Riv stängslen - Mediestudier
Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier
Farhågor och kritik Kritiken mot public journalism, som framför allt kommer inifrån mediebranschen handlar till stor del om att det nya journalistiska engagemanget underminerar allmänhetens förtroende för massmedierna. Om journalisterna börjar visa ett eget intresse för att samhällsproblemen ska bli lösta, hur går det då med den objektiva rapporteringen? 11 Lewis Friedland gör en intressant iakttagelse i det avseendet. Farhågorna, menar han, har visat sig helt grundlösa: In my many interviews, not a single citizen in any of the cities that I visited expressed concern about whether the newspaper could do public journalism reporting and remain credible. Nor did anyone express worry about the newspaper usurping the agenda of elected officials, overstepping its bounds, distorting its reporting on citizens by covering them more favorably, or any of the other litany of imagined problems that the critics of public journalism have offered up. Tidningsläsarnas farhågor ligger på ett helt annat plan: The only consistent refrain of citizen worry about public journalism that I found was: Will they keep it up? Are they just doing this to ’sell news-papers’ Are they serious about this over the long term? The practices of public journalism were fine with the citizens. They wanted more of it, and they wanted long term commitment. 12 Det är en iakttagelse som stämmer väl med de läsarundersökningar som gjorts kring Mobila redaktionens experiment. Det finns en klar skepsis till tidningens uppsåt men samtidigt en tydlig uppmaning till mer engagemang och större uthållighet. Ute i de stadsdelar där vi har jobbat har jag aldrig heller stött på en läsare som tyckt att tidningen engagerat sig för mycket. Sådan kritik har däremot i några få fall kommit från politiska partier eller intresseorganisationer, som ansåg att vi frångick objektiviteten. Men det handlade mer om vårt val av vinkel än om arbetsformerna. 13 Till en början, när vi ordnade regelbundna öppna möten med läsarna, hördes en och annan kritisk röst från kollegor på DN som tyckte att vi överskred gränserna. Men några läsarprotester mot mötena hörde vi aldrig talas om. RESULTAT 167
Ytterligare en invändning som framförts är att public journalism riskerar att skapa en rundgång av åsikter, där ”folkets röst” bara blir en spegling av vad som redan formulerats av makthavare eller journalister. 14 Det låter sig sägas. Men vad är i så fall slutsatsen av det? Självfallet bygger det medborgerliga samtalet på en massa inflöde från den ”stora” politiken. Syftet med lyssnandet är ju att hitta de vardagliga kontaktytorna för att kunna inkludera fler i diskussionen – inte att upphöja folkets åsikter till sanning. Kvällstidningar bygger gärna sin journalistik på opinionsundersökningar och kan säkert anklagas för att ibland driva fram kortsiktiga opinioner i egna syften. Det är ett argument mot ytlig Temo-journalistik, och ett bra skäl att leta efter människors mer djupliggande värderingar. Just den kritiken, menar jag, skjuter bredvid målet. En fara för demokratin? Traditionella politikredaktörer både i Sverige och USA hyser ofta misstanken att public journalism ställer sig mellan medborgarna och deras valda representanter på ett farligt sätt. Tanken att journalistiken ska bygga upp alternativa, politiska arenor hotar onekligen den normala rollfördelningen. Mobila redaktionen har också fått kritik för att i alltför hög grad utelämna vanliga politiker ur diskussionen, och att därmed förbigå de faktiska, politiska alternativ som står till buds. Detta, påpekar två cuppsatsförfattare, innebär att inventeringen av möjliga lösningar inte blir fullständig och att läsarna lämnas i sticket. 15 Poängen är riktig, det finns en sådan konflikt inom medborgarjournalistiken. Ambitionen att ge vanliga människor huvudrollen kan leda till att den egentliga politiken försvinner ur synfältet. Det finns exempel där vi beskrev de folkvalda som handfallna och impotenta, för att understryka behovet av medborgerlig mobilisering. 16 Det är en balansgång som kan tippa över i ren anti-politik, ett perspektiv som värsta fall leder till minskat valdeltagande. Därför är det viktigt att göra både och. Politiken ska inte ersättas, den ska stärkas, genom att människor växer i tillit och medborgerligt självförtroende. Mot 168 RESULTAT
- Page 112 and 113: Vi tillbringade tre veckor på Skä
