katalog 71

1. ABC-bok på svenska. Lund, Lundbergska boktryckeriet, 

1839. 8: o. (16) s. Med talrika träsnittsillustrationer 

i texten. Marmorerat pappbd med 

tegelröd titeletikett i skinn (Hedberg, 1933). Ryggen 

ngt solkad. Oskuren och tryckt på tjockt papper. 

Första sidan solkig. Med Thore Virgins pärmexlibris 

och Gunnar Brusewitz exlibris. *6000 

Willke 260. De charmiga träsnitten avbildar olika djur och 

beledsagas av verser som: ”Zebra är ett slag af åsnor. Åsnor 

fins af många slag. / Blir jag lat och enwis, si då blir jag ock 

en åsna, jag.” 

2. Abrakadabra. En utvald samling ”lyckade” 

svenska stilprof på vers och prosa, af H. Bager, 

H. N. Riis och Sophie Sager, med flera ”klassiska” 

författare. Också på sätt och vis en komisk kalender, 

utgifven af utgifvaren till ingenting. Sthlm, 

E. Westrell, 1857. 12: o. 94, (2) s. Tagen ur band. 

Oskuren. Någon enstaka småfläck. Fint lagade 

revor i titelbladets inre marginal. Ett tidningsur 

klipp som legat vid s. 94 har lätt missfärgat detta 

blad. *500 

Utgiven av Fr. Aug. Boberg. Det tryckta omslaget, som saknas 

i detta exemplar, har titeln ”Ångbåtslektyr”. En tidig 

samlingsvolym med pekoral. 

3. Afbildningar ur djurriket. Julgåfva åt snälla och 

lydiga barn. Andra samlingen. Sthlm, Typografiska 

föreningens boktryckeri, 1852. Tvär4: o. (2), 

17–32 s. & 7 litograferade plr i färg. Pappbd med 

röd titeletikett i skinn (Beck & son). Det lila tryckta 

och illustrerade omslaget medbundet. Textbladen 

ngt lagerfläckiga. Med Gunnar Brusewitz exlibris. 

Endast del II. *2200 

Klingberg & Bratt 29. Första samlingen utkom samma år. 

De fina planscherna avbildar lejon, tiger, leopard, svan, 

hjort, vildsvin, stenget och bäver. På omslaget återfinns 

illustrationer med verser med titlarna ”Räfven och anden” 

respektive ”Hjorten”. Texterna i själva skriften är dock på 

prosa. Dal skriver: ”Av den kvalificerade litograferingen att 

döma har de säkerligen importerats.”

4. afzelius, a. a. Swenska folkets sago-häfder, eller 

fäderneslandet historia, sådan hon lefwat och till 

en del ännu lefwer i sägner, folksånger och andra 

minnesmärken. Till läsning för folket. I–XI. Sthlm, 

J. & A. Riis, 1860–61 respektive I. Hæggströms 

boktryckeri, 1865 respektive Typografiska föreningens 

boktryckeri, 1862 respektive P. A. Norstedt 

& söner, 1863–75 respektive J. Beckman, 

1860 respektive I. Hæggström, 1864–70. 8: o. xii, 

168 + 216 + 192 + 216 + 272 + xvi, 278 + (4), 318 

+ (4), 170 + (4), 396 + xii, 160 + 216 + viii, 230, 

(1) + (8), 376 + viii, 171, (1) + viii, 308 s. Sju eleganta 

ngt nötta lackade hfrbd med guldornerade 

ryggar, röda titel och deltiteletiketter (Hedberg, 

1929). Övre guldsnitt. Samtliga tryckta omslag 

medbundna. Några repor på ryggarna. Bra svit 

med Gunnar Brusewitz exlibris. *2800 

Setterwall 242. De inledande fem delarna i tredje, del VI och 

VIII–IX i andra upplagan. Första delen utkom ursprungligen 

1839. Allt som utkom av Afzelius mycket spridda och 

populärt hållna storsvenska historia, från forntid t.o.m. Karl 

XII, vilken delvis bygger på hårt bearbetade folkliga källor. 

5. ahlstrnd, j. e. Skaldestycken. Sthlm, Dahlströmska 

boktryckeriet, 1856. 8: o. 168 s. Häftad i 

vitt ngt nött och solkigt glättat tryckt omslag. Lite 

loss i häftningen. Några fukt och solkfläckar samt 

skrapmärken och inledningsvis med äldre numrering 

i bläck i övre marginalen. Med markeringar 

och kommentarer i blyerts. *1250 

J. E. Ahlstrand (f. 1814) var snushandlare från Kristianstad 

och känd pekoralist, ”poet i H. Bagers manér” enligt Linnström. 

Hans lyriska ådra uppmärksammades av Strindberg. 

Gunnar Brusewitz har bl.a. i dikten ”Vintern” markerat följande 

stämningsbild: ”Ibland flickan mellan tvenne knän / 

uppå kälken, syns hos gossen åka / uppå isen vid ett skönt 

månsken, / men fogelfängarn skådar knappt en kråka.” 

6. ahnfelt, p. g. Studentminnen. Anteckningar 

och tidsbilder från hemmet, skolan, universitetet 

och församlingen. I–II. Sthlm, J. Beckman respektive 

Helsingborg, F. A. Ewerlöf, 1857. 8: o. xiv, 351, 

(1 blank), xv–xvi + x, 368, 367–420, (1) s. Samtida 

svart hfrbd med rikt guldornerad rygg. Ngt klumpigt 

renoverad i pärmarnas falsar och på ryggen. 

375. 

204. 

395. 

373. 

34. 

362. 

71.

226. 85. 43. 379. 383. 382. 380. 381. 58. 53. 54. 216.

Innerfalsarna förstärkta med klot. Del I lite småfläckig 

på de inledande bladen, del II delvis lätt 

lagerfläckig. Med Gunnar Brusewitz exlibris och 

dennes anteckningar på eftersättsbladen. *600 

Setterwall 4317. Andra upplagan utkom 1882. Prosten P. G. 

Ahnfelts (1803–63) intressanta minnen rör bl.a. hans många 

möten med i samtiden berömda personer som Tegnér, 

Thomander och Almquist. 

7. almquist, c. j. l. Svensk rättstafnings-lära, 

innefattande reglor för alla i språket förekommande 

fall, upplysta genom exempel, undantagsförteckningar 

och skriföfningar; för offentlig och 

enskild undervisning, äfvensom för äldre personer, 

hvilka behöfva anvisning att rätt stafva modersmålet. 

Elfte upplagan. Norrköping, Östlund & Berling, 

1853. 8: o. 62, (2) s. Samtida enkelt hfrbd med 

nött och söndrig rygg. Liten fuktfläck i övre hörnet. 

Med Ulla Nordlunds och Ulla Salwéns namnteckningar 

samt Gunnar Brusewitz exlibris. *400 

Almquistiana 329. Första upplagan utkom 1829. Almquists 

skrivövningar utvecklar sig ibland till roande och välljudande 

små historier: ”Den däjeliga jägaren Jöns jägtar och far 

jemt efter en jerf, i hvars mjelte han för fjerde gången stuckit 

sitt jern. […] Jöns har en kropp som en jätte, men är icke 

djerf. Hvarje morgon i göjemånad dricker han mjölk, hvarje 

middag mjöd, och äter om qvällen kastanjer och mjölgröt; 

han är mjellvit i huden, oljig i håret, går med paljetter, 

fjeskar med biljetter, är en kavaljer, en kanalje, åker med 

bjellror om sommaren och vill segla med i hvarje kulltje.” 

Gunnar Brusewitz har ägnat Almquist ett kapitel i essäsamlingen 

Från Olof Rudbeck till Olof Thunman. 

8. (almquist, c. j. l.) Törnrosens bok. Imperial 

octavupplaga. (I)–III. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 

1839–49 respektive Thimgren och Hultman, 

1850. Stor 8: o. (4), xxxvi, 164 + (4), 165–400 + (4), 

192 s. Samtida ngt nött svart hfrbd med guldornerad 

rygg och nya pärmpapper. Nya för och eftersättsblad 

samt förstärkt i pärmarnas innerfalsar. 

Någon enstaka småfläck, t.ex. en svag fuktfläck 

upptill på de avslutande bladen i del II. Del III 

inbunden före del II. Det första titelbladet med en 

noggrant överstruken namnteckning nederst vid 

förläggaruppgiften och införda siduppgifter vid 

innehållsförteckningen. Med Gunnar Brusewitz 

exlibris. *2500 

Almquistiana 224 respektive 226–227 som inte nämner de 

inledande opaginerade sidorna i tredje delen. En andra upplaga 

av den första delen utkom 1858. Gunnar Brusewitz illustrerade 

1952 en nyutgåva av Det går an, ett arbete som 

ingår i den tredje delen av imperialoktavutgåvan. 

9. (altén, v. a.) Spanska flugor från Pinden. Första 

flocken. Jönköping, N. E. Lundström, 1834. 16: o. 

56 s. Häftad i grönt tryckt omslag med texten 

”Spanka flugor från Pinden” [sic!]. Omslaget 

mycket nött och solkigt. Invändigt med fuktränder 

och genomgående ganska solkig samt några 

blad delvis loss. Textförlust i övre hörnet på s. 9– 

10. Med Gunnar Mällbergs exlibris. *400 

Den enda ”flocken” som utkom. Innehåller bl.a. en dikt vid 

öppnandet av Göta kanal vid Söderköping den 26 september 

1832. Författaren (1802–56) var handelskontorist i 

Stockholm och Göteborg samt förestod senare en undervisningsanstalt 

för unga fruntimmer i Jönköping. 

10. andersen, h. c. I Sverrig. Köpenhamn, B. 

Luno, 1851. 8: o. (8), 210 s. Samtida ngt nött trevligt 

halvsaffianbd med rikt guldornerad rygg. 

Brunstänkta snitt. Ryggen ngt blekt och med en 

liten lagning. Försättsbladet urrivet. En del lagerfläckar 

och några blad med fläckar efter pressade 

blommor, t.ex. på s. 32–39. Med Gunnar Brusewitz 


Bring 741. Nielsen 591. Skrivet om Göta kanal 315. Resan 

genomfördes 1849 och gick från Göteborg över Trollhättan, 

Kinnekulle, Vadstena, Stockholm, Uppsala, Sala, Dalarna, 

särskilt Leksand, Falun och Säterdalen, Gävle, Dannemora 

och återfärden via Göta kanal. Karl Hedlund skriver 

i Litteraturen om Dalarne, del I, att Andersens beskrivning 

av Dalarna är en ”dikt mer än beskrivning, men stämningen 

över landskapet är fångad på ett utomordentligt sätt, 

– t.ex. i skildringen av Säters dal i regnväder. En av höjdpunkterna 

i boken är berättelsen om midsommarfirandet i 

Leksand”. Gunnar Brusewitz skriver i Lustresa på Göta kanal 

: ”I Sverrig rör sig i gränslandet mellan saga och verklighet. 

Med ett barns öppenhet fängslas han lätt av sådant som 

de flesta andra aldrig lägger märke till, han är den idealiske 

resenären med sin vakna blick och sin märkliga förmåga att 

se det stora i det lilla. På den punkten påminner han som 

reseskildrare om Linné.”

11. andersson, c. j. Sjön Ngami. Forskningar 

och upptäckter under fyra års vandringar i sydvestra 

Afrika. Från engelskan af Gustaf Thomée. 

Med 16 stålgravyrer och 40 träsnittsillustrationer 

samt en charta. I–II. Sthlm, A. Bonnier, 1856. Stor 

8: o. Front, viii, (9, 1 blank), 503 s. & 16 plr & 1 stor, 

utvikbar karta. Med illustrationer i texten. Ngt nött 

svart samtida guldornerat hfrbd med svagt stänkta 

snitt. Liten spricka överst i främre ytterfals. Planscherna 

har som vanligt färgat av sig ngt på motstående 

textblad. Med några få fläckar, t.ex. på s. 

118 och bläckfläck i marginalen på några av planscherna. 

Med Gunnar Brusewitz exlibris. *1000 

Det engelska originalet utkom samma år. En ny svensk upplaga 

utkom 1862. Charles John Andersson (1827–67) var 

son till Llewellyn Lloyd, till vilken han hade ett komplicerat 

förhållande, och gjorde sig i samtiden ett namn som flitig 

jägare, ornitolog, naturaliesamlare och äventyrare samt 

upptäcksresande i Afrika. Mot slutet av sitt liv utropade han 

sig till enväldig kung över några stammar i Damaralandet. 

Sjön Ngami, som grundar sig på expeditioner i Livingstones 

fotspår, företagna under 1850talets första hälft, är hans huvudarbete. 

Ngami, med sitt rika djurliv, ligger i nuvarande 

Botswana. 

12. (andersson, n. j.) Våra bästa mat-svampar, 

eller kortfattad anvisning till de i vårt land förekommande 

mest matnyttiga svamparnes igenkännande 

och användning. Utgifven på föranstaltande 

af kongl. Patriotiska sällskapet. Sthlm, A. Holmberg 

& comp., 1867. 8: o. 16 s. & 1 litograferad 

plansch i färg. Häftad i tryckt omslag. Oskuren. 

Delvis lite lös i häftningen. Planschen har färgat av 

sig mot sista textsidan. Fint ex. *1500 

Blomqvist s. 112. Krok 56. Översattes även till norska 1869. 

Den lilla handledningen, som spreds i stor upplaga, bygger 

på Fries och Smitts arbeten och var tänkt att till ett billigt 

pris sprida kunskapen om ätliga svampar i folkskolorna och 

bland allmänheten med anledning av hungeråren på 1860talet. 

Nils Johan Andersson (1821–80) var botaniker och 

innehavare av den Bergianska professuren och hade deltagit 

i fregatten Eugenies världsomsegling.

13. (andersson, n. j.) Våra bästa mat-lafvar. 

Kortfattad anvisning att igenkänna, insamla och 

till födoämne bereda några af våra allmännaste 

lafvar. Utgifven på föranstaltande af kongl. Patriotiska 

sällskapet. Sthlm, L. Moquist, 1868. 8: o. 12 s. 

& 2 styva blad med 6 uppklistrade torkade lavar. 

Häftad i tryckt omslag. Oskuren. Omslaget med 

några små revor och svaga fuktfläckar nedtill. På 

de avslutande textbladen har en av lavarna färgat 

av sig. Mycket fint ex. i grön kassett med grön titeletikett. 

*4800 

Blomqvist s. 118. Krok 58. Smärre skrifter föranledda och 

prisbelönta af kgl. Patriot. sällsk. 4. En andra upplaga 

med litograferad plansch i stället för inklistrade originallavar, 

utkom 1870. Enligt förordet delades skriften ut gratis i 

4000 exemplar till landets folk och lantbruksskolor. Uppfodrade 

återfinns de i texten beskrivna matlavarna: asklav, 

manlav, skägg eller tovlav, islandslav, snölav och renlav. 

Våra bästa mat-lafvar utkom med anledning av hungeråren 

på 1860talet. 

14. angelini, j. e. Encyklopedi för barn eller ett 

kort sammandrag af alla wettenskaper från franskan 

öfversatt samt med tillägg och rättelser utgifven. 

I–II. Sthlm, C. Delén, 1803–04. 8: o. Grav. titelblad, 

(18), 308 s. & 1 grav. plansch + grav. titelblad, 

(6), 343, (1) s. Samtida hårt nött hfrbd med 

spår av titeletikett. Senare för och eftersättsblad. 

Delvis med maskhål i innermarginalen och bitvis 

fläckig. Lagning i innermarginalen på s. (4–5) i del 

I och från s. 337 i del II. Mindre pappersförlust i 

övre hörnet på s. 335 i del II. Samtida tillägg i 

bläck om Napoleons förvisning till St. Helena 

1814 och Gustav IV Adolfs avsättning 1809. Saknar 

en karta i del I. *750 

I andra delen har avsnitten om naturalhistoria skrivits av 

Olof Swartz, kemi av Peter Jacob Hjelm och astronomi av 

Henrik Nicander. I företalet till andra delen varslas om en 

tredje del, rörande fysik och lantbruk, som dock aldrig utkom. 

Uppställd i katekesform i frågor och svar av typen: 

”Hvad är ett djur? En lifvad och med själ begåfvad varelse, 

som oaktadt dess skiljaktiga bildning alltid äger mun, genom 

hvilken kroppen ernår, sin föda, som medelst villkorlig rörelse, 

utan undantag, hämtas ur naturens riken.” Gunnar 

Brusewitz har markerat avdelningen ”teckningskonsten”. 

15. (atterbom, p. d. a. & beskow, b. von) Jägarwisa. 

[=rubrik]. Uppsala, S. P. Lefflers boktryckeri, 

1833. 8: o. (2) s. Några små obetydliga lagerfläckar. 

Bra ex. *2800 

Utgiven på E. Bruzelius förlag. Innehåller Atterboms ”Jägarwisa” 

och Beskows ”I tornets djup, fördold för werldens 

öga”. ”Säljes för 2 sk. banko i Bruzelii bokhandel i Upsala 

samt i Stockholm hos bokbindaren Sandman wid Carl 

XIII:s torg, jemte flera hundrade andra wisor och historier. 

Då minst 24 ark köpas, erhållas de till hälften af det påtryckta 

priset och då flera på en gång köpas fås de för ännu 

bättre pris.” 

16. barth, j. b. Anteckningar från mitt jägarlif. Öfversättning 

från norskan. Sthlm, A. L. Norman, 

1866. 8: o. 132 s. Grönt hklbd med sparsamt guldornerad 

rygg. Brunstänkta snitt. Titelbladet lätt 

bruntonat och, liksom s. 13–16, med lagad nedermarginal. 


Müntzing II:10. 

17. berg, j. a. Sverige framstäldt i taflor. Nittiosex 

litografier i tontryck med beskrifvande text. Göteborg, 

Hedlund & Lindskog, 1856. Tvärfolio. (198) 

s. & 96 litograferade plr, varav flera tonade och en 

i färg. Mörkt ngt nött halvmarokängbd från 1900talets 

första hälft med upphöjda bind och blinddekorerad 

rygg. Helt guldsnitt. Lite hårdare nött i 

ytterfalsarna och med några repor på binden. Loss 

i främre innerfals. Textbladen genomgående bruntonade 

och lagerfläckiga. Planscherna oftast med 

solkrand i marginalerna, men med rena bildytor. 


