Riv stängslen - Mediestudier
Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier
vilja och förmåga att hävda andra principer. Eller rättare sagt: om det verkligen vore så skulle allt demokratiskt och politiskt arbete vara meningslöst. Man måste välja vad man vill tro, och agera därefter. Låt oss anta att en majoritet av Sveriges journalister började analysera sin roll kritiskt och bestämde sig för att tillämpa ett nytt, mer medborgarinriktat förhållningssätt. Anta också att omorienteringen föregicks av en kraftfull, offentlig diskussion om mediernas demokratiska potential. Vad skulle hända? Skulle journalisterna få sparken? Skulle tidningsägarna öppet motarbeta omsvängningen? Nej, det tror inte jag. Jag tror att tidningsföretagen skulle sättas under en betydande opinionspress. Det är inte omöjligt att tidningarna, en efter en, skulle göra den nya ”medborgarmärkningen” till en del av sin varumärkesprofil. Precis som med miljömärkningen, precis som med McDonald’s och barnsjukhusen. Företag vill verka moraliskt engagerade; det är bra för affärerna. Och det ska man utnyttja. Någonstans går det säkert en gräns där medborgarperspektivet krockar med utgivarnas marknadsintresse alltför mycket. Men fram till den gränsen finns det mycket som kan förändras. Det går att dra upp den mentala rullgardinen – i alla fall lite grann. 6 Förutsättning ett: Vill cheferna? Om vi alltså antar att det finns ett visst manöverutrymme, som dessutom kan vidgas med den allmänna opinionens hjälp: Vad krävs i så fall för att en förändring ska komma till stånd? De amerikanska erfarenheterna visar entydigt att det är de redaktionella cheferna som sitter med nyckeln. 7 Ett medborgarinriktat arbetssätt är omöjligt utan en anpassning av rutiner och arbetsvillkor. Dessutom krävs ett stort mått av ledarskap för att samla en organisation kring så ovana målformuleringar. Enskilda journalisters drivkraft och initiativ är naturligtvis avgörande när själva jobbet ska utföras eller när projekt ska startas. Men det hjälper inte att journalisterna brinner av motivation om cheferna inte skänker de nödvändiga förutsättningarna – framför allt tid. Mobila redaktionen hade MÖJLIGHETERNA 175
aldrig kommit till stånd eller överlevt utan ett starkt personligt engagemang från dåvarande chefredaktören Joachim Berner. Minst lika viktigt var det fortlöpande stödet från Stockholmsredaktionens (och senare Nyhetsredaktionens) chef Jan Lewenhagen, samt från delar av redaktionsledningen. När intresset inom redaktionsledningen falnade rycktes också den viktigaste förutsättningen undan. Därför är det mycket intressant att betrakta den påtagliga goodwill som omger begreppet public journalism bland svenska tidningsledare. I en enkätundersökning härom året fick 69 chefredaktörer inom dagspressen runtom i landet svara på frågor om public journalism och värderingar som förknippas med ordet. En stor majoritet av chefredaktörerna var positiva och det var få som delade den kritik som framförts framför allt i den amerikanska debatten. 8 Så svarade de svenska chefredaktörerna Är public journalism viktigt för att stärka allmänhetens demokratiska engagemang? (antal) Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls 31 28 4 Stimulerar public journalism det journalistiska arbetssättet? Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls 23 35 7 Påverkar public journalism den journalistiska objektiviteten negativt? Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls 3 20 39 Gör public journalism det svårare att granska makthavare? Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls 6 9 48 Hur viktigt är det, rent allmänt, för journalister att ge människor redskap att engagera sig? Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt 33 28 6 Källa: Becksmo och Stjernfeldt (2001) 176 MÖJLIGHETERNA
- Page 120 and 121: gör. Även om de verkar leda bort
- Page 122 and 123: • • • Modellen är enkel: Gå
- Page 124 and 125: Andra verktygslådan: Välja ämne
- Page 126 and 127: Gå till polisen? Aldrig. Artikelse
