Riv stängslen - Mediestudier
Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier
tiklarna fick uppenbarligen inte intervjupersonerna att känna sig hemma på tidningssidorna. Därmed tvingades vi till avgörande självkritik och fick samtidigt hjälp att se vad våra läsare faktiskt förväntade sig. Och här var rösterna påtagligt enstämmiga. Vi skulle inte fokusera så ensidigt på problemen utan också visa på lösningarna: ”DN bör avsluta varje artikel med ett konstruktivt förslag”, ”Bjud in till en dialog i tidningen”, ”Lyft fram vad olika personer eller samhället gjort för att lösa problemen”. Konsulterna på Kommunicera AB som gjorde undersökningen tolkade resultatet som ett stöd för vår inriktning. Det var tydligt att läsarna, just i målgruppen, ville få hjälp av tidningen att bryta passivitet och maktlöshet: ”Ett nytt angreppssätt behövs, en hjälp att omvandla vanmakt och destruktiv energi till konstruktiv kraft”, sammanfattade undersökningsföretaget. 3 Också i den tidigare undersökningen där intervjupersonerna gavs tillfälle att komma med fria kommentarer framtonade en stor efterfrågan på en mer konstruktiv och långsiktig diskussion. Några övertygande resultat kunde vi inte visa upp men väl en stark bekräftelse av grundidén. Stärkt medborgerlighet? Båda undersökningarna försökte framför allt ta reda på hur artiklarna uppfattades. Närmare ledtrådar om artiklarnas eventuella effekter på medborgerligheten saknades fortfarande. Efter 1999 gjorde inte heller DN några systematiska försök att utvärdera Mobilas arbete. När det första projektåret var till ända var redaktionsledningen tillfreds och beslöt att permanenta verksamheten. I och med det övergick bedömningsgrunden till att bli den vanliga, lite oprecisa: ”Intressanta knäck. Fortsätt så.” Det typiska för journalistik är att det saknas rutiner för mer kvalificerad utvärdering, när det gäller effekterna utanför redaktionen. Mobila redaktionen täppte igen DN:s behov av förortsjournalistik och av att ha människor i tidningen. Upplagan steg under de här åren, alla var nöjda och inga frågor ställdes. RESULTAT 163
Så är alltså läget. Det finns inga statistiska resultat som kan summera de fyra åren. Möjligen finns det andra slags indicier på framgång. Ett är att mobila redaktionens artikelserier genererade större och kanske annorlunda läsarrespons än de flesta andra inslag i tidningen. Att många läsare hör av sig säger i sig inte så mycket om den medborgerliga effekten. Det medborgerliga ligger i tonfallet eller stämningsläget hos den som ringer eller mejlar. Vill de bara berömma eller skälla, rakt upp och ner? Eller vill de diskutera och komma med egna förslag? Jag kan bara jämföra med mina sex år som kommunreporter på fyra olika tidningar inklusive DN. Och där har jag sammanlagt inte fått ta emot ens hälften så många diskussionsglada, nyanserade och konstruktiva e-brev och samtal som vi fick under en genomsnittlig serie med mobila redaktionen. Det var också en mycket större spridning på rösterna – socialt och etniskt – än jag upplevt i något annat sammanhang. Framför allt var det påfallande mycket vettiga människor som hörde av sig, inte extremister, inte rättshaverister, inte jobbiga, tvärsäkra typer utan – just – medborgare som kände sig tillfrågade, uppmuntrade och inbjudna. Ofta fick vi också rapporter via kamrater, anhöriga eller yrkeskontakter om hur artiklar diskuterades med engagemang på arbetsplatser och skolor. Kommunicerarapporten från 1999 visade att detta kanske var den viktigaste användningen. Få av intervjupersonerna hade känt sig manade att gå på redaktionens öppna möten eller att höra av sig. Däremot var det flera som hade klippt ur artiklarna, tagit med dem till jobbet och diskuterat med kollegorna. Och detta, menade konsulterna, var mycket nog: ”Jag tycker man hör att folk börjat reflektera och fundera. Folk vill ha argument i dag. Folk är kloka och vill diskutera.” 4 Flera av artikelserierna var skrivna med tanke på att de skulle kunna användas i undervisningen på högstadier och gymnasier. Vi fick många gånger bekräftat att så också blev fallet. 164 RESULTAT
- Page 108 and 109: Noter 1 Janne Josefssons dolda kame
- Page 110 and 111: ten, Göteborgs-Tidningen, Vestmanl
- Page 112 and 113: Vi tillbringade tre veckor på Skä
- Page 114 and 115: Ett enkelt flygblad med frågor är
