Riv stängslen - Mediestudier

Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier

mediestudier.se
from mediestudier.se More from this publisher
12.09.2013 Views

Ordning på ungarna? En diskussion i fyra avsnitt, 11–14 april 2000. VERKTYG 149

Artikelserien väckte ett väldigt stort gensvar bland läsarna och vi lyckades mobilisera föräldrar över hela stan. Den handlade inte bara om problemfamiljer i ett utsatt bostadsområde. Serien kan kritiseras för att den nästan helt saknar koppling till politiska resonemang och lösningar. 16 Vårt fokus låg helt på vad föräldrar själva kan göra – enskilt och tillsammans med andra. Det faktum att vi hjälpte läsarna att organisera nätverk var ett experiment som vi aldrig upprepade. Där någonstans gick gränsen för journalistrollen, det kände vi. Vi kan återvända till den serie som jag använde som exempel tidigare i kapitlet. Artiklarna om ungdomskriminalitetens bredare rötter följer på många sätt samma mönster som ”Ordning på ungarna?”: På gränsen till brott? Dag ett: Problemet etableras: grunden för de kriminella gängen ligger i att så många av kompisarna spelar med – med eller mot sin vilja. Dag två: En grupp lite äldre tjejer (15–17 år), som tidigare gått i den skildrade förortsskolan, diskuterar hur man kan göra för att inte gängreglerna ska ta över: Det handlar om kompisarnas ansvar att ta moralisk ställning (vilket är svårt), vikten av bra lärare (sällsynt), att politikerna satsar på fritidsgårdar, fältassistenter, kamratstödjare och andra länkar mellan ungdomar och vuxenvärlden (bäst gillar de Lugna Gatan från Fryshuset17 ). Föräldrar på stan tycker tjejerna däremot är helt fel (”Aldrig i livet att man skulle prata med dem!”). Undre halvan av sidan upptas av redogörelser för lyckade projekt i olika stadsdelar: Rinkebyskolan satsar stenhårt på regler och normer, Rågsvedsskolan har ett projekt för ökat elevinflytande, Storstadssatsningen betalar Lugna gatans ungdomsvärdar i samma skola. Högerspalten på sidan fylls med läsarsynpunkter- och förslag: Använd pensionärerna som resurs, utbilda poliserna bättre, lär ut mer straffrätt i skolan – till exempel. Dag tre: Ett utförligt gruppsamtal med tre föräldrar om vuxenansvar, kontaktproblem och arroganta rektorer. Agneta: Man skulle önska att de ville lyssna på föräldrar som vill engagera sig. Lasse: Jag har också blivit motarbetad av skolledningen i många år. De förlorar ju pengar om skolan får dåligt rykte. Agneta: Det är också svårt att få föräldrar att träffas för att det är svårt att erkänna att man har problem. Många blundar, precis som lärarna. Lasse: Det här måste vi komma till rätta med, och det kan vi, om vi samarbe- 150 VERKTYG

Artikelserien väckte ett väldigt stort gensvar bland läsarna och vi lyckades<br />

mobilisera föräldrar över hela stan. Den handlade inte bara om<br />

problemfamiljer i ett utsatt bostadsområde. Serien kan kritiseras för att<br />

den nästan helt saknar koppling till politiska resonemang och lösningar. 16<br />

Vårt fokus låg helt på vad föräldrar själva kan göra – enskilt och tillsammans<br />

med andra. Det faktum att vi hjälpte läsarna att organisera nätverk<br />

var ett experiment som vi aldrig upprepade. Där någonstans gick gränsen<br />

för journalistrollen, det kände vi.<br />

Vi kan återvända till den serie som jag använde som exempel tidigare i<br />

kapitlet. Artiklarna om ungdomskriminalitetens bredare rötter följer på<br />

många sätt samma mönster som ”Ordning på ungarna?”:<br />

På gränsen till brott?<br />

Dag ett: Problemet etableras: grunden för de kriminella gängen ligger i att så<br />

många av kompisarna spelar med – med eller mot sin vilja.<br />

Dag två: En grupp lite äldre tjejer (15–17 år), som tidigare gått i den skildrade<br />

förortsskolan, diskuterar hur man kan göra för att inte gängreglerna ska ta<br />

över: Det handlar om kompisarnas ansvar att ta moralisk ställning (vilket är<br />

svårt), vikten av bra lärare (sällsynt), att politikerna satsar på fritidsgårdar, fältassistenter,<br />

kamratstödjare och andra länkar mellan ungdomar och vuxenvärlden<br />

(bäst gillar de Lugna Gatan från Fryshuset17 ). Föräldrar på stan tycker<br />

tjejerna däremot är helt fel (”Aldrig i livet att man skulle prata med dem!”).<br />

Undre halvan av sidan upptas av redogörelser för lyckade projekt i olika stadsdelar:<br />

Rinkebyskolan satsar stenhårt på regler och normer, Rågsvedsskolan<br />

har ett projekt för ökat elevinflytande, Storstadssatsningen betalar Lugna gatans<br />

ungdomsvärdar i samma skola. Högerspalten på sidan fylls med läsarsynpunkter-<br />

och förslag: Använd pensionärerna som resurs, utbilda poliserna<br />

bättre, lär ut mer straffrätt i skolan – till exempel.<br />

Dag tre: Ett utförligt gruppsamtal med tre föräldrar om vuxenansvar, kontaktproblem<br />

och arroganta rektorer.<br />

Agneta: Man skulle önska att de ville lyssna på föräldrar som vill engagera sig.<br />

Lasse: Jag har också blivit motarbetad av skolledningen i många år. De förlorar<br />

ju pengar om skolan får dåligt rykte.<br />

Agneta: Det är också svårt att få föräldrar att träffas för att det är svårt att<br />

erkänna att man har problem. Många blundar, precis som lärarna.<br />

Lasse: Det här måste vi komma till rätta med, och det kan vi, om vi samarbe-<br />

150 VERKTYG

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!