Riv stängslen - Mediestudier
Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier
Andra verktygslådan: Välja ämne och vinkel Men sedan då? Inte ens den mest perfekta lyhördhet befriar journalisterna från ansvaret att formulera det slutliga ämnet och – kanske ännu viktigare – vinkeln. Att träffa rätt betyder att hitta det upplägg som blåser bort stängslen runt torget och får läsaren att känna: ja, det här är en diskussion för mig! Tre allmänna krav kan ställas på problemformuleringen – eller tolkningsramen: • • • Den måste upplevas som sann av dem som det handlar om, de som lever med problemet. Den får inte utestänga någon som man vill få med i samtalet. Den måste stimulera till en problemlösande diskussion Lyssnandet är helt nödvändigt för att träffa rätt. Men det är inte tillräckligt. Verkligheten paketerar inte sig själv. 8 Redaktionens eget val av tolkningsramar får konsekvenser för alla tre punkterna – och särskilt för de två sista. Tolkningsramen lägger grunden för samtalet och det är här som journalistikens egna, underliggande värderingar får en stor betydelse. Vad väljer man att ta fasta på? Det som skiljer eller det som förenar? Det spektakulära i konflikten eller möjligheten till dialog? Är man själv öppen eller har man redan bestämt vad lösningen är? Tips 15. Hitta det som förenar Ett medborgerligt samtal handlar om gemensamma angelägenheter. Jag har tidigare gett exempel på sådana: bostadsrättsomvandling, barnuppfostran, skolval, klädhets, tidsbrist, skatter, främlingsfientlighet. Att skildra sådana teman som gemensamma problem är i hög grad ett journalistiskt val. Samma ämnen kan paketeras som enskilda plånboksfrågor, som frågor om personlig moral, som en konflikt mellan politiska ytterligheter, mellan fattiga och rika, mellan ”svenskar” och ”invandrare” och så vidare. Om man vill få i gång en dialog ska man ta fasta på de sociala beröringspunkterna; de aspekter där människors privata sfärer stöter ihop, där problemen inte VERKTYG 129
kan hanteras enskilt. Olika parter kan ha helt olika tolkningar av vad problemet består i och hur det ska lösas. Men de kan också förenas av ett starkt intresse av att det blir löst. Då finns det förutsättningar för ett samtal. Ett exempel kommer strax, men först en annan viktig punkt. Tips 16: Gör folk delaktiga i problemlösningen Man kan stanna i problembeskrivningen – eller gå vidare och leta möjliga utvägar. Man kan välja att ställa makthavare mot väggen – med en gestaltning som flyttar lösningarna någon annanstans. Eller så kan man bolla upp en diskussion som uppmuntrar läsarna att se sig själva som delaktiga i problemlösningen. Journalisterna avgör. Det är dags att fördjupa sig i ett konkret fall: Det är februari i en skolkorridor på ett högstadium i en förort. Det är kepsar och gympaskor bland pingisbord och mobiler. Allt verkar normalt. Eller? – Man måste få testa lite, det är inte svårare än så, säger Peter, 14. Vi pratar om kriminalitet. Om rätt och fel och om vilka som styr. Några av killarna runt bordet har snott bilar. Andra har slagit en och annan på käften, hållit på med klotter och snott. Att mobiler ”försvinner” eller ”plockas upp” tycker ingen är särskilt upprörande. Det bara är. Ingen av killarna ser sig som direkt kriminell, men att vissa tycker det är ballt att vara det, det är sant. – Jag känner en som sitter inne för dråp, säger Peter. – Vem då? undrar Kalle. – Han som skallade dig i somras, du vet? – Jaså han, men det var ju bara ett misstag, han menade ju inget … Så här inleddes mobila redaktionens artikelserie ”På gränsen till brott” i februari 2001. 9 Det handlade om ungdomskriminalitet, men inte skildrat på det vanliga sättet. Det vanliga sättet gör brottsligheten till något avlägset, något som begås av några andra (aldrig av oss), vars skurkaktighet bekräftar vår egen oskuld. Men här är sådana gränser bortsuddade. Här handlar det om oss själva, om våra egna barn. Enligt Brottsförebyggande rådet har mer än varannan 16-årig pojke stulit eller snattat det föregå- 130 VERKTYG
- Page 74 and 75: 6 Lundquist (2001), 249 7 Samtidigt
- Page 76 and 77: skulle behövas att alla som flytta
- Page 78 and 79: mot ”invandrare”. ”Dom” är
- Page 80 and 81: samtalet. Hela poängen är att all
- Page 82 and 83: Det gemensamma - igen ”Ja, vad sk
- Page 84 and 85: för många av våra temasidor i ti
- Page 86 and 87: att hitta sätt att diskutera probl
- Page 88 and 89: 7 Folkets röst Idioter Telefonen r
