Riv stängslen - Mediestudier

Ändå är det kapplöpningen om nyheterna som ofta prioriteras högst på
redaktionerna. Svenska tidningsläsare värderar på samma sätt ”granskning
av makthavare” i klart lägre grad än journalisterna. 24 Här kan man
fundera över resursernas användning. En tidning som DN satsar mycket
av sin redaktionella prestige på att ge fördjupning, vilket betyder att analysera,
förklara bakgrunder och sammanhang – nästan helt från den professionella
elitens horisont. Det är en viktig uppgift. Men anta att hälften
av den tid som redaktionen ägnar åt att intervjua experter och politiska
läckor lades på att identifiera och knyta an till normala människors utgångspunkter.
Det skulle ge orden ”djup” och ”sammanhang” en helt annan
innebörd. Jag tror inte att många läsare skulle revoltera mot en sådan
tyngdpunktsförskjutning. Det skulle inte ens kosta några pengar. Så visst
har redaktionerna ett val.
Lösning två: externt stöd
Samtidigt är det ett faktum att medborgarjournalistik tar tid, är dyrt och
kan hamna i konflikt med annan grundbevakning. Många av de större
amerikanska projekten har varit möjliga tack vare bidrag från en privat
stiftelse byggd på oljepengar, Pew Charitable Trusts, via dess dotterorganisation
Pew Center for Civic Journalism. Cirka tre miljoner dollar
har fördelats under tio år, fördelat på 120 olika projekt. 25 Pew-centret har
också stått för en stor del av den fortbildning som alla är överens om
behövs för en lyckad redaktionell reform. Redaktionerna har därmed sluppit
den kostnaden.
Forskarna Lars Nord och Gunnar Nygren lade i sin uppmärksammade
bok ”Medieskugga” (2002) fram förslaget om ett särskilt, statligt presstöd
till medier som satsar på kvalitetsjournalistik i storstädernas underbevakade
miljonprogramsområden. Förslaget diskuterades en tid på stort
allvar. En liknande, men mer precis idé skulle vara att låta skattepengar
stödja utvecklandet av en medborgarjournalistisk metod, med målet att
få in fler invandrare, låginkomsttagare och ungdomar i det offentliga
MÖJLIGHETERNA 183