12.09.2013 Views

Tentamen i Vågrörelselära för F och media, 060314

Tentamen i Vågrörelselära för F och media, 060314

Tentamen i Vågrörelselära för F och media, 060314

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Tentamen</strong> i <strong>Vågrörelselära</strong> <strong>för</strong> F <strong>och</strong> <strong>media</strong>, <strong>060314</strong><br />

Alla hjälpmedel utom sådana som innebär kontakt med andra levande varelser är<br />

tillåtna. Datorer är inte heller tillåtna. Uppgifterna är inte ordnade i<br />

svårighetsgrad. Tänk på att även en ansats på ett tal kan ge delpoäng. 2.5p<br />

erfordras <strong>för</strong> godkänt.<br />

Temat är opera <strong>och</strong> teater.<br />

1<br />

En teaterkikare måste naturligtvis <strong>för</strong>ekomma I en tenta som denna. Det som är speciellt i den är att<br />

okularet består av en negativ lins. Den har dock en påtaglig nackdel ut synfältssynpunkt. Gör en<br />

strålkonstruktion som visar detta <strong>för</strong> en teaterkikare med 3ggr <strong>för</strong>storing.<br />

2<br />

Fantomen på operan (om han är bekant?) hade en uppsättning ”enkelriktade” speglar. Sådana kan<br />

göras genom att man på glas lägger ett tunt skikt av ett material med högt brytningsindex <strong>och</strong><br />

avpassar tjockleken så att reflekterade strålar <strong>för</strong>stärks maximalt. Antag att glaset har n=1,52 <strong>och</strong><br />

skiktet n=2,31. Vilken reflektans får denna ”spegel”?<br />

3<br />

På scener där det anses som fusk att använda mikrofon (Operan?) använder man ofta akustikplattor<br />

hängande från taket <strong>för</strong> att reflektera ut ljud mot publiken. Finns det några krav/restiktioner på<br />

storleken hos dessa <strong>för</strong> att de ska ha önskad effekt?<br />

(Några rader text <strong>och</strong> ett numeriskt exempel är tillräckligt som svar)<br />

4<br />

De flesta teaterstrålkastare kan ställas om mellan flood (spridning på ljuset) <strong>och</strong> spot. Antag att man<br />

har en lampan var ljusutsändande område är 4mm x 4mm. Detta passerar en lins med f=150mm <strong>och</strong><br />

diameter 100mm <strong>och</strong> belyser en scen belägen på 18m avstånd. Avståndet lampa – lins kan varieras<br />

mellan d=100mm <strong>och</strong> 150mm. Gör ett diagram med graderade axlar som visar hur spotens storlek<br />

varierar med d.<br />

5 <strong>för</strong> <strong>media</strong><br />

För att slippa värmealstrande lampor i salongen kan kan använda en centralt belägen <strong>och</strong> kyld<br />

“lampa” vars ljus leds ut hmed hjälp av fibrer, med mycket grov kärna. Antag att kärnan har n= 1,56<br />

<strong>och</strong> manteln n=1,49. Vilken vinkel sprids ljuset i?<br />

5 <strong>för</strong> F <strong>och</strong> äldre från andra program<br />

I en fiolsträng uppstår (bland annat) stående torsionsvågor dvs strängen vrider runt sin egen axel.<br />

Antag att man tar en ton med 880Hz där maximala vridningsvinkeln <strong>för</strong> strängen är 0,13 radianer.<br />

Vilken vinkelhastighet (radianer per sekund) vrider sig strängen maximalt med?


Lösnings<strong>för</strong>slag till tentamen i vågrörelselära <strong>060314</strong><br />

1<br />

Av strålkonstruktionen måste framgå att strålar från ett objekt off-axis lämnar kikaren på ett sätt som gör<br />

att de inte kommer in ett öga samtidigt som strålar rakt framifrån.<br />

2<br />

2<br />

2<br />

⎛ 2,<br />

31−<br />

1⎞<br />

⎛ 2,<br />

31−<br />

1,<br />

52 ⎞<br />

R 1 = ⎜ ⎟ = 0,<br />

1566 R2<br />

= ⎜ ⎟ = 0,<br />

04246<br />

⎝ 2,<br />

31+<br />

1⎠<br />

⎝ 2,<br />

31+<br />

1,<br />

52 ⎠<br />

Vid maximalt konstruktiv interferens fås<br />

I tot,<br />

ref I1<br />

+ I 2 + 2 I1I<br />

2<br />

Rtot<br />

= =<br />

= R1<br />

+ R2<br />

+ 2 R1R2<br />

= 0,<br />

36<br />

I in I in<br />

3<br />

Varje ”spegel” kommer ju att begränsa vågfronterna <strong>för</strong> ljudet dvs man får diffraktion. För att ha någon<br />

effekt bör de alltså vara större än typiska ljudvåglängder dvs de bör åtminstone vara meterstora<br />

4<br />

Man kan räkna på flera sätt. Ett är att beräkna hur stor yta som nås av några strålar över huvud taget<br />

(r+h’ nedan i uttryckwet <strong>för</strong> u) eller det områder som belyses av hela lampan ( - ). Bägge är OK!<br />

Betrakta fig nedan <strong>för</strong> situationen då a=100mm, linsradie = r<br />

( f − a)<br />

af − b f r ± h'<br />

r ± hf<br />

b = h'<br />

= h = h u = =<br />

a − f a f − a − b af<br />

Storleken på spoten begränsas av randstrålen, dvs<br />

rspot = r + 18000 mm ⋅ u<br />

Vilken har plottats här intill (Stora resp lilla radien)<br />

5 <strong>media</strong><br />

Vinkeln ges direkt av numeriska aperturen <strong>för</strong> fibern<br />

dvs<br />

2 2<br />

α = arcsin n − n = 27,<br />

5°<br />

max<br />

5 F+CL<br />

Störningen är här vinkeln θ, dvs<br />

1<br />

( kx − 2π<br />

δ )<br />

θ = θ sin ft +<br />

0<br />

Där θ0 är max vridning<br />

δθ<br />

vinkelhast = = −2πfθ<br />

0 cos 2 ft<br />

δt<br />

2<br />

( kx − π + δ )<br />

Max vinkelhast är faktorn fram<strong>för</strong> det trigonometriska uttrycket dvs 718rad/s

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!