Riv stängslen - Mediestudier
Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier
Ändå är det kapplöpningen om nyheterna som ofta prioriteras högst på redaktionerna. Svenska tidningsläsare värderar på samma sätt ”granskning av makthavare” i klart lägre grad än journalisterna. 24 Här kan man fundera över resursernas användning. En tidning som DN satsar mycket av sin redaktionella prestige på att ge fördjupning, vilket betyder att analysera, förklara bakgrunder och sammanhang – nästan helt från den professionella elitens horisont. Det är en viktig uppgift. Men anta att hälften av den tid som redaktionen ägnar åt att intervjua experter och politiska läckor lades på att identifiera och knyta an till normala människors utgångspunkter. Det skulle ge orden ”djup” och ”sammanhang” en helt annan innebörd. Jag tror inte att många läsare skulle revoltera mot en sådan tyngdpunktsförskjutning. Det skulle inte ens kosta några pengar. Så visst har redaktionerna ett val. Lösning två: externt stöd Samtidigt är det ett faktum att medborgarjournalistik tar tid, är dyrt och kan hamna i konflikt med annan grundbevakning. Många av de större amerikanska projekten har varit möjliga tack vare bidrag från en privat stiftelse byggd på oljepengar, Pew Charitable Trusts, via dess dotterorganisation Pew Center for Civic Journalism. Cirka tre miljoner dollar har fördelats under tio år, fördelat på 120 olika projekt. 25 Pew-centret har också stått för en stor del av den fortbildning som alla är överens om behövs för en lyckad redaktionell reform. Redaktionerna har därmed sluppit den kostnaden. Forskarna Lars Nord och Gunnar Nygren lade i sin uppmärksammade bok ”Medieskugga” (2002) fram förslaget om ett särskilt, statligt presstöd till medier som satsar på kvalitetsjournalistik i storstädernas underbevakade miljonprogramsområden. Förslaget diskuterades en tid på stort allvar. En liknande, men mer precis idé skulle vara att låta skattepengar stödja utvecklandet av en medborgarjournalistisk metod, med målet att få in fler invandrare, låginkomsttagare och ungdomar i det offentliga MÖJLIGHETERNA 183
samtalet. Regeringen har tydligt tagit ställning för en ”deltagardemokrati med deliberativa kvaliteter”, och det är troligt att en sådan demokratisyn kräver en särskild profil på journalistiken. Ett utvecklingsinriktat presstöd skulle kunna göra mycket för att förverkliga det idealet, även om det går att ha principiella invändningar mot en sådan statlig inblandning. 26 Jay Rosens idé är att skapa en fristående forsknings- och utvecklingsfond som chefer och journalister kan söka pengar från för att testa och utveckla nya rutiner. Tidningar och TV-redaktioner skulle därigenom stimuleras att själva få upp ögonen för det medborgerliga perspektivet. Om en del av redaktionen etablerar nya arbetsformer så ökar chansen att övriga kollegor börjar tänka nytt: ”Har man väl gjort medborgerligt engagemang till ett bevakningsområde kommer resten av tidningen att lära sig av detta och göra det till en del av de redaktionella rutinerna.” Ett externt stöd kan alltså starta processer som på sikt leder till ändrade värderingar och mer medborgarvänliga ekonomiska prioriteringar. Jay Rosen tror att tidningar skulle slåss om pengarna från en sådan utvecklingsfond – ”It would be competetive – a way to excel” – ett sätt att visa framsynthet och vilja att överbrygga gapet till läsarna. I ett svenskt sammanhang skulle en FoU-stiftelse för medborgartillvänd journalistik kunna byggas upp av folkrörelser, bildningsförbund och stora tidningsföretag i samarbete. Staten kan kanske vara med på ett hörn. Förutom att stödja projekt ute på redaktionerna med pengar och handledning skulle stiftelsen finansiera forskning (vilket är angeläget med tanke på det dåliga kunskapsläget), producera utbildningsmaterial (så att journalistutbildningarna kan börja lära ut fler perspektiv) och ordna kurser och seminarier. Genom den verksamheten skulle det uppstå nätverk där intresserade journalister och chefer kan utbyta erfarenheter och metodtips. Utan nätverk för inbördes stöd är det svårt att utmana ingrodda traditioner. 184 MÖJLIGHETERNA
