Stressigt för sjuksköterskor i akutsjukvården?

ArtiKKeL
Stressigt för sjuksköterskor
i akutsjukvården?
Att arbeta på en akutmottagning, där sorg och glädje är
en del av vardagen, kan vara påfrestande och frustrerande.
Sjuksköterskorna i akutsjuk vård måste genom snabba och
säkra bedömningar kunna prioritera och bedöma tillståndet
hos patienter och samtidigt ha kontroll över dem för att
snabbt kunna se försämringar.
AV MArtin BergMAn 1 , Lenny ForSBerg 1 , KArin JoSeFSSon 2,3,4 - KArin.JoSeFSSon@orU.Se
1 SJUKSKöterSKeStUdent, HäLSoAKAdeMin, öreBro UniVerSitet
2 Leg. SJUKSKöterSKA, Med dr, VetenSKApLig HAndLedAre, regionFörBUndet öreBro
3 UniVerSitetSLeKtor, HäLSoAKAdeMin, öreBro UniVerSitet
4 FoU-HAndLedAre, FoU-SörML And, eSKiLStUnA
Att reagera på och ta ansvar för en
akut olycka eller akut reaktion
kan kännas stressigt, speciellt om
antalet patienter överstiger vad personalen
klarar av att hantera. I denna artikel behandlas
begreppet akutsjukvård som sjukvårdsinsatser
utförda av sjuksköterska prehospitalt, på
akutmottagning eller intensivvårdsavdelning.
En hälsosam arbetsmiljö ska verka för
att minska risken för fysisk och psykisk
ohälsa och stressrelaterade sjukdomar.
Arbetsrelaterade skador till följd av stress
och hög arbetsbelastning ökar stadigt och har
fördubblats sedan 1997. Yrkesgrupper som
arbetar med människor, inom till exempel
vården, är mer utsatta för arbetsrelaterad
stress än andra yrkesgrupper. Omsorg för
andra människor är en ständig utmaning
och belastning. Omorganisationer,
besparingar och nedskärningar har ökat
belastningen, vilket kan ha en negativ effekt
på hälsoutvecklingen för sjuksköterskan i
kommun och landsting.
Stress kan påverka alla kroppens organ och
organsystem på både positiva och negativa
sätt. Stress finns hos människan som en
instinktiv försvarsmekanism. Stress i sig är
inte farligt så länge den är kortvarig. Stressen
blir endast farlig och skadlig vid långvariga
förhållanden och där tid för återhämtning inte
finns. Stressfaktorer kan vara psykiska eller
fysiska påfrestningar eller en kombination av
dessa. Gemensamt för orsakerna till att stress
ska uppstå, är att det finns en obalans mellan
de upplevda kraven och den egna förmågan
att klara av kraven.
Enligt krav-kontroll-stöd modellen1 ,
uppstår stress när kraven i arbetet är höga
i kombination med små möjligheterna att
påverka sin arbetssituation samt lågt socialt
stöd1 .
14 Scandinavian Update Magazine

Illustrasjonsfoto: Jon Ingemundsen
Antonovsky 2 har myntat begreppet Känsla
Av Sammanhang (KASAM). Är stödet från
omgivningen lågt samtidigt som kraven
är för höga uppstår negativ stress. För att
positiv stress ska upplevas så innebär det att
en känsla av hanterbarhet bör finnas. Kraven
och förmågan att hantera stressen måste vara i
balans samtidigt som stödet från omgivningen
måste vara tillräckligt tillfredställande. För att
få en hög KASAM krävs även en känsla av
meningsfullhet och en känsla av begriplighet
i sammanhanget.
Sjuksköterskan upplever stress på olika sätt.
Det kan påverka sjuksköterskan psykiskt
och fysiskt samt kan leda till brister i
omvårdnadsarbetet. Utmattning, försämrad
prestationsförmåga och rent av misstag
kan bero på stress3 . Därför av det viktigt att
beskriva stressfaktorer och upplevelserna
av dessa, för att kunna belysa eventuell
ohälsosam stress för sjuksköterskan i
akutsjukvården.
