Riv stängslen - Mediestudier
Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier
han vägrat låna ut sin mobil. Det som borde vara onormalt betraktas allt oftare som normalt. /…/ Och vad gör man i ett sådant läge? – Om man lär känna dom som håller på och låtsas se upp till dom, då blir man inte rånad eller slagen, säger Matte, 14. /…/ – Man ska absolut inte följa dem som håller på. Man ska tänka på sin framtid och inte förstöra sina studier, menar Jamal, 15 år. Han sköter sig, lyssnar på föräldrarna och satsar på skolan, precis som Ali, Jessica, Edina. Men självklart kan han försvara sig. Och han skulle aldrig någonsin gå till polisen som han fick sin mobiltelefon stulen. Vad skulle han göra då? – Vi löser det själva. Jagar den som snott och tar tillbaka den. Slår dem kanske. Det är ett långt reportage som tråcklar sig fram bland tonåringar, fritidsledare, lärare och rastvärdar. Lite nyanseras den svarta bilden, men huvudlinjen ligger fast: någonting har hänt i de gemensamma normsystemen. Kanske har det med bristande fritidsresurser att göra, men mest verkar det vara en frukt av segregationen och av ett växande glapp mellan barn och vuxna. Socialporr från förorten? Medelklassens moralpanik? Mediernas vanliga tendens att blåsa upp hotbilder som förstärker otryggheten? Det var förstås en balansgång och vi fick kritik från kriminologer som inte delade Sarneckis – och de inblandade ungdomarnas – tolkning. 11 Men utifrån de tre punkterna i avnittets inledning träffade artikelserien hyggligt rätt, att döma av läsarresponsen och de reaktioner vi tog emot efteråt på de skildrade skolorna. Det är naturligtvis frestande, som journalist, att vifta bort kritiken och lyfta fram det som bekräftar. Men något betyder rimligen inlägg som dessa: Den bild ni ger stämmer precis. Jag tror att man måste skapa en bättre kontakt mellan elever och vuxna. Det skulle lösa många problem. Där jag går nu, på ett fristående gymnasium, fikar lärarna tillsammans med eleverna. De pratar med en och uppmuntrar en om de tycker att det börjar gå dåligt. På högstadiet sa lärarna till först när det var kört, och då är det klart att ingen respekterade dem. Ali Shakir, 16 år i Botkyrka. Jag återkommer i sista avsnittet mer i detalj till hur diskussionen förlöpte och hur vi lade upp den. Verktygslådan för hur man formulerar ämnen rymmer en sista punkt: VERKTYG 133
Tips 17: Undvik kortslutning Tidningen ska stimulera en problemlösande diskussion, inte driva kampanj för lösningar som journalisterna redan valt ut. När kvällstidningar startar stora artikelserier är det ofta tydligt från start vad redaktionen vill ska hända: någon ska avgå, en lag ska ändras. Men ett sådant upplägg kortsluts diskussionen. Det är inte meningen att läsarna ska vara med och diskutera på allvar. Frågan passerar läsekretsen mest för syns skull, men den aktiveras aldrig. Man kan säga att engagerad journalistik kan bedrivas enligt två olika modeller: Kampanjen Rådslaget 1. Journalisten: Titta ett problem! 1. Journalisten: Titta ett problem! 2. Läsarna: Det är för jäkligt! 2. Läsarna: Oj, det var svårare än vi trodde. 3. Journalisten: Avgå! Ändra lagen! 3. Journalisten och läsarna: Vad ska vi göra åt det? Kampanjjournalistik kan inte leda till annat än enkla lösningar, eftersom frågan aldrig egentligen bearbetas. Vill man hitta genomtänkta, hållbara och förankrade lösningar krävs ett samtal med läsarna. Problemet måste med andra ord formuleras med hjälp av den andra verktygslådan: Välja ämne och vinkel HITTA DET SOM FÖRENAR – ställ inte grupper mot varandra, betona beröringspunkterna GÖR FOLK DELAKTIGA I – lägg inte ansvaret på någon annan PROBLEMLÖSNINGEN UNDVIK KORTSLUTNING – håll samtalet öppet, driv inte kampanj för specifika lösningar 134 VERKTYG
- Page 78 and 79: mot ”invandrare”. ”Dom” är
- Page 80 and 81: samtalet. Hela poängen är att all
- Page 82 and 83: Det gemensamma - igen ”Ja, vad sk
- Page 84 and 85: för många av våra temasidor i ti
