Riv stängslen - Mediestudier
Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier
Ovanliga bildlösningar kan väcka uppmärksamhet när nyhetsvinkel saknas. Tips 19: Undvik schabloner Frestelsen finns alltid att spela på etablerade, förenklade konfliktscheman för att kittla läsarnas intresse. Ibland går detta inte att undvika om stereotyperna är brett förankrade i det allmänna medvetandet. ”Man rånar inte sina egna, så är det. Och då blir det invandrare mot svenskar.” Ett sådant utbrutet citat, i starten på artikelserien ”På gränsen till brott” bidrar knappast till att betona det allmängiltiga. I stället fångar det in VERKTYG 139
läsare som vill få sin vi-och-dom-världsbild bekräftad. Jag har tidigare argumenterat att man måste ta sin utgångspunkt i de problemformuleringar som faktiskt finns bland de människor man skriver för, om man alls ska nå fram. Det var i det här fallet helt omöjligt att inte ta med den ”etniska” dimensionen i avstampet eftersom den togs upp av väldigt många av våra intervjupersoner, både med svensk och utländsk bakgrund, och dessutom hade stöd i fakta. Uppgiften i ett sådant läge är att komplicera schablonen, tillföra fakta och motbilder som leder samtalet mot en mer sammansatt förståelse. Den processen inledde vi också från artikelseriens första dag. Samtidigt ansträngde vi oss för att inte göra konfliktdimensionen till en huvudsak. Som framgick i början av avsnittet försökte vi lägga tyngdpunkten på de erfarenheter som delades av ungdomarna på de skolor vi skildrade. En schablon ställer sig bara i vägen för samtalet om den får stå oemotsagd. Tips 20: Varning för Förstasidan Samtidigt är det just i anslagets ögonblick som det är lättast att halka snett i den balansgången. Det allra första mötet med läsarna sker som regel på första sidan. På den plats där mest eftertanke behövs har paradoxalt nog de som jobbat med artiklarna minst inflytande. Besluten om förstasidan flyttas upp i hierarkin, de fattas ofta sent, snabbt och utifrån det traditionella hantverkets måttstockar. Så här såg det ut på ettan när vi skulle diskutera könsroller bland ungdomar i december 1999: Grabbarna som märks. Killarna som syns och hörs mest i Skärholmen kallar sig ”gawar”. Det är arabiska och betyder ungefär ”skön kille”, en som vågar saker, en som fixar snacket med tjejerna. Tunga guldsmycken och dyra kläder hör till. Andra kallar dem för kickers och många är lite rädda för dem. De mer städade killarna på skolan fnyser åt kickersgänget, kallar dem patetiska och omogna. Hur ska man vara som ung man? Är det sant att svenska killar är tysta och blyga? Följ artikelserien om könsroller på Skärholmens gymnasium i Stockholm. 13 140 VERKTYG
- Page 84 and 85: för många av våra temasidor i ti
- Page 86 and 87: att hitta sätt att diskutera probl
- Page 88 and 89: 7 Folkets röst Idioter Telefonen r
- Page 90 and 91: människor på sidorna så att tidn
- Page 92 and 93: till läsarnas tio-i-topp-lista öv
- Page 94 and 95: fram det komplexa och svårtolkade
- Page 96 and 97: Medborgarens blick En mannen-på-ga
- Page 98 and 99: Ska programledare få bära slöja
- Page 100 and 101: tion to it”, skriver till exempel
- Page 102 and 103: per in fler, annars kan motsättnin
- Page 104 and 105: hamnar i Viksjö. Fast det är samm
- Page 106 and 107: Hej! Oerhört intressant tema. Viss
- Page 108 and 109: Noter 1 Janne Josefssons dolda kame
- Page 110 and 111: ten, Göteborgs-Tidningen, Vestmanl
- Page 112 and 113: Vi tillbringade tre veckor på Skä
- Page 114 and 115: Ett enkelt flygblad med frågor är
- Page 116 and 117: Tips 9: Sätt ihop en panel En läs
- Page 118 and 119: utbildad medelklass i bostadsrätt
- Page 120 and 121: gör. Även om de verkar leda bort
- Page 122 and 123: • • • Modellen är enkel: Gå
- Page 124 and 125: Andra verktygslådan: Välja ämne