SyFte
Syftet är att beskriva sjuksköterskans
upplevelser av stressfaktorer i akutsjukvård.
Metod
Urval
Datainsamlingsmetoden var litteraturstudie
med datasökning i databaserna Cinahl och
Medline. Sökorden som användes var: nurs*,
care, stress, acute, emergency, experience,
perception, affect*, consequenc*, job related
och work related. Artiklarna skulle vara
publicerade mellan år 2004-2009. Artiklarna
skulle vara godkända utifrån de etiska krav
som finns på forskning. Artiklar som handlade
om specifika extraordinära katastrofer som
orkanen Katrina, SARS-epidemin och ”9/11”
exkluderades även de, då detta är inom
specialområdet katastrofmedicin.
Bearbetning och analys
Artiklarna lästes igenom först överskådligt en
gång för att få en uppfattning om artiklarnas
innehåll. Därefter lästes de mer noggrant, och
nyckelord utifrån denna litteraturstudies syfte
markerades med överstrykningspenna. De
nyckelord som hade gemensamma mönster
placerades under samma rubrik och bildade
därefter kategorier. Dessa rubriker och
kategorier låg sedan till grund för resultatet i
litteraturstudien. Detta systematiska arbetssätt
gör data lättare att kunna klassificera och
identifiera. Denna bearbetningsmetod kallas
för innehållsanalys, som är ett underlag för
hur texter kan analyseras4 .
reSULtAt
Resultatet presenteras via åtta kategorier med
följande stressfaktorer:
• Hög arbetsbelastning
• Specifika situationer med barn
• Svårt sjuka patienter
• Hot och våld
• Bristande arbetsmiljö
• Låg kontroll
• Anhöriga
• Lågt stöd från kollegor och ledning.
Hög arbetsbelastning
Sjuksköterskan upplevde att hög
arbetsbelastning orsakade stress5-7 . Det
ledde till tidsbrist för patienterna, vilket
sjuksköterskorna uttryckte som känslor
av frustration, stress och ilska8 . Hög
arbetsbelastning upplevdes även som ett
hinder för adekvat vård till döende patienter
och att kunna ta hand om deras anhöriga9 .
Ökad arbetsbelastning skapade också
2009 nr 4 15

problem, när utrustningars funktion skulle
säkerställas och läkemedel förberedas, då det
kan äventyra patientsäkerheten 10 .
”It is most dangerous when
everything has to be done at an
extremely fast pace”. 10
Specifika situationer med barn
En betydande stressfaktor var specifika
situationer med barn 5, 7, 11 , som dödsfall hos
barn 5,7 och vid larm där barn var inblandade
och vid förlossningslarm. I många fall kände
sig sjuksköterskorna stressade av att de inte
fick göra några misstag.
”Because they have their whole life
ahead of them, so to speak. Older
people have lived their lifes, more or
less”. 11
Sjuksköterskorna kände även press från
föräldrarna och uttryckte oro för deras
skull om något skulle hända deras barn 10 .
Sjuksköterskorna kände hjälplöshet i
situationer där barn inte kunde uttrycka sig.
”So it is difficult to get a correct
anamnesis of what is wrong”. 11
Svårt sjuka patienter
Svårt sjuka patienter i kritiska tillstånd
upplevdes som en stressfaktor 5,6 . Det fanns ett
signifikant samband mellan stressupplevelsen
och antal års arbetserfarenhet på
akutmottagningen. Sjuksköterskor
med mindre än ett års erfarenhet på
akutmottagningen rankade den stressfaktorn
högre än andra sjuksköterskor med mer
erfarenhet. Sjuksköterskan med mindre
än ett års erfarenhet på akutmottagningen
rankade högre stress av svårt sjuka
patienter, jämfört med sjuksköterskan
med längre erfarenhet. Med andra ord,
det fanns samband mellan arbetade år och
stressupplevelsen. Stora olyckor med många
inblandade upplevdes också som en hög
stressfaktor 5 . Att ge meningslös vård, det
vill säga när sjuksköterskorna upplevde
vården som meningslös, och att skapa
onödigt lidande för patienterna togs upp som
två av de mest bekymrande situationerna
som sjuksköterskorna upplevde som
stressfaktorer 12 .
