Riv stängslen - Mediestudier

•
•
•
Modellen är enkel: Gå till platser där det finns folk man normalt inte
träffar och säg ”Hej, jag bevakar skolfrågor (eller brott eller sjukvård
eller socialpolitik …). Vilka frågor skulle du vilja ställa till ansvarig politiker?
Vad tycker du är viktigt inom det här området?”
Många reportrar bygger upp långa kontaktlistor med vanliga läsare (det
vill säga icke-experter) som de slår kollsamtal till med jämna mellanrum.
Sådana listor kan också vara användbara för dagsuppdrag. Man
kan tidigt under dagen ringa upp en kontakt och fråga: ”Vad tror du
om det här? Är det här en grej? Vad tycker du är intressant i det här?”
Och dessutom få tips om ytterligare personer och exempel.
Lorraine Eaton, redaktör för skolteamet på Virginan-Pilot berättar: Vi
talar inte längre om public journalism – folk här på redaktionen har
internaliserat det. Det är något vi bara gör. Om vi ska skriva om specialundervisning
så börjar vi med att ordna ett möte med föräldrar och
elever för att se vad de har för infallsvinklar. De behöver inte alls vara
med i tidningen sedan. Och att gå ut på stan och prata med folk kan
alla som har ett bevakningsområde göra. Man kan börja att göra det
som en ren övning, sedan blir det något man inte kan vara utan.
Som framgår hänger det på chefernas inställning: anser de att kontaktytorna
är avgörande för det journalistiska innehållet går det också att
skapa tid för att lyssna. Sedan är det upp till varje redaktion och till de
enskilda reportrarna att hitta former som passar dem.
Tips 14: Välj rätt tillfälle
Daglig tidningsproduktion skulle göras omöjlig om journalister skulle
förankra varje beslut i samtal utanför redaktionen. Man måste välja rätt
tillfälle. Tänk så här i det konkreta fallet:
•
•
Är det viktigt att fler än de vanliga aktörerna får sätta sin prägel på
rapporteringen?
Finns det klyftor i samtalet mellan ”uppe” och ”nere” som ställer sig i
vägen för problemlösningen?
VERKTYG 127