Riv stängslen - Mediestudier
Riv stängslen - Mediestudier Riv stängslen - Mediestudier
Hej! Oerhört intressant tema. Visst kan man sätta gränser. Men om man inte ska falla offer för konsumtionskriget måste man ha annat att fylla det tomrum som uppstår. Det gäller vuxna med, som köper bilar i kapp. Eller märkeströjor. Vår nu 16-åriga dotter har lockats att läsa, spela instrument, teckna. Hon behöver inte ”vara med” de grupper som uppträder dyrt men korkat, utan är med i andra grupperingar som är ”egna”. Bland annat syr hon mycket av det hon bär i klädesväg själv. Hon är trendsetter när det gäller att ”få stil” på en chatsida, och har en nyckelroll där. Men det kräver lite av föräldrarna! Man kan inte sätta sig ned framför Bingo-Lotto med ett sexpack starköl och tro att man inte kan påverka. Deltagande är påverkan. Stefan L, Hägersten Det är när medborgarna släpps in i tidningen som det tar skruv på allvar. Det här är en annan användning av tidningen än den vanliga. Läsarna märker skillnaden. Redaktionen märker skillnaden. Föds medborgerlighet ur gemensamma diskussioner? Ja. Kan journalistiken fungera som mötesplats? Ja. Vet journalisterna bättre än läsarna vad som behöver diskuteras? Nej. Inte om de inte först går ut och frågar. Sammanfattning Det här kapitlet har pekat ut ett antal hållpunkter för en vettig relation mellan journalister och vanliga människor. Det handlar om vilka krav läsare och tittare bör kunna ställa på sina medier. Här kommer en lista i punktform, ett antal förhållningssätt för redaktioner som vill ta läsarna på allvar: • • Betrakta läsarna och tittarna som medborgare och potentiella aktörer, inte bara som konsumenter av nyheter. Folkets röst ska inte vara en dekoration som hängs på i efterhand när rummet redan är möblerat. Gör medborgarperspektivet till grunden för nyhetsvärdering, val av vinkel och presentation. FOLKETS RÖST 111
• • • • • • • • • Bygg ut kontaktytorna. Prata mer med folk du normalt inte träffar. Utan fungerande kontaktytor – dåligt beslutsunderlag. Dåligt beslutsunderlag – dålig träffsäkerhet. Bli expert inte bara på hur de professionella aktörerna ser på en fråga. Ägna lika mycket tid åt att förstå hur vanliga människor resonerar och åt vilka tolkningar och associationer som kommer fram. Skaffa dig den kunskapen innan du låser fast ditt upplägg. Lyssna inte bara efter bra citat (”pratminus”), utan leta efter sammanhanget bakom. Vad är folk bekymrade för egentligen? Fokusera inte bara på extremerna. Leta efter de inre spänningarna, det motsägelsefulla i vardagen, det som gör det svårt för folk att ta ställning. Det är där vi har ett behov av att prata. Erkänn människors rätt att vara ambivalenta. Tvärsäkerhet stänger dörrar. En medborgerlig dialog föds ofta ur kluvna känslor. Folket har långtifrån alltid rätt. Men fler människor kan komma fram till genomtänkta och välunderbyggda ståndpunkter om de blir indragna i en offentlig diskussion på jämlika villkor. Kom ihåg att vad som räknas som fördomsfullt respektive förnuftigt ofta avgörs av makt- och majoritetsförhållandena. Låt fler vara med och bestämma vad man får säga och tycka. Ta läsarna till hjälp för att hitta ett fungerande tonläge i känsliga frågor. Har du svårt att navigera – testa först hur ämnet diskuteras i en brett sammansatt panel. Går det att prata om rasism, slöjor och fördomar där så går det säkert bra i tidningen också. Bjud aktivt in läsarna i diskussionen. Publicera generöst med läsarsynpunkter. Redigera läsarspalterna målmedvetet för att få fram ett konstruktiv samtal. Här börjar vi komma in på mer praktiska aspekter: Hur ser man till att få med de grupper som behöver samtala? Hur organiserar man ett bra samtal? Det är dags för det handgripliga: verktygen. 112 FOLKETS RÖST
- Page 56 and 57: Hur ser då ett fungerande offentli
- Page 58 and 59: möjligheten till kompromiss. För
- Page 60 and 61: gen fungerar. ”Jag är övertygad
- Page 62 and 63: från sammanhang), samtidigt som po
- Page 64 and 65: 5 Privatsaker ”Det föreligger en
- Page 66 and 67: Vi pejlade inställningen till valf
- Page 68 and 69: jamin Barber, är politiken något
- Page 70 and 71: esluten som få egentligen önskade
- Page 72 and 73: Nittonåriga tjejer, fyrtiotreårig
