Riv stängslen - Mediestudier
Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier
vaktmästaren, uppvuxen i stadsdelen, är osäker på hur mycket som är tidningens förtjänst. ”Men det är klart att all uppmärksamheten hjälpte till” säger han. Utvärderingar framhåller tidningens avgörande roll som katalysator. Jobbet gjordes av existerande organisationer, företag och myndigheter. Men artikelserierna, konstaterar medieforskaren Lewis Friedland, blev den tändande gnistan för en medborgerlig dialog – tvärs över etniska och ekonomiska gränser – som annars inte hade kommit till stånd. 1 Journalisten som samhällsingenjör? Tydliga mål är lättast att utvärdera. Om det är ökat frivilligarbete, donationer, fysisk upprustning och minskad kriminalitet man är ute efter går effekterna att mäta relativt enkelt. ”Taking back”-exemplet visar ett slags möjligt resultat. Men Sverige är inte Sydstaterna. Ingen förväntar sig att artikelserier om Fittja eller Västerhaninge ska utlösa floder av frikyrklig välgörenhet eller få nya skolor att skjuta upp ur marken. Sådan fullfjädrad, journalistisk ingenjörskonst är svår att föreställa sig på hemmaplan. Också i USA har den mest aktivistiska formen av public journalism drabbats av en viss självrannsakan. ”Vi är trots allt journalister, inga socialarbetare”, löd summeringen på Charlotte-redaktionen vid vårt besök. En medborgartillvänd journalistik av svenskt snitt måste sätta upp egna, rimliga mål som den kan utvärderas mot. För mobila redaktionens del kan man säga att målet var tvådelat: För det första att dra in fler i samhällsdiskussionen, det vill säga att göra det samhälleliga problemlösandet till en angelägenhet för fler. För det andra att organisera ett samtal som stärker medborgerligheten, definierat som minskad maktlöshet, mindre misstro, mer tillit, mer reflexion, mer vilja att delta i samhällslivet och att diskutera lösningar tillsammans med andra. Punkterna går som synes in i varandra och man kan diskutera vad som är mål och vad som är medel. En stärkt medborgerlighet leder till att RESULTAT 161
fler vill delta i diskussionen, vilket i sin tur stärker medborgerligheten och så vidare. Men vi struntar i hårklyveriet. Uppdelningen gör klart att vi dels ville ha med oss nya grupper i samtalet, dels att samtalet skulle ha vissa positiva effekter på läsarna. Allt det andra, att undvika stigmatisering, att utgå från gräsrotsperspektivet, att betrakta människor som aktörer, att identifiera gemensamma problem och så vidare – var medel för att nå dit. Alltihop framstår förstås som ganska vagt och svårt att utvärdera. Några mer precisa mål som ökat valdeltagande, minskad brottslighet, ökat medlemskap i politiska partier eller ideella organisationer sattes aldrig upp, även om man vore dum att tacka nej till sådana effekter. Intressant nog hade vi inte heller några krav på oss uppifrån att öka upplagan bland utpekade grupper. Så hur kan man alls veta om vi var framgångsrika eller inte? Läsarundersökningar Den första läsarundersökningen som gjordes efter Mobila redaktionens första halvår 1999 var klart uppmuntrande. En stor majoritet av DN:s förortsprenumeranter hade läst redaktionens artiklar och tre fjärdedelar av dessa tyckte att de gav en rättvisande bild av utvecklingen i förorterna. Inriktningen på segregationsfrågor fick ett mycket starkt stöd och nästan 70 procent ansåg att vi hade bidragit, mer eller mindre, till en förbättring av de problem vi tog upp. 2 Det var tydligt att vi nådde vår målgrupp. Och med god vilja kunde man tolka detta som att vi också drog in fler än tidigare i samhällsdiskussionen, även om frågorna inte fångade in någon ökning eller minskning av läsandet. Senare samma år gjordes en mer djupgående intervjuundersökning med ett smalare urval av låginkomsttagare i elva förorter, både läsare och icke-läsare. Där kom kallduschen. Vi fick höra att vi ”gav en bild av förorten som problemfylld och utan framtidshopp”, att ”vi tittade på problemen utifrån men tog inget ansvar för dem” och att vi ”skildrade människor i förorterna som passiva stackare”. Precis det vi inte vill göra. Ar- 162 RESULTAT
- Page 106 and 107: Hej! Oerhört intressant tema. Viss
- Page 108 and 109: Noter 1 Janne Josefssons dolda kame
- Page 110 and 111: ten, Göteborgs-Tidningen, Vestmanl
- Page 112 and 113: Vi tillbringade tre veckor på Skä
- Page 114 and 115: Ett enkelt flygblad med frågor är