Utkom i 24 häften 1850–56 på D. F. Bonniers förlag. De fina 

och till sin utformning ofta romantiska landskaps och 

stadsvyerna är tryckta av Em. Bærentzen & co. lith. inst. i 

Köpenhamn. Förlagorna utfördes av F. C. Kierschou, A. 

Nay, E. Westerling, J. C. Berger, C. S. Hallbeck, C. Detloff, 

A. Mayer, W. Wallander, J. Berg, J. M. Stäck, F. W. Scholander 

och I. W. Kylberg i den ordning de första gången uppträder 

i verket. Författaren Johan August Berg (1818–1902) 

var kontraktsprost i Göteborgs stift. Interiörbilden från 

Uppsala domkyrka med påklistrad lapp med rättad text, då 

det ursprungligen stod att bilden föreställde Storkyrkan i 

Stockholm. Verket är sin tids finaste topografiska planschverk 

över Sverige.

20.

18. (berg, p. g.) Carl XII:s och Fredrik I:s jagtäfwentyr. 

Sthlm, P. G. Berg, 1874. 16: o. 16 s. Med 

titelvinjett. Häftad. Liten pappersförlust i titelbladets 

övre marginal och lite nagg i yttersta marginalen 

på sista bladet. *450 

Schreber 50. Första upplagan utkom 1857 och en andra 

1863. Ingår i förläggaren P. G. Bergs serie av svenska historiska 

småskrifter som nr 53. Om Karl XII:s och Fredrik I:s 

jaktbravader. Den förstnämnde sköt enligt texten sin första 

björn vid 12 års ålder, men ”den ridderlige konungen” övergick 

senare till att enbart använda sig av spjut och hirschfängare. 

Även detta blev snart en för lätt match för kungen 

som lät tillverka långa trägafflar för att med hjälp av rep 

kunna fånga björnarna levande. Berättelserna om Fredrik I: s 

jaktäventyr är hämtade från hovjägmästare Anders Schönbergs 

memoarer. 

19. (berg, p. g.) Fordna tiders narrverk. Sthlm, P. 

G. Berg, 1861. 16: o. (4), 188 s. Häftad i hårt nött 

grått tryckt omslag med pappersförluster och revor. 

Oskuren. Bitvis ngt småfläckig och sista bladet 

med revor och pappersförluster i marginalen. 

Med Erik Wiréns exlibris. *900 

Om karnevaler, narr och åsnefester genom historien, liksom 

uppgifter om Klaus Narr och Taubmann. Ovanligt arbete 

i P. G. Bergs typiska stil. 

20. (berg, p. g.) Naturhistorisk atlas, för skolan 

och hemmet, att begagnas vid undervisningen i 

djurrikets naturhistoria. Sthlm, P. G. Berg, 1850. 

Tvärfolio. 60 handkolorerade litograferade plr. 

Samtida ngt nött hklbd med sparsamt guldornerad 

och blinddekorerad rygg. Frampärmen med 

guldpräglad text i en dekorativ båge. Ryggen hårdare 

nött upp och nedtill. Försättsbladet veckat. 

De inledande bladen delvis loss. En del småfläckar, 

mest i början. *9000 

Verket kom ut i tio häften 1848–50. Ett registerblad verkar 

bara ha bifogats en del av upplagan och saknas här. Dal 

skriver: ”Det vackra arbetet är vår första naturhistoriska atlas 

och den skulle få många efterföljare.” Några av planscherna 

är signerade Gustaf Wahlbom och trycktes av Xylografiska 

institutet på Regeringsgatan 4 i Stockholm. Varje 

plansch har en beskrivande text tryckt nedtill, utom den 

första som har tryckt titeltext överst och impressum nederst. 

Flera av illustrationerna är kopierade efter Nilssons 

Illuminerade figurer. Förläggaren och boktryckaren P. G. 

Berg är känd för sin intressanta folkbildande utgivning som 

ofta rörde sig inom kultur och naturalhistorien. 

21. (berg, p. g.) Skildringar ur svenska prestmäns 

lif. Också ett herdaminne. Sthlm, P. G. Berg, 1872. 

12: o. (2), 405, (1 blank, 2) s. Samtida enkelt ganska 

nött hfrbd utan ryggtitel. Blåstänkta snitt. Avrivna 

hörn med stora textförluster på s. 137–40. Pappersförlust 

i marginalen på s. 205–08 och 233–36. 


Ågren 877. Setterwall 4324. Det sista opaginerade bladet 

med förlagsreklam. P. G. Bergs herdaminne tillför en mängd 

anekdotisk och ofta mindre smickrande information till de 

gängse biografierna över svenska prästmän från Absalon till 

Samuel Ödmann. Exempelvis kan man om Gabriel Näsman, 

pastor på St. Barthelemy och död 1777, läsa att han 

”under sitt vistande i nya verlden, skall hafva lärt sig underliga 

seder, t.ex. att äta grodor.”

22. bergman, c. j. Mälarens minnen. I. Uppsala 

minne. Staden, segelleden och nejderna. Visby, A. 

Cedergren, 1844. Stor 12: o. (12), 264 s. Samtida 

ngt nött hfrbd med sparsamt guldornerad och 

blinddekorerad rygg. Stänkta snitt. Ryggen med 

några fläckar och delvis sprucken i ytterfalsarna. 

En del blad småfläckiga, t.ex. titelbladet. Liten lagning 

i övre marginalen på s. 23. Lagade revor i 

yttermarginalen på de två sista bladen. Med Hilda 

Lindgrens och Gunnar Brusewitz namnteckningar 

samt den sistnämndes exlibris. *500 

Setterwall 6123. Bygdén s. 45. Teijler 7444. Allt som utkom. 

En ny upplaga trycktes i Stockholm samma år. Arbetet är 

en utvidgad bearbetning av författarens Upsala och dess nejder 

(1842–43). Tyngdpunkten ligger även i denna utgåva på 

Uppsala. 

23. bergström, j. g. l. Bidrag till en etymologisk 

granskning af Södermanlands ortnamn. A.a. Uppsala, 

E. Edquists boktryckeri, 1875. 8: o. (2), ii, 32 s. Dekorerat 

pappbd med brun titeletikett i marokäng 

(Bonniers bokbinderi). Ryggen ngt blekt. *1000 

Josephson s. 22. Essén s. 18. ”Om keltiska ord ingå i sv. ortsnamn 

är väl en fråga, som ännu icke på länge kan redas. En 

grundligare granskning av ortsnamn, serskildt sjöarnes, som 

längst bruka bevaras, torde en gång bringa ljus i denna sak. 

Visken heter en sjö i Sdml., hvars namn kan jemföras med 

kelt. uisge, vatten, (hwaraf whiskey).” 

24. (bergström, r.) Svensk jägar-kalender. Första 

årgången 1860. Sthlm, G. E. Ljunggren, 1859. 8: o. 

(2), 207, (1) s. Trevligt klotskott mönstrat pappbd 

med brun titeletikett i skinn (Bonniers bokbinderi). 

Ryggen lätt blekt och med två små skador 

i pärmpappret. Titeletiketten med liten fläck. 

Det tryckta ngt solkiga omslaget med lagningar 

medbundet. Lagerfläckig inlaga, delvis hårt. Fuktfläckig 

inledningsvis och med en bruntonad fläck 

nedtill mot slutet. Med Gunnar Brusewitz namnteckning 

och exlibris. *750 

Schreber 26. Borgström s. 34. Allt som utkom. Schreber låter 

i sitt supplement arbetet utgå med motiveringen att det 

”berör, trots titeln, ej svenska jaktförhållanden”. Innehåller 

bl.a. texterna ”En parforcejagt under Carl X af Frankrike”, 

”Melton Mowbray och den engelska räfjagten”, ”Björnjägaren 

Mårten Kitunen” och ”Jagtskizzer från Norge” (efter J. 

B. Barth). Borgström skriver att biografin över Kitunen är 

den första tryckta finska jägarbiografin. ”Biografin hade 

1834 ingått i Helsingfors morgonblad och samma år i den 

lilla svenska tidningen Läsekabinett och har senare återgetts 

ett flertal gånger, bl.a. 1875 i Z. Topelius ’Boken om 

vårt land’ och 1899 i Finska kennelklubbens tidskrift.”

25. bertuch, a. v. Under-kabinett eller interessanta 

berättelser, om ovanliga och märkvärdiga 

tilldragelser på vår jord, och bland dess invånare. 

Öfversättning. I–II. Karlshamn, J. M. Stenbeck, 

1836. 8: o. (2), ii, 181, (1 blank, 5) + (2), 185, (1 

blank, 4) s. Samtida hfrbd med defekt, hårt nött 

rygg och sprickor i ytterfalsarna. Stänkta snitt. 

Spridda småfläckar, främst i del II. Brännhål i nedermarginalen 

på s. 133–34 i del I. Titelbladet till 

del II med bruntonad fläck och fläck upptill på s. 

55–68. Med W. Isbergs tryckta lånebiblioteksetikett. 

*1000 

Översättning av C. G. Jungberg. Roande samling anekdoter 

och berättelser, t.ex. ”Vantro och eget förfarande vid bröllop 

i Siberien”, ”Underbarn”, ”Örnens strid med oxen i Norrge”, 

”Dubbelmenniskor i England och Ungern” och diverse artiklar 

om animal magnetism. Carlander skriver om bokhandlare 

W. Isbergs lånebibliotek i Stockholm att det var en 

fortsättning av A. Wiborgs. ”Isberg som började 1832 hade, 

enligt 1834 års adresskalender, bokhandel i huset n: o 22 

Köpmansgatan och enligt adresskalendrarne för 1841 och 

1842 i huset n: o 17 Stadssmedjegatan, der ock hans lånbibliotek 

inrymdes.” 

26. berzelius, j. j. Föreläsningar i djurkemien. I– 

II. Sthlm, C. Deléen respektive C. F. Marquard, 

1806–08. 8: o. (12), 276 + (8), lviii, 498, (2) s. Två 

trevliga men ngt nötta samtida hfrbd med guldornerade 

och blindpressade ryggar och röda titeletiketter 

i mönsterpressad papp samt runda nummerfält. 

Blå snitt. Lite tråkigt lagerfläckiga inlagor. 

Pappersförlust i yttermarginalen på s. (9–10) i del 

I. Med Gunnar Brusewitz exlibris. Saknar ett avslutande 

opaginerat rättelseblad till del I. *2500 

Holmberg 1806:1 respektive 1808:1. Översättning i utdrag 

till engelska utkom 1813. Berzelius var en viktig pionjär 

inom den s.k. djurkemien, d.v.s. de kemiska processer som 

äger rum i levande kroppar. Gunnar Brusewitz har markerat 

en passage om svalans övervintrande på sjöbottnar som 

han citerar i Svalans våta grav. 

27. Berättelser ur däggande djurens historia, till nöjsam 

och lärorik läsning för ungdom. Öfversättning. 

I. Sthlm, L. J. Hjerta, 1846. 8: o. iii–xii, 226 s. 

Samtida band vars rygg i senare tid ersatts med 

brun klotväv på vilken den naggade gamla titeletiketten 

är fäst. Ursprungliga marmorerade pärmar 

och grönstänkta snitt. Nya för och eftersättsblad. 

Bitvis fult fläckig och tyvärr med ett hål mitt i texten 

som orsakat förlust av bokstäver t.o.m. s. 10. 

Med Gunnar Brusewitz exlibris. Saknar smutstitelbladet. 

Endast del I. *200 

Klingberg & Bratt 460. Del II utkom samma år och en andra 

upplaga trycktes 1862. Översättning av J. A. Cedervall 

sannolikt efter ett tyskt original. Texterna utgörs av roande 

anekdoter om bl.a. dansande råttor, talande hundar, druckna 

svin och trummande harar. 

28. Berättelser ur däggande djurens historia, till nöjsam 

och lärorik läsning för ungdom. Öfversättning. 

I–II. Sthlm, J. Beckman, 1862. 8: o. xii, 227 + 

xii, 266 s. Samtida ganska nött grönt hfrbd med 

sparsamt guldornerad och blinddekorerad rygg. 

Blåstänkta snitt. Med tråkiga revor upptill i ytterfalsarna. 

Några enstaka småfläckar. Med Jenny 

Kolmodins namnteckning. *1500 

Klingberg & Bratt 461 och 463. Utkom som nr 12 i ”Bibliothek 

för barn och ungdom”. Första upplagan trycktes 1846. 

29. beskow, b. von. Wandrings minnen. I–II. 

(Sthlm), J. Hörberg, 1833–34. 8: o. Litograferat titelblad, 

(4), viii, (3, 1 blank), 249 s. & 7 faksimilplr 

+ litograferat titelblad, (4), 302, (1) s. Två samtida 

ngt nötta hfrbd med breda upphöjda bind och rikt 

guldornerade ryggar med knappt skönjbart avvikande 

dekor och färgton. Brunstänkta snitt. Med 

några minimala maskhål och en liten spricka i ytterfalsarna 

på första bandet. Del II lagerfläckig, 

bitvis hårt, och s. 71–74 loss samt med pappersförlust 

i övre marginalen på s. 237–40. Smutstitelbladet 

till del II med tråkiga lagningar. Med Eduard 

Fränckels och Gunnar Brusewitz exlibris. *400 

Kleberg 690. En andra upplaga utkom samma år. Av en 

tredje del trycktes de första 160 sidorna, men utgavs aldrig. 

Faksimilbladen avbildar skriftprov av bl.a. Oehlenschläger, 

Baggesen, Helvig, Goethe, Tieck och Grillparzer. Behandlar 

Beskows resa 1819–21 till Tyskland, vidare över Prag 

och Wien samt slutligen till Italien, som hela den andra delen 

handlar om.

30. Beskrifning och anekdoter om skälar och apor. 

Med 11 träsnitt. Sthlm, P. G. Berg, 1861. 16: o. 16 

s. Med en titelillustration och träsnittsillustrationer 

i texten. + Beskrifning och anekdoter om roffåglar. 

Med 11 träsnitt. Sthlm, P. G. Berg, 1874. 16: o. 

16 s. Med en titelillustration och träsnittsillustrationer 

i texten. + Äfwentyr med krokodiler och alligatorer. 

Sthlm, P. G. Berg, 1856. 16: o. 16 s. Med två 

titelillustrationer. + Jagtäfventyr från Ostindien och 

Afrika. Sthlm, P. G. Berg, 1855. 16: o. 32 s. Med en 

titelillustration. + Flyttfåglarne. Med 50 figurer. 

Sthlm, P. G. Berg, 1860. 16: o. 16 s. Med en titelillustration 

och träsnittsillustrationer i texten. + 

Äfwentyr wid hwalfiskfångst. Sthlm, P. G. Berg, 

1855. 16: o. 16 s. Med en titelillustration. + Buffeljagter. 

Sthlm, P. G. Berg, 1855. 16: o. 16 s. Med en 

titelillustration. + Ormtjusare och ormfängare. 

Sthlm, P. G. Berg, 1855. 16: o. 16 s. Med en titelillustration. 

+ En lejonjagt i Afrika. Sthlm, P. G. 

Berg, 1855. 16: o. 16 s. Med en titelillustration. + 

En lejonjagt i Persien. Sthlm, P. G. Berg, 1855. 16: o. 

16 s. Med en titelillustration. + Anekdoter om ormar. 

Sthlm, P. G. Berg, 1855. 16: o. 16 s. Med en 

titelillustration. + Anekdoter om elefanter. Sthlm, P. 

G. Berg, 1873. 16: o. 16 s. Med en titelillustration. 

+ Kapten Blighs olyckliga resa år 1788. Sthlm, P. G. 


Fasansfulla olyckor på Amerikas kuster. Sthlm, P. G. 


Pizarros död. Sthlm, P. G. Berg, 1872. 16: o. 16 s. 

Med en titelillustration. + Sjöröfwaren Robertson. 

Sthlm, P. G. Berg, 1871. 16: o. 32 s. Med en titelillustration. 

+ Förskräckliga skeppsbrott. Sthlm, P. G. 

Berg, 1867. 16: o. 32 s. Med en titelillustration. 

Samtida nött hfrbd med sparsamt guldornerad 

rygg. Marmorerade snitt. Ryggen med skrapmärken. 

Enstaka småfläckar och vissa häften lite bruntonade. 

Titelbladet till ”Ormtjusare” med fläckar 

och ”Anekdoter om ormar” lagerfläckig. Med 

Emil Hebbes namnstpl på den första och sista 

småskriften samt försättsbladet. Samtliga titelblad 

med Hebbes blåstpl ”H” nedtill. *4500 

Müntzing I:19 för Beskrifning och anekdoter om roffåglar. 

Trevligt samlingsband med illustrerade småskrifter utgivna 

av P. G. Berg. Här finns ett representativt urval ur serierna 

Natural och jakthistorier respektive Sjömanshistorier i varierande 

upplagor. Boktryckaren och förläggaren P. G. Berg 

gav ut en rad folkskriftsserier i olika ämnen, inte minst med 

historiskt och naturalhistoriskt innehåll. 

31. billberg, g. j. Ekonomisk botanik, för landtbruk, 

trädgårdar och apotek. I–II. Sthlm, C. Delén, 

1815–16. 8: o. (18) s. & 6 handkolorerade grav. plr 

+ (12) s. & 6 handkolorerade grav. plr. Två häften 

med tryckta omslag. Svag fuktrand upptill på textbladen. 

Bra ex. *4000 

Ej i Hebbe. Krok 3. Allt som utkom. Planscherna graverade 

av Ruckman efter Palmstruchs förlagor. Ekonomisk botanik 

var tänkt som ett komplement rörande de odlade växterna 

till Palmstruchs Svensk botanik. Det skulle omfatta ”5–6 tomers 

vidd” med 12 häften i varje. De utkomna delarna behandlar 

bl.a. hästkastanj, snödropp, kinesisk aster, digitalis, 

lin, solros och tobaksblomman. 

32. billmark, c. j. Stockholms pittoreska omgifningar. 

Tecknade efter naturen. Lithographerade 

samt hans kongl. höghet kronprinsen af Sverige 

och Norrige Joseph Frans Oscar i djupaste underdånighet 

tillegnade. Första afdelningen: Kongl. 

Djurgården. [=omslagstitel]. Paris, Lemercier (& 

Frey), 1834. Folio. 29 litograferade plr. Rött halv

marokängbd från 1900talets andra hälft på vars 

rygg delar av en ursprunglig samtida rygg har applicerats. 

Stänkta snitt. Ett litograferat blått främre 

häftesomslag medbundet. En del av planscherna 

med småfläckar i marginalen och fingeravtryck på 

några skyddspapper. Med Gunnar Brusewitz exlibris. 