- Page 74 and 75: 6 Lundquist (2001), 249 7 Samtidigt
- Page 76 and 77: skulle behövas att alla som flytta
- Page 78 and 79: mot ”invandrare”. ”Dom” är
- Page 80 and 81: samtalet. Hela poängen är att all
- Page 82 and 83: Det gemensamma - igen ”Ja, vad sk
- Page 84 and 85: för många av våra temasidor i ti
- Page 86 and 87: att hitta sätt att diskutera probl
- Page 88 and 89: 7 Folkets röst Idioter Telefonen r
- Page 90 and 91: människor på sidorna så att tidn
- Page 92 and 93: till läsarnas tio-i-topp-lista öv
- Page 94 and 95: fram det komplexa och svårtolkade
- Page 96 and 97: Medborgarens blick En mannen-på-ga
- Page 98 and 99: Ska programledare få bära slöja
- Page 100 and 101: tion to it”, skriver till exempel
- Page 102 and 103: per in fler, annars kan motsättnin
- Page 104 and 105: hamnar i Viksjö. Fast det är samm
- Page 108 and 109: Noter 1 Janne Josefssons dolda kame
- Page 110 and 111: ten, Göteborgs-Tidningen, Vestmanl
- Page 112 and 113: Vi tillbringade tre veckor på Skä
- Page 114 and 115: Ett enkelt flygblad med frågor är
- Page 116 and 117: Tips 9: Sätt ihop en panel En läs
- Page 118 and 119: utbildad medelklass i bostadsrätt
- Page 120 and 121: gör. Även om de verkar leda bort
- Page 122 and 123: • • • Modellen är enkel: Gå
- Page 124 and 125: Andra verktygslådan: Välja ämne
- Page 126 and 127: Gå till polisen? Aldrig. Artikelse
- Page 128 and 129: han vägrat låna ut sin mobil. Det
- Page 130 and 131: Tredje verktygslådan: Mötet med l
- Page 132 and 133: Men hur gör man, om föräldrar fa
- Page 134 and 135: Ovanliga bildlösningar kan väcka
- Page 136 and 137: Texten låg under en stort uppdrage
- Page 138 and 139: Tidningen måste vara en plats där
- Page 140 and 141: Att lägga människorna högst upp
- Page 142 and 143: • • • Lyft fram fungerande ex
- Page 144 and 145: Ordning på ungarna? En diskussion
- Page 146 and 147: tar. Förvaltningen skulle kunna sa
- Page 148 and 149: f Också i vanligt nyhetstempo g
- Page 150 and 151: tycka att vi behöll samma grepp li
- Page 152 and 153: - Testa frågeställning och vinkel
- Page 154 and 155: 9 Resultat Den tändande gnistan So
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Bygg ut kontaktytorna. Prata mer med folk du normalt inte träffar.<br />
Utan fungerande kontaktytor – dåligt beslutsunderlag. Dåligt beslutsunderlag<br />
– dålig träffsäkerhet.<br />
Bli expert inte bara på hur de professionella aktörerna ser på en fråga.<br />
Ägna lika mycket tid åt att förstå hur vanliga människor resonerar och<br />
åt vilka tolkningar och associationer som kommer fram. Skaffa dig den<br />
kunskapen innan du låser fast ditt upplägg.<br />
Lyssna inte bara efter bra citat (”pratminus”), utan leta efter sammanhanget<br />
bakom. Vad är folk bekymrade för egentligen?<br />
Fokusera inte bara på extremerna. Leta efter de inre spänningarna, det<br />
motsägelsefulla i vardagen, det som gör det svårt för folk att ta ställning.<br />
Det är där vi har ett behov av att prata.<br />
Erkänn människors rätt att vara ambivalenta. Tvärsäkerhet stänger<br />
dörrar. En medborgerlig dialog föds ofta ur kluvna känslor.<br />
Folket har långtifrån alltid rätt. Men fler människor kan komma fram<br />
till genomtänkta och välunderbyggda ståndpunkter om de blir indragna<br />
i en offentlig diskussion på jämlika villkor.<br />
Kom ihåg att vad som räknas som fördomsfullt respektive förnuftigt<br />
ofta avgörs av makt- och majoritetsförhållandena. Låt fler vara med<br />
och bestämma vad man får säga och tycka.<br />
Ta läsarna till hjälp för att hitta ett fungerande tonläge i känsliga frågor.<br />
Har du svårt att navigera – testa först hur ämnet diskuteras i en brett<br />
sammansatt panel. Går det att prata om rasism, slöjor och fördomar<br />
där så går det säkert bra i tidningen också.<br />
Bjud aktivt in läsarna i diskussionen. Publicera generöst med läsarsynpunkter.<br />
Redigera läsarspalterna målmedvetet för att få fram ett<br />
konstruktiv samtal.<br />
Här börjar vi komma in på mer praktiska aspekter: Hur ser man till att få<br />
med de grupper som behöver samtala? Hur organiserar man ett bra samtal?<br />
Det är dags för det handgripliga: verktygen.<br />
112 FOLKETS RÖST
Change language