- Page 114 and 115: Ett enkelt flygblad med frågor är
- Page 116 and 117: Tips 9: Sätt ihop en panel En läs
- Page 118 and 119: utbildad medelklass i bostadsrätt
- Page 120 and 121: gör. Även om de verkar leda bort
- Page 122 and 123: • • • Modellen är enkel: Gå
- Page 124 and 125: Andra verktygslådan: Välja ämne
- Page 126 and 127: Gå till polisen? Aldrig. Artikelse
- Page 128 and 129: han vägrat låna ut sin mobil. Det
- Page 130 and 131: Tredje verktygslådan: Mötet med l
- Page 132 and 133: Men hur gör man, om föräldrar fa
- Page 134 and 135: Ovanliga bildlösningar kan väcka
- Page 136 and 137: Texten låg under en stort uppdrage
- Page 138 and 139: Tidningen måste vara en plats där
- Page 140 and 141: Att lägga människorna högst upp
- Page 142 and 143: • • • Lyft fram fungerande ex
- Page 144 and 145: Ordning på ungarna? En diskussion
- Page 146 and 147: tar. Förvaltningen skulle kunna sa
- Page 148 and 149: f Också i vanligt nyhetstempo g
- Page 150 and 151: tycka att vi behöll samma grepp li
- Page 152 and 153: - Testa frågeställning och vinkel
- Page 154 and 155: 9 Resultat Den tändande gnistan So
- Page 156 and 157: vaktmästaren, uppvuxen i stadsdele
- Page 158 and 159: tiklarna fick uppenbarligen inte in
- Page 160 and 161: Erfarenheter utifrån Just ett öka
- Page 164 and 165: slutet blev mobila redaktionen bät
- Page 166 and 167: höja folkets åsikter till något
- Page 168 and 169: enda uppgiften att förse konsumtio
- Page 170 and 171: vilja och förmåga att hävda andr
- Page 172 and 173: Anmärkningsvärt är att 51 av de
- Page 174 and 175: Om de danska siffrorna och stämnin
- Page 176 and 177: Kritikern William F Woo skriver att
- Page 178 and 179: Ändå är det kapplöpningen om ny
- Page 180 and 181: Lösning tre: public service Nu har
- Page 182 and 183: antiglobaliseringsrörelsen som tar
- Page 184 and 185: Varför skulle den slags journalist
- Page 186 and 187: Sammanfattning och slutord DEN HÄR
- Page 188 and 189: hanteras av människor tillsammans.
- Page 190 and 191: Referenser Amnéus, Alex (2003): Pu
- Page 192 and 193: Lambeth, Edmund, Meyer, Philip och
- Page 194: 001208 ”Svårt välja bort tryggh
Ytterligare en invändning som framförts är att public journalism riskerar<br />
att skapa en rundgång av åsikter, där ”folkets röst” bara blir en spegling<br />
av vad som redan formulerats av makthavare eller journalister. 14 Det<br />
låter sig sägas. Men vad är i så fall slutsatsen av det? Självfallet bygger det<br />
medborgerliga samtalet på en massa inflöde från den ”stora” politiken.<br />
Syftet med lyssnandet är ju att hitta de vardagliga kontaktytorna för att<br />
kunna inkludera fler i diskussionen – inte att upphöja folkets åsikter till<br />
sanning. Kvällstidningar bygger gärna sin journalistik på opinionsundersökningar<br />
och kan säkert anklagas för att ibland driva fram kortsiktiga<br />
opinioner i egna syften. Det är ett argument mot ytlig Temo-journalistik,<br />
och ett bra skäl att leta efter människors mer djupliggande värderingar.<br />
Just den kritiken, menar jag, skjuter bredvid målet.<br />
En fara för demokratin?<br />
Traditionella politikredaktörer både i Sverige och USA hyser ofta misstanken<br />
att public journalism ställer sig mellan medborgarna och deras<br />
valda representanter på ett farligt sätt. Tanken att journalistiken ska bygga<br />
upp alternativa, politiska arenor hotar onekligen den normala rollfördelningen.<br />
Mobila redaktionen har också fått kritik för att i alltför hög<br />
grad utelämna vanliga politiker ur diskussionen, och att därmed förbigå<br />
de faktiska, politiska alternativ som står till buds. Detta, påpekar två cuppsatsförfattare,<br />
innebär att inventeringen av möjliga lösningar inte blir<br />
fullständig och att läsarna lämnas i sticket. 15 Poängen är riktig, det finns<br />
en sådan konflikt inom medborgarjournalistiken. Ambitionen att ge vanliga<br />
människor huvudrollen kan leda till att den egentliga politiken försvinner<br />
ur synfältet. Det finns exempel där vi beskrev de folkvalda som<br />
handfallna och impotenta, för att understryka behovet av medborgerlig<br />
mobilisering. 16 Det är en balansgång som kan tippa över i ren anti-politik,<br />
ett perspektiv som värsta fall leder till minskat valdeltagande. Därför<br />
är det viktigt att göra både och. Politiken ska inte ersättas, den ska stärkas,<br />
genom att människor växer i tillit och medborgerligt självförtroende. Mot<br />
168 RESULTAT
Change language