”I feel like I am torturing the patient,
keeping whomever alive beyond their
time not for the patient or what the
patient would want, but for other
people … because the family can’t let
go”. 12
Hot och våld
Våld mot personalen rankades som
största stressfaktorn5,6 . Våld i den direkta
omgivningen och i närliggande områden
rankades som en av de huvudsakliga
faktorerna som bidrog till stress11 . Även hot
och trakasserier från överordnade, läkare
och avdelningschefer upplevdes som en
stressfaktor7 . Sjuksköterskorna upplevde hot
och våld som obehagligt i situationer där de
inte hade kontroll över situationen11 .
”The feeling of discomfort when
someone gets really mad and you
can see it in their eyes that they may
explode at any moment and you
cannot escape”. 11
Bristande arbetsmiljö
Brist på utrustning eller förlegad utrustning
var en vanligt förekommande stressfaktor
för sjuksköterskorna5 . När teknisk utrustning
gick sönder eller slutade fungera upplevdes
som en stressfaktor11 .
”You try to transmit and ECG from
a heart patient and it does not work
and can see for yourself that the
patient has suffered an infarction”. 11
Långa arbetspass upplevdes som en hög
stressfaktor6 . Sjuksköterskorna kände stress
när planlösningen inte gör det möjligt för
döende patienter och sörjande anhöriga att
få lugn och ro, vilket upplevdes som stressigt
och som ett hinder för sjuksköterskorna9 .
Bristande arbetsmiljö, som överbeläggning,
kan upplevas som en stressfaktor för
sjuksköterskan8 .
Låg kontroll
Sjuksköterskorna upplevde stress i situationer
där de kände sig otillräckliga11 , som att inte
veta hur uppgiften ska hanteras, brist på
erfarenhet samt otillräcklig förberedelse.
De kände sig sårbara när det var uppenbart
att ingenting kunde göras för att förändra
utgången av patientens tillstånd 7 , med andra
ord sjuksköterskans oförmåga att ge optimal
vård var en hög stressfaktor 5 . För höga krav på
arbetet var också en betydande stressfaktor 6 ,
liksom när sjuksköterskorna hade otillräcklig
egenkontroll upplevdes som stressigt 11 .
”You want to be in control when you
are at the scene of an accident or in
someones home”. 11
Brist på kontroll och inflytande i beslut på
arbetsplatsen upplevdes som stressigt för
sjuksköterskorna 10 . Språkbarriärer som ledde
till svårigheter i kommunikationen mellan
sjuksköterskorna och patienterna, upplevdes
som stressigt, som att hindras i att kunna trösta
patienten och att kunna bedöma smärta 11 .
Anhöriga
Sjuksköterskorna uttryckte att anhöriga bidrog
till ökad stress 12 . Hanteringen av upprörda
anhöriga var svår för sjuksköterskorna och
sågs som en bidragande orsak till stress och
som ett hinder i arbetet 8 . Sjuksköterskorna
uttryckte svårigheter med att hantera
anhöriga 12 .
”It’s not the patient nine out of ten
times [that is the problem] … it is
[dealing with] the family”. 12
”It’s amazing how much stress you
get rid of when you get [the family]
out of the way”. 12
En annan stressfaktor var risken att bli
personligt engagerad 11 . De kände sig också
stressade i situationer, dels då de kände
patienten och dels då sjuksköterskan själv
kunde associera situationen till sitt privatliv.
De blev även stressade över att åka till adresser
där släktingar eller vänner kunde befinna sig.
Dödsfall och sjukdom hos familjemedlemmar
på akutmottagningen var också en betydande
stressfaktorer 7 .
