Riv stängslen - Mediestudier

gefär samma sociala ställning som journalisterna själva. När journalister
ska bestämma vad som är viktigt diskuterar de med sina kollegor. Till
stadsdelar som socialt sett avviker radikalt från innerstaden åker de sällan,
om det inte har hänt något exotiskt, hemskt eller ovanligt. Då ger de
sig ut på safari, med adrenalinet pumpande och fönsterrutorna uppvevade.
Det här ger naturligtvis journalistiken problem, särskilt när den gör anspråk
på att ha koll på hela verkligheten.
Det har gjorts många kritiska analyser av hur ”förorten” skildras i de
stora medierna. En vanlig slutsats är att bilden pendlar mellan två ytterligheter:
å ena sidan ett fokus på det farliga, kriminella och socialt problematiska
– å andra sidan det exotiska, livliga och färgglada. 6 I båda fallen, kan
man säga, är det en stigmatiserande beskrivning, som märker ut platsen
såsom icke-vanlig och icke-normal och som reducerar såväl platsen som
dess invånare till avvikande stereotyper. Ytterligare en schablon noteras av
Lars Nord och Gunnar Nygren i boken Medieskugga, nämligen det ”goda
projektet”, där de sociala förhållandena i förorten rätas upp genom statliga
eller kommunala insatser. Initiativet, och hoppet, kommer då inte från de
boende själva utan utifrån och ovanifrån. Mediernas förhållande till förorterna
brukar beskrivas som kolonialt, i det att det liknar den vita världens
förhållande till de forna kolonierna. Nygren och Nord noterar också
att inslaget av negativa nyheter ökar med avståndet från city.
Insikten om safariproblematiken utgjorde själva grunden för mobila
redaktionen. Vi såg förortschablonerna och stigmatiseringen som ett avgörande
hinder för ett brett deltagande i det offentliga samtalet. Vem vill
vara med i en diskussion där man själv reduceras till en stereotyp bestämd
av andras fördomar? Att lyckas förmedla en bild av platser och
människor som överensstämde med de lokala tolkningarna var själva
nyckeln till framgång. Och för att lyckas med det krävdes något annat än
den vanliga snabbutflykten.
Det kan finnas många skäl till att journalistiken blir kolonial. 7 Vi valde
av praktiska skäl att framför allt se det som ett kunskapsproblem, ett re-
MÖTESPLATSER 35