*6500 

Bygdén s. 94–95. Akrell 17. Allt som utkom. Utgavs enligt 

Bygdén i fem häften. Något särskilt titelblad trycktes ej, 

men häftesomslag tryckta av Gjöthström & Magnusson i 

Stockholm medföljde varje häfte. En av planscherna litograferades 

ej av Lemercier utan av Frey i Paris och skiljer sig 

något i färgton från de övriga. Målaren, tecknaren och litografen 

Carl Johan Billmark (1804–70) lät utgiva flera arbeten 

med landskapsvyer. Svenskt konstnärslexikon skriver om 

Billmarks studier i Paris: ”Han studerade hos IsidorsLaurent 

Deroy, och man kan i litografierna från den tiden se, 

32. 

hur snabbt han förfinar sin teknik. Bland hans förstlingsarbeten 

i Paris märks ’Stockholms pittoreska omgivningar, I, 

Djurgården’.” En text av J. E. Rydqvist, Djurgården förr och 

nu, tänkt för detta verk, utkom i stället separat 1833. 

33. (bjursten, h.) Från Stockholm till Skokloster 

och Upsala. Skildringar och utkast af H. B–n. Sthlm, 

J. Beckman, 1857. 8: o. Front, 64 s. & 3 litograferade 

plr. Prydligt marmorerat pappbd med brun 

titeletikett i marokäng (Bonniers bokbinderi). 

Ryggen lite gulnad. Det trevligt illustrerade vita 

glättade litograferade omslaget medbundet. Några 

få småfläckar. Med förlagsstpl ”B.A.” på främre 

omslag, baksidan av frontespisen, på titelbladet 

och s. 3. Med Gunnar Brusewitz namnteckning 

och exlibris. *3000

Illustreradt resehandbibliothek I. I avslutningen skriver 

Bjursten: ”Slutligen må det tillåtas oss att uttala vår tacksamhet 

mot herr prosten G. H. Mellin, ur hvars välkända 

penna skildringen i första kapitlet af det gamla Stockholm 

och dess utseende flutit. Herr Mellin hade utan tvifvel varit 

rätta mannen att utföra detta lilla arbete, men då vigtiga 

göromål hindrat honom från att fullborda hvad han påbörjat, 

torde han benäget öfverse med de brister, som vidlåda 

den af annan hand fortsatta och afslutade skildringen.” 

34. björck, e. d. Naturbilder. Sånger. Belönt med 

heders-accessit år 1861. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 

1861. 8: o. 33 s. Fint ljust stänkdekorerat pappbd 

med svart respektive orangebrun titeletikett i 

skinn samt skinnskodd rygg upp och nedtill (Beck 

& son). Med ett medbundet blad med en helsides 

handskriven dedikationsdikt av Björck till Emil 

Brusewitz. Med Gunnar Brusewitz exlibris. *2800 

Ovanlig särtrycksupplaga ur Svenska akademiens handlingar. 

Innehåller dikter som ”Tussilago och blåsippan”, ”Snöflingans 

saga” och ”Blommans bön”. Ernst Daniel Björck (1838– 

68) var poet och komminister i Kristine församling i Göteborg. 

Svensk biografiskt lexikon skriver: ”som student ägnade 

han sig åt versskrivningen med iver.” Björck hörde till de 

s.k. ”signaturerna” och Naturbilder var hans debut i bokform. 

Ernst Daniel Björck och Emil Henrik Brusewitz 

(1840–1908), Gunnar Brusewitz farfar, var bägge från Göteborg 

och studerade samtidigt i Uppsala. 

35. björck, e. d. Vid skålen för prof. Almén i Götheborgs 

nations sal 17/4 1861. [=rubrik]. Egenhändigt 

manuskript. 4: o. (3) s. Vikt. Med dedikation: ”Emil 

Brusewitz från hans vän förf.” *1500 

På vers. Samma år som föreliggande manuskript skrevs 

publicerade Björck, som hörde till de s.k. ”signaturerna”, 

sina första dikter i kalendern Isblomman och den egna samlingen 

Naturbilder. 

36. (björkman, c. j.) Anförande wid Kronobergs 

läns kongl. hushållnings-sällskaps sammankomst i 

Wexjö den 28 januari 1857. Växjö, H. S. Cederschiöld, 

1857. 8: o. 10, (2 blanka) s. Enkelt rött 

pappbd. Med Gunnar Brusewitz exlibris. *1200 

Texten utgörs av Björkmans anförande i hushållningssällskapet 

rörande samtidens sjösänkningar och deras menliga 

inverkan på fiskodlingen. 

37. björkman, p. Beskrifning öfver Wermland, 

innefattande historiska, geografiska, politiska, 

ecclesiastica och ekonomiska uppgifter samt statistiska 

tabeller, jemte inledning om wermländningarnas 

lynne, karaktér och dialekt, m.m. I. Karlstad, 

J. Lundberg, 1842. 8: o. 224, (7) s. Ganska nött 

rödbrunt hfrbd från 1900talets början med upphöjda 

bind och guldornerad rygg. Den lite blekta 

ryggen med skrapmärken. Delvis med smärre lagerfläckar 

och någon enstaka liten svag fuktfläck, 

t.ex. på titelbladet. Med Fritiof Cederströms namnteckning 


Setterwall 6146. Allt som utgavs i samtiden. En andra del 

utgavs 1945 efter författarens originalmanuskript. 

38. blanche, a. Jenny eller ångbåtsfärden, dramatiseradt 

äfventyr på sjön i en akt med chörer 

och kupletter. (Gifvet å kongl. Djurgårdsteatern 

sommaren 1845). Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 

1845. 12: o. 32 s. Tagen ur band. Några småfläckar, 

bl.a. i övre marginalen på sista bladet. Med 

Sällskapet Thalias i Umeå stpl i titelbladets övre 

hörn. *1200 

Klemming s. 305. ”Theatern föreställer relingen och däcket 

af en ångbåt i full fart på Mälaren med omvexlande stränder, 

förmedelst rörlig fond.” 

39. boberg, g. Beskrifning, huru wargar kunna 

dödas, utan betydande kostnad och möda. Utgifwen 

af länets hushållningssällskap. Nyköping, P. E. 

Winge, 1822. 8: o. 7 s. Tagen ur band och insatt i 

ett enkelt hklbd som är större än inlagan. Enstaka 

lager och småfläckar. Stort ex. med Gunnar Brusewitz 


Schreber 31: ”sällsynt”. Bobergs råd är att preparera en 

kalv med gift och lägga ut den i markerna. Författaren, 

som var frälseinspektor vid Nynäs säteri i Södermanland, 

hävdar att han en gång förgiftade sex vargar på detta sätt, 

vilka alla återfanns döda ”på mindre än 2:ne bösseskotts 

afstånd.” Schreber tillägger att beskrivningen ”är ungefär 

densamma som år 1810 meddelades av fjärdingsmannen 

Pehr Persson”.

40. (bohlin, a.) Mälaren med dess stränder och öar 

samt närmaste omgifningar. En handbok för resande 

innehållande beskrifning öfver Mälaretraktens 

städer och märkligare orter, såsom Stockholm, 

Sigtuna, Upsala, Södertelje, Mariefred, Strengnäs, 

Westerås, Thorshälla, Eskilstuna, Arboga, Köping, 

Enköping och deras omgifningar; äfvensom 

Drottningholm, Svartsjö, Rosersberg, Skokloster, 

Salsta, Österby bruk, Dannemora grufvor, Örbyhus, 

Gripsholm, Näsby, Strömsholm, Tidö, Björkö, 

Ekerö, Ekolsund och en mängd andra ställen. 

Sthlm, L. J. Hjerta, 1843. 12: o. xi, (1 blank), 191 s. 

Ngt nött trevligt samtida mönsterpressat lila klbd. 

Den guldpräglade ryggtiteln ngt oxiderad. Eftersättsbladet 

saknas. Ngt svag i innerfalsarna. Enstaka 

småfläckar. *1750 

Setterwall 5620. Bygdén s. 30. Akrell 1017. Essén s. 140. 

41. bohman, j. Omberg och dess omgifningar. Linköping, 

A. Petre, 1829. 8: o. Litograferat titelblad, 

125, (1 blank,3) s. Amatörmässigt hfrbd med rikt 

guldornerad rygg och rödbrun titeletikett. Gamla 

grönstänkta snitt. Enstaka obetydliga småfläckar. 

Det lite solkiga titelbladet med äldre noteringar 

överst. Med Gunnar Brusewitz exlibris. *2500 

Setterwall 6277. Krok 1. Titelvinjetten, som föreställer Alvastra 

klosterruin, är framställd efter en teckning utförd av 

författaren själv och litograferad av J. Ek. Arbetet innehåller 

bl.a. kapitel om traktens flora och fauna. 

42. bohman, j. Wettern och dess kuster. I två resor. 

Första resan. Ett helt för sig, innefattande Götha 

kanal, Carlsborgs fästning och Motala mekaniska 

verkstad, jemte drag ur grefve von Platens lefverne. 

Andra resan. Ett helt för sig, innefattande Wetterns 

specialbeskrifning, jemte hithörande äldre 

märkvärdigheter. I–II. Norrköping, A. Bohlin, 

1834 respektive Örebro, N. M. Lindh, 1840. 8: o. 

(16), 256, (1) s. & 1 litograferad plansch + (4), viii, 

312, (4) s. Fint ngt nött lackat hfrbd från 1900talets 

början utfört i gammal stil med rikt guldornerad 

rygg och röda titel och ovala deltiteletiketter. 

Marmorerade snitt. Del II bitvis ngt lagerfläckig, i 

övrigt endast enstaka lite lagerfläckiga blad, t.ex. 

titelbladet till del I. Från Beatelund med Sten Westerbergs 

blindstämpel på försättsbladet och Georg 

Schacknes och Gunnar Brusewitz exlibris. Saknar 

ett huvudtitelblad och en tryckt tabell. *2500 

Setterwall 5621. Krok 1, noten. Cappelin s. 15. Skrivet om 

Göta kanal 225 för del I. Bring 537 nämner inte den utvikbara 

tabellen och har en avvikande kollationering av andra 

delen. 

43. borck, j. b. von. Skandinaviens rätvingade insekters 

natural-historia. Med 4 lithogr. plancher. 

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1848. 8: o. xvi, 

144, (2) s. & 4 handkolorerade litograferade plr. 

Stiligt mörkblått halvmarokängbd med guldornerad 

rygg (Bonniers bokbinderi). Övre guldsnitt, 

övriga snitt endast putsade. Bitvis ngt lagerfläckig. 


Planscherna, som förekommer både kolorerade och okolorerade, 

är utförda efter författarens förlaga av litografen 

Magnus Körner. Dal skriver om von Borcks skrift om kackerlackor, 

syrsor, vårtbitare och gräshoppor: ”Med klar och 

kritisk systematisk blick slog von Borck samman arter istället 

för att uppställa nya.” Johan Bernhard von Borck tog sitt 

liv med hjälp av gift den 12 april 1855. Gunnar Brusewitz 

har markerat följande passage i kapitlet om syrsor: ”En folktro, 

som man finner allmänt spridd, påstår att syrsorna 

bringa lycka till det hus, der de välja sin boning, och det är 

icke sällsynt att få se enfaldigt folk sätta mat åt denna ohyra, 

i stället att förgöra den, hvilket den väl torde förtjena såväl 

för den icke obetydliga skada den kan åstadkomma, om den 

får i fred föröka sig, som och för sitt gälla odrägliga sirpande 

nätterna igenom.”

44. braun, w. von. Berättelser och utkast. Sthlm, 

L. J. Hierta, 1847. 8: o. iv, 298, (1) s. Samtida hårt 

nött hfrbd med guldornerad rygg. Grönstänkta 

snitt. Ngt lager och småfläckig samt med svaga 

fuktfläckar i marginalen. Med C. G. Platens exlibris. 

*300 

Innehåller berättelserna ”Den nya öfversten”, ”Reskamraten”, 

”En kyrkparad”, ”Kusken”, ”Plånboken” och ”Clara”. 

Wilhelm von Braun (1813–60) var militär och författare och 

en av sin tids mest folkkära poeter. Genom att sälja sina 

dikter till bl.a. kalendrar lyckades han med det för tiden 

ovanliga konststycket, att försörja sig på sitt skrivande. 

45. braun, w. von. Carolina. Poetisk kalender. Andra 

upplagan. Sthlm, J. Beckman, 1849. 8: o. (4), 

216 s. Samtida hårt nött hfrbd med guldornerad 

rygg. Grönstänkta snitt. Lagerfläckig och sista bladet 

med en fläck. Med C. G. Platens exlibris. *200 

Första upplagan utkom 1844. Innehåller dikter som ”Sillens 

återkomst”, ”Jonas monolog i hvalfiskens buk” och ”Blekingsflickorna” 

samt berättelsen ”En löjtnants händelser”. 

46. braun, w. von. Dikter. I–II. Sthlm, L. J. Hjerta, 

1837–38. 8: o. (8), 216 + (6), 208 s. + braun, w. 

von. Nyare dikter. Sthlm, L. J. Hjerta, 1840. 8: o. (6), 

149 s. Två ngt nötta samtida hfrbd med guldornerade 

och blindpressade ryggar. Blåstänkta snitt. 

Den lite hårdare nötta ryggen till ”Nya dikter” 

med deltitel: ”III.” Del I lagerfläckig, del II endast 

med några få småfläckar. ”Nyare dikter” bitvis lagerfläckig 

och mot slutet med en fuktfläck i övre 

marginalen. Några enstaka blyertsanteckningar 

och understrykningar, t.ex. i den erotiskt tvetydiga 

dikten ”Jacobs bröllop”. Med Henric Klemmings 

namnteckning daterad 1842, Husebybibliotekets 

små etiketter längst bak. *850 

Första delen av Dikter i ”Andra förminskade och förbättrade 

upplagan”. Första upplagan utkom samma år. Andra delen 

omarbetades även den i en andra upplaga 1844 som utkom 

samtidigt som en ny förminskad upplaga av del I. Efter 

Nyare dikter följde ytterligare en samling kallad Dikter. Saml. 

4 1841. Dikter innehåller stycken som ”Till mina mustascher”, 

”Killespelet”, ”Champagne–ruset” och ”Projekt till 

sång för Gottlands jägare–förbund”. Nyare dikter innehåller 

bl.a. ”En åsknatt på Trollhättan”, ”Tanterna, eller den hemliga 

domstolen”, ”Bärplockningen”, ”Fantasi på en ångbåt” 

och den suggestivt betitlade ”Upptäckten efter bröllopet”. 

Den poetiska fernissan över somliga av Wilhelm von Brauns 

erotiska dikter är skäligen tunn. Henric Klemming startade 

Klemmings antikvariat och var bror till Kungliga bibliotekets 

legendariska chef Gustaf Edvard Klemming. Husebybiblioteket 

byggdes upp av språkforskaren George Stephens 

(181395). 

47. braun, w. von. Herr Börje. Poetisk kalender. 

Sthlm, J. Beckman, 1851. 8: o. (4), 220, (2) s. + 

braun, w. von. Farbror Mårten. Poetisk kalender. 

Sthlm, J. Beckman, 1856. 8: o. (4), 246, (2) s. Samtida 

trevligt men ngt nött hfrbd med guldornerad 

och blinddekorerad rygg. Blåstänkta snitt. Ryggen 

med smärre fläckar. Lite tråkiga sprickor upptill i 

ytterfalsarna. Enstaka fläckar, t.ex. på s. 69 i det 

första arbetet, vars titelblad också är lätt bruntonat. 

Amatörmässigt lagad reva på s. 195 i det andra 

arbetet. Med Gunnar Brusewitz exlibris. *350 

Klemming s. 342 för ”Pehr Wieselgrens dröm” i första arbetet 

och s. 364 för ”Carl XII hör sagor” i det andra arbetet. De 

poetiska kalendrarna innehåller titlar som ”Dykaren eller 

djupets hemligheter”, ”Jakuten och hans häst”, ”Lilla fågeln”, 

”Jernvägsfienden” och ”Flugan”: ”Jag gnuggar mina fötter, 

så glad som jag fått arf: / jag red på kungens näsa, och gjorde 

der mitt tarf; / det vågar ingen annan, förutom Rysslands 

czar, / och han, som jag, ej heller på detta nöje spar.” 

48. braun, w. von. Sju sofvare. Poetisk kalender. 

Sthlm, J. Beckman. 1853. 8: o. (4), 118, 1–132, (2, 2 

blanka) s. Samtida trevligt lätt nött hfrbd med 

guldornerad rygg och marmorerade snitt. Ryggen 

blekt och med några obetydliga småfläckar. Enstaka 

lager och småfläckar. Bra ex. *600 

Klemming s. 351 för ”Hjeltinnorna från Mortagne. Dramatiskt 

utkast i fem taflor”. Utgiven på J. L. Brudins förlag. 

Innehåller dikter som ”En Stockholmskas förtviflan”, ”Utvandrarens 

visa”, ”Bränvinspatronen på landtmarknad”, 

”Lejonjagten” och ”Svanens afund”. Den andra pagineringsföljden 

innehåller ”Major Thorsson. Berättelse”.

49. braun, w. von. Z. Poetisk kalender. Sthlm, J. 

Beckman, 1858. 8: o. (4), 261, (1 blank, 2) s. + 

braun, w. von. Borup. Poetisk kalender. Sthlm, J. 

Beckman, 1860. 8: o. (8), 149, (1 blank, 2) s. Samtida 

ngt nött guldornerat och rutmönstrat blinddekorerat 

hfrbd. Blåstänkta snitt. Lite snedläst och 

ngt sprucken i främre innerfals vid s. 2–3. Enstaka 

småfläck. Med Gunnar Brusewitz exlibris. *350 

Klemming s. 375 för ”Carl XI i Åhus prestegård” i första 

samlingen och s. 385 för ”Aricina” i andra samlingen. Utgivna 

på Adolf Bonniers förlag. Innehåller dikterna ”Siskonkorf 

i surkål”, ”Myggan” och ”Skålknallens svanesång” m.fl. 

samt berättelsen ”Ångbåtsresan”. Den postumt utgivna Borup 

är försedd med ett förord av C. V. A. Strandberg under 

pseudonymen ”Talis Qualis”. 

50. bring, e. s. [preses]. Om de fordna skandinavers 

näringsfång och hushållning, en historisk undersökning. 