- Page 126 and 127: Gå till polisen? Aldrig. Artikelse
- Page 128 and 129: han vägrat låna ut sin mobil. Det
- Page 130 and 131: Tredje verktygslådan: Mötet med l
- Page 132 and 133: Men hur gör man, om föräldrar fa
- Page 136 and 137: Texten låg under en stort uppdrage
- Page 138 and 139: Tidningen måste vara en plats där
- Page 140 and 141: Att lägga människorna högst upp
- Page 142 and 143: • • • Lyft fram fungerande ex
- Page 144 and 145: Ordning på ungarna? En diskussion
- Page 146 and 147: tar. Förvaltningen skulle kunna sa
- Page 148 and 149: f Också i vanligt nyhetstempo g
- Page 150 and 151: tycka att vi behöll samma grepp li
- Page 152 and 153: - Testa frågeställning och vinkel
- Page 154 and 155: 9 Resultat Den tändande gnistan So
- Page 156 and 157: vaktmästaren, uppvuxen i stadsdele
- Page 158 and 159: tiklarna fick uppenbarligen inte in
- Page 160 and 161: Erfarenheter utifrån Just ett öka
- Page 162 and 163: Farhågor och kritik Kritiken mot p
- Page 164 and 165: slutet blev mobila redaktionen bät
- Page 166 and 167: höja folkets åsikter till något
- Page 168 and 169: enda uppgiften att förse konsumtio
- Page 170 and 171: vilja och förmåga att hävda andr
- Page 172 and 173: Anmärkningsvärt är att 51 av de
- Page 174 and 175: Om de danska siffrorna och stämnin
- Page 176 and 177: Kritikern William F Woo skriver att
- Page 178 and 179: Ändå är det kapplöpningen om ny
- Page 180 and 181: Lösning tre: public service Nu har
- Page 182 and 183: antiglobaliseringsrörelsen som tar
läsare som vill få sin vi-och-dom-världsbild bekräftad. Jag har tidigare<br />
argumenterat att man måste ta sin utgångspunkt i de problemformuleringar<br />
som faktiskt finns bland de människor man skriver för,<br />
om man alls ska nå fram. Det var i det här fallet helt omöjligt att inte ta<br />
med den ”etniska” dimensionen i avstampet eftersom den togs upp av<br />
väldigt många av våra intervjupersoner, både med svensk och utländsk<br />
bakgrund, och dessutom hade stöd i fakta. Uppgiften i ett sådant läge är<br />
att komplicera schablonen, tillföra fakta och motbilder som leder samtalet<br />
mot en mer sammansatt förståelse. Den processen inledde vi också<br />
från artikelseriens första dag. Samtidigt ansträngde vi oss för att inte göra<br />
konfliktdimensionen till en huvudsak. Som framgick i början av avsnittet<br />
försökte vi lägga tyngdpunkten på de erfarenheter som delades av ungdomarna<br />
på de skolor vi skildrade. En schablon ställer sig bara i vägen för<br />
samtalet om den får stå oemotsagd.<br />
Tips 20: Varning för Förstasidan<br />
Samtidigt är det just i anslagets ögonblick som det är lättast att halka<br />
snett i den balansgången. Det allra första mötet med läsarna sker som<br />
regel på första sidan. På den plats där mest eftertanke behövs har<br />
paradoxalt nog de som jobbat med artiklarna minst inflytande. Besluten<br />
om förstasidan flyttas upp i hierarkin, de fattas ofta sent, snabbt och<br />
utifrån det traditionella hantverkets måttstockar. Så här såg det ut<br />
på ettan när vi skulle diskutera könsroller bland ungdomar i december<br />
1999:<br />
Grabbarna som märks. Killarna som syns och hörs mest i Skärholmen kallar<br />
sig ”gawar”. Det är arabiska och betyder ungefär ”skön kille”, en som vågar<br />
saker, en som fixar snacket med tjejerna. Tunga guldsmycken och dyra kläder<br />
hör till. Andra kallar dem för kickers och många är lite rädda för dem. De<br />
mer städade killarna på skolan fnyser åt kickersgänget, kallar dem patetiska<br />
och omogna. Hur ska man vara som ung man? Är det sant att svenska killar<br />
är tysta och blyga? Följ artikelserien om könsroller på Skärholmens gymnasium<br />
i Stockholm. 13<br />
140 VERKTYG
Change language