Riv stängslen - Mediestudier
Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier
tycka att vi behöll samma grepp lite väl länge. Vi släppte inte tråden för ett ögonblick. Vi är färdiga att sammanfatta den fjärde lådan: Ett bra samtal UNDERLÄTTA DIALOG: uppmuntra reflexion kring egna och andras värderingar LYFT FRAM VALSITUATIONER – renodla alternativ och konsekvenser. Vad står på spel? BLI INSTRUMENTELL – hänvisa till beslut, litteratur, länkar, föreningar och mötesplatser ANPASSA AMBITIONERNA – det går att göra medborgarjournalistik på en dag VAR UTHÅLLIG – en diskussion behöver pågå länge för att ge resultat, släpp inte taget Argument för skeptiska journaliser Att lägga tid och kraft på att lyssna på vanliga människor kräver engagemang från journalisternas sida. Ur demokratisk och medborgerlig synvinkel är det lätt att motivera. Men vad har redaktionerna att vinna? Faktiskt ganska mycket. Vi avslutar kapitlet med en uppställning av argument – helt ur journalistens perspektiv: 20 NIO POÄNGER MED ATT LETA LÄNGRE NER 1. Man kommer först. Journalister kommer att stöta på händelser, trender och vad som är viktigt för folk långt innan detta når den officiella världen, där frågorna dessutom har en tendens att snärjas in i officiellt språkbruk och färdiga dagordningar. 2. Man utvecklar rutiner. Man hittar bra ställen, personer och grupper som det blir lätt att återkomma till. 3. Man ställer bättre frågor. Bättre kunskap om sakfrågornas faktiska betydelse för folk gör det lättare att sätta makthavare på det hala. 4. Bättre vinklar. Det blir lättare att bolla upp viktiga ämnen så att de känns sanna och angelägna för flertalet läsare. Man lär sig gå från den förenklade VERKTYG 155
för-och-emot-journalistiken till att skildra den faktiska komplexiteten och ambivalensen i frågan. 5. Mer hårtslående artiklar. Den journalist som bottnar i en historia eller ett bevakningsområde kan bli vassare. Man behöver inte följa det trygga formuläret utan kan gå rakt på den faktiska sociala spänningen i en fråga. 6. Bättre planeringsmöten. Vet man mer blir det lättare att tänka ut bra framtida jobb. 7. Bättre redaktionella diskussioner. Att prata om det man hör ute på fältet är ett utmärkt sätt att öka kreativiteten på redaktionen. 8. Lättare att slå broar. Det blir lättare att sätta in politiska nyheter i ett sammanhang som känns begripligt och meningsfullt för vanliga människor. 9. Få syn på egna fördomar. Ju mer man pratar med olika grupper av människor, desto lättare blir det att få syn på de värderingar och förutfattade meningar man själv bär med sig som journalist. Om man blir uppmärksam på dessa blir det lättare att parera dem. Sammanfattning Vi har i det här kapitlet sett hur man kan bygga upp bättre kontaktytor och nya rutiner för att komma närmare vanliga människors syn på verkligheten. Den förankringen är avgörande för att journalistikens frågeställningar ska bli riktigt relevanta. Det kräver inga storslagna satsningar – men väl chefer som förstår att ge reporterna tid för förutsättningslöst lyssnande. Mycket handlar också om ett principiellt förhållningssätt: om att ställa andra slags frågor och att formulera ämnena så att de stimulerar till diskussion. När det väl är dags att publicera finns det många knep för att dra in läsarna, starta en dialog och leda läsarnas engagemang vidare. En sammanställning av de viktigaste punkterna skulle kunna se ut så här: Några tips som gör det lättare att … … träffa rätt: – Prata mer med människor som du normalt inte träffar. – Gör dessa röster centrala för hur nyheten/problemet presenteras. – Lyssna inte bara efter bra citat – leta efter sammanhanget. 156 VERKTYG
- Page 100 and 101: tion to it”, skriver till exempel
- Page 102 and 103: per in fler, annars kan motsättnin
- Page 104 and 105: hamnar i Viksjö. Fast det är samm
- Page 106 and 107: Hej! Oerhört intressant tema. Viss
- Page 108 and 109: Noter 1 Janne Josefssons dolda kame
- Page 110 and 111: ten, Göteborgs-Tidningen, Vestmanl