Lågt stöd från kollegor och ledning
Sjuksköterskor upplevde stress när de kände
att de inte hade stöd från ledningen, som i
sin tur framkallade känslor av osäkerhet 11 .
En annan stressfaktor var relaterat till
bristande stöd från kollegor 7 . Sjuksköterskor
upplevde att sjukhusledningen inte var
tillmötesgående när det gällde stöd efter
16 Scandinavian Update Magazine

stressfulla incidenter 5 . Det upplevdes att
ledningen tog för givet att alla skulle må bra,
utan att verkligen försäkra sig om att så var
fallet. Sjuksköterskor upplevde också stress
i situationer där de inte hade förtroende för
sina kollegor14 . Det ledde till ytterligare ett
orosmoment där sjuksköterskorna oroade sig
över både sig själva och över sina kollegor11 .
Kollegor som verkade vara nervösa och
obekväma i stressiga situationer påverkade
sjuksköterskorna på ett negativt sätt14 . De
gjorde även arbetsmiljön ogynnsam vilket
kunde påverka patientsäkerheten negativt10 .
”When you are in a stressed and
unpleasant situation the best in you
does not come forth. Things stop up
and you are unable to act. You just
don’t know what to do”. 10
resultatsammanfattning
Analysen av de vetenskapliga artiklarna
resulterade i åtta kategorier med stressfaktorer:
Hög arbetsbelastning
• Specifika situationer med barn
• Svårt sjuka patienter
• Hot och våld
• Bristande arbetsmiljö
• Låg kontroll
• Anhöriga
• Lågt stöd från kollegor och ledning.
I samband med dessa stressfaktorer upplevde
sjuksköterskorna bland annat obehag, oro,
frustration och ilska, hjälplöshet, sårbarhet,
hinder i sin yrkesutövning, känslor av att inte
räcka till, att det skapade problem och att det
var bekymrande.
diSKUSSion
Metoddiskussion
Inklusionskriterier var sjuksköterskor
verksamma inom ambulans, på
akutmottagning och intensivvårdsavdelning.
De två valda databaserna ansågs vara de
mest relevanta för studiens syfte, då dessa
berör omvårdnadsforskning. Att sökningen
gjordes i två databaser, kan ha begränsat
antal artiklar i studien. För att nå aktuell
forskning begränsades sökningen till artiklar
publicerade mellan 2004 och 2009, vilket
kan ha begränsat sökresultatet eftersom det
finns risk att tidigare forskning kan ha blivit
exkluderad.
resultatdiskussion
Många sjuksköterskor upplevde stress vid
hög arbetsbelastning, vilket ställer höga
krav på dem. Sjuksköterskorna upplevde att
det ledde till att patienterna blev lidande,
vilket ledde till frustration och ilska hos
sjuksköterskorna8 . En hög arbetsbelastning
äventyrar även patientsäkerheten10 . Om
arbetsbelastningen, det vill säga om kraven
blev rimligare, kan sjuksköterskan få ökad
kontroll över situationen. Det skulle kunna
minska stressen och förmodligen stärka
patientsäkerheten. Detta gäller även vid stora
olyckor och svårt sjuka patienter, där för
höga krav är stressigt för sjuksköterskorna.
Utbildningar och övningar, skulle kunna leda
till att sjuksköterskorna klarar av kraven och
få ökad kontroll.
Resultatet att sjuksköterskor upplevde stress
i samband med situationer där barn var
inblandade11 . De kände en ökad press för
att inte göra några misstag. Det innebar en
emotionell belastning för sjuksköterskorna,
vilket i sig kan vara stressigt. Ökad kompetens
i att hantera situationer med barn skulle kunna
minska stressen.
Lågt stöd från kollegor och ledning var en
stressfaktor, liksom stressade och nervösa
kollegor14 . Lågt stöd och höga krav ger en låg
känsla av sammanhang och sjuksköterskorna
får svårare att hantera stressen på grund av
att de är mer mottagliga för den2 . Därför
skulle ökat stöd kunna minska stressen,
som att ledningen har aktiv dialog med
sjuksköterskorna och hjälper dem med
stresshantering.