- Page 128 and 129: han vägrat låna ut sin mobil. Det
- Page 130 and 131: Tredje verktygslådan: Mötet med l
- Page 132 and 133: Men hur gör man, om föräldrar fa
- Page 134 and 135: Ovanliga bildlösningar kan väcka
- Page 136 and 137: Texten låg under en stort uppdrage
- Page 138 and 139: Tidningen måste vara en plats där
- Page 140 and 141: Att lägga människorna högst upp
- Page 142 and 143: • • • Lyft fram fungerande ex
- Page 144 and 145: Ordning på ungarna? En diskussion
- Page 146 and 147: tar. Förvaltningen skulle kunna sa
- Page 148 and 149: f Också i vanligt nyhetstempo g
- Page 150 and 151: tycka att vi behöll samma grepp li
- Page 152 and 153: - Testa frågeställning och vinkel
- Page 154 and 155: 9 Resultat Den tändande gnistan So
- Page 156 and 157: vaktmästaren, uppvuxen i stadsdele
- Page 158 and 159: tiklarna fick uppenbarligen inte in
- Page 160 and 161: Erfarenheter utifrån Just ett öka
- Page 162 and 163: Farhågor och kritik Kritiken mot p
- Page 164 and 165: slutet blev mobila redaktionen bät
- Page 166 and 167: höja folkets åsikter till något
- Page 168 and 169: enda uppgiften att förse konsumtio
- Page 170 and 171: vilja och förmåga att hävda andr
- Page 172 and 173: Anmärkningsvärt är att 51 av de
- Page 174 and 175: Om de danska siffrorna och stämnin
- Page 176 and 177: Kritikern William F Woo skriver att
- Page 180 and 181: Lösning tre: public service Nu har
- Page 182 and 183: antiglobaliseringsrörelsen som tar
- Page 184 and 185: Varför skulle den slags journalist
- Page 186 and 187: Sammanfattning och slutord DEN HÄR
- Page 188 and 189: hanteras av människor tillsammans.
- Page 190 and 191: Referenser Amnéus, Alex (2003): Pu
- Page 192 and 193: Lambeth, Edmund, Meyer, Philip och
- Page 194: 001208 ”Svårt välja bort tryggh
samtalet. Regeringen har tydligt tagit ställning för en ”deltagardemokrati<br />
med deliberativa kvaliteter”, och det är troligt att en sådan demokratisyn<br />
kräver en särskild profil på journalistiken. Ett utvecklingsinriktat presstöd<br />
skulle kunna göra mycket för att förverkliga det idealet, även om<br />
det går att ha principiella invändningar mot en sådan statlig inblandning.<br />
26<br />
Jay Rosens idé är att skapa en fristående forsknings- och utvecklingsfond<br />
som chefer och journalister kan söka pengar från för att testa och<br />
utveckla nya rutiner. Tidningar och TV-redaktioner skulle därigenom stimuleras<br />
att själva få upp ögonen för det medborgerliga perspektivet. Om<br />
en del av redaktionen etablerar nya arbetsformer så ökar chansen att övriga<br />
kollegor börjar tänka nytt: ”Har man väl gjort medborgerligt engagemang<br />
till ett bevakningsområde kommer resten av tidningen att lära<br />
sig av detta och göra det till en del av de redaktionella rutinerna.” Ett<br />
externt stöd kan alltså starta processer som på sikt leder till ändrade värderingar<br />
och mer medborgarvänliga ekonomiska prioriteringar. Jay Rosen<br />
tror att tidningar skulle slåss om pengarna från en sådan utvecklingsfond<br />
– ”It would be competetive – a way to excel” – ett sätt att visa framsynthet<br />
och vilja att överbrygga gapet till läsarna.<br />
I ett svenskt sammanhang skulle en FoU-stiftelse för medborgartillvänd<br />
journalistik kunna byggas upp av folkrörelser, bildningsförbund och<br />
stora tidningsföretag i samarbete. Staten kan kanske vara med på ett hörn.<br />
Förutom att stödja projekt ute på redaktionerna med pengar och handledning<br />
skulle stiftelsen finansiera forskning (vilket är angeläget med tanke<br />
på det dåliga kunskapsläget), producera utbildningsmaterial (så att<br />
journalistutbildningarna kan börja lära ut fler perspektiv) och ordna kurser<br />
och seminarier. Genom den verksamheten skulle det uppstå nätverk<br />
där intresserade journalister och chefer kan utbyta erfarenheter och<br />
metodtips. Utan nätverk för inbördes stöd är det svårt att utmana ingrodda<br />
traditioner.<br />
184 MÖJLIGHETERNA
Change language