- Page 86 and 87: att hitta sätt att diskutera probl
- Page 88 and 89: 7 Folkets röst Idioter Telefonen r
- Page 90 and 91: människor på sidorna så att tidn
- Page 92 and 93: till läsarnas tio-i-topp-lista öv
- Page 94 and 95: fram det komplexa och svårtolkade
- Page 96 and 97: Medborgarens blick En mannen-på-ga
- Page 98 and 99: Ska programledare få bära slöja
- Page 100 and 101: tion to it”, skriver till exempel
- Page 102 and 103: per in fler, annars kan motsättnin
- Page 104 and 105: hamnar i Viksjö. Fast det är samm
- Page 106 and 107: Hej! Oerhört intressant tema. Viss
- Page 108 and 109: Noter 1 Janne Josefssons dolda kame
- Page 110 and 111: ten, Göteborgs-Tidningen, Vestmanl
- Page 112 and 113: Vi tillbringade tre veckor på Skä
- Page 114 and 115: Ett enkelt flygblad med frågor är
- Page 116 and 117: Tips 9: Sätt ihop en panel En läs
- Page 118 and 119: utbildad medelklass i bostadsrätt
- Page 120 and 121: gör. Även om de verkar leda bort
- Page 122 and 123: • • • Modellen är enkel: Gå
- Page 124 and 125: Andra verktygslådan: Välja ämne
- Page 126 and 127: Gå till polisen? Aldrig. Artikelse
- Page 130 and 131: Tredje verktygslådan: Mötet med l
- Page 132 and 133: Men hur gör man, om föräldrar fa
- Page 134 and 135: Ovanliga bildlösningar kan väcka
- Page 136 and 137: Texten låg under en stort uppdrage
- Page 138 and 139: Tidningen måste vara en plats där
- Page 140 and 141: Att lägga människorna högst upp
- Page 142 and 143: • • • Lyft fram fungerande ex
- Page 144 and 145: Ordning på ungarna? En diskussion
- Page 146 and 147: tar. Förvaltningen skulle kunna sa
- Page 148 and 149: f Också i vanligt nyhetstempo g
- Page 150 and 151: tycka att vi behöll samma grepp li
- Page 152 and 153: - Testa frågeställning och vinkel
- Page 154 and 155: 9 Resultat Den tändande gnistan So
- Page 156 and 157: vaktmästaren, uppvuxen i stadsdele
- Page 158 and 159: tiklarna fick uppenbarligen inte in
- Page 160 and 161: Erfarenheter utifrån Just ett öka
- Page 162 and 163: Farhågor och kritik Kritiken mot p
- Page 164 and 165: slutet blev mobila redaktionen bät
- Page 166 and 167: höja folkets åsikter till något
- Page 168 and 169: enda uppgiften att förse konsumtio
- Page 170 and 171: vilja och förmåga att hävda andr
- Page 172 and 173: Anmärkningsvärt är att 51 av de
- Page 174 and 175: Om de danska siffrorna och stämnin
- Page 176 and 177: Kritikern William F Woo skriver att
Tips 17: Undvik kortslutning<br />
Tidningen ska stimulera en problemlösande diskussion, inte driva kampanj<br />
för lösningar som journalisterna redan valt ut. När kvällstidningar<br />
startar stora artikelserier är det ofta tydligt från start vad redaktionen vill<br />
ska hända: någon ska avgå, en lag ska ändras. Men ett sådant upplägg<br />
kortsluts diskussionen. Det är inte meningen att läsarna ska vara med<br />
och diskutera på allvar. Frågan passerar läsekretsen mest för syns skull,<br />
men den aktiveras aldrig. Man kan säga att engagerad journalistik kan<br />
bedrivas enligt två olika modeller:<br />
Kampanjen Rådslaget<br />
1. Journalisten: Titta ett problem! 1. Journalisten: Titta ett problem!<br />
2. Läsarna: Det är för jäkligt! 2. Läsarna: Oj, det var svårare än vi<br />
trodde.<br />
3. Journalisten: Avgå! Ändra lagen! 3. Journalisten och läsarna: Vad ska<br />
vi göra åt det?<br />
Kampanjjournalistik kan inte leda till annat än enkla lösningar, eftersom<br />
frågan aldrig egentligen bearbetas. Vill man hitta genomtänkta, hållbara<br />
och förankrade lösningar krävs ett samtal med läsarna. Problemet måste<br />
med andra ord formuleras med hjälp av den andra verktygslådan:<br />
Välja ämne och vinkel<br />
HITTA DET SOM FÖRENAR – ställ inte grupper mot varandra, betona beröringspunkterna<br />
GÖR FOLK DELAKTIGA I – lägg inte ansvaret på någon annan<br />
PROBLEMLÖSNINGEN<br />
UNDVIK KORTSLUTNING – håll samtalet öppet, driv inte kampanj för specifika<br />
lösningar<br />
134 VERKTYG
Change language