I–V. A.a. Lund, Akademiska boktryckeriet, 

1833. 8: o. (2), ii, 6 + (2), 7–14 + (2), 

15–22 + (2), 23–30 + (4), 31–37, (1) s. Ngt nött 

hfrbd från 1900talets första hälft med infärgat 

svart titelfält. Rödstänkta snitt. Ryggskinnet med 

repor och delvis flagnat. Med Gunnar Brusewitz 

namnteckning och exlibris. *3000 

Marklin 135–39. Schreber 33: ”En värdefull avhandling”. 

Allt som utkom. Trycktes även med titeln Om jagt och djurfång 

i Norden i fordna tider. Respondenter var Ebbe Gustaf 

Bring, Gottfrid Ramberg, Jonas Amnell, Gudmund Löfgren 

och Jonas Herman Ekendal. Rör i sin helhet uppgifter om 

jakt i Norden hämtade ur de äldsta källorna. 1833 ventilerades 

avhandlingen Om de fordna skandinavers kroppsöfningar 

och lekar under Brings presidium, vilken anknöt till föreliggande 

avhandlingsserie. 

51. (brisman, h.) Handledning till jagthundars 

uppfödande och dressering, samt till kännedom af de 

hos dem wanligast förekommande sjukdomar och 

botemedlen deremot, jemte åtskilliga andra för 

jagtwänner nyttiga underrättelser, af en praktisk 

jägare. Med en planch. Jönköping, N. E. Lundström, 

1840. 12: o. iii–xii, 143, (1 blank, 1) s. & 1 

utvikbar litograferad plansch. Grönt hklbd med 

sparsamt guldornerad rygg. Brunstänkta snitt. Nå 

gon enstaka småfläck och några mycket lätt lagerfläckiga 

blad. De avslutande tre bladen med stor 

gultonad fläck. De blanka s. I–II bortskurna i föreliggande 

exemplar. Med Gunnar Brusewitz exlibris. 

*1250 

Schreber 35: ”ovanligt”. Reitersjö 72. 

52. (broling, g.) Bref om ång-båtar. Innehållande 

utkast till en historia om ångmaskiner, om användandet 

af dem, till fartygs drifvande, om ångfartens 

uppkomst och tillväxt, samt de försök i denna 

väg, som hos oss blifvit gjorde, och den nytta vi af 

denna uppfinning kunna lofva oss. Med en i koppar 

stucken tafla, föreställande ett ångfartyg. 

Sthlm, A. Gadelius, 1816. 8: o. 52 s. & 1 grav. 

plansch. Marmorerat pappbd med svart titeletikett 

i skinn (Beck & son). Genomgående med 

fuktrand och några småfläckar. Titelbladet ngt 

bruntonat i nedre marginalen. Planschen med 

fuktränder och lagning. Med Gunnar Brusewitz 


Brolings text är utformad som ”en utförlig uppsats” om ångbåtar 

riktad till en anonym kvinna och tänkt som en kompensation 

för att författaren ej kunnat ”med den här i Stockholm 

utrustade lilla ångbåten, infinna mig vid er vackra 

egendoms Mälarebrygga, och der hålla den lofvade föreläsningen, 

öfver dylika fartygs inrättning”. Gustaf Broling 

(1766–1838) var mekaniker och även Vetenskapsakademiens 

bibliotekarie. Inspirerad av en resa till England 1797– 

99 lät Broling bygga Sveriges första ångmaskin i sina verkstäder.

53. broman, p. g. Anteckningar öfver jagt och 

skjutkonst. Anmärkningar öfver vildafveln, dess 

fångst och fällande, skjutgevär och ammunition, 

djurhudars aftagande och beredning, jagthundar, 

deras dressering och sjukdomar, m.m. Gävle, A. P. 

Landin, 1842. 8: o. Front, vi, 7–138, (10) s. & 2 litograferade 

plr. Trevligt halvmarokängbd med 

guldornerad och blinddekorerad rygg samt grön 

titeletikett. Övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade. 

Det gula tryckta omslaget medbundet, det 

främre med små lagningar, det bakre med en större 

lagning. Någon enstaka fläck, t.ex. på s. 112, och 

delvis med liten fuktfläck i yttre hörnen. Med 

Gunnar Brusewitz exlibris. *2500 

Schreber 36: ”J. W. Lindblad betecknar Bromans ’Anteckningar’ 

som ett svagt arbete, ’ej höjande sig över en viss 

skogvaktarståndpunkt’ (!). Av de många upplagorna att 

döma synes läsekretsen ej ha varit så kritisk”. Reitersjö 74a. 

Boken trycktes i fem upplagor, den sista 1882. Förutom 

rena jaktråd ges upplysningar om villebrådens ätlighet: här 

kan man t.ex. läsa att grävlingens kött ”kan för mindre läckra 

gommar falla smakligt” och att bäverkött ”hafva någon 

likhet med svinkött”. P. G. Broman (1811–67) var karantänsläkare 

på Dalarö. 





deras dressering och sjukdomar, m.m. Andra, tillökade 

och förbättrade upplagan. Gävle, A. P. Landin, 

1851. 8: o. vi, 7–167 s. & 6 litograferade plr. 

Trevligt halvmarokängbd med sparsamt guldornerad 

och blinddekorerad rygg samt mörkbrun 

titeletikett (Beck & son). Övre guldsnitt, övriga 

snitt endast putsade. Det gröna lite nötta tryckta 

omslaget medbundet, men med smårevor. Enstaka 

lagerfläckar. Småfläckar på titelbladet och sista 

sidan. Med Gunnar Brusewitz exlibris. *1500 

Schreber 37. Reitersjö 74b. Boken trycktes i fem upplagor, 

den första 1842 och den sista 1882. 





deras dressering och sjukdomar, m.m. Tredje betydligt 

tillökade upplagan. Med plancher. Sthlm, J. 

& A. Riis, 1855. 8: o. Front, 202, (1) s. & 1 utvikbar 

tryckt tabell & 5 utvikbara litograferade plr & 1 

xylografisk plansch. Samtida ganska nött lila oklbd 

med guld och blinddekorerade pärmar. Inlagan 

inbunden upp och ned. Svaga innerfalsar. Ett fåtal 

fläckar, t.ex. på s. 87–90. Planscherna ngt lagerfläckiga 

och en loss. Med S. Petterssons namnteckning. 

Saknar en litograferad plansch. *375 

Schreber 38. Reitersjö 74c. Första upplagan utkom 1842. 

Boken trycktes i fem upplagor, den sista 1882. Frontespisen 

med texten ”Handbok för Skandinaviens jägare” tillsammans 

med den avslutande planschen i denna upplaga, signerade 

C. Wahlbom, har karaktären av ett medbundet 

tryckt omslag. 





deras dressering och sjukdomar, m.m. Fjerde, betydligt 

tillökade, upplagan. Med plancher. Sthlm, 

Huldberg & komp:s boktryckeri, 1863. 8: o. Front, 

179 s. & 1 utvikbar tryckt tabell & 6 utvikbara litograferade 

plr numrerade 1–10 & 1 xylografisk 

plansch. Ngt nött oklbd med blinddekor och jägare 

med hund i guldprägling på frampärmen. 

Ryggen med nagg överst och volymen lite snedläst 

samt svag i innerfalsarna. Någon enstaka småfläck. 

Med T. E. Sandgrens namnteckning, daterad 

i november 1863. *1000 

Schreber 39. Reitersjö 74d. Första upplagan utkom 1842. 

Boken trycktes i fem upplagor, den sista 1882. Frontespisen 

med texten ”Handbok för Skandinaviens jägare” och den 

avslutande planschen i denna upplaga är signerade C. 

Wahlbom. 

57. broman, p. g. Kalender för jägare, fiskare och 

landtmän. Jemte bihang innehållande bemärkelsedagar, 

runstafsbilder och sånger för jägare, med 

musik. Med en lithografi. Sthlm, M. P. Dahlskog & 

comp., 1854. Liten 8: o. Front, (2), 120 s. & 16 s.

litograferade musiknoter. Med illustrationer i texten. 

Svart klbd med sparsamt guldornerad rygg 

(Beck & son). Någon enstaka småfläck och blyertsunderstrykning. 

Med Gunnar Brusewitz 


Schreber 41. Jägarsångerna på s. 89–120 är författade av 

bl.a. Atterbom, Sätherberg, Wadman och Dahlgren. En faksimilupplaga 

utgavs 1974. Flera av dikterna i kalendern 

återfinns i antologin Jägaresång som sammanställdes av 

Gunnar Brusewitz. 

58. broman, p. g. Nimrods-harpan. Idylliska minnen 

från skogen och sjön. Södertälje, P. F. Rosander, 

1865. 8: o. 96 s. Fint brunt halvmarokängbd 

med guldornerad rygg (B. Andersson, 1931). Gula 

snitt. En del fläckiga blad. Lagningar på titelbladet, 

s. 15–18, 24 och 47–50, den sistnämnda med 

mindre textförlust. Med Otto Salmonsons medbundna 

grav. exlibris och Gunnar Brusewitz exlibris. 

*1200 

Schreber 42: ”I ett par andra sånger får man en roande bild 

av det överdåd i mat och dryck, som utvecklades vid en del 

sällskapsjakter för hundra år sedan”. 

59. Bruks-skogvaktare reglemente. Sthlm, P. A. Norstedt 

& söner, 1830. 4: o. 17, (3 blanka), 21–23, (1) 

s. Häftad i samtida grön ryggremsa. Titelbladet 

obetydligt solkigt. Tryckt på blåtonat papper. Bra 

ex. med C. Gustaf Strokirks stpl. *3500 

Hebbe 1818. På sidan 23 görs reklam för en rad jaktskrifter. 

Avslutas med ett register av vilket det framgår att reglementet 

behandlar en hel del jaktfrågor. Enligt förordet så sammanställdes 

detta reglemente ”hufvudsakligen på någre 

Nerikes bruksägares i ämnet samlade underrättelser, samt 

förnämligast, på hvad som blifvit meddeladt, af den, för sina 

kunskaper och sin drift, utmärkta förvaltaren af Laxå bruk.” 

Här åsyftas Carl Adolf Muhr (1783–1839), som var förvaltare 

på Laxå bruk vid den här tiden. Han är mest känd för 

sin Brukskatekes som utgavs först 1892. Reglementet redigerades 

och utgavs av Dohnafors bruksägare Carl Magnus af 

Robson ”för eget och några grannars behof” och trycktes i 

”ett inskränkt antal exemplar” som ”icke till någon försäljning 

i bokhandel äro ärnade.” De blanka bladen var tänkta 

för egna tillägg. Strokirkfamiljen ägde bl.a. Ölsboda i Närke 

där Muhr arbetat före sin tid på Laxå. 

60. brunius, c. g. Antiqvarisk och arkitektonisk 

resa genom Halland, Bohuslän, Dalsland, Wermland 

och Westergöthland år 1838. Lund, Berlingska boktryckeriet, 

1839. 8: o. (2), vii, (1), 363 s. Samtida 

hårt nött hfrbd med guldornerad rygg. Grönsprängda 

snitt. Ryggskinnet avskavt överst och 

nederst samt med spricka nedtill i främre ytterfals. 

Försättsbladet saknas. Några fläckiga blad, t.ex. s. 

156–70. Med Gunnar Brusewitz exlibris. *1250 

Bring 601. Schiötz 156*. Granlund 2180. Aberstén & Tiselius 

219. Bördh 1426. Arkitekten, konsthistorikern och författaren 

Carl Georg Brunius (1792–1869) var enligt Svenskt 

biografiskt lexikon ”otvivelaktigt den främste och trognaste 

förkämpen för medeltidsstilens återupptagande i Sverige, 

och han arbetade för detta ändamål såväl genom sin arkitektverksamhet 

som genom sina många skrifter.” Brunius 

var ansvarig för restaureringen av Lunds domkyrka 1833– 

59 och utförde ”den första systematiska undersökningen av 

Sveriges medeltidsarkitektur”. Hans arbeten betecknas som 

”för sin tid enastående och för vår konsthistoriska forskning 

delvis oumbärliga”. I Antiqvarisk och arkitektonisk resa skildras 

även ett besök vid Fredrikshald i Norge. 

61. brunius, c. g. Konstanteckningar under en resa 

till Bornholm år 1857. Lund, Berlingska tryckeriet, 

1860. 8: o. (4), 249 s. Häftad och oskuren i gult 

tryckt omslag. Omslagets rygg ngt solkig. Spridda 

lagerfläckar. Bra ex. *750 

Bring 825. 

62. brusewitz, g. Elfsyssel (södra Bohuslän). 

Historiska minnen, samlade ur så väl äldre som 

nyare verk och urkunder. Med afbildningar af de 

märkvärdigaste fornlemningar, historiska ställen, 

m.m. Göteborg, A. Lindgren, (1860)–64. 4: o. 

Front, (8), 332 s. & 12 plr. Rikt illustrerad i texten. 

Rött halvmarokängbd med upphöjda bind och 

sparsamt guld och blinddekorerad rygg. Övre 

guldsnitt. Samtliga rosa tryckta häftesomslag medbundna. 

Några blad med svaga fläckar. Exemplaret 

är bundet i den ordning häftena utkom, så titelbladet 

och preliminärbladen återfinns här efter s. 280. 

Bra ex. med Gunnar Brusewitz exlibris. *4800

Setterwall 5684. Aberstén & Tiselius 50. Utkom häftesvis. I 

detta exemplar är vissa häften från tryckpappersupplagan 

och andra från den på velinpapper. Enligt uppgift på omslagen 

kostade häften av den förra 60 öre och den senare 80 

öre. Planscherna trycktes hos Thiele. Gustaf Henrik Brusewitz 

(1812–99) var konstnär, historiker och intendent på 

Göteborgs museum samt Gunnar Brusewitz farfars kusin. 

63. brusewitz, g. Elfsyssel (södra Bohuslän). 

Historiska minnen, samlade ur så väl äldre som 

nyare verk och urkunder. Med afbildningar af de 

märkvärdigaste fornlemningar, historiska ställen, 

m.m. Göteborg, A. Lindgren, (1860)–64. 4: o. 

Front, (8), 332 s. & 12 plr. Rikt illustrerad i texten. 

Trevligt samtida lätt nött hfrbd med rikt guldornerad 

rygg och infärgat svart titelfält. Brunsprängda 

snitt. Ryggen med några skrapmärken. Bra ex. 

tryckt på tjockt velinpapper med Gunnar Brusewitz 


Setterwall 5684. Aberstén & Tiselius 50. Planscherna är 

tryckta i Thieles boktryckeri. En mindre del av upplagan 

trycktes på fint velinpapper. 

64. brusewitz, g. h. Odaterad signerad tuschteckning. 

10 x 10,5 cm. *1500 

Teckningen föreställer en man i hög hatt och en kvinna i 

kjol med en korg vid sin sida. Texten lyder: ”En korg finner 

man på alla genretaflor”. Ett gåvobrev rörande teckningen 

från Gösta Richert till Gunnar Brusewitz daterat 1975 medföljer. 

65. (bröms, p.) Den sluga och förståndiga gubben, 

som lärer de oförfarna både i städerna och på landet, 

at igenom hwarjehanda huscurer, hela och 

bota mångfaldiga sjukdomar, så wäl hos människor, 

som fänad; jämte mycket annat, som kan tjäna 

til förmon och nytta i åtskilliga hushållsstycken. 

Sjette uplagan. Sthlm, J. P. Lindh, 1816. 8: o. 194, 

(14) s. Liten träsnittsillustration på s. 140. + (bruno, 

g. f.) Den kloka och husaktiga gumman, hwilken 

igenom egen och andras förfarenhet uptäcker 

hwarjehanda nyttiga och nödiga huscurer, så wäl 

för människor som kreatur, jämte hwad eljest nödwändigt 

och nyttigt pröfwas at weta uti et hushåll, 

så i städerne som på landet. Sjette upplagan. 

Sthlm, J. P. Lindh, 1816. 8: o. (2), 246, (24) s. Samtida 

ngt nött hfrbd med sparsamt blinddekorerad 

rygg och trevlig titeletikett med texten: ”Gubben 

och gumman”. Rödstänkta snitt. Ryggskinnet ngt 

naggat överst och pärmhörnen nötta. Liten lackfläck 

på främre pärmens insida. Någon enstaka 

lagerfläck. *1750 

Hebbe 1731, Du Rietz 32 och Blomqvist s. 260 för Bröms. 

Hebbe 1732, Du Rietz 38 och Blomqvist s. 260 för Bruno. 

Andra upplagor av Bröms utkom 1755, 1758, 1767, 1775, 

1790, 1806, 1837 och 1858. Tidigare upplagor av Bruno utkom 

1762, 1767, 1775, 1793 och 1806, senare 1837 och 

1858. Ofta utgavs och bands de som här tillsammans. Bröms 

Den sluga och förståndiga gubben innehåller allehanda råd om 

hur man bl.a. kurerar näsblod, förfärdigar ”et särdeles godt 

gurgelwatten”, fångar änder och hur man med en olja gjord 

på ägg och groda kan ”skaffa hår på et skalligt hufwud”. Den 

sistnämnda huskuren återfinns f.ö. i bägge samlingarna, den 

verksamma beståndsdelen tycks vara brända grodor. Georg 

Fredrik Brunos (1699–1766) klassiska Den kloka och husaktiga 

gumman är en samling råd och huskurer avsedda för lanthushållaren. 

Arbetet, som fick stor spridning och vars titel 

inspirerats av Pehr Bröms Den sluga och förståndiga gubben, 

innehåller förutom veterinär och humanmedicin även vin 

och ölrecept. 

66. buffon, (g. l. l. de). Natural-historia. I sammandrag 

för ungdom. Med 134 figurer. Öfversatt 

af P. O. Gravander. Andra upplagan. II. Örebro, N. 

M. Lindh, 1839. 12: o. (2), 213, (7) s. & 24 grav. plr. 

Häftad i samtida ganska nött och solkigt gråpappersomslag. 

Oskuren. Bitvis lite småfläckig. Fläck

på titelbladet. Lång reva i texten på s. 65. Avrivet 

övre hörn på s. (4–5) i det avslutande registret med 

större textförlust. Endast del II. *300 

Klingberg 1839:18. Müntzing I:35 för första svenska upplagan 

som utkom 1806–07. Del I av föreliggande upplaga utgavs 

1839. Gunnar Brusewitz skrev 1978 förordet till Redivivas 

faksimilutgåva av den svenska förstautgåvan. 

