Riv stängslen - Mediestudier
Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier
slutet blev mobila redaktionen bättre på att hantera den balansen: att ta avstamp i en fri, medborgerlig diskussion där människors egna förslag hamnar främst, men att samtidigt lyfta fram de traditionellt politiska valmöjligheterna. Tillräckligt genomslag Mobila redaktionen ville dra in fler i det offentliga samtalet och på det viset stärka medborgerligheten. De amerikanska studierna tyder på att det i princip är möjligt att nå sådana resultat. Även om de svenska försöken är otillräckligt utvärderade och även om jämförbarheten med USA kan diskuteras, verkar det allmänt sett finnas ett samband mellan journalistikens inriktning och den medborgerliga kompetensen. Under vissa omständigheter i alla fall. Ett sådant villkor, kan man anta, är att den medborgartillvända journalistiken får tillräckligt genomslag i samhället. På ett par de mest studerade amerikanska orterna (Madison och Charlotte) har den dominerande tidningen samarbetat med ledande TV-kanaler kring projekten, vilket anses ha bidragit till framgången. De mest lyckade projekten har också pågått länge, varit högt prioriterade av redaktionen och konsekvent lyfts fram i tidningen. I jämförelse framstår DN:s försök som ganska trevande och inte heller särskilt konsekvent prioriterat. Trehundra artiklar utspridda på fyra år drunknar i mediebruset. Det är inte troligt att det hade gått att ringa in några samhälleliga effekter av experimentet, ens om man hade försökt. Medborgerligheten kan säkert påverkas med målmedveten journalistik, men det krävs mer än tre personer för att göra mätbar skillnad. Därmed inte sagt att experimentet med mobila redaktionen var resultatlöst. Under flera år försåg vi DN:s läsare med ett diskussionsunderlag som annars inte hade funnits där. Vi utvecklade kontaktytor utanför de vanliga svensk-områdena som få kunde konkurrera med. Våra utgångspunkter var alltid annorlunda och hade en bredare social förankring än i nästan all annan journalistik. Vi bidrog till att släppa in människor med RESULTAT 169
invandrarbakgrund på tidningssidorna, i en avdramatiserad roll som normala medborgare. Vi sammanförde röster och perspektiv som annars sällan möttes. Vi visade hur man kan närma sig också svåra integrationsfrågor på ett relativt anständigt och konstruktivt sätt. Men om det nu är så bra att jobba på det här sättet – varför gör inte alla det? Vad är haken? Och vilka är oddsen för att en medborgarjournalistisk metod faktiskt får genomslag i Sverige? Sista kapitlet ska handla om möjligheterna. Noter 1 Eksterowicz & Roberts, red (2000), 134 2 Undersökningen gjordes av Ingrid Friman Samhällsinformation AB och bygger på 309 telefonintervjuer med DN-läsare i utvalda förorter. Se också Beckman (2000). 3 Rapport från Kommunicera AB, november 1999. Undersökningen bygger på 17 individuella djupintervjuer och två gruppsamtal med fyra deltagare i varje. Rekryteringen gjordes utan större systematik, dels från prenumerantlistor, dels genom besök i olika förorter. Målet var att samla människor representativa för målgruppen. 4 Intervju med Birgitta Levy, psykolog på Kommunicera AB i december 1999 5 Friedland & Nichols: Measuring Civic Journalism’s Progress (2002). De kriterier som anges är att redaktionerna antingen själva har organiserat allmänna diskussionsmöten, eller har försett läsarna med impulser och verktyg för att ordna sådana möten. Effekterna är alltså i viss mån sammanblandade med medlen. 6 Poynter Election Handbook (1999) 7 Eksterowicz & Roberts, red (2000), 140. Se också Lambeth m fl, red: Assessing Public Journalism (1998), 143–157 8 Massey & Haas (2002) 9 Scoop 3/96 10 De amerikanska handböckerna är i jämförelse påfallande blinda för klassperspektivet, se Rosen: What Are Journalists For? (2000), Merritt (1998) och Charity (1995). Samtidigt kan man notera att många av de konkreta tillämpningarna har präglats av stort socialt engagemang, som exempelvis Charlotteprojekten. 11 William F Woo har sammanfattat sin och andras kritik i Eksterowicz & Roberts, red (2000) 12 Eksterowicz & Roberts, red (2000), 141 13 Under vår första artikelserie om bostadsrättsomvandlingen i Stockholms innerstad 1999 tyckte moderaterna i Stadshuset att rapporteringen var för politiserad, i och med att vi anlade ett renodlat ytterstadsperspektiv. När vi skrev om valfriheten i skolan hörde Friskolornas riksförbund av sig och tyckte att vi borde lyfta fram fördelarna med friskolorna mer. Socialdemokraterna i Haninge gillade inte alls att vi lät Sverigedemokrater komma till tals i serien ”Svenskar i utkanten”. 14 Lars Nord har tidigare framfört sådana farhågor och manat till försiktighet med att upp- 170 RESULTAT