- Page 128 and 129: han vägrat låna ut sin mobil. Det
- Page 130 and 131: Tredje verktygslådan: Mötet med l
- Page 132 and 133: Men hur gör man, om föräldrar fa
- Page 134 and 135: Ovanliga bildlösningar kan väcka
- Page 136 and 137: Texten låg under en stort uppdrage
- Page 138 and 139: Tidningen måste vara en plats där
- Page 140 and 141: Att lägga människorna högst upp
- Page 142 and 143: • • • Lyft fram fungerande ex
- Page 144 and 145: Ordning på ungarna? En diskussion
- Page 146 and 147: tar. Förvaltningen skulle kunna sa
- Page 148 and 149: f Också i vanligt nyhetstempo g
- Page 150 and 151: tycka att vi behöll samma grepp li
- Page 152 and 153: - Testa frågeställning och vinkel
- Page 154 and 155: 9 Resultat Den tändande gnistan So
- Page 156 and 157: vaktmästaren, uppvuxen i stadsdele
- Page 158 and 159: tiklarna fick uppenbarligen inte in
- Page 160 and 161: Erfarenheter utifrån Just ett öka
- Page 162 and 163: Farhågor och kritik Kritiken mot p
- Page 164 and 165: slutet blev mobila redaktionen bät
- Page 166 and 167: höja folkets åsikter till något
- Page 168 and 169: enda uppgiften att förse konsumtio
- Page 172 and 173: Anmärkningsvärt är att 51 av de
- Page 174 and 175: Om de danska siffrorna och stämnin
- Page 176 and 177: Kritikern William F Woo skriver att
- Page 178 and 179: Ändå är det kapplöpningen om ny
- Page 180 and 181: Lösning tre: public service Nu har
- Page 182 and 183: antiglobaliseringsrörelsen som tar
- Page 184 and 185: Varför skulle den slags journalist
- Page 186 and 187: Sammanfattning och slutord DEN HÄR
- Page 188 and 189: hanteras av människor tillsammans.
- Page 190 and 191: Referenser Amnéus, Alex (2003): Pu
- Page 192 and 193: Lambeth, Edmund, Meyer, Philip och
- Page 194: 001208 ”Svårt välja bort tryggh
vilja och förmåga att hävda andra principer. Eller rättare sagt: om det<br />
verkligen vore så skulle allt demokratiskt och politiskt arbete vara meningslöst.<br />
Man måste välja vad man vill tro, och agera därefter.<br />
Låt oss anta att en majoritet av Sveriges journalister började analysera<br />
sin roll kritiskt och bestämde sig för att tillämpa ett nytt, mer medborgarinriktat<br />
förhållningssätt. Anta också att omorienteringen föregicks av en<br />
kraftfull, offentlig diskussion om mediernas demokratiska potential. Vad<br />
skulle hända? Skulle journalisterna få sparken? Skulle tidningsägarna öppet<br />
motarbeta omsvängningen? Nej, det tror inte jag. Jag tror att tidningsföretagen<br />
skulle sättas under en betydande opinionspress. Det är inte<br />
omöjligt att tidningarna, en efter en, skulle göra den nya ”medborgarmärkningen”<br />
till en del av sin varumärkesprofil. Precis som med miljömärkningen,<br />
precis som med McDonald’s och barnsjukhusen. Företag<br />
vill verka moraliskt engagerade; det är bra för affärerna. Och det ska man<br />
utnyttja. Någonstans går det säkert en gräns där medborgarperspektivet<br />
krockar med utgivarnas marknadsintresse alltför mycket. Men fram till<br />
den gränsen finns det mycket som kan förändras. Det går att dra upp den<br />
mentala rullgardinen – i alla fall lite grann. 6<br />
Förutsättning ett: Vill cheferna?<br />
Om vi alltså antar att det finns ett visst manöverutrymme, som dessutom<br />
kan vidgas med den allmänna opinionens hjälp: Vad krävs i så fall för att<br />
en förändring ska komma till stånd? De amerikanska erfarenheterna visar<br />
entydigt att det är de redaktionella cheferna som sitter med nyckeln. 7<br />
Ett medborgarinriktat arbetssätt är omöjligt utan en anpassning av rutiner<br />
och arbetsvillkor. Dessutom krävs ett stort mått av ledarskap för att<br />
samla en organisation kring så ovana målformuleringar. Enskilda<br />
journalisters drivkraft och initiativ är naturligtvis avgörande när själva<br />
jobbet ska utföras eller när projekt ska startas. Men det hjälper inte att<br />
journalisterna brinner av motivation om cheferna inte skänker de nödvändiga<br />
förutsättningarna – framför allt tid. Mobila redaktionen hade<br />
MÖJLIGHETERNA 175
Change language