- Page 112 and 113: Vi tillbringade tre veckor på Skä
- Page 114 and 115: Ett enkelt flygblad med frågor är
- Page 116 and 117: Tips 9: Sätt ihop en panel En läs
- Page 118 and 119: utbildad medelklass i bostadsrätt
- Page 120 and 121: gör. Även om de verkar leda bort
- Page 122 and 123: • • • Modellen är enkel: Gå
- Page 124 and 125: Andra verktygslådan: Välja ämne
- Page 126 and 127: Gå till polisen? Aldrig. Artikelse
- Page 128 and 129: han vägrat låna ut sin mobil. Det
- Page 130 and 131: Tredje verktygslådan: Mötet med l
- Page 132 and 133: Men hur gör man, om föräldrar fa
- Page 134 and 135: Ovanliga bildlösningar kan väcka
- Page 136 and 137: Texten låg under en stort uppdrage
- Page 138 and 139: Tidningen måste vara en plats där
- Page 140 and 141: Att lägga människorna högst upp
- Page 142 and 143: • • • Lyft fram fungerande ex
- Page 144 and 145: Ordning på ungarna? En diskussion
- Page 146 and 147: tar. Förvaltningen skulle kunna sa
- Page 148 and 149: f Också i vanligt nyhetstempo g
- Page 152 and 153: - Testa frågeställning och vinkel
- Page 154 and 155: 9 Resultat Den tändande gnistan So
- Page 156 and 157: vaktmästaren, uppvuxen i stadsdele
- Page 158 and 159: tiklarna fick uppenbarligen inte in
- Page 160 and 161: Erfarenheter utifrån Just ett öka
- Page 162 and 163: Farhågor och kritik Kritiken mot p
- Page 164 and 165: slutet blev mobila redaktionen bät
- Page 166 and 167: höja folkets åsikter till något
- Page 168 and 169: enda uppgiften att förse konsumtio
- Page 170 and 171: vilja och förmåga att hävda andr
- Page 172 and 173: Anmärkningsvärt är att 51 av de
- Page 174 and 175: Om de danska siffrorna och stämnin
- Page 176 and 177: Kritikern William F Woo skriver att
- Page 178 and 179: Ändå är det kapplöpningen om ny
- Page 180 and 181: Lösning tre: public service Nu har
- Page 182 and 183: antiglobaliseringsrörelsen som tar
- Page 184 and 185: Varför skulle den slags journalist
- Page 186 and 187: Sammanfattning och slutord DEN HÄR
- Page 188 and 189: hanteras av människor tillsammans.
- Page 190 and 191: Referenser Amnéus, Alex (2003): Pu
- Page 192 and 193: Lambeth, Edmund, Meyer, Philip och
- Page 194: 001208 ”Svårt välja bort tryggh
tycka att vi behöll samma grepp lite väl länge. Vi släppte inte tråden för<br />
ett ögonblick.<br />
Vi är färdiga att sammanfatta den fjärde lådan:<br />
Ett bra samtal<br />
UNDERLÄTTA DIALOG: uppmuntra reflexion kring egna och andras värderingar<br />
LYFT FRAM VALSITUATIONER – renodla alternativ och konsekvenser. Vad står<br />
på spel?<br />
BLI INSTRUMENTELL – hänvisa till beslut, litteratur, länkar, föreningar<br />
och mötesplatser<br />
ANPASSA AMBITIONERNA – det går att göra medborgarjournalistik på en<br />
dag<br />
VAR UTHÅLLIG – en diskussion behöver pågå länge för att ge<br />
resultat, släpp inte taget<br />
Argument för skeptiska journaliser<br />
Att lägga tid och kraft på att lyssna på vanliga människor kräver engagemang<br />
från journalisternas sida. Ur demokratisk och medborgerlig synvinkel<br />
är det lätt att motivera. Men vad har redaktionerna att vinna? Faktiskt<br />
ganska mycket. Vi avslutar kapitlet med en uppställning av argument<br />
– helt ur journalistens perspektiv: 20<br />
NIO POÄNGER MED ATT LETA LÄNGRE NER<br />
1. Man kommer först. Journalister kommer att stöta på händelser, trender<br />
och vad som är viktigt för folk långt innan detta når den officiella världen, där<br />
frågorna dessutom har en tendens att snärjas in i officiellt språkbruk och<br />
färdiga dagordningar.<br />
2. Man utvecklar rutiner. Man hittar bra ställen, personer och grupper som<br />
det blir lätt att återkomma till.<br />
3. Man ställer bättre frågor. Bättre kunskap om sakfrågornas faktiska<br />
betydelse för folk gör det lättare att sätta makthavare på det hala.<br />
4. Bättre vinklar. Det blir lättare att bolla upp viktiga ämnen så att de känns<br />
sanna och angelägna för flertalet läsare. Man lär sig gå från den förenklade<br />
VERKTYG 155
Change language