- Page 116 and 117: Tips 9: Sätt ihop en panel En läs
- Page 118 and 119: utbildad medelklass i bostadsrätt
- Page 120 and 121: gör. Även om de verkar leda bort
- Page 122 and 123: • • • Modellen är enkel: Gå
- Page 124 and 125: Andra verktygslådan: Välja ämne
- Page 126 and 127: Gå till polisen? Aldrig. Artikelse
- Page 128 and 129: han vägrat låna ut sin mobil. Det
- Page 130 and 131: Tredje verktygslådan: Mötet med l
- Page 132 and 133: Men hur gör man, om föräldrar fa
- Page 134 and 135: Ovanliga bildlösningar kan väcka
- Page 136 and 137: Texten låg under en stort uppdrage
- Page 138 and 139: Tidningen måste vara en plats där
- Page 140 and 141: Att lägga människorna högst upp
- Page 142 and 143: • • • Lyft fram fungerande ex
- Page 144 and 145: Ordning på ungarna? En diskussion
- Page 146 and 147: tar. Förvaltningen skulle kunna sa
- Page 148 and 149: f Också i vanligt nyhetstempo g
- Page 150 and 151: tycka att vi behöll samma grepp li
- Page 152 and 153: - Testa frågeställning och vinkel
- Page 154 and 155: 9 Resultat Den tändande gnistan So
- Page 156 and 157: vaktmästaren, uppvuxen i stadsdele
- Page 160 and 161: Erfarenheter utifrån Just ett öka
- Page 162 and 163: Farhågor och kritik Kritiken mot p
- Page 164 and 165: slutet blev mobila redaktionen bät
- Page 166 and 167: höja folkets åsikter till något
- Page 168 and 169: enda uppgiften att förse konsumtio
- Page 170 and 171: vilja och förmåga att hävda andr
- Page 172 and 173: Anmärkningsvärt är att 51 av de
- Page 174 and 175: Om de danska siffrorna och stämnin
- Page 176 and 177: Kritikern William F Woo skriver att
- Page 178 and 179: Ändå är det kapplöpningen om ny
- Page 180 and 181: Lösning tre: public service Nu har
- Page 182 and 183: antiglobaliseringsrörelsen som tar
- Page 184 and 185: Varför skulle den slags journalist
- Page 186 and 187: Sammanfattning och slutord DEN HÄR
- Page 188 and 189: hanteras av människor tillsammans.
- Page 190 and 191: Referenser Amnéus, Alex (2003): Pu
- Page 192 and 193: Lambeth, Edmund, Meyer, Philip och
- Page 194: 001208 ”Svårt välja bort tryggh
tiklarna fick uppenbarligen inte intervjupersonerna att känna sig hemma<br />
på tidningssidorna. Därmed tvingades vi till avgörande självkritik och<br />
fick samtidigt hjälp att se vad våra läsare faktiskt förväntade sig. Och här<br />
var rösterna påtagligt enstämmiga. Vi skulle inte fokusera så ensidigt på<br />
problemen utan också visa på lösningarna: ”DN bör avsluta varje artikel<br />
med ett konstruktivt förslag”, ”Bjud in till en dialog i tidningen”, ”Lyft<br />
fram vad olika personer eller samhället gjort för att lösa problemen”.<br />
Konsulterna på Kommunicera AB som gjorde undersökningen tolkade<br />
resultatet som ett stöd för vår inriktning. Det var tydligt att läsarna, just i<br />
målgruppen, ville få hjälp av tidningen att bryta passivitet och maktlöshet:<br />
”Ett nytt angreppssätt behövs, en hjälp att omvandla vanmakt och<br />
destruktiv energi till konstruktiv kraft”, sammanfattade undersökningsföretaget.<br />
3 Också i den tidigare undersökningen där intervjupersonerna<br />
gavs tillfälle att komma med fria kommentarer framtonade en stor efterfrågan<br />
på en mer konstruktiv och långsiktig diskussion. Några övertygande<br />
resultat kunde vi inte visa upp men väl en stark bekräftelse av grundidén.<br />
Stärkt medborgerlighet?<br />
Båda undersökningarna försökte framför allt ta reda på hur artiklarna<br />
uppfattades. Närmare ledtrådar om artiklarnas eventuella effekter på<br />
medborgerligheten saknades fortfarande. Efter 1999 gjorde inte heller DN<br />
några systematiska försök att utvärdera Mobilas arbete. När det första<br />
projektåret var till ända var redaktionsledningen tillfreds och beslöt att<br />
permanenta verksamheten. I och med det övergick bedömningsgrunden<br />
till att bli den vanliga, lite oprecisa: ”Intressanta knäck. Fortsätt så.” Det<br />
typiska för journalistik är att det saknas rutiner för mer kvalificerad utvärdering,<br />
när det gäller effekterna utanför redaktionen. Mobila redaktionen<br />
täppte igen DN:s behov av förortsjournalistik och av att ha människor<br />
i tidningen. Upplagan steg under de här åren, alla var nöjda och<br />
inga frågor ställdes.<br />
RESULTAT 163
Change language