67. bäck, c. h. Väg-visare genom Upsala höfdingedöme, 

med charta dertill; uprättad år 1801. Uppsala, 

J. F. Edman, (1801). 8: o. (12), 123, (1) s. & 1 

utvikbar handkolorerad grav. karta. Häftad och 

oskuren i ngt nött samtida gråpappersomslag. 

Ryggen ngt defekt. Enstaka lagerfläckar. Med Axel 

Johanssons namnteckning. Fint ex. *3500 

Bygdén s. 28. Kartan är graverad av E. Åkerland. Deltitelbladet 

har texten ”Beskrifning på lands, härads och soknevägar, 

samt gästgifvaregårdar, uti Upsala höfdingedöme, 

med utsatt miltal, så väl emellan hvarje gästgifvaregård, 

som ifrån Upsala, jämte anteckning på kyrkor, kungsgårdar, 

boställen, säterier, bruk, samt andra bebygde och märkbara 

orter, som vid hvar väg förekomma”. 

68. bäckman, n. p. Jullen på verldshafvet eller ett 

intet, men litet grand i hoppet. Inlemnad prisskrift 

till Svenska akademien den 7 oktober 1850. Sthlm, 

P. A. Huldbergs boktryckeri, 1851. 8: o. 12 s. Häftad 

i senare ljus ryggremsa. Litet nagg upptill på 

några av bladen. Bra ex. *3500 

Skalden och vaktmästaren Nils Petter Bäckman (1794– 

1865) lämnade 1851 in Jullen på verldshafvet till Svenska 

akademien, men blev snart orolig då han inte fick något 

svar. Bäckman sökte därför upp akademiens sekreterare 

von Beskow och frågade vad akademien tyckte om hans 

alster. Bäckman har själv beskrivit von Beskows reaktion 

när han bad honom om ett utlåtande: ”så stog han och funderade 

en stund utan att svara titade uppåt som han skulle 

tagit något djupt ur det inre, som iag tror med högra hand 

för pannan, nemner slutligen de tyckte det var så blandat.” 

69. Bäfwerjägaren Hjalmar Adlercreutz. Sthlm, 

P. G. Berg, 1872. 16: o. 16 s. Häftad i senare vit 

ryggremsa. Några lagerfläckar på de inledande 

bladen. *900 

Sw. hist. n: o 64. Det lilla häftets text utgörs till större delen 

av en skildring av pälsjägarnas liv i Nordamerika. De tappra 

pälsjägarna undslipper alltsomoftast indianernas ”plumpt 

anlagda planer” till överfall, men då och då dödas en jägare 

av en välriktad pil. ”I det hela är dock fördelen på bäfwerjägarnes 

sida, och när jagten är slutad, hafwa dessa för 

hwarje förlorad kamrat wanligen att uppwisa mer än hundrade 

röda hufwudskinn på sina olika samlingsplatser.” Den 

svenske bäverjägaren Hjalmar Adlercreutz var ryktbar 

bland pälsjägarna och dog, allt enligt författaren, en hjältedöd 

vid ett indianöverfall. 

70. (börjesson, j.) Kärlek och poesi. Sthlm, P. A. 

Norstedt & söner, 1849. Stor 12: o. Huvudtitelblad, 

(1, 1 blank), deltitelblad, 7–151, (1 blank), deltitelblad, 

153–373, (1) s. Ganska nött rosa moarépressat 

oklbd med guldpräglat titeltryck och ramverk 

på frampärmen. Ryggen provisoriskt lagad i gammal 

tid med rött lite uppfransat klot. Genomgående 

ngt lagerfläckig och med en fuktrand i 

nedre marginalen. *600

Utgiven på C. A. Bagges förlag. De tre titelbladen är elegant 

och tidstypiskt litograferade hos Winckelmann u. Söhne i 

Berlin i guld och flera färger. Titlarna på de båda deltitelbladen 

är ”Solbruden” respektive ”En episod ur lifvet och 

evigheten”. Johan Börjesson (1790–1866), kallad ”den siste 

fosforisten”, författade en rad dramer och diktsamlingar 

samt invaldes i Svenska akademien 1859. Bernhard Meijer 

skriver i sitt Svenskt litteratur-lexikon att Börjesson framför 

allt var lyriker: ”Men äfven som sådan var han mycket 

ojämn, någon gång fosforistiskt dunkel eller till och med 

osmaklig. Hans fel framträda skarpast i en erotisk diktsamling, 

som han anonymt utgaf under titeln Kärlek och poesi 

(1849); hans förtjenster framstå klarast i diktkransen Blommor 

och tårar på en dotters graf (1854).” 

71. böttiger, c. w. Foglarne. Vårsånger. Uppsala, 

C. A. Leffler, 1852. 8: o. 36 s. Brunt stänkdekorerat 

pappbd med tryckt titeletikett i papper (Beck & 

son). Det gröna tryckta främre omslaget medbundet 

med överstruken samtida namnteckning och 

liten pappersförlust i övre inre hörnet. Liten fläck 

nederst i marginalen på slutet. Med Gunnar Brusewitz 

exlibris både på pärmens insida och insidan 

av främre omslag. *600 

Innehåller bl.a. dikterna ”Svalan”, ”Stormfogeln” och ”Ejdern”. 

72. carlén, j. g. Handbok i lagfarenheten innehållande 

allmänna lagen med dertill hörande författningar 

jemte ordförklaringar, parallelställen, 

prejudikater, schemer och tabeller, m.m. samt utdrag 

ur kände författares arbeten från äldre och 

nyare tider. (I). Sthlm, L. J. Hjerta, 1843. 4: o. (4), 

212 s. Häftad i samtida hårt nött och solkigt gråpappomslag 

med handskriven titel på frampärm: 

”Joh. Gabr. Carlén 1843”. Blåstänkta snitt. Omslagets 

rygg med revor. En del bläckkladd på titelbladet 

och spridda fläckar. Lagning i inre marginalen 

på s. 178 och 183. Med J. W. Piras namnteckning. 

*350 

Del II utkom 1855. Innehåller uppgifter om fiske på s. 100– 

04 och bin och jakt på s. 112–19. Skriftställaren Johan Gabriel 

Carlén (1814–75), kanske mest känd genom sitt äktenskap 

med Emilie FlygareCarlén, ägnade sig i sin ungdom 

åt juridiska studier och lät bl.a. utge en ny upplaga av 1734 

års lag. Hans Handbok i lagfarenheten, som förblev oavslutad, 

är enligt Svenskt biografiskt lexikon ”en lagsamling kom 

menterad med hänvisningar, prejudikat och ’utdrag ur kände 

författares arbeten från äldre och nyare tider’ och avsedd 

för allmänheten.” 

73. carlén, j. g. Svenska familjboken. Läsning för 

hvar dag under året i historiska, geografiska, naturvetenskapliga, 

estetiska och andra ämnen, till 

kännedom om fäderneslandet. I–IV. Sthlm, Östlund 

& Berling, 1850–52. 4: o. (10, 1 blank, 5), 1012 

+ (10), 916 + (10), 714 + (10), 642, (24) s. Fyra 

samtida trevliga men ganska nötta svarta hfrbd 

med guldornerade ryggar och grönsprängda snitt. 

Pärmhörnen nötta och i ett fall defekt. Del I 

sprucken i främre innerfals och några sidor nästan 

loss. Även övriga delar ngt svaga i innerfalsarna. 

Enstaka småfläckar. Med Knut von Geijers och 


Müntzing I:211: ”talrika artiklar om jakt och djurfångst”. De 

opaginerade sidorna på slutet av del IV är ett register. Innehåller 

en mängd intressanta och roande artiklar om kulturhistoria, 

geografi, flora och fauna m.m. Bland författarna 

märks bl.a. A. E. Holmberg, L. F. Rääf och C. J. L. Almquist. 

Bland ämnena kan nämnas ”Svenska fiskarne, deras lektid 

och fångande” av Sandström och ”Orrfågeln” och ”Räfvens 

naturalhistoria” av C. U. Ekström. 

74. carlén, o. Drottningholm. Dess historia, samlingar 

och närmaste omgifningar. Anteckningar. 

Sthlm, C. M. Thimgren, 1861. 8: o. (6), 217 s. Marmorerat 

pappbd med tegelröd titeletikett i skinn 

(Hedberg, 1963). Övre stänkt snitt, övriga snitt 

endast putsade. Det gröna tryckta omslaget medbundet 

och med små lagningar och samtida smärre 

bläckfläckar. Fuktrand på s. 11. Liten reva överst 

på s. 125–28. Slarvigt uppskuren i marginalen på s. 

135–46 och 157–68. Med Gunnar Brusewitz exlibris. 

*1600 

Setterwall 6022. Leijonhufvud & Brithelli s. 47. En andra 

upplaga utkom 1868. Octavia Carlén (1828–81) var i huvudsak 

verksam som topografisk och skönlitterär författare. 

Hennes många kulturhistoriska resehandböcker, inte minst 

rörande de kungliga slotten, användes flitigt och trycktes 

ofta i flera upplagor. Gunnar Brusewitz illustrerade 1985 Jan 

Mårtenssons Drottningholm – slottet vid vattnet där det framgår 

att Carléns guide var mycket uppskattad av bl.a. drottning 

Louise.

75. carlqvist, c. j. Landtmanna-almanacka. 

Sthlm, A. Gadelius, 1816. 8: o. (4), 84 s. Marmorerat 

pappbd med grön titeletikett i skinn. Det lila 

tryckta bakre omslaget medbundet. Ngt solkig 

och nött inlaga inledningsvis. Genomgående fuktränder. 

Titelbladet och s. (3–4) med skarpa fuktränder 

och tråkiga lagningar med minimal textförlust 

i impressum. Marginalmarkeringar i bläck på 

s. 50. Med Gunnar Brusewitz exlibris. *600 

Hebbe 78. Utformad som en hjälpreda för lantbrukaren 

över årets tolv månader. 

76. (cederborgh, f.) Uno von Trasenberg. Berättelse 

af friherre Dolk. Fjerde upplagan. I–III. 

Strängnäs, C. E. Ekmarck, 1814. 8: o. 70 + 71–124 

+ 125–56 s. & 1 grav. plansch. Samtida ngt nött 

hfrbd med guldornerad rygg och mörkt blå titeletikett 

i glättad papp. Gula snitt. Titeletiketten 

naggad i kanterna och ryggen lite flammig. Småfläckar 

på s. 27–32. Bra ex. med Gunnar Brusewitz 


Första upplagan utkom 1809–10, andra upplagan samma år 

och tredje 1812. Planschen, signerad E. Åkerland, är utförd 

i akvatint och avbildar huvudpersonens upptagande i ordenssällskapet 

”Den silfverhåriga grisen”. Den återfinns bara 

i denna upplaga. 

77. chronwall, (j. h.). II. Ny gratulationsbok. 

Tredje öfwersedda, förbättrade och tillökta upplagan. 

Malmö, Forssell & Lundgren, 1874. 8: o. 32 s. 

Häftad i gult tryckt omslag. Någon enstaka småfläck. 

Bra ex. *900 

Andra upplagan utkom 1873 och sammanlagt trycktes 9000 

exemplar enligt omslaget. Häfte II i en serie av publikationer 

av den extremt produktive pekoralisten, visdiktaren, 

reseskildraren och skillingtrycksutgivaren J. H. Chronwall 

(1851–1909). I Stockholm drev denne Svenska visförlaget, 

som ibland kallades Svenska vis och snäckförlaget eftersom 

han även sålde snäckor på postorder. Sölve Ossiannilsson 

skriver om Chronwall i Träskogalopp: ”Chronwall vandrade 

själv omkring i hela landet och sålde sina dikter samt 

skrev ideligen nya dikter och berättelser om sina vandringar, 

i allmänhet av enklaste och konstlösaste slag. […] Han 

är en tidstypisk representant för ett slags rolighetsministrar, 

som drog omkring på landsbygden och livnärde sig med 

uppläsningar och försäljning av skillingtryck”. ”En märklig 

blandning av missförstådd poesi och naturligt födgeni med 

ganska kompakt laddning astronomi därtill är det mest påfallande 

i poeten Chronwalls litterära utrustning.” 

78. chronwall, j. h. Reseminnen på wers och 

prosa, samlade under en färd från Falsterbo till 

Haparanda åren 1873–80. Malmö, Forssell & 

Lundgrens boktryckeri, 1880. 8: o. 64 s. Häftad i 

gult tryckt söndrigt och löst omslag. Med svag 

fuktrand. Blyertskludd på författarporträttet som 

återfinns på s. 2. *1500 

Bring 1038:”°” för denna enligt omslaget tredje upplaga. 

Första upplagan utkom 1877. Resebeskrivningen ska ha utkommit 

i 18 upplagor redan 1886, enligt Chronwalls egen 

uppgift och får man tro omslagets uppgift hade redan 15000 

exemplar tryckts i och med föreliggande upplaga. Chronwalls 

märkliga resebeskrivning är uppställd i kapitel efter de 

70 städer han besökte under sin resa. Författaren brister ofta 

ut i vers för att för läsaren måla upp en bild av staden ifråga, 

t.ex. av Norrtälje: ”Staden exporterar trä, / spannmål, smör 

och får och fä. / Utmärkt gyttjebad också / har den till att 

bjuda på.” 

79. chydenius, k. Svenska expeditionen till Spetsbergen 

år 1861 under ledning af Otto Torell. Ur 

deltagarnes anteckningar och andra handlingar 

skildrad. Med karta, taflor och träsnitt. Sthlm, P. A. 

Norstedt & söner, 1865. Stor 8: o. (6), 480, (4) s. & 

16 litograferade plr, varav 15 i färg & 1 utvikbar 

litograferad karta. Med illustrationer i texten. 

Samtida ngt nött hfrbd med guldornerad och 

blinddekorerad rygg. Stänkta snitt. Enstaka lager 

och småfläckar. Med Lars Magnus Svartlings 

namnteckning, daterad 1862 [sic!], och uppgiften 

att han givit boken till H. Köcher samt Gunnar 

Brusewitz namnteckning och exlibris. *3000 

Schiötz 216. Hulth 14. Planscherna är tryckta efter förlagor 

av von Yhlen, Blomstrand och Goës. Översattes även till 

tyska. De tidigaste svenska polarexpeditionerna gick till 

Spetsbergen. 1858 företogs en expedition under Otto Torells 

ledning i sällskap med bl.a. Adolf Erik Nordenskiöld, 

vilken blev en framgång och väckte stor uppmärksamhet i 

samtiden, så stor att en ny expedition avgick redan tre år 

efter den första. Denna gång sökte man nå Spetsbergens 

nordkust för att därefter fortsätta norrut på isen med båtkälkar 

och hundslädar. Med på färden var, förutom Torell och 

Nordenskiöld, även Karl Chydenius, Axel Theodor Goës,

A. J. Malmgren, N. Dunér, P. A. Smitt, G. von Yhlen och 

Christian Wilhelm Blomstrand m.fl. Ragnar Thorén skriver 

i Svenska arktiska expeditioner under 1800-talet : ”1861 års 

svenska polarexpedition torde ha varit den första verkligt 

tvärvetenskapliga forskningsexpedition, som någonsin utförts 

på så höga latituder. Den var synnerligen väl organiserad 

och genomfördes framgångsrikt och absolut föredömligt. 

Gjorda iakttagelser och bedömanden rörande tidigare 

okända förhållanden har senare visat sig vara riktiga och av 

största värde för verksamheten i Arktis.” Gunnar Brusewitz 

medverkade själv i den svenska polarexpeditionen Ymer80, 

en resa han skrivit om i Arktisk sommar. Där skildrar Brusewitz 

inte minst hur människan påverkat arktisk djurliv och 

anför som exempel hur de en gång enorma kolonierna av 

valrossar raskt utrotades på Svalbard. ”Ett klassiskt tillhåll 

för valrossen var den lilla sandön Moffen utanför Wijdefjorden 

på nordsidan av Vestspetsbergen. Där dödades ofantliga 

mängder under 

årens lopp och benhögarna 

växte till formliga 

berg. När den Torellska 

expeditionen 1861 

landsteg på Moffen såg 

de en hög besynnerlig 

kalkklippa på avstånd. 

Vid närmare påseende 

visade det sig vara en 

skeletthög av tusentals 

slaktade valrossar från 

vilka man bara huggit 

loss betarna.” 

80. Cirkulär angående hummerfisket. Sthlm, A. L. 

Normans boktryckeriaktiebolag, 1885. 16: o. (7) s. 

Lös i häftningen. Fint ex. *1000 

Undertecknad av ”Styrelsen för svenska allmänna qvinnoföreningen 

till djurens skydd”. Cirkuläret rör hantering av 

levande humrar och uppmanar hummerfiskare att i möjligaste 

mån koka humrarna i samband med fisket istället för 

att som nu hålla dem vid liv under osunda förhållanden. 

81. colet, l. Märkvärdiga personers barndom. Öfversättning 

från fransyskan af G. Swederus. Med 

14 planscher. Sthlm, P. G. Berg, 1866. 8: o. Litograferat 

titelblad, (4), 224 s. & 13 litograferade plr. 

Samtida ngt nött hfrbd med guldornerad rygg. 

Ryggskinnet med lite tråkiga sprickor och skrapmärken. 

Bitvis lagerfläckig och s. 107–10 loss. Med 


Klingberg & Bratt 811. Originalet med titeln Enfances célèbres. 

Innehåller roande skildringar av unga genier som 

Gassendi, Pascal, Pope, Linné, Franklin, Mozart och Winkelmann. 

De avslutande fyra sidorna är ett anonymt tillägg, 

eventuellt författat av P. G. Berg, med korta biografier över 

Choræus, Banér och Polhem. 

82. (cornelius, h. m.) Djur-kabinett. Samling af 

beskrifningar öfver märkvärdiga och nyttiga inhemska 

och utländska djur; till ungdomens nytta 

och nöje utgifven. Öfversättning med förändringar 

och tillägg, af H. M. C. Med 12 kopparstick. Sthlm, 

J. Hörberg, 1828. Tvär8: o. Handkolorerat extra 

grav. titelblad, 103, (1) s. & 12 handkolorerade 

grav. plr. Marmorerat pappbd med brun titeletikett 

i skinn (Beck & son). Några lagerfläckiga blad 

och lite solk på några planscher. Lagning i inre 

nedre hörnet på s. 33–34 och 47–48. Tillskrift på 

ett medbundet senare omslag. Med Gunnar Brusewitz 


Klingberg 1828:8. Det graverade titelbladet signerat ”C. J. 