- Page 90 and 91: människor på sidorna så att tidn
- Page 92 and 93: till läsarnas tio-i-topp-lista öv
- Page 94 and 95: fram det komplexa och svårtolkade
- Page 96 and 97: Medborgarens blick En mannen-på-ga
- Page 98 and 99: Ska programledare få bära slöja
- Page 100 and 101: tion to it”, skriver till exempel
- Page 102 and 103: per in fler, annars kan motsättnin
- Page 104 and 105: hamnar i Viksjö. Fast det är samm
- Page 106 and 107: Hej! Oerhört intressant tema. Viss
- Page 108 and 109: Noter 1 Janne Josefssons dolda kame
- Page 110 and 111: ten, Göteborgs-Tidningen, Vestmanl
- Page 112 and 113: Vi tillbringade tre veckor på Skä
- Page 114 and 115: Ett enkelt flygblad med frågor är
- Page 116 and 117: Tips 9: Sätt ihop en panel En läs
- Page 118 and 119: utbildad medelklass i bostadsrätt
- Page 120 and 121: gör. Även om de verkar leda bort
- Page 122 and 123: • • • Modellen är enkel: Gå
- Page 126 and 127: Gå till polisen? Aldrig. Artikelse
- Page 128 and 129: han vägrat låna ut sin mobil. Det
- Page 130 and 131: Tredje verktygslådan: Mötet med l
- Page 132 and 133: Men hur gör man, om föräldrar fa
- Page 134 and 135: Ovanliga bildlösningar kan väcka
- Page 136 and 137: Texten låg under en stort uppdrage
- Page 138 and 139: Tidningen måste vara en plats där
- Page 140 and 141: Att lägga människorna högst upp
- Page 142 and 143: • • • Lyft fram fungerande ex
- Page 144 and 145: Ordning på ungarna? En diskussion
- Page 146 and 147: tar. Förvaltningen skulle kunna sa
- Page 148 and 149: f Också i vanligt nyhetstempo g
- Page 150 and 151: tycka att vi behöll samma grepp li
- Page 152 and 153: - Testa frågeställning och vinkel
- Page 154 and 155: 9 Resultat Den tändande gnistan So
- Page 156 and 157: vaktmästaren, uppvuxen i stadsdele
- Page 158 and 159: tiklarna fick uppenbarligen inte in
- Page 160 and 161: Erfarenheter utifrån Just ett öka
- Page 162 and 163: Farhågor och kritik Kritiken mot p
- Page 164 and 165: slutet blev mobila redaktionen bät
- Page 166 and 167: höja folkets åsikter till något
- Page 168 and 169: enda uppgiften att förse konsumtio
- Page 170 and 171: vilja och förmåga att hävda andr
- Page 172 and 173: Anmärkningsvärt är att 51 av de
kan hanteras enskilt. Olika parter kan ha helt olika tolkningar av vad problemet<br />
består i och hur det ska lösas. Men de kan också förenas av ett starkt<br />
intresse av att det blir löst. Då finns det förutsättningar för ett samtal. Ett<br />
exempel kommer strax, men först en annan viktig punkt.<br />
Tips 16: Gör folk delaktiga i problemlösningen<br />
Man kan stanna i problembeskrivningen – eller gå vidare och leta möjliga<br />
utvägar. Man kan välja att ställa makthavare mot väggen – med en<br />
gestaltning som flyttar lösningarna någon annanstans. Eller så kan man<br />
bolla upp en diskussion som uppmuntrar läsarna att se sig själva som<br />
delaktiga i problemlösningen. Journalisterna avgör. Det är dags att fördjupa<br />
sig i ett konkret fall:<br />
Det är februari i en skolkorridor på ett högstadium i en förort. Det är kepsar<br />
och gympaskor bland pingisbord och mobiler. Allt verkar normalt. Eller?<br />
– Man måste få testa lite, det är inte svårare än så, säger Peter, 14.<br />
Vi pratar om kriminalitet. Om rätt och fel och om vilka som styr.<br />
Några av killarna runt bordet har snott bilar. Andra har slagit en och annan<br />
på käften, hållit på med klotter och snott.<br />
Att mobiler ”försvinner” eller ”plockas upp” tycker ingen är särskilt<br />
upprörande. Det bara är. Ingen av killarna ser sig som direkt kriminell, men<br />
att vissa tycker det är ballt att vara det, det är sant.<br />
– Jag känner en som sitter inne för dråp, säger Peter.<br />
– Vem då? undrar Kalle.<br />
– Han som skallade dig i somras, du vet?<br />
– Jaså han, men det var ju bara ett misstag, han menade ju inget …<br />
Så här inleddes mobila redaktionens artikelserie ”På gränsen till brott” i<br />
februari 2001. 9 Det handlade om ungdomskriminalitet, men inte skildrat<br />
på det vanliga sättet. Det vanliga sättet gör brottsligheten till något avlägset,<br />
något som begås av några andra (aldrig av oss), vars skurkaktighet<br />
bekräftar vår egen oskuld. Men här är sådana gränser bortsuddade. Här<br />
handlar det om oss själva, om våra egna barn. Enligt Brottsförebyggande<br />
rådet har mer än varannan 16-årig pojke stulit eller snattat det föregå-<br />
130 VERKTYG
Change language