Våld mot sjuksköterskorna var en betydande
stressfaktor5 . Det är viktigt med förebyggande
rutiner och handlingsberedskap för våld.
Därför är utbildningar och kurser avgörande,
för att minska stressen och ökad kontroll.
Vidare, atmosfären på en akutmottagning
kan upplevas som stressig och vid
överbeläggning blir det extra tydligt6 . I och
med att en akutmottagning är utformad för
att omhänderta akut svårt sjuka patienter, kan
det vara svårt att tillgodose övriga behov. Vi
menar att tillräckligt utrymme bör finnas för
anhöriga på akutmottagningar.
Slutligen visade resultatet, utifrån de
granskade artiklarna, att sjuksköterskorna
i akutsjukvården upplever höga krav och
många gånger låg kontroll samt lågt stöd
från kollegor och ledning. Det innebär, enligt
Karasek och Theorell1 att sjuksköterskorna
har en ansträngd arbetssituation och om det
inte tid för återhämtning, kan det leda till
fysisk och psykisk ohälsa samt sjukskrivning.
Därför är det viktigt både för sjuksköterskor
och arbetsledningen i akutsjukvård att vara
medvetna om stressfaktorer och förebygga
riskerna med negativ stress. Rimliga krav,
hög kontroll och stöd från kollegor och
ledning skulle kunna leda till en mindre
stressig arbetssituation1 .
Referenser
1. Karasek R, Theorell T. Healthy Work: Stress,
productivity, and the reconstruction of working
life. New York: Basic Books; 1990.
2. Antonovsky A. Hälsans mysterium. Stockholm:
Natur och Kultur; 2005.
3. Adeb-Saeedi J. Stress amongst emergency nurses.
AENJ 2002, 5; 19-24.
4. Forsberg C, Wengström Y. Att göra systematiska
litteraturstudier: Värdering, analys och pres-
entation av omvårdnadsforskning. Stockholm:
Natur & Kultur; 2008.
5. Ross-Adjie GM, Leslie G, Gillman, L. Occupational
stress in the ED: What matters to nurses? AENJ
2007, 10; 117-123.
6. Mcfarlane D, Duff EM. Bailey EY. Coping with
occupational stress in an accident and emergency
department. West Indian Med J 2004, 53; 242-247.
7. Jonsson A, Halabi J. Work related post-traumatic
stress as described by Jordanian emergency
nurses. Accid Emerg Nurs 2006, 14; 89-96.
8. Kilcoyne M, Dowling. M. Working in an over-
crowded accident and emergency department:
nurses’ narratives. AENJ 2007, 25; 21-27.
9. Heaston S, Beckstrand R, Bond E, Palmer SP.
Emergency Nurses’ Perceptions of Obstacles
and Supportive Behaviors in End-of-Life Care.
Emerg Nurse 2006, 32; 477-485.
10. Berland A, Natvig GK, Gundersen D. Patient safety
and job-related stress: A focus group study.
Intensive Crit Care Nurs 2008, 24; 90-97.
11. Svensson A, Fridlund B. Experiences of and
actions towards worries among ambulance
nurses in their professional life: A critical incident
study. Int Emerg Nurs 2008, 16; 35-42.
12. Badger JM. A descriptive study of coping
strategies used by Medical Intensive Care Unit
nurses during transitions from cure - to comfort-
oriented care. Heart Lung 2005, 34; 63-68.
13. Bernard A, Whitaker M, Ray M, Rockich A, Barton-
Baxter M, Barnes SL et al. Impact of Language
Barrier On Acute Care Medical Professionals is
Dependent Upon Role. J Prof Nurs 2006, 22; 355-
358.
14. Cronqvist A, Lützén K, Nyström M. Nurses’ lived
experiences of moral stress support in the
intensive care context. J Nurs Manag 2006, 14;
405-413.
2009 nr 4 17