Billmark aqu. fort.” De vackra planscherna avbildar trumslagande 

harar, bobyggande bävrar, spinnrocksspinnande 

hundar och barnrövande gamar. Dal skriver: ”Boken fanns 

att köpa okolorerad, med ’svarta figurer’, eller kolorerad.” 

Billmark (1804–70) var åren 1825–28 elev vid Konstakademien 

i Stockholm. 

83. (crusenstolpe, m. j.) Anekdoter för både historiens 

och skämtets vänner. Samlade och utgifne af 

författaren till Miniaturalmanachans biografier. 

Sthlm, I. Marcus, 1851. 8: o. 228 s. Samtida nött 

hfrbd med upphöjda bind och blinddekorerad 

rygg, vilken är renoverad genom uppklistring på 

nytt underliggande klot. Blåsprängda snitt. Innerfalsarna 

förstärkta med klot. Bitvis ngt småfläckig 

inlaga. Liten reva i yttermarginalen på s. 3 och litet 

hål med förlust av någon bokstav på s. 118. Något 

enstaka fläckigt blad, t.ex. s. 197–98 och de avslutande 

bladen med fuktfläckar. Ur Gunnar Brusewitz 

bibliotek och med dennes blyertsregister på 

slutet. *400 

Innehåller roande anekdoter om bl.a. Tegnér och boktryckare 

Delén samt en hel del skvaller ur hovkretsarna från 

Gustav III:s och Karl XIV Johans tid.

84. (cöster, f. b.) Purpurvindan. Ett sånghäfte af 

F. B. C. Norrköping, Föreningens boktryckeri, 

1859. 8: o. (4), 80 s. + ingelman, g. g. Griftekrans 

jemte några andra skaldeförsök i hvarjehanda ämnen. 

Sthlm, N. H. Thomson, 1834. 8: o. (8), 116 s. 

+ (ridderstad, c. f.) Tids-runor. Af Rdd. Första 

häftet. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1831. 8: o. 

(2), iv, 35 s. + (cöster, f. b.) Lyriska éphémèrer. 

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1829. 8: o. (4), 70, 

(2) s. Samtida hårt nött hfrbd med spår av guldornering 

och blinddekor. Blåstänkta snitt. Några 

spridda småfläckar. Pappersförlust på s. 19–20 i 

det tredje arbetet, som även har ett par smårevor 

i marginalen. Några fläckar i det fjärde arbetet, 

t.ex. en bläckfläck på s. 9. Bortklippt namnteckning 

upptill på försättsbladet. Med Axel Abramsons 

exlibris och stpl. *500 

Cösters diktsamling Purpurvindan innehåller bl.a. ”Mina 

blommor”, ”Vår fana”, ”Ett karnevalsminne” och prosastycket 

”Ett reseminne, äfven kalladt Samojeder i vinterklä 

82. 

der” på s. 58–80. Det sistnämnda är en skildring av en resa i 

Norrland. Purpurvinda är en ört i familjen vindeväxter. 

Griftekrans inleds med en rad begravningsverser över bl.a. 

G. W. Tibell och Adolph Bellman. Bland övriga dikter kan 

nämnas ”Hebe, af Westin”, ”Vid utrikes ministern, grefve 

Löwenhjelms återkomst till Sverige”, ”Jägarevisa”, ”Verser, 

afsjungna vid Linnéiska sällskapets stiftelsedag” och ”Dansen. 

(Efter Schiller)”. Allt som utkom av Ridderstads diktsamling 

i vilken märks titlar som ”Det tusenåriga riket” och 

”Cadettsång” och i Lyriska éphémèrer stycken som ”Kärleksförklaringen” 

och den påföljande ”Herdestunden”. 

85. (dahlbom, a. g.) Zoologiska studier, afhandlande 

djurrikets naturliga familjer, till den studerande 

ungdomens tjenst utarbetade. Första bandet: 

kort öfversigt af däggdjurens naturliga familjer. 

Första häftet: Inledning. Lund, Berlingska 

boktryckeriet, 1856–57. Stor 8: o. vi, 240, (4) s. & 6 

utvikbara tryckta tabeller. + dahlbom, a. g. Atlas 

till zoologiska studier. Första häftet: innehåller tretton 

plancher. Lund, Berlingska boktryckeriet, 1857. 

Stor 8: o. vi s. & 13 handkolorerade litograferade

plr. Ljusblått hklbd med stor brun titeletikett i marokäng 

(Bonniers bokbinderi). Ryggen lätt blekt. 

Inlagan endast putsad och delvis ouppskuren. Det 

medbundna gröna tryckta omslaget till häfte II–III 

och det främre omslaget till atlasen uppfodrade, 

det sistnämnda med pappersförluster och lagningar. 

Bitvis lagerfläckig. Två av omslagen med Wilhelm 

Leches namnteckning och ett med hans 

namnstpl. Med Gunnar Brusewitz exlibris. *7500 

Texten utkom i tre häften. Med latinsk parallelltitel. Exemplar 

med samtliga planscher handkolorerade, vanligtvis är 

endast plansch v handkolorerad. Allt som utkom av Dahlboms 

zoologi – författaren avled 1859 – och omfattande 

endast däggdjuren. Arbetet skrevs under en vistelse i Paris 

och de fina planscherna, ritade av F. Bocourt och tryckta av 

bröderna Becquet, avbildar djur och preparater i Paris museum. 

I de fylliga beskrivningarna av djurarterna upplyser 

Dahlbom bl.a. om att Paris museum äger två daguerreotypiporträtter 

av chimpanser, ”troligen bland de första som blifvit 

tagne af lefvande djur.” Med tanke på den långa expone 

ringstiden får det betecknas som en bedrift att levande djur 

över huvudtaget porträtterades under daguerreotypieran. 

Wilhelm Leche (1850–1927) var professor i zoologi vid 

Stockholms högskola. 

86. dahlbom, (a.) g. Kort underrättelse om skandinaviska 

insekters allmännare skada och nytta i hushållningen. 

En handbok för landtbrukare och naturforskare. 

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1837. 

8: o. (4), vi, i–xxxvi, (2), 340, (12) s. & 2 litograferade 

plr & 1 utvikbar tryckt tabell. Samtida hfrbd 

med breda upphöjda bind, rikt guldornerad och 

blinddekorerad rygg. Hårdare nött i ytterfalsarna 

som tyvärr delvis är spruckna. Översta delen av 

ryggen dessutom med en spricka in över översta 

bindet. Inledningsvis lite tråkigt lagerfläckig, i övrigt 

bara spridda lagerfläckar och något enstaka 

lagerfläckigt blad. Planscherna lagerfläckiga. Med 

Emil Sandbergs, O. Sellings och G. Lindqvists 

85.

namnteckningar samt Gunnar Brusewitz namnteckning 


Hebbe 1509. Planscherna är litograferade av Körner. Exemplar 

utan den ofta felande subskribentförteckningen. Detta 

arbete var Sveriges första bok i praktisk entomologi. Dahlbom 

skriver bl.a. om olika bekämpningsmetoder mot skadeinsekter 

samt om flugbaggar, jordloppor, jordkräftor, 

myrlejon, ostflugor och sugbaggar. 

87. dahlgren c. (f.). Ångbåts-sånger. Sthlm, P. A. 

Norstedt & söner, 1837. 8: o. 32 s. Häftad i samtida 

marmorerad ryggremsa. Ngt nött och inledningsvis 

med ngt solkig och fläckig inlaga. Med Gunnar 

Brusewitz namnteckning i blyerts. *1200 

Innehåller poetiska stycken som ”Freja”, ”Gottland”, ”Amiral 

Platen. (Landskaps målning, en sommarmorgon på kanalen)”, 

”Norrköping” och ”Furst Menschikoff ”, alla efter 

ångbåtsnamn. Gunnar Brusewitz har skrivit om Dahlgrens 

”muntra diktsamling” i Lustresa på Göta kanal. 

88. damm, g. t. Grekernes och romarnes mythologi. 

Med tilläggningar utur Seybolds mythologi, och 

omarbetad af Levezov. Öfversatt från 15:e originalupplagan 

och tillökt med en historisk öfversigt 

af den äldre och nyare symbolikens och mythologiens 

perioder, af Fr. Creuzer. Tredje upplagan. 

Uppsala, Stenhammar & Palmblad, 1813. 8: o. (2), 

xliv, 288 s. Samtida ngt nött hfrbd med guldornerad 

rygg och röd titel respektive grön deltiteletikett 

i glättad papp, den senare med texten ”Præmium 

i december 1818”. Gula snitt. Bitvis lätt lagerfläckig. 

Med A. Kolmodins namnteckning. *900 

Första upplagan utkom i Strängnäs 1812, en annan i Örebro 

följande år. Föreliggande är utgiven på E. Bruzelius förlag. 

Förutom en utförlig vägledning till den antika mytologin 

innehåller arbetet ett kort bihang om ”några begrepp, hvilka 

de gamla konstnärerne och skalderne personifierade”. 

89. (damm, j.) Min lyras förstlingar. Vitterhetsförsök 

af J. van D–e. Sthlm, G. Hogner, 1851. 8: o. 87 

s. Lätt nött vitt halvpergamentbd från sekelskiftet 

1900 med röd titeletikett i skinn. Marmorerade 

snitt. Ryggen ngt solkig. Spridda lagerfläckar och 

inledningsvis med en svag fuktrand. Med Axel 

Abramsons exlibris. *750 

Klemming s. 343. Inleds med en panegyrisk betraktelse över 

provinsen Skåne, ”Skandinaviens Eden” enligt författaren. 

Därpå följer den dramatiserade folksagan ”Wapensmeden”. 

Johan Damm (1825–92), som även kallade sig Johannes van 

Damme, var bl.a. redaktör för Fäderneslandet. 

90. de la myle, c. j. Tillförlitlig underwisning 

huru räfwar och wargar kunna fångas med så kallade 

räf-saxar. Nionde upplagan. Sthlm, Huldberg & 

komp:s boktryckeri, 1859. 8: o. 16 s. Med en illustration 

i texten på s. 5. Häftad i nött brunt tryckt 

omslag. Omslaget med revor i ryggen och smårevor 

i marginalen samt småfläckar. Inlagan genomgående 

ganska nött och lite solkig. *900 

Schreber 67: ”ej vanliga”. Första upplagan utkom i Åbo 1767 

och trycktes om ett tiotal gånger, den sista 1910! Den översattes 

även till finska. På omslagets insida återfinns omslaget 

till G. H. Mellins bearbetning av Johann Hübners Bibliska 

historier, vilket här blivit återanvänt. 

91. Den lilla fiskare-boken, eller enklaste och nöjsammaste 

sätt att fånga löjor, mörtar, aborrar, 

braxnar, gäddor, ålar och kräftor, af en amatör. 

Med träsnitt. Andra upplagan. Sthlm, S. Flodins 

boktryckeri, 1866. 8: o. 49 s. Med illustrationer i 

texten. Häftad och oskuren. Det främre tryckta 

ngt solkiga rosa omslaget bevarat men med revor. 

Fuktrandigt ex. Med Eva Nordenskiölds namnstpl 

på den avslutande blanka sidan. *600 

Första upplagan utkom 1858. 

92. Den svenska ordspråksboken innehållande 3160 

ordspråk. Sthlm, J. Beckman, 1865. 8: o. (4), 98 s. 

Fint stänkdekorerat ljusbrunt hfrbd med upphöjda, 

i svart infärgade bind och guldornerad rygg 

samt tegelröd titeletikett (Nordiska bokhandeln). 

Stänkta snitt. Ryggen ngt blekt och med nötningar 

på binden. Det tryckta gula omslaget medbundet. 

Svag stpl från Hiertas förlag på främre omslag. Bra 

ex. *600 

Gunnar Brusewitz har i ordspråksboken bl.a. markerat talesätten 

”Den ena korpen hackar inte ut ögat på den andra”, 

”As lockar örnen ut” och ”Bästa gödsel faller från husbondens 

sko”.

93. Den upprigtige fiskaren. Ny och fullständig 

handbok för fiskare, innehållande tillförlitlig underrättelse 

om alla wid swenska stränderna bekanta 

fisksorter, samt ändamålsenligaste och lättaste 

sättet till deras fångande; jemte utförlig 

beskrifning på alla de fiskredskap, som dertill anwändas, 

äfwensom enklaste sättet för fiskars saltning, 

torkning och rökning. Med twenne plancher. 

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1847. 12: o. 100, 

(4) s. & 2 utvikbara litograferade plr. Grönt hklbd. 

Inlagan endast putsad. Inledningsvis med stor 

men svag fuktrand. Med Gunnar Brusewitz exlibris. 

*3500 

Utgiven på Abraham Lundquists förlag. 

94. djurberg, d. Utförlig geografie. Fjärde delen 

innefattande beskrifning om Svearike. I–IV. Sthlm, A. 

J. Nordström, 1806–08. 8: o. (8), 529, 560–66 + (2), 

521–1009, 1110–84 + (2), 346, 247–58 + (2), 556 s. 

Fyra trevliga ngt nötta samtida ljusbruna hfrbd 

med sparsamt guldornerade ryggar och titeletiketter 

i glättad papp med texten: ”Djurbergs geografie” 

1–4. Rödstänkta snitt. Ryggen till del I med 

en fläck och främre ytterfalsarna till del II–III med 

små sprickor överst. Bitvis ngt lagerfläckig inlaga, 

titelbladet till del IV hårdare. Några blad felbundna. 

Fuktrand i övre hörnet i slutet av del II. Registerbladen 

i del II–III lite snävt skurna. Bra ex. *4800 

Denna fjärde del av Djurbergs Utförlig geografie behandlar 

den svenska och finska geografin. Detta exemplar tycks ha 

bundits in separat i samtiden och har deltitelbladet med 

texten ”Beskrifning om Svearike” placerat före huvudtitelbladet. 

De olika delarna behandlar i tur och ordning Svealand, 

Götaland, Norrland och Finland. Daniel Djurberg 

(1744–1834) utgav ett trettiotal kartor och skrev en rad geografiska 

uppslags och läroböcker. Svenskt biografiskt lexikon 

skriver att Djurbergs ”geografiska läroböcker intogo årtiondena 

omkring 1800 en dominerande ställning vid undervisningen 

95. Dubbelmordet å slupen ”Anna” föröfvadt af Carl 

August Andersson-Sköld och Johan Eric Österman. 

Sthlm, J. W. Svenssons boktryckeri, 1882. 8: o. 12 

s. Med en illustration på titelbladet. Häftad. Med 

revor och nagg i marginalen. *900 

Om ett brutalt dubbelmord förövat i september 1881 ombord 

på en Stockholmsslup ute på Mälaren efter att brottslingarna 

kapat båten vid Ragvaldsbro på Södermalm. Skriften 

är tryckt efter den 22 maj, men före den 25 juli 1882, det 

datum då mördarna AnderssonSköld och Österman avrättades 

på Långholmen. 

96. dybeck, r. Mälarens öar. Skildringar. Sthlm, P. 

G. Berg, 1861. Folio. Front, 16 s. & 9 litograferade 

plr, delvis i färg. Med nottryck i texten. Grönt 

halvmarokängbd med upphöjda bind och sparsamt 

guldornerad rygg. Ryggen lätt blekt. Det blå 

lite nötta och fläckiga samt uppfodrade tryckta 

omslaget medbundet. Omslaget med små lagningar. 

Enstaka småfläckar. Med Gustaf Rudbecks 

namnteckning daterad 1909 och hans anteckning 

att exemplaret tillhört rådman Höijer. *3000 

Essén s. 140. Innehåller uppgifter om Mälaröarnas historia, 

folkliv och traditioner. Inte minst uppehåller sig Dybeck, 

föga förvånande, vid folkmusiken i området. I en fotnot skriver 

Dybeck något syrligt: ”Författaren hade för några år sedan 

i sinnet att utgifva ett större topografiskt arbete af vetenskaplig 

halt: en antiqvarisk, historisk beskrifning om 

Sverike, och några af närvarande häftes taflor, deribland de 

två grundplancherna, först ämnade för samma beskrifning, 

voro redan tryckta, då underrättelse inlopp att ett sökt anslag 

till utgifningen blifvit på Antiqvitetsakademiens hemställan 

för tillfället vägradt. De tryckta plancherna kunde 

icke derföre kastas å sido. Närvarande arbete företogs efter 

en plan – om här eljest finnes ’någon’ (kurs) –, som ’till alla 

delar’ (kurs) skiljer sig från det större verkets. – Anslag för 

utgifning af ett med sistnämnde likartadt verk, börjande 

med Gotland, lärer komma att sökas af annan person – utan 

tvifvel med önskad framgång.”

97. düben, m. w. von & koren, j. Ichthyologiska 

bidrag. [=rubrik]. (Extrakt ur Vetenskapsakademiens 

handlingar 1844. Sthlm, P. A. Norstedt & 

söner, 1846). 8: o. s. 27–120 & 1 utvikbar grav. 

plansch & 1 utvikbar litograferad 

plansch. Häftad i 

grått ngt senare omslag. 

Omslaget med långa revor i 

ryggen och delvis loss. Delvis 

lätt lagerfläckig och mot 

slutet med en svag fuktrand 

i innermarginalen. *1750 

Innehåller ”beskrifningen af några 

fiskar, nya för Skandinaviens 

fauna och till en del äfven för vetenskapen, 

hvilka under de sednare 

åren blifvit anträffade vid 

Norriges vestra kust.” 

98. ehrencreutz, von. Jagtwännen. Nyttiga anwisningar 

till tjenst för nybörjande jägare, 

landtmän och på landet emellanåt warande stadsboar, 

hwilka önska att genom sjelfunderwisning 

inhemta sätten att till nöje och med fördel bedrifwa 

jagt, fågel och djurfångst. Bearbetning efter 

baron v. Ehrencreutz, kapiten i kongl. preussisk 

tjenst. Sthlm, E. Westrell, 1856. 12: o. 68, (4) s. Med 

illustrationer i texten. Lätt nött marmorerat 

pappbd med brun titeletikett i marokäng (Bonniers 

bokbinderi). Det tryckta omslaget medbundet, 

det främre med små lagningar i innermarginalen 

och det bakre med en liten lagning i hörnet. 


Schreber 78. Det avslutande 

bladet är en bokannons. 

