Riv stängslen - Mediestudier
Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier
Anmärkningsvärt är att 51 av de 69 chefredaktörerna också ansåg sig ha praktiserat public journalism på sina tidningar under det senaste året, i de flesta fall definierat som ”Nyhetsbevakning präglad av medborgarnas perspektiv” eller ”Försök att öka medborgarnas samhällsengagemang”. I en tidigare undersökning från 1998 var det bara 21 av 136 nyhetsredaktioner som uppgav att de hade prövat public journalism under valrörelsen. 9 Som författarna till den senare rapporten kommenterar kan man inte veta om den dramatiska ökningen är reell, eller om det mest är så att ”public journalism har fått ett så pass gott rykte att många vill få del av det genom att hävda att de själva utövar public journalism”. Hur som helst verkar slutsatsen i båda fallen vara det finns en god grogrund för fler och utvidgade experiment i den här riktningen. Förutsättning två: Vill journalisterna? Kritiken mot public journalism kommer nästan uteslutande inifrån journalistkåren. På alla tidningar där filosofin praktiseras möter den ett visst motstånd, så också på DN. Den amerikanska debatten har ibland givit intryck av ett skyttegravskrig med hårt polariserade läger för och emot. 10 Men den bilden stämmer inte, visar de undersökningar som gjorts. Kritiken har anförts av toppskiktet inom Washington Post och New York Times, men de flesta journalister är ganska pragmatiska och tänker sig yrket som en mix av traditionella och mer medborgarinriktade principer. På det hela taget samexisterar de skilda värderingarna ganska fredligt på de amerikanska redaktionerna och endast ett fåtal kan räknas som renläriga företrädare för den ena eller andra skolan. Det gäller också på de tidningar som gått i bräschen för reformtänkandet. 11 Det finns undersökningar från USA som visar att en stor majoritet av journalisterna stödjer eller åtminstone accepterar public journalisms arbetsmetoder: att fokusera på samhällelig problemlösning, att vaska fram medborgarnas egen dagordning, att ordna offentliga möten. 12 MÖJLIGHETERNA 177
Min egen erfarenhet är ungefär densamma. De på DN som aktivt motsatte sig mobila redaktionens experiment var få. De som var så entusiastiska att de självmant anmälde sig till public journalism-kurser kunde också räknas på båda handens fingrar. Det stora flertalet kollegor var positivt intresserade i bemärkelsen att de huvudsakligen gillade det vi gjorde, men inte så att de omedelbart själva ville ändra sitt arbetssätt eller slänga ut den traditionella journalistiken. Till det kommer en mindre grupp som var rätt likgiltiga. Sammantaget är min gissning att principerna bakom vårt arbete hade ett brett, om än inte alltid så flammande stöd på redaktionen. Svenska attitydundersökningar är dessvärre för trubbiga för att fånga in de intressanta distinktionerna. 13 Det närmaste vi kan komma är en färsk, dansk studie som pekar på en stark uppslutning kring principen att ”journalister bör hjälpa medborgarna att själva lösa problem i samhället”. 73 procent av journalisterna delar detta ideal, samtidigt som bara 32 procent anser att den egna yrkeskåren faktiskt gör detta. 14 Inte på någon annan punkt är glappet mellan ideal och verklighet inom den danska yrkeskåren så stor, vilket antyder en stor potential att utveckla journalistrollen just på den fronten. Det näst största glappet gäller frågan om ”journalister bör främja medborgarnas engagemang i samhällslivet”. 94 procent anser att journalisterna ska det, men bara 54 procent att de verkligen gör det. Också där finns alltså ett missnöje och en drivkraft till förändring. Samtidigt slår de danska journalisterna vakt om mer traditionella värden som att ”vara neutrala förmedlare av vad som händer i samhället” och ”konkurrera om att komma först med nyheterna”. Journalister, tycks det, vill ha både och. Men den vilja till förändring som uttrycks i undersökningen, den handlar ändå tydligt om en balansförskjutning från det traditionella till det medborgarinriktade. Till exempel anser de danska journalisterna att kampen om att vara först med nyheterna prioriteras för högt i dag och att man i alltför hög grad fokuserar på det ovanliga och sensationella. 178 MÖJLIGHETERNA
