Riv stängslen - Mediestudier

Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier

mediestudier.se
from mediestudier.se More from this publisher
12.09.2013 Views

• • • Lyft fram fungerande exempel. Hur har man gjort på andra ställen? Tillför nödvändiga fakta. Publicera rikligt med läsarförslag och -synpunkter. Referera öppna möten och paneldiskussioner. Tips 27: Lyft fram valsituationen Under samtalets gång behöver man också hjälpa läsarna att systematisera och sortera. Gör tydligt vilka värderingar som står på spel, vilka val som behöver göras och vilka konsekvenserna blir av olika val. Vad uppnår man och vad offrar man med det ena och det andra alternativet? Läsarna måste uppmuntras att ta ansvar för sina ställningstaganden. Det är en viktig aspekt av att vara medborgare. Tips 28: Bli instrumentell Stimulera läsarna att gå vidare med sitt engagemang. Tipsa om telefonnummer, litteratur, debatter, länkar, information när beslut tas, vilka politiker man kan ringa och så vidare. I stället för att illustrera verktygen en efter en ska jag kortfattat återge sekvensen i ett par artikelserier och visa hur vi gjorde. Serien om barnuppfostran, bråkiga ungar och vuxnas gränssättning är exempel på ett samtal som fungerade ovanligt bra: Ordning på ungarna? Dag ett: Problemet etableras på en startsida med hjälp av citatsamlingar och en introtext som förklarar syftet med serien (se sid 134). Artiklarna inne i tidningen porträtterar några mammor i Östberga som brottas med några av föräldraskapets dilemman: Hur sätter man gränser utan att kränka barnet? Hur ska man hinna finnas till hands för barnen och samtidigt ha tid att jobba? Resonemanget – som förs både av ”vanliga människor” och skolpersonal – andas samhällskritik: Tidsbristen i det moderna samhället undergräver relationen mellan barn och föräldrar. Läsarna bjuds in till diskussion – ”Vad tycker du? Har barnen fått för mycket makt?” – och ett öppet möte utannonseras till samma VERKTYG 147

kväll i redaktionens lokaler. Fem föräldrar med olika adresser finns med på bild i en enkät – för att skapa identifikation bland läsare i fler delar Stockholm. Dag två: Nu fördjupas ett centralt tema som också antyddes dag ett: Den moderna icke-auktoritära uppfostringsmodellen krockar med mer traditionella och auktoritära värderingar. Klass-, generations- och kulturskillnader flätas samman, vilket skapar osäkerhet och konflikter. En kritisk eritreansk pappa porträtteras (”I Sverige bestämmer barnen”) och en faktaartikel reder ut begreppen när det gäller aga, örfilar och annat vuxenvåld. Samhällets normer är egentligen ganska otydliga, visar det sig. En lösning antyds av en rektor: Man borde ordna särskilda föräldragrupper ”där man kan jämföra sig med andra och upptäcka att man inte är så fasligt olika. I sådana grupper kan man också bli säkrare på att sätta gränser för sina egna barn”. Läsarreaktioner publiceras och en ny läsarfråga ställs: ”Får man någonsin ta hårt i ett barn?” Kort enkät med föräldrar från övriga Stockholm. Dag tre: Nu ligger fokus på lösningar och det är barnen som för ordet. Olika konstellationer av 10–12-åringar på fritidsgården, i skolan och parkleken diskuterar vuxnas regler, bestraffningar och vad man gör om man blir tillsagd (”Det kan vara irriterande. Har man börjat bryta av en kvist vill man ju fortsätta tills man är klar …”) Grundtemat är att barnen vill ha regler och accepterar bestraffning så länge de vuxna behandlar en med respekt. Ett konkret, lyckat exempel återges: Östberga Lifeguards – bestående av femte- och sjätteklassare – hjälper till att hålla ordning på kompisarna. Ett kort porträtt finns också av skolans gympalärare som vinner respekt bland både barn och föräldrar genom sina handfasta, gammaldags metoder: straffvarv i terrängspåret för den som bråkar eller säger fula ord. Längst ner i hörnet på sidan får några läsarsynpunkter plats. Dag fyra: Ännu mer lösningar och positiva exempel. På den socialt väldigt blandade skolan i grannstadsdelen har föräldrarna upprättat ett kontrakt mellan föräldrar, lärare och elever som reglerar veckopeng, läxläsning och hemkomsttider. En ensamstående fyrbarnsmamma i Östberga visar hur hon organiserat sitt liv för att ha kraft och tid till sina barn. Att vara ensamförälder ser hon snarast som en fördel (”När man är själv har man bättre kontroll”). På sidan publiceras också ett referat från det diskussionsmöte som hölls med läsare tidigare under veckan. Samtalet är mycket systemkritiskt och kretsar kring samhällets organisation, prylfixering och tidsbrist: ”Vi måste ändra politik. Vilka är det som jobbar mest? Småbarnsföräldrarna!” En pappa i Östberga föreslår att föräldrar går samman och bildar nätverk. Ett stort block med läsarsynpunkter publiceras intill. Sidan avslutas med en annons för ett öppet möte som DN ordnar i Medborgarhuset på Södermalm nästa dag: ”Kan föräldrar bilda nätverk? Kom och diskutera!” En faktaruta ger kontaktinformation till existerande föräldranätverk, Internetsidor och föräldracirklar inom studieförbunden. 148 VERKTYG