Författaren var enligt titelbladet 

i preussisk tjänst, 

men namnet är möjligen 

en olöst pseudonym. Under 

samma författarnamn 

och år utkom även Fullständig 

anwisning att uppföda 

och dressera jagt-, kammar-, 

knä-, gårds-, wall- med 

flere hundar. 

99. (ekeblad, k. j.) Pegasus. […] Skalden Runebergs 

ord till författaren, som är hästslagtare i 

Stockholm. Sthlm, M. P. Dahlskog & comp., 1854. 

8: o. 48 s. + (ekeblad, k. j.) Bihang till 1:a häftet af 

Pegasus. [=rubrik]. (Sthlm, M. P. Dahlskog & 

comp., 1854.) 8: o. (1) s. Marmorerat pappbd med 

röd titeletikett i skinn (Beck & son). Det gröna 

tryckta omslaget till det första arbetet medbundet. 

Främre omslag med två mindre lagningar. Dedikation 

på främre omslag: ”Till herr. L. J. Hjerta med 

lifligaste vördnad tacksamhetsfullt af författaren.” 

Bra ex. med Gunnar Brusewitz exlibris. *2800 

Innehåller en inledande text om djurplågeri inom hästhandeln 

och lösningen på detta problem, d.v.s. att allmänheten 

övervinner sina fördomar om hästköttets ätlighet. Därefter 

följer en diktsvit med titlar som ”Finnarna vid Jutas”, 

”Skinnarvikens engel” och ”Vid illuminationen i Stockholm 

för h.m. konungen”. Karl Johan Ekeblad (1817–95), slaktare 

och litteratör, är kanske mest känd för sitt flitiga propaganderande 

för hästköttets användande. Ekeblad skickade på 

eget initiativ ut sina skrifter till tilltänkta mecenater, ofta 

med ganska pockande brev om ekonomiska bidrag. Han 

var även verksam som tidningsutgivare och författare av 

tillfällighetsvers, ”typiska efterklangsprodukter utan varje 

litterärt värde” enligt Svenskt biografiskt lexikon. 

100. ekström, c. u. Beskrifning öfver Mörkö socken 

i Södermanland. Sthlm, Kongl. ordensboktryckeriet, 

1828. 8: o. (6), 218, 1–27, (1) s. & 3 utvikbara 

tryckta tabeller. + (ekström, c. u.) Teckningar till 

beskrifningen öfver Mörkö socken. Sthlm, 1828. Tvärfolio. 

Litograferat titelblad & 24 litograferade plr, 

varav 1 handkolorerad & 2 utvikbara litograferade

kartor. Textdelen bunden i ett ngt nött hfrbd från 

mitten av 1800talet med guldornerad rygg och 

infärgat svart titelfält samt stänkta snitt. Sprucken 

upptill i ytterfalsarna och ryggen med några småfläckar. 

Enstaka lager och småfläckar. Svag fuktrand 

i övre marginalen på s. 131–34. Planschdelen 

bunden i ett nära samtida ngt nött hfrbd med 

guldornerad rygg och grönsprängda snitt. Ryggen 

lite fläckig. Enstaka obetydliga fuktränder i marginalen. 

Titelbladet lätt solkigt och med liten lagning 

i yttre marginalen. Tre planscher ngt lagerfläckiga, 

nr 17 även med marginella men tydliga 

fuktränder. Lagning i marginalen på plansch 19 

och 25. Med Gunnar Brusewitz namnteckning 


Krok 1. Essén s. 83. Lundberg s. 8–9. Müntzing I:48. Planscherna, 

som är litograferade av Scheele, i varianten på 

tjockt papper beskriven av Göran Martling i Biblis 2005:1. 

C. U. Ekström (1781–1859) var förutom prost och pastor på 

Tjörn, verksam som naturforskare, inte minst inom iktyologin, 

eller studiet av fiskar. Han var även en av medredaktörerna 

till Tidskrift för jägare och naturforskare, som utkom 

under åren 1832–34, men är mest känd för sina arbeten om 

Mörkö. Björn Dal skriver i Sveriges zoologiska litteratur om 

101. 

Ekström och hans mecenat Nils Bonde: ”Ett första stort 

uppdrag för greve Bonde fick Ekström med att författa en 

beskrivning över Mörkö socken. Allt skulle beskrivas, berg 

mätas och klipphålor granskas. Beskrifning öfver Mörkö 

socken utkom 1828 och är originell såtillvida att beskrivningen 

av öns naturalhistoria upptar två tredjedelar av volymen. 

Den omfattande beskrivningen av öns insekter är vår 

första betydande lokala insektsfauna.” Ekströms naturintresse 

inskränker sig inte till enbart de vetenskapliga aspekterna: 

om tordyveln skriver han exempelvis: ”Den första 

torndyfvel, som bonden träffar om våren, granskas alltid 

under buken. Är den fullkrupen med ohyra (Acarus coleoptrator 

L.) spår han sig häraf en god och ymnig skörd; är den 

åter fri från denna inqvartering, skall årsväxten blifva knapp. 

Då torndyfveln är uppe, är kälan ur jorden, säger allmogen, 

hvilken äfven tror sig få 10 synder förlåtna, om den torndyfvel 

ställes på fötterna, som finnes liggande på rygg.” Gunnar 

Brusewitz har skrivit om Ekström och hans sockenbeskrivning 

i Björnjägare och fjärilsmålare. Brusewitz redovisar Ekströms 

något blandade känslor inför Nils Bondes uppdrag, 

men tillägger: ”Tvärs emot Ekströms dystra aningar blev 

’Beskrifning öfver Mörkö socken’ en stor framgång både 

bland kritiker och allmänhet när den utkom 1828. Genom 

sin rikedom på daggfriska iakttagelser, behagligt tryfferade 

med anekdoter och folklore, blev den verkligen den alldeles 

unika sockenhistoria som uppdragsgivaren hoppats på. Det 

var en bok som kunde läsas av humanisten och naturvetaren 

med lika stor behållning och frågan är väl om någon

författare kommit närmare det linneanska idealet för en 

topografisk skildring än pastorn på Mörkö. Ändå kan man 

med bästa vilja i världen inte blunda för att boken som 

helhet blivit en aning trögläst. Eller, för att nyttja en formulering 

av Voltaire: konsten att vara tråkig är att säga alltsamman.” 

101. ekström, c. u. Die Fische in den Scheeren von 

Mörkö, beschreiben. Aus dem Schwedischen übersetzt 

und mit einigen Anmerkungen versehen von 

Dr. F. C. H. Creplin. Mit 6 Kupfertafeln. Berlin, G. 

Reimer, 1835. 8: o. xviii, 269, (1) s. & 6 utvikbara 

grav. plr, varav 3 handkolorerade. Brunt halvmarokängbd 

med upphöjda bind och sparsamt 

guldornerad rygg samt övre guldsnitt, övriga snitt 

endast putsade (Bonniers bokbinderi). Pärmarna 

skinnskodda i ytterkant. Ryggen obetydligt blekt. 

100. 

Enstaka smärre lagerfläckar. Titelbladet med några 

små lagerfläckar och en fläck upptill i inre hörnet. 

Planscherna med några spridda lagerfläckar. 

Lagning i yttermarginalen på s. 193. Med Gunnar 

Brusewitz exlibris. *17500 

Lundberg s. 9. Nissen Die zoologische Buchillustration 1271. 

Första svenska utgåvan trycktes i Vetenskapsakademiens 

handlingar 1830–34. Denna tyska översättning har ett nyskrivet 

förord av författaren daterat i augusti 1834 och ett 

förord av översättaren. Lundberg skriver: ”44 arter beskrifvas 

i detta utmärkta arbete, hvari förf. äfven redogör för sin 

märkvärdiga upptäckt rörande Syngnathusarternas fortplantning”. 

Dal tillägger om den tyska upplagan att ”texten 

är här utökad och förbättrad av Ekström, illustrerad med 6 

nygraverade planscher varav 3 handkolorerade.” Gunnar 

Brusewitz har skrivit om Ekström och föreliggande arbete i 

Björnjägare och fjärilsmålare. Ekström hade mot 1820talets 

slut intresserat sig för fisket och fiskarnas biologi, vilket re

sulterade i en serie artiklar om fiskarna i Mörkö skärgård, 

som senare översattes till tyska. ”Boken illustrerades med 

ett antal planscher i svartvitt och färg, den skönaste som sig 

bör föreställande den av Ekström upptäckta underarten av 

vanliga ringbuken Liparis barbatus (Ekstr.). von Wright 

tecknade förstås.” 

102. ekström, c. u. Praktisk afhandling om lämpligaste 

sättet att fiska sill, torsk, långa, makrill, hummer 

och ostron. På kongl. maj:ts nådigste befallning 

och, genom föranstaltande af dess Wetenskapsakademi, 

författad. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 

1845. 8: o. 165, (1 blank, 1) s. & 1 utvikbar grav. 

plansch. Grått hklbd. Någon obetydlig småfläck. 


Lundberg s. 53: ”Denna af Sveriges på sin tid mest vetenskapligt 

bildade ichthyolog utgifna skrift intager ett framstående 

rum i den i allmänhet underhaltiga populära fiskliteraturen.” 

103. ekström, c. u. Strödda anteckningar om 

svenska flyttfoglarna, och i synnerhet tiden för deras 

ankomst och afflyttning i Södermanland; 

[=rubrik]. [Extrakt ur Vetenskapsakademiens 

handlingar 1827]. (Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 

1826). 8: o. s. 153–68. Brunt stänkdekorerat pappbd 

med röd titeletikett i skinn. Några svaga lagerfläckar. 


Essén s. 51. Friesen s. 16: ”Inneh. utdrag af 15 års observationer. 

Då foglarne skola företaga sin flyttning, så väljes vanligen 

motvind med ruskigt väder. Skälet härtill är, att de 

hafva lättare att flyga då fjädrarne ligga tätt intill kroppen. 

[…] Derefter förekommer åtskilligt om driffjedern till deras 

flyttning, och till slut 9 tabeller, häröfver.” Fortsättning följde 

i Vetenskapsakademiens handlingar 1827 och 1829. Ekström 

knyter an till Linnés avhandling Migrationes avium och 

grundar sig i stor utsträckning på egna observationer i 

Södermanland. I Björnjägare och fjärilsmålare berättar Gunnar 

Brusewitz bakgrundshistorien till föreliggande artikel, 

Ekströms debut som forskare. Via sin kontakt i den lärda 

världen, professor J. W. Dalman i Stockholm, förmedlades 

texten till Vetenskapsakademien som genast lät publicera 

den i sina handlingar. ”En närmare undersökning av uppgifterna 

hos Ödmann [i Calendarium faunae] och Ekström 

beträffande vissa fågelarters förekomst skulle säkert ge nya 

och intressanta aspekter ur utbredningshistorisk och djurgeografisk 

synpunkt.” 

104. ericsson, (n.). Memorial af herr öfversten och 

commendeuren Ericsson angående Mälarens flöden 

under sednaste 76 år, eller från 1774 till 1851, till 

Stockholms stads drätselcommission ingifvet 

samt på dess föranstaltande till trycket befordradt. 

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1851. 4: o. 13 s. & 1 

utvikbar litograferad plansch & 1 utvikbar litograferad 

tabell. Häftad i ljuslila tryckt omslag med 

texten: ”Om Mälarens flöden”. Reva nedtill i främre 

omslaget och det bakre lite naggat. Har varit 

vikt. Bra ex. *2000 

Akrell 1057. Bygdén s. 30. Essén s. 140. Planschen är en 

plankarta över Norrström med Helgeandsholmen. Memorialet 

diskuterar bl.a. hur Mälarens utlopp vid Stockholm 

ska kunna utvidgas. Nils Ericsson (1802–70) som adlades 

1854 och ändrade efternamnet till af Ericson, var bror till 

uppfinnaren John Ericsson och verksam som kanal och 

järnvägsbyggare. Han förnyade även Slussen i Stockholm, 

vilken stod färdig 1850. 

105. ewald, k. Natural-historia för barn af Carl 

Ewald. Öfversättning. Med 90 kolorerade djur. 

Sthlm, P. G. Berg, 1847. 16: o. (2), 166 s. & 8 kolorerade 

litograferade plr. Bra klistermarmorerat 

pappbd med lätt blekt rygg och grön titeletikett i 

skinn (Hedberg, 1963). Det tryckta omslaget medbundet 

och lätt solkigt. Några obetydliga småfläckar. 

Fint ex. med Gunnar Brusewitz exlibris. *6000 

Klingberg & Bratt 1347. Översättning av Das Wissenwürdigste 

aus der Naturgeschichte som utkom 1846. En annan svensk 

översättning utkom 1847. En av de vackra litografierna är 

signerad J. I. Lithander och tryckt hos L. W. Holm. Texternas 

omfång varierar betänkligt: hela apsläktet, inklusive 

människan, avverkas på tre sidor, medan den nästföljande 

artikeln om ”läderlappar” omfattar fem sidor! 

106. falk, h. a. Underrättelser om de i Wermeland 

bruklige björn-skall. Sthlm, A. Gadelius, 1819. 8: o. 

Front, 27 s. & 2 utvikbara grav. plr. Marmorerat 

pappbd med röd och svart titeletikett i marokäng 

(Bonniers bokbinderi). Stor inlaga som endast är 

putsad. Delvis ngt lagerfläckig. På det lite solkiga 

titelbladet avtecknar sig frontespisens björn som 

en lite gultonad skugga. Den första planschen med

en liten lagning. Med Gunnar Brusewitz namnteckning 


Schreber 85. Trycktes i 300 exemplar och var ”redan 1821 i 

bokhandeln utgången”. En andra upplaga utkom 1828 och 

en norsk översättning 1835. De graverade planscherna, signerade 

Andersson, avbildar ”drefskalls” respektive ”knäpptskalls 

utsättning och afdrifning”. Den förstnämnda förekommer 

i två versioner, detta förefaller vara den med utskjutande 

uddar i sjöarna. Den tredje planschen, hämtad ur 

Svensk zoologie och avbildande en björn, är här bunden som 

frontespis. Den åtföljde endast en del av denna upplaga. 

Gunnar Brusewitz ägnar den värmländske björnjägaren och 

jägmästare Herman Falk (1785–1865) ett kapitel i Björnjägare 

och fjärilsmålare. Där liknar Brusewitz Underrättelser vid 

en kärv och kortfattad soldatinstruktion, uppställd som den 

är i paragrafer: ”Det för oss intressantaste är otvivelaktigt 

sista avsnittet som berör björnens naturalhistoria. Om detta 

visste Falk att ge besked och det skulle visa sig att hans 

unika erfarenhet och kunnande om detta djur var till stor 

glädje för lärda zoologer som professor Sven Nilsson – vilken 

f.ö. någon gång hörde till deltagarna i de berömda skallen. 

Den väldige jägaren Herman Falk var åtminstone när 

det gällde detta djur i hög grad också en insiktsfull naturforskare.” 

Kopparsticken i boken har Brusewitz i Pärtkorgens 

hemlighet utnämnt till några av den svenska jaktlitteraturens 

pärlor. 

107. falk, h. a. Underrättelser om björnskall. 

Andra upplagan. Sthlm, H. A. Nordström, 1828. 

8: o. Grav. titelblad, 32 s. & 2 utvikbara grav. plr. + 

greiff, j. l. von. Anteckningar angående jagt och 

djurfångst i Swerige. Andra upplagan, tilökt med ett 

bihang: om jagt och djurfångst i allmänhet; samt 

med ett register. Sthlm, H. A. Nordström, 1828. 

8: o. (2), 126 s. & 1 utvikbar grav. plansch med 2 

figurer. + (leionflycht, a. a.) Afhandling om sättet 

att med gropar och saxar fånga rofdjur. Andra 

upplagan. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1839. 

8: o. 23 s. + westbaum, w. Förslag till rofdjurs jagt 

och fångande. Med fyra grav. tabeller. Sthlm, H. A. 

Nordström, 1829. 8: o. 22, (1) s. & 1 utvikbar grav. 

plansch med 4 figurer. + hamnström, b. g. Nya 

sätt att på jagtplats, i förening med warghag, fånga 

och skjuta wargar. Med trenne grav. tabeller. Sthlm, 

H. A. Nordström, 1829. 8: o. 26, (1) s. & 1 utvikbar 

grav. plansch med 3 figurer. + holmers, g. Anteckningar 

om sättet att skjuta och fånga skälar uti 

norra skärgården af Stockholms län. Sthlm, H. A. 

Nordström, 1828. 8: o. 16 s. + åkerrén, o. Om 

gevär och om skjutkonsten. Sthlm, H. A. Nordström, 

1812. 8: o. 52 s. Samtida ngt nött hfrbd med sparsamt 

guldornerad och blindpressad rygg samt 

grön titeletikett i glättad papp. En del tillskrifter 

och namnteckningar på främre pärmens insida 

och försättsbladet. Inlagan med några få småfläckar. 

En av planscherna till Falks arbete med liten 

lagning i marginalen. En plansch i ”Nya sätt” med 

fint gjord lagning. På insidan av frampärmen är 

fäst en fin samtida tobaksetikett för märket ”Jägaren” 

med jaktmotiv. Trevligt samlingsband med 

Gunnar Brusewitz namnteckning och exlibris. 

Greiffs arbete saknar en plansch. *15000 

Schreber 86, 137, 226, 408, 151, 169 respektive 420. Denna 

andra upplaga av Underrättelser om björnskall, som Schreber 

kallar ”ej så sällsynt som 1:a uppl., men ej vanlig”, är en 

omarbetning av första upplagan som utkom 1819 under något 

avvikande titel. På det graverade titelbladet avbildas en 

björn och boken innehåller även en hel del zoologiska uppgifter. 

Första upplagan av Anteckningar angående jagt och 

djurfångst utkom 1821. Schreber kallar denna andra upplaga 

”ej så sällsynt som första upplagan, men avsevärt värdefullare 

[…] ett av den svenska jaktvetenskapens förnämsta arbeten”. 

Första upplagan av Sättet att med gropar och saxar 

fånga rofdjur utkom 1826, tredje 1840. Anders August Leijonflycht 

(1798–1850) utgav även ett Swenskt handlexikon för 

jägare 1827. Wilhelm Westbaum (1783–1831) var överjägmästare. 

Den sista opaginerade sidan i hans Förslag till rofdjurs 

jagt och fångande innehåller reklam för annan jakt och 

vapenlitteratur. Det gör även det avslutande opaginerade 

bladet av Bengt Gustaf Hamnströms Fånga och skjuta wargar. 

