Riv stängslen - Mediestudier

Så är alltså läget. Det finns inga statistiska resultat som kan summera
de fyra åren. Möjligen finns det andra slags indicier på framgång. Ett är
att mobila redaktionens artikelserier genererade större och kanske annorlunda
läsarrespons än de flesta andra inslag i tidningen. Att många
läsare hör av sig säger i sig inte så mycket om den medborgerliga effekten.
Det medborgerliga ligger i tonfallet eller stämningsläget hos den
som ringer eller mejlar. Vill de bara berömma eller skälla, rakt upp och
ner? Eller vill de diskutera och komma med egna förslag? Jag kan bara
jämföra med mina sex år som kommunreporter på fyra olika tidningar
inklusive DN. Och där har jag sammanlagt inte fått ta emot ens hälften
så många diskussionsglada, nyanserade och konstruktiva e-brev och
samtal som vi fick under en genomsnittlig serie med mobila redaktionen.
Det var också en mycket större spridning på rösterna – socialt och
etniskt – än jag upplevt i något annat sammanhang. Framför allt var det
påfallande mycket vettiga människor som hörde av sig, inte extremister,
inte rättshaverister, inte jobbiga, tvärsäkra typer utan – just – medborgare
som kände sig tillfrågade, uppmuntrade och inbjudna.
Ofta fick vi också rapporter via kamrater, anhöriga eller yrkeskontakter
om hur artiklar diskuterades med engagemang på arbetsplatser och
skolor. Kommunicerarapporten från 1999 visade att detta kanske var den
viktigaste användningen. Få av intervjupersonerna hade känt sig manade
att gå på redaktionens öppna möten eller att höra av sig. Däremot var det
flera som hade klippt ur artiklarna, tagit med dem till jobbet och diskuterat
med kollegorna. Och detta, menade konsulterna, var mycket nog: ”Jag
tycker man hör att folk börjat reflektera och fundera. Folk vill ha argument
i dag. Folk är kloka och vill diskutera.” 4 Flera av artikelserierna var
skrivna med tanke på att de skulle kunna användas i undervisningen på
högstadier och gymnasier. Vi fick många gånger bekräftat att så också
blev fallet.
164 RESULTAT