Riv stängslen - Mediestudier
Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier
utbildad medelklass i bostadsrätt resonerar vet journalister ofta ganska bra av egen erfarenhet. Den sortens världsbild behöver så småningom också bli representerad i diskussionen, men det kräver sällan någon särskild kunskapsinhämtning. Utmaningen är att lära sig förstå samhället från alla möjliga olika synvinklar och då bör man koncentrera sig på sina kunskaps- och erfarenhetsluckor. Om tidningen ska bli en plats för samtal och gemensam problemlösning måste man också fråga sig: Vem är det som behöver prata med vem för att just den här frågan ska bli hanterlig? Skriver man om ungdomskriminalitet måste helst ungdomsbrottslingarna själva inkluderas, liksom deras föräldrar och lärare och kompisar – och inte bara som fallbeskrivningar utan som jämlika deltagare i samtalet. Det är inte alltid möjligt, men ett ideal att sträva mot. Föreningsledare och andra lokala aktivister är ofta väldigt bra som dörröppnare. De sitter inne med mycket information och kan tipsa om andra som är bra att prata med. Att intervjua sådana nyckelpersoner är ett bra första steg, men det är viktigt att inte stanna där. Det är i den breda basen på samhällspyramiden som den stora majoriteten av läsare och tittare befinner sig, och det är deras verklighetstolkningar som måste ligga till grund för journalistiken. I en läsarpanel kan det därmed vara en poäng att utesluta de mest aktiva och organiserade, eftersom de ofta är väldigt tvärsäkra och gärna dominerar samtalet. Men det beror naturligtvis på person och situation. Tips 11: Ställ rätt frågor Att intervjua normala människor i deras roll som samhällsmedborgare kräver en annan teknik än den som normalt lärs ut på journalistutbildningar. Det handlar inte om att sätta makthavare på det hala, inte heller om det traditionella, ”mjuka” personporträttet som mest rör sig i den privata sfären. Det handlar om att utforska människors kontaktytor med den sociala omgivningen, ”hur människor tänker när de försöker få VERKTYG 123
Läsarpanelen i Östberga diskuterar slöjor, flyktingmottagning och korta kjolar på en temasida om intolerans i januari 2001. rätsida på samhället; vad de hoppas och strävar mot.” 4 Och det kräver frågor som tillåter intervjupersonen att tveka, vara okunnig och säga emot sig själv utan att bli bortgjord. Att hålla fast i självmotsägelserna, och inte släta över dem är i själva verket ett bra sätt att nå djupare: ”Hur menar du? Nyss sa du så där och nu säger du så här. Hur går det ihop?” Inte för att sätta dit folk, utan för att komma närmare de faktiska värderingskonflikter som gör det svårt för folk att ta ställning. Där går det att hitta den problemformulering som sätter fart på diskussionen. För att göra relevant journalistik måste man lista ut vad människor anser att problemet består i och hur de tror att det kan lösas. Det gäller att vara uppmärksam på kopplingar och associationer som den intervjuade 124 VERKTYG
- Page 68 and 69: jamin Barber, är politiken något
- Page 70 and 71: esluten som få egentligen önskade
- Page 72 and 73: Nittonåriga tjejer, fyrtiotreårig
- Page 74 and 75: 6 Lundquist (2001), 249 7 Samtidigt
- Page 76 and 77: skulle behövas att alla som flytta
- Page 78 and 79: mot ”invandrare”. ”Dom” är
- Page 80 and 81: samtalet. Hela poängen är att all
- Page 82 and 83: Det gemensamma - igen ”Ja, vad sk
- Page 84 and 85: för många av våra temasidor i ti
- Page 86 and 87: att hitta sätt att diskutera probl
- Page 88 and 89: 7 Folkets röst Idioter Telefonen r
- Page 90 and 91: människor på sidorna så att tidn
- Page 92 and 93: till läsarnas tio-i-topp-lista öv
- Page 94 and 95: fram det komplexa och svårtolkade
- Page 96 and 97: Medborgarens blick En mannen-på-ga
- Page 98 and 99: Ska programledare få bära slöja
- Page 100 and 101: tion to it”, skriver till exempel
- Page 102 and 103: per in fler, annars kan motsättnin
- Page 104 and 105: hamnar i Viksjö. Fast det är samm
- Page 106 and 107: Hej! Oerhört intressant tema. Viss
- Page 108 and 109: Noter 1 Janne Josefssons dolda kame
- Page 110 and 111: ten, Göteborgs-Tidningen, Vestmanl
- Page 112 and 113: Vi tillbringade tre veckor på Skä
- Page 114 and 115: Ett enkelt flygblad med frågor är
- Page 116 and 117: Tips 9: Sätt ihop en panel En läs
- Page 120 and 121: gör. Även om de verkar leda bort
- Page 122 and 123: • • • Modellen är enkel: Gå
- Page 124 and 125: Andra verktygslådan: Välja ämne
- Page 126 and 127: Gå till polisen? Aldrig. Artikelse
- Page 128 and 129: han vägrat låna ut sin mobil. Det
- Page 130 and 131: Tredje verktygslådan: Mötet med l
- Page 132 and 133: Men hur gör man, om föräldrar fa
- Page 134 and 135: Ovanliga bildlösningar kan väcka
- Page 136 and 137: Texten låg under en stort uppdrage
- Page 138 and 139: Tidningen måste vara en plats där
- Page 140 and 141: Att lägga människorna högst upp
- Page 142 and 143: • • • Lyft fram fungerande ex
- Page 144 and 145: Ordning på ungarna? En diskussion
- Page 146 and 147: tar. Förvaltningen skulle kunna sa
- Page 148 and 149: f Också i vanligt nyhetstempo g
- Page 150 and 151: tycka att vi behöll samma grepp li
- Page 152 and 153: - Testa frågeställning och vinkel
- Page 154 and 155: 9 Resultat Den tändande gnistan So
- Page 156 and 157: vaktmästaren, uppvuxen i stadsdele
- Page 158 and 159: tiklarna fick uppenbarligen inte in
- Page 160 and 161: Erfarenheter utifrån Just ett öka
- Page 162 and 163: Farhågor och kritik Kritiken mot p
- Page 164 and 165: slutet blev mobila redaktionen bät
- Page 166 and 167: höja folkets åsikter till något
Läsarpanelen i Östberga diskuterar slöjor, flyktingmottagning och korta kjolar på en<br />
temasida om intolerans i januari 2001.<br />
rätsida på samhället; vad de hoppas och strävar mot.” 4 Och det kräver<br />
frågor som tillåter intervjupersonen att tveka, vara okunnig och säga emot<br />
sig själv utan att bli bortgjord. Att hålla fast i självmotsägelserna, och inte<br />
släta över dem är i själva verket ett bra sätt att nå djupare: ”Hur menar<br />
du? Nyss sa du så där och nu säger du så här. Hur går det ihop?” Inte för<br />
att sätta dit folk, utan för att komma närmare de faktiska värderingskonflikter<br />
som gör det svårt för folk att ta ställning. Där går det att hitta den<br />
problemformulering som sätter fart på diskussionen.<br />
För att göra relevant journalistik måste man lista ut vad människor<br />
anser att problemet består i och hur de tror att det kan lösas. Det gäller att<br />
vara uppmärksam på kopplingar och associationer som den intervjuade<br />
124 VERKTYG
Change language