfarenheter, behöver ta avstamp i en mer utförlig problembeskrivning –<br />
som dessutom gärna bör vara lite dramatiserad och tillspetsad för att väcka<br />
intresse.<br />
Misslyckandet i Åby var ett uttryck för just detta: exemplifieringens<br />
risker och svårigheten att balansera målgrupperna mot varandra. Det<br />
växande stödet för Sverigedemokraterna var en angelägenhet både för<br />
36 MÖTESPLATSER
Change language