- Page 116 and 117: Tips 9: Sätt ihop en panel En läs
- Page 118 and 119: utbildad medelklass i bostadsrätt
- Page 120 and 121: gör. Även om de verkar leda bort
- Page 122 and 123: • • • Modellen är enkel: Gå
- Page 124 and 125: Andra verktygslådan: Välja ämne
- Page 126 and 127: Gå till polisen? Aldrig. Artikelse
- Page 128 and 129: han vägrat låna ut sin mobil. Det
- Page 130 and 131: Tredje verktygslådan: Mötet med l
- Page 132 and 133: Men hur gör man, om föräldrar fa
- Page 134 and 135: Ovanliga bildlösningar kan väcka
- Page 136 and 137: Texten låg under en stort uppdrage
- Page 138 and 139: Tidningen måste vara en plats där
- Page 140 and 141: Att lägga människorna högst upp
- Page 142 and 143: • • • Lyft fram fungerande ex
- Page 144 and 145: Ordning på ungarna? En diskussion
- Page 146 and 147: tar. Förvaltningen skulle kunna sa
- Page 148 and 149: f Också i vanligt nyhetstempo g
- Page 150 and 151: tycka att vi behöll samma grepp li
- Page 152 and 153: - Testa frågeställning och vinkel
- Page 154 and 155: 9 Resultat Den tändande gnistan So
- Page 158 and 159: tiklarna fick uppenbarligen inte in
- Page 160 and 161: Erfarenheter utifrån Just ett öka
- Page 162 and 163: Farhågor och kritik Kritiken mot p
- Page 164 and 165: slutet blev mobila redaktionen bät
- Page 166 and 167: höja folkets åsikter till något
- Page 168 and 169: enda uppgiften att förse konsumtio
- Page 170 and 171: vilja och förmåga att hävda andr
- Page 172 and 173: Anmärkningsvärt är att 51 av de
- Page 174 and 175: Om de danska siffrorna och stämnin
- Page 176 and 177: Kritikern William F Woo skriver att
- Page 178 and 179: Ändå är det kapplöpningen om ny
- Page 180 and 181: Lösning tre: public service Nu har
- Page 182 and 183: antiglobaliseringsrörelsen som tar
- Page 184 and 185: Varför skulle den slags journalist
- Page 186 and 187: Sammanfattning och slutord DEN HÄR
- Page 188 and 189: hanteras av människor tillsammans.
- Page 190 and 191: Referenser Amnéus, Alex (2003): Pu
- Page 192 and 193: Lambeth, Edmund, Meyer, Philip och
- Page 194: 001208 ”Svårt välja bort tryggh
fler vill delta i diskussionen, vilket i sin tur stärker medborgerligheten<br />
och så vidare. Men vi struntar i hårklyveriet. Uppdelningen gör klart att<br />
vi dels ville ha med oss nya grupper i samtalet, dels att samtalet skulle ha<br />
vissa positiva effekter på läsarna. Allt det andra, att undvika stigmatisering,<br />
att utgå från gräsrotsperspektivet, att betrakta människor som aktörer,<br />
att identifiera gemensamma problem och så vidare – var medel för<br />
att nå dit.<br />
Alltihop framstår förstås som ganska vagt och svårt att utvärdera. Några<br />
mer precisa mål som ökat valdeltagande, minskad brottslighet, ökat medlemskap<br />
i politiska partier eller ideella organisationer sattes aldrig upp,<br />
även om man vore dum att tacka nej till sådana effekter. Intressant nog<br />
hade vi inte heller några krav på oss uppifrån att öka upplagan bland utpekade<br />
grupper. Så hur kan man alls veta om vi var framgångsrika eller inte?<br />
Läsarundersökningar<br />
Den första läsarundersökningen som gjordes efter Mobila redaktionens<br />
första halvår 1999 var klart uppmuntrande. En stor majoritet av DN:s<br />
förortsprenumeranter hade läst redaktionens artiklar och tre fjärdedelar<br />
av dessa tyckte att de gav en rättvisande bild av utvecklingen i förorterna.<br />
Inriktningen på segregationsfrågor fick ett mycket starkt stöd och nästan<br />
70 procent ansåg att vi hade bidragit, mer eller mindre, till en förbättring<br />
av de problem vi tog upp. 2 Det var tydligt att vi nådde vår målgrupp. Och<br />
med god vilja kunde man tolka detta som att vi också drog in fler än<br />
tidigare i samhällsdiskussionen, även om frågorna inte fångade in någon<br />
ökning eller minskning av läsandet.<br />
Senare samma år gjordes en mer djupgående intervjuundersökning<br />
med ett smalare urval av låginkomsttagare i elva förorter, både läsare och<br />
icke-läsare. Där kom kallduschen. Vi fick höra att vi ”gav en bild av förorten<br />
som problemfylld och utan framtidshopp”, att ”vi tittade på problemen<br />
utifrån men tog inget ansvar för dem” och att vi ”skildrade människor<br />
i förorterna som passiva stackare”. Precis det vi inte vill göra. Ar-<br />
162 RESULTAT
Change language