kväll i redaktionens lokaler. Fem föräldrar med olika adresser finns med på bild<br />

i en enkät – för att skapa identifikation bland läsare i fler delar Stockholm.<br />

Dag två: Nu fördjupas ett centralt tema som också antyddes dag ett: Den moderna<br />

icke-auktoritära uppfostringsmodellen krockar med mer traditionella och<br />

auktoritära värderingar. Klass-, generations- och kulturskillnader flätas samman,<br />

vilket skapar osäkerhet och konflikter. En kritisk eritreansk pappa porträtteras<br />

(”I Sverige bestämmer barnen”) och en faktaartikel reder ut begreppen när det<br />

gäller aga, örfilar och annat vuxenvåld. Samhällets normer är egentligen ganska<br />

otydliga, visar det sig. En lösning antyds av en rektor: Man borde ordna<br />

särskilda föräldragrupper ”där man kan jämföra sig med andra och upptäcka<br />

att man inte är så fasligt olika. I sådana grupper kan man också bli säkrare på<br />

att sätta gränser för sina egna barn”. Läsarreaktioner publiceras och en ny<br />

läsarfråga ställs: ”Får man någonsin ta hårt i ett barn?” Kort enkät med föräldrar<br />

från övriga Stockholm.<br />

Dag tre: Nu ligger fokus på lösningar och det är barnen som för ordet. Olika<br />

konstellationer av 10–12-åringar på fritidsgården, i skolan och parkleken diskuterar<br />

vuxnas regler, bestraffningar och vad man gör om man blir tillsagd (”Det<br />

kan vara irriterande. Har man börjat bryta av en kvist vill man ju fortsätta tills<br />

man är klar …”) Grundtemat är att barnen vill ha regler och accepterar bestraffning<br />

så länge de vuxna behandlar en med respekt. Ett konkret, lyckat<br />

exempel återges: Östberga Lifeguards – bestående av femte- och sjätteklassare<br />

– hjälper till att hålla ordning på kompisarna. Ett kort porträtt finns också<br />

av skolans gympalärare som vinner respekt bland både barn och föräldrar genom<br />

sina handfasta, gammaldags metoder: straffvarv i terrängspåret för den<br />

som bråkar eller säger fula ord. Längst ner i hörnet på sidan får några läsarsynpunkter<br />

plats.<br />

Dag fyra: Ännu mer lösningar och positiva exempel. På den socialt väldigt blandade<br />

skolan i grannstadsdelen har föräldrarna upprättat ett kontrakt mellan<br />

föräldrar, lärare och elever som reglerar veckopeng, läxläsning och hemkomsttider.<br />

En ensamstående fyrbarnsmamma i Östberga visar hur hon organiserat<br />

sitt liv för att ha kraft och tid till sina barn. Att vara ensamförälder ser hon<br />

snarast som en fördel (”När man är själv har man bättre kontroll”). På sidan<br />

publiceras också ett referat från det diskussionsmöte som hölls med läsare tidigare<br />

under veckan. Samtalet är mycket systemkritiskt och kretsar kring samhällets<br />

organisation, prylfixering och tidsbrist: ”Vi måste ändra politik. Vilka är<br />

det som jobbar mest? Småbarnsföräldrarna!” En pappa i Östberga föreslår att<br />

föräldrar går samman och bildar nätverk. Ett stort block med läsarsynpunkter<br />

publiceras intill. Sidan avslutas med en annons för ett öppet möte som DN ordnar<br />

i Medborgarhuset på Södermalm nästa dag: ”Kan föräldrar bilda nätverk?<br />

Kom och diskutera!” En faktaruta ger kontaktinformation till existerande föräldranätverk,<br />

Internetsidor och föräldracirklar inom studieförbunden.<br />

148 VERKTYG

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!