Riv stängslen - Mediestudier
Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier
hanteras av människor tillsammans. Mindre fokus på den enskilde nyhetskonsumenten och mer på de sociala processer som formar medborgerliga ställningstaganden. Jag har diskuterat huruvida en sådan förändring är realistisk. Det finns ett positivt intresse bland landets tidningschefer och en beredskap för nytänkande inom journalistkåren. Bland medborgarna, speciellt i Stockholms ytterområden, finns en uttalad efterfrågan på en mer ansvarstagande journalistik. Marknadens villkor sätter gränser för omsvängningen, men den gränsen är långt ifrån nådd. Det som framförallt behövs är ett tryck från allmänheten och en offentlig diskussion som driver på den här möjligheten. Om medieföretagen hamnar under opinionspress är de tvungna att ge plats för ett medborgarperspektiv. Särskilt inom public service-kanalerna borde det finnas ett stort utrymme för en sådan idé- och metodutveckling. En fristående forsknings- och utvecklingsstiftelse, finansierad av folkrörelser och medieföretag i samarbete, skulle ge god skjuts åt nytänkandet. Resonemanget har tagit avstamp i mobila redaktionens erfarenheter på Dagens Nyheter. Genom att arbeta på plats i Stockholms förorter, med hjälp av läsarpaneler och öppna diskussionsmöten, har redaktionen fångat upp perspektiv som annars inte kommit fram. Artikelserierna har startat många, konstruktiva läsardiskussioner – ofta kring känsliga integrationsfrågor – där fler än de vanliga medelklassvenskarna har kommit till tals. Besläktade projekt i USA visar uppmuntrande resultat: medborgarjournalistik sammanför människor och ökar intresset för gemensam dialog. Nordisk forskning tyder på samma sak: mycket hänger på journalisterna om publiken ska kliva ner från läktaren och in i rollen som medborgare. I slutändan handlar det om ett ideologiskt val. Vem vill man ska ha tillträde till samhällsdiskussionen? Vems tolkningar och problemformuleringar ska ligga till grund för journalistiken? Vill man ha ökat medborgerligt deltagande i demokratin eller inte? Det är val som både SAMMANFATTNING OCH SLUTORD 193
medborgare, politiker och journalister måste fundera över. Och stödja de alternativ som man finner rimligast. 194 SAMMANFATTNING OCH SLUTORD
- Page 138 and 139: Tidningen måste vara en plats där
- Page 140 and 141: Att lägga människorna högst upp
- Page 142 and 143: • • • Lyft fram fungerande ex
- Page 144 and 145: Ordning på ungarna? En diskussion
- Page 146 and 147: tar. Förvaltningen skulle kunna sa
- Page 148 and 149: f Också i vanligt nyhetstempo g
- Page 150 and 151: tycka att vi behöll samma grepp li
- Page 152 and 153: - Testa frågeställning och vinkel
- Page 154 and 155: 9 Resultat Den tändande gnistan So
- Page 156 and 157: vaktmästaren, uppvuxen i stadsdele
- Page 158 and 159: tiklarna fick uppenbarligen inte in
- Page 160 and 161: Erfarenheter utifrån Just ett öka
- Page 162 and 163: Farhågor och kritik Kritiken mot p
- Page 164 and 165: slutet blev mobila redaktionen bät
- Page 166 and 167: höja folkets åsikter till något
- Page 168 and 169: enda uppgiften att förse konsumtio
- Page 170 and 171: vilja och förmåga att hävda andr
- Page 172 and 173: Anmärkningsvärt är att 51 av de
- Page 174 and 175: Om de danska siffrorna och stämnin
- Page 176 and 177: Kritikern William F Woo skriver att
- Page 178 and 179: Ändå är det kapplöpningen om ny
- Page 180 and 181: Lösning tre: public service Nu har
- Page 182 and 183: antiglobaliseringsrörelsen som tar
- Page 184 and 185: Varför skulle den slags journalist
- Page 186 and 187: Sammanfattning och slutord DEN HÄR
- Page 190 and 191: Referenser Amnéus, Alex (2003): Pu
- Page 192 and 193: Lambeth, Edmund, Meyer, Philip och
- Page 194: 001208 ”Svårt välja bort tryggh
hanteras av människor tillsammans. Mindre fokus på den enskilde nyhetskonsumenten<br />
och mer på de sociala processer som formar medborgerliga<br />
ställningstaganden.<br />
Jag har diskuterat huruvida en sådan förändring är realistisk. Det finns<br />
ett positivt intresse bland landets tidningschefer och en beredskap för<br />
nytänkande inom journalistkåren. Bland medborgarna, speciellt i Stockholms<br />
ytterområden, finns en uttalad efterfrågan på en mer ansvarstagande<br />
journalistik. Marknadens villkor sätter gränser för omsvängningen, men<br />
den gränsen är långt ifrån nådd. Det som framförallt behövs är ett tryck<br />
från allmänheten och en offentlig diskussion som driver på den här möjligheten.<br />
Om medieföretagen hamnar under opinionspress är de tvungna<br />
att ge plats för ett medborgarperspektiv. Särskilt inom public service-kanalerna<br />
borde det finnas ett stort utrymme för en sådan idé- och metodutveckling.<br />
En fristående forsknings- och utvecklingsstiftelse, finansierad<br />
av folkrörelser och medieföretag i samarbete, skulle ge god skjuts åt<br />
nytänkandet.<br />
Resonemanget har tagit avstamp i mobila redaktionens erfarenheter<br />
på Dagens Nyheter. Genom att arbeta på plats i Stockholms förorter, med<br />
hjälp av läsarpaneler och öppna diskussionsmöten, har redaktionen fångat<br />
upp perspektiv som annars inte kommit fram. Artikelserierna har startat<br />
många, konstruktiva läsardiskussioner – ofta kring känsliga integrationsfrågor<br />
– där fler än de vanliga medelklassvenskarna har kommit till tals.<br />
Besläktade projekt i USA visar uppmuntrande resultat: medborgarjournalistik<br />
sammanför människor och ökar intresset för gemensam dialog.<br />
Nordisk forskning tyder på samma sak: mycket hänger på journalisterna<br />
om publiken ska kliva ner från läktaren och in i rollen som medborgare.<br />
I slutändan handlar det om ett ideologiskt val. Vem vill man ska ha<br />
tillträde till samhällsdiskussionen? Vems tolkningar och problemformuleringar<br />
ska ligga till grund för journalistiken? Vill man ha ökat<br />
medborgerligt deltagande i demokratin eller inte? Det är val som både<br />
SAMMANFATTNING OCH SLUTORD 193
Change language