- Page 114 and 115: Ett enkelt flygblad med frågor är
- Page 116 and 117: Tips 9: Sätt ihop en panel En läs
- Page 118 and 119: utbildad medelklass i bostadsrätt
- Page 120 and 121: gör. Även om de verkar leda bort
- Page 122 and 123: • • • Modellen är enkel: Gå
- Page 124 and 125: Andra verktygslådan: Välja ämne
- Page 126 and 127: Gå till polisen? Aldrig. Artikelse
- Page 128 and 129: han vägrat låna ut sin mobil. Det
- Page 130 and 131: Tredje verktygslådan: Mötet med l
- Page 132 and 133: Men hur gör man, om föräldrar fa
- Page 134 and 135: Ovanliga bildlösningar kan väcka
- Page 136 and 137: Texten låg under en stort uppdrage
- Page 138 and 139: Tidningen måste vara en plats där
- Page 140 and 141: Att lägga människorna högst upp
- Page 142 and 143: • • • Lyft fram fungerande ex
- Page 144 and 145: Ordning på ungarna? En diskussion
- Page 146 and 147: tar. Förvaltningen skulle kunna sa
- Page 148 and 149: f Också i vanligt nyhetstempo g
- Page 150 and 151: tycka att vi behöll samma grepp li
- Page 152 and 153: - Testa frågeställning och vinkel
- Page 154 and 155: 9 Resultat Den tändande gnistan So
- Page 156 and 157: vaktmästaren, uppvuxen i stadsdele
- Page 158 and 159: tiklarna fick uppenbarligen inte in
- Page 160 and 161: Erfarenheter utifrån Just ett öka
- Page 162 and 163: Farhågor och kritik Kritiken mot p
- Page 166 and 167: höja folkets åsikter till något
- Page 168 and 169: enda uppgiften att förse konsumtio
- Page 170 and 171: vilja och förmåga att hävda andr
- Page 172 and 173: Anmärkningsvärt är att 51 av de
- Page 174 and 175: Om de danska siffrorna och stämnin
- Page 176 and 177: Kritikern William F Woo skriver att
- Page 178 and 179: Ändå är det kapplöpningen om ny
- Page 180 and 181: Lösning tre: public service Nu har
- Page 182 and 183: antiglobaliseringsrörelsen som tar
- Page 184 and 185: Varför skulle den slags journalist
- Page 186 and 187: Sammanfattning och slutord DEN HÄR
- Page 188 and 189: hanteras av människor tillsammans.
- Page 190 and 191: Referenser Amnéus, Alex (2003): Pu
- Page 192 and 193: Lambeth, Edmund, Meyer, Philip och
- Page 194: 001208 ”Svårt välja bort tryggh
slutet blev mobila redaktionen bättre på att hantera den balansen: att ta<br />
avstamp i en fri, medborgerlig diskussion där människors egna förslag<br />
hamnar främst, men att samtidigt lyfta fram de traditionellt politiska valmöjligheterna.<br />
Tillräckligt genomslag<br />
Mobila redaktionen ville dra in fler i det offentliga samtalet och på det<br />
viset stärka medborgerligheten. De amerikanska studierna tyder på att<br />
det i princip är möjligt att nå sådana resultat. Även om de svenska försöken<br />
är otillräckligt utvärderade och även om jämförbarheten med USA<br />
kan diskuteras, verkar det allmänt sett finnas ett samband mellan<br />
journalistikens inriktning och den medborgerliga kompetensen. Under<br />
vissa omständigheter i alla fall. Ett sådant villkor, kan man anta, är att den<br />
medborgartillvända journalistiken får tillräckligt genomslag i samhället.<br />
På ett par de mest studerade amerikanska orterna (Madison och Charlotte)<br />
har den dominerande tidningen samarbetat med ledande TV-kanaler<br />
kring projekten, vilket anses ha bidragit till framgången. De mest<br />
lyckade projekten har också pågått länge, varit högt prioriterade av redaktionen<br />
och konsekvent lyfts fram i tidningen. I jämförelse framstår<br />
DN:s försök som ganska trevande och inte heller särskilt konsekvent prioriterat.<br />
Trehundra artiklar utspridda på fyra år drunknar i mediebruset.<br />
Det är inte troligt att det hade gått att ringa in några samhälleliga effekter<br />
av experimentet, ens om man hade försökt. Medborgerligheten kan säkert<br />
påverkas med målmedveten journalistik, men det krävs mer än tre<br />
personer för att göra mätbar skillnad.<br />
Därmed inte sagt att experimentet med mobila redaktionen var resultatlöst.<br />
Under flera år försåg vi DN:s läsare med ett diskussionsunderlag som<br />
annars inte hade funnits där. Vi utvecklade kontaktytor utanför de vanliga<br />
svensk-områdena som få kunde konkurrera med. Våra utgångspunkter<br />
var alltid annorlunda och hade en bredare social förankring än i nästan<br />
all annan journalistik. Vi bidrog till att släppa in människor med<br />
RESULTAT 169
Change language