- Page 122 and 123: • • • Modellen är enkel: Gå
- Page 124 and 125: Andra verktygslådan: Välja ämne
- Page 126 and 127: Gå till polisen? Aldrig. Artikelse
- Page 128 and 129: han vägrat låna ut sin mobil. Det
- Page 130 and 131: Tredje verktygslådan: Mötet med l
- Page 132 and 133: Men hur gör man, om föräldrar fa
- Page 134 and 135: Ovanliga bildlösningar kan väcka
- Page 136 and 137: Texten låg under en stort uppdrage
- Page 138 and 139: Tidningen måste vara en plats där
- Page 140 and 141: Att lägga människorna högst upp
- Page 142 and 143: • • • Lyft fram fungerande ex
- Page 144 and 145: Ordning på ungarna? En diskussion
- Page 146 and 147: tar. Förvaltningen skulle kunna sa
- Page 148 and 149: f Också i vanligt nyhetstempo g
- Page 150 and 151: tycka att vi behöll samma grepp li
- Page 152 and 153: - Testa frågeställning och vinkel
- Page 154 and 155: 9 Resultat Den tändande gnistan So
- Page 156 and 157: vaktmästaren, uppvuxen i stadsdele
- Page 158 and 159: tiklarna fick uppenbarligen inte in
- Page 160 and 161: Erfarenheter utifrån Just ett öka
- Page 162 and 163: Farhågor och kritik Kritiken mot p
- Page 164 and 165: slutet blev mobila redaktionen bät
- Page 166 and 167: höja folkets åsikter till något
- Page 168 and 169: enda uppgiften att förse konsumtio
- Page 170 and 171: vilja och förmåga att hävda andr
- Page 174 and 175: Om de danska siffrorna och stämnin
- Page 176 and 177: Kritikern William F Woo skriver att
- Page 178 and 179: Ändå är det kapplöpningen om ny
- Page 180 and 181: Lösning tre: public service Nu har
- Page 182 and 183: antiglobaliseringsrörelsen som tar
- Page 184 and 185: Varför skulle den slags journalist
- Page 186 and 187: Sammanfattning och slutord DEN HÄR
- Page 188 and 189: hanteras av människor tillsammans.
- Page 190 and 191: Referenser Amnéus, Alex (2003): Pu
- Page 192 and 193: Lambeth, Edmund, Meyer, Philip och
- Page 194: 001208 ”Svårt välja bort tryggh
Min egen erfarenhet är ungefär densamma. De på DN som aktivt motsatte<br />
sig mobila redaktionens experiment var få. De som var så entusiastiska<br />
att de självmant anmälde sig till public journalism-kurser kunde också<br />
räknas på båda handens fingrar. Det stora flertalet kollegor var positivt<br />
intresserade i bemärkelsen att de huvudsakligen gillade det vi gjorde, men<br />
inte så att de omedelbart själva ville ändra sitt arbetssätt eller slänga ut den<br />
traditionella journalistiken. Till det kommer en mindre grupp som var rätt<br />
likgiltiga. Sammantaget är min gissning att principerna bakom vårt arbete<br />
hade ett brett, om än inte alltid så flammande stöd på redaktionen.<br />
Svenska attitydundersökningar är dessvärre för trubbiga för att fånga<br />
in de intressanta distinktionerna. 13 Det närmaste vi kan komma är en<br />
färsk, dansk studie som pekar på en stark uppslutning kring principen att<br />
”journalister bör hjälpa medborgarna att själva lösa problem i samhället”.<br />
73 procent av journalisterna delar detta ideal, samtidigt som bara 32 procent<br />
anser att den egna yrkeskåren faktiskt gör detta. 14 Inte på någon annan<br />
punkt är glappet mellan ideal och verklighet inom den danska yrkeskåren<br />
så stor, vilket antyder en stor potential att utveckla journalistrollen<br />
just på den fronten. Det näst största glappet gäller frågan om ”journalister<br />
bör främja medborgarnas engagemang i samhällslivet”.<br />
94 procent anser att journalisterna ska det, men bara 54 procent att de<br />
verkligen gör det. Också där finns alltså ett missnöje och en drivkraft till<br />
förändring.<br />
Samtidigt slår de danska journalisterna vakt om mer traditionella värden<br />
som att ”vara neutrala förmedlare av vad som händer i samhället”<br />
och ”konkurrera om att komma först med nyheterna”. Journalister, tycks<br />
det, vill ha både och. Men den vilja till förändring som uttrycks i undersökningen,<br />
den handlar ändå tydligt om en balansförskjutning från det<br />
traditionella till det medborgarinriktade. Till exempel anser de danska<br />
journalisterna att kampen om att vara först med nyheterna prioriteras<br />
för högt i dag och att man i alltför hög grad fokuserar på det ovanliga och<br />
sensationella.<br />
178 MÖJLIGHETERNA
Change language