Författaren (1774–1855) var hovjägmästare. Schreber 

skriver: ”Den värdefulla broschyren är ej vanlig”. Samma 

omdöme lämnar Schreber om Gustaf Holmers (1773–1858) 

Sättet att skjuta och fånga skälar. Gunnar Brusewitz har skrivit 

om Westbaums Förslag till rofdjurs jagt i Pärtkorgens hemlighet, 

där även skriftens plansch återges på s. 203. Av tobaksetiketten 

”Jägaren” framgår att innehållet ”tillwärkas 

hos Cantzler & c:e”.

108. Farfars nöjsamma och lärorika berättelser ur 

natural-historien. I tre aftnar. (Med plancher.) 

Sthlm, B. M. Bredberg, 1837. 12: o. (2), 151 s. & 4 

litograferade plr. Marmorerat pappbd med grön 

titeletikett i skinn på frampärmen (Nordiska bokhandeln). 

Det ngt solkiga tryckta gula omslaget 

medbundet och med ett litet hål i främre omslag. 

Den stora inlagan endast putsad. Några småfläckar 

och ett fåtal blad med fuktrand i marginalen. 

Med Albert Lindströms stämpel och kladdiga 

namnteckning på titelblad och främre omslag 


Klingberg 1837:8. Inledningsvis uppbyggd som lärorika samtal 

med frågor och svar mellan en farfader och barnbarnen 

108. 

Emilia, Gustaf och Otto. Sedan övergår texten till en mer 

konventionell beskrivning av olika djurarter. Flera av illustrationerna 

är kopierade efter Nilssons Illuminerade figurer. 

109. fegræus, j. e. Samlaren eller anteckningar 

och rön uti landthushållning, inre hushållning, trädgårdsskötsel, 

huskurer m.m. jemte underrättelser 

och anekdoter om jagt och djurfångst. Sundsvall, 

E. A. Hollner & comp., 1862. 8: o. (8), 179 s. Med 

illustrationer i texten på s. 110 och 150. Stänkdekorerat 

pappbd med svart och röd titeletikett i 

skinn. Det bruna tryckta omslaget medbundet. 

Någon enstaka småfläck. Fint ex. med Gunnar 


Schreber 87. I avdelningen om jakt beskriver bergsfogden 

och jägaren Johan Erik Fegræus (1789–1866) bl.a. en korsning 

mellan katt och mård som han sett i Karlskoga. 

110. flensburg, o. Jemförande framställning af 

skelettet hos ladusvalan, hussvalan, tornsvalan, nattskärran 

och göken. A.a. Lund, H. Ohlssons boktryckeri, 

1868. 8: o. 32 s. & 3 litograferade plr. Häftad i 

samtida glättad blå ryggremsa. Ryggen med några 

små revor. Med några småfläckar på titelbladet 

och genomgående med en fuktrand nedtill. *450 

Josephson s. 67. Planscherna signerade A. Hj. Lindqvist och 

tryckta av B. Cronholm i Malmö. 

111. florian, (j. p. c. de). Fabler af Florian med 

flyttbara, colorerade och utklippta figurer. Öfversättning 

af J. M. Stjernstolpe. Sthlm, C. Deleen, 

1824. Tvär4: o. Front, (4), 24 s. Häftad. Delvis lös 

i häftningen. Svag fuktrand i yttermarginalen på s. 

7–24. Frontespisen lätt bruntonad och titelbladet 

lätt solkigt. Frontespisen med reva från innermarginalen 

och in i motivet. *1500 

Klingberg 1824:4. Till häftet hörde även ett antal handkolorerade 

figurer och en tryckt bakgrundsfond vilka tillsammans 

var tänkta att åskådliggöra fablernas innehåll. Dessa 

såldes eventuellt separat och saknas här. 1825 gav Deleen ut 

ytterligare en samling fabler av Florian med likalydande titel 

och med nya figurer och bakgrundsfond. Bland de på 

vers skrivna fablerna i föreliggande häfte märks bl.a. ”Den 

behagsjuka Clara och biet”, ”Hämplingen och korpen”, 

”Den hvita elefanten” och ”Katten och spegeln”.

113.

112. forsyth, m. w. Beskrifning om vinrankors 

beskärande efter sjelfva naturens anvisning jämte 

ett nytt sätt att updraga deras grenar påfunnit af 

engelsmanen herr M. W. Forsyth. Utgifven af 

Elsa Beata Wrede. Uppsala, J. F. Edman, 1806. 

12: o. 24 s. & 1 utvikbar grav. plansch. Häftad i ngt 

nött samtida gråpappersomslag. En liten pappersförlust 

i yttermarginalen på näst sista bladet. Bra 

ex. med Eric Posses delvis beskurna namnteckning. 

*4000 

Hebbe 1702. Leijonhufvud & Brithelli s. 183. Planschen, 

som föreställer vinrankor, är signerad L. E. Götlin. William 

Forsyth (1737–1804) var ”förste trädgårdsmästare vid kongl. 

lustslottet Kensington i England”. Forsythia är uppkallad till 

hans ära. Grevinnan Elsa Beata Wrede (1734–1819), som 

bl.a. brevväxlade med Linné, hade 1803 givit ut Bref till 

Eglé, om sättet att med minsta kostnad plantera vinrankor, i 

Sverige. Titelbladet och planschen återfinns avbildade på s. 

299 i Gunnar Brusewitz Pärtkorgens hemlighet. 

113. fournier, o. De historiska djuren. Med illustrationer 

af Victor Adam. Öfversättning. Sthlm, 

P. G. Berg, 1853. 8: o. Litograferat titelblad, (2), 

238 s. & 17 litograferade plr. Renoverat nött samtida 

hfrbd med guldornerad rygg. Nya för och 

eftersättsblad. Några få fläckar, t.ex. på s. 95–96 

och reva nedtill i en plansch. Vid inbindningen har 

s. 201–08 blivit omkastade. Med Gunnar Brusewitz 


Illustrationerna signerade ”A. Hårdh lith.” och ”Tr. hos 

Salmson”. Innehåller texter om Caesars elefant, Kleopatras 

orm, Meckas kameler, Alexander den stores häst, lord 

Byrons hund, kardinal Richelieus katter och råttorna i Bastiljen 

m.m. 

114. franzén, f. m. Skaldestycken. Ny upplaga. 

I–VII. Örebro, N. M. Lindh, 1824–61. 8: o. Front, 

(8), 381, (1) s. + front, (4), 436 s. + front, (4), 569, 

(1) s. + front, (6), 432 s. + front, (6), 338, (1) s. + 

front, (4), 363 s. + front, lv, (1 blank), 295 s. Sju lätt 

nötta samtida ljusbruna hfrbd med guldornerade 

och blinddekorerade ryggar med mörkblå titeletiketter. 

Stänkta snitt. Ryggarna med några små 

fläckar. Obetydligt lager och småfläckig, del V–VI 

aningen mer. Svag fuktrand på s. 49–64 och fuktfläck 

nedtill på s. 107 i del I. Lagning i texten på s. 

61–62 i del II och på s. 31–32 samt i marginalen på 

s. 115–16 och 569 i del III. Lagad reva i texten på 

s. 199 och 207 samt i marginalen på s. 255 i del IV. 

Svag fuktrand upptill på frontespisen till del III. 

Bruntonad rand i yttermarginalen på s. 21–23 i del 

VII. Fin svit ur Bengt Bernströms bibliotek och 


Allt som utkom. Första upplagan utkom i ett band 1810, 

detta är en väsentligt omarbetad andra upplaga som efterhand 

utvidgades med nya delar, varav de två sista utkom 

postumt. Tre av frontespiserna är tecknade av Franzéns 

svärson Anders Abraham Grafström (1790–1870), som var 

verksam som präst, vetenskapsman och skald. Denne har 

även skrivit biografin över Franzén i den avslutande delen. 

115. [Franzén] Minnesfest öfver F. M. Franzén firad 

af Litteratursällskapet i Stockholm den 28 november 

1847. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1847. 

8: o. 38 s. Tagen ur band och loss i häftningen. 

Någon enstaka samtida bläcknotering. Titelbladet 

obetydligt solkigt i marginalen. *500 

Redigerades av P. E. Svedbom. Innehåller ett minnestal av 

G. H. Mellin och dikter av F. M. Franzén, G. Silfverstolpe 

och H. W. Bredberg. 

116. [Fries] [Extrakt ur Almanach för året efter frälsarens 

Christi födelse, 1835. Sthlm, P. A. Norstedt & 

söner, (1834).] 16: o. (8) s. Extrakt häftat i gammal 

tid med snöre i innermarginalen och försedd med 

den handskrivna titeln: ”Jagt. 1835”. Några anteckningar 

på ett medhäftat inledande blad. *300 

Klemming & Eneström II, s. 18. Schreber 94: ”Den lilla uppsatsen 

är förträfflig”. Innehåller de anonymt skrivna artiklarna 

”Om de fördelar, landtmannen kan wänta sig af en 

wårdad jagt, huru en sådan tillwägabringas och hwad lagarne 

i detta afseende föreskrifwa” av B. F. Fries och ”Om 

bewarandet af lemningar från forntiden” av J. G. Liljegren. 

Extraktet är hämtat ur antingen Stockholms eller Göteborgsupplagan 

av 1835 års almanacka. Anteckningarna rör 

mathållningen ”för en rapphönshund, som höll på att dresseras”.

117. fries, e. Botaniska utflygter. En samling af 

strödda tillfällighetsskrifter. I–III. Sthlm, Z. 

Hæggström och I. Hæggström, 1853 respektive 

1852–64. 8: o. (4), 390, (2) + (8), 344 + vi, (1, 1 

blank), 448 s. Del I–II bundna i ett samtida svart 

ganska nött hfrbd med guldornerad rygg och blåsprängda 

snitt. Del III bundet i ett nytt svart halvmarokängbd 

i snarlikt utförande med gulsprängda 

snitt. Det tryckta gula främre omslaget till del III 

återfinns uppfodrat och medbundet samt med liten 

lagning. Försättsbladet saknas i det första bandet. 

Del I–II delvis ngt fläckiga. Med H. A. Euréns 

namnteckning i del III och Gunnar Brusewitz exlibris. 

*900 

Krok 154. Första delen i andra översedda och tillökta upplagan 

från 1853. Den första utkom 1843. Innehåller föredrag 

och texter som ”Äro naturvetenskaperna något bildningsmedel?”, 

”Växternas fädernesland”, ”Våren”, ”Bidrag till 

skandinaviska vegetationens historia efter rullstensperioden”, 

”Om växternes svenska namn”, ”Carl von Linnés anteckningar 

öfver Nemesis Divina”, ”Öfversigt af växtkännedomens 

framsteg i Sverige” och ”Svamparnas calendarium”. 

118. fries, e. Sveriges ätliga och giftiga svampar 

tecknade efter naturen […] utgifna af kongl. Vetenskapsakademien. 

(Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 

1860–66). Folio. Extra litograferat titelblad, (2), 15, 

(1 blank), 15–53, (1 blank), 1–2 s. & 94 färglitograferade 

plr. Fint men ngt nött samtida hfrbd med 

upphöjda bind och blinddekorerad och guldornerad 

rygg. Stänkta snitt. Ett nedre hörn av försättsbladet 

avrivet. Titelbladet hårt beskuret med förlust 

av impressum och marginaler. Det extra litograferade 

titelbladet bundet före planscherna. 

Några planscherna lagerfläckiga. Med Gunnar 


Krok 129. Blomqvist s. 113. Bladet s. 15–16 är en kancellans. 

I detta exemplar är båda varianterna av plansch x medbundna. 

Utkom i tio häften till vilka Peter Åkerlund (1835– 

71) gjorde de fina illustrationerna, som litograferades av A. 

J. Salmson. Elias Fries (1794–1878) var förutom professor i 

botanik vid Uppsala universitet även prefekt över Uppsala 

botaniska trädgård och museum. Hans viktigaste insatser 

var inom mykologin där han spelade en central roll även 

internationellt. Detta är ett av de charmigaste av 1800talets 

svenska vetenskapliga planschverk. 

119. fries, e. [preses] & hultman, h. g. [respondent]. 

Skandinaviska natur-myther jemnförda med 

grekernas. A.a. Uppsala, Wahlström & Låstbom, 

(1842). 8: o. (4), 15 s. Häftad. Med svag fuktrand 

i övre hörnet. Titelbladet avrivet i nedre marginalen. 

*500 

Marklin 64. Fiske I:262. Avhandlingen hänvisar bl.a. till Linnés 

gotländska resa för uppgifter om såväl tomtegubbar 

som ”skogssnufvor”. 

120. fries, e. [preses] & molin, k. f. & groth, 

l. m. [respondenter]. Våren. En botanisk betraktelse. 

A.a. I–II. Uppsala, Leffler och Sebell, 1842. 

8: o. 16 + (2), 17–32 s. Två häften. Del II oskuren. 

Del I på bättre papper och med fuktrand i nedre 

hörnet samt ngt lagerfläckig sista sida, del II med 

liten reva i ryggen och ngt lagerfläckig. *675 

Marklin 62–63. Krok 152 b. Allt som utkom, texten avbryts 

mitt i en mening. Skrevs ursprungligen för Botaniska notiser 

1839, men omarbetades här. Fullständig trycktes den i första 

delen av Botaniska utflygter. ”Ännu hvarje vår uppföres 

tredje skapelsedagens stora drama, då ’jorden först bar gräs 

och örter’, och detta sant poetiska skådespel, lifvets pånyttfödelse, 

är hela naturens gladaste fest.” 

121. fries, e. [preses] & molin, k. f. & groth, 

l. m. [respondenter]. Våren. En botanisk betraktelse. 

A.a. I–II. Uppsala, Leffler och Sebell, 1842. 

8: o. 16 + (2), 17–32 s. Två oskurna häften. Loss i 

häftningen. Några lager och småfläckar. Titelbladet 

till del I med två revor i texten. Del II med 

fuktrand och reva i sista bladet. *400 

Marklin 62–63. Krok 152 b. Allt som utkom, texten avbryts 

mitt i en mening. 

122. fries, t. m. & nyström, c. Svenska polarexpeditionen 

år 1868 med kronoångfartyget Sofia. 

Reseskizzer. Med träsnitt, färgtryck samt en karta. 

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1869. 8: o. Front, 

(8), 231 s. & 3 litografier i färg & 1 karta. Med 

några illustrationer i texten. Ganska nött grönt 

dekorerat oklbd, etikettsignerat P. Herzog, Stockholm. 

Bokblocket loss från pärmarna. Några fläckar, 

t.ex. i innermarginalen på s. 23–28 och i hörnet

118.

på en av planscherna. Planscherna har färgat av 

sig mot motstående textsidor. Med bokhandelsetikett 

från E. T. Bergegren på Drottninggatan 28 

i Stockholm. Med Axel Selenius och Gunnar Brusewitz 

namnteckningar samt den sistnämndes 


Hulth 20. Schiötz 346. Skildrar den svenska expeditionen 

under A. E. Nordenskiölds ledning till Spetsbergen och polarområdet 

1868. Fries medföljde som expeditionens botaniker 

och Nyström som dess läkare, i övrigt deltog bl.a. 

zoologerna A. E. Holmgren, A. J. Malmgren och F. A. Smitt. 

Författarna skriver i sitt förord: ”Hvad jagtäfventyren beträffar, 

utgjorde dessa, såsom de förnämsta avbrotten i den 

sträfsamma verksamheten, ett så ständigt återkommande 

thema i vårt Spetsbergslif, att de af detta skäl helt naturligt 

komma att i skildringen spela en framstående rol.” Gunnar 

Brusewitz medverkade själv i den svenska polarexpeditionen 

Ymer80, en resa han skrivit om i Arktisk sommar. Där 

skriver han om sitt avsked från expeditionen och återkomst 

till civilisationen: ”Det verkade nästan komiskt att fjällbjörkar 

och buskar som växte längs stränderna vid Fugloysund 

skulle göra ett så starkt intryck efter den korta tiden i Ishavet, 

men så var det i alla fall. För att inte tala om de första 

bondgårdarna och bilarna som rörde sig längs kustvägarna. 

Kontakten med civilisationen. Verkliga känslor som sällan 

framhävs i de frostiga ishavsskildringarna. Därför gladde 

det mig när jag fann dem i Th M Fries och C Nyströms lätt 

studentikosa reseskisser från svenska polarexpeditionen 

1868, med Nordenskiöld och von Otter som ledare. När 

man efter tre månaders färd kring Svalbard kom tillbaka till 

Tromsö så framtonas bilden av återvändande långfärdsvikingar: 

’I staden fanns så mycket för oss att skåda; en hade 

sett ett träd, en annan hört en hund skälla, en tredje hade 

mött ett verkligt lefvande fruntimmer, och vid återkomsten 

till fartyget meddelade man hvarandra till ömsesidig tillfredsställelse 

dessa märkvärdiga iakttagelser.’ Så är det att 

återvända från livet i Arktis.” 

123. fryklund. m. Kort anwisning att odla alla 

wåra wanligaste insjöfiskar. Efter norska fiskeriföreståndaren 

Hetting m.fl. författare, jemte egen erfarenhet, 

utgifwen. Med en plansch. Örebro, N. M. 

Lindh, 1868. 8: o. 36 s. & 1 utvikbar litograferad 

plansch. Häftad och oskuren i tryckt grönt omslag. 

Planschen med några små lagerfläckar. Bra 

ex. *1200 

Författaren var enligt titelbladet ”fiskodlare, f.d. elev vid Statens 

fiskodlingsskola”. 

124. funck, c. o. Stockholm och dess omgifning 

med hans maj.t konungens allernådigste tillstånd 

upprättad, graverad i sten och utgifven. 1846. 

Sthlm, Generalstabens lithografiska inrättning, 

(1846). 78,5 x 72 cm. Stor litograferad karta med 

handkolorerade detaljer. Uppdelad i tolv sektioner 

och uppfodrad på väv. Vikt. Med några fukt och 

småfläckar samt lagade revor. *2000 

Akrell 1841. Bygdén s. 107. Nya upplagor utkom 1852 och 

1879. I skala 1:40000. 

125. funck, c. o. Karta öfver Stockholms omgifningar. 

1852. Efter det med hans maj.t konungens 

allernådigste tillstånd, i 40,0000deliga skalan, 

upprättade original. Sthlm, Lith. inst af J. F. Meyer, 

(1852). 41 x 30 cm. Litograferad karta i färg. Uppdelad 

i nio sektioner och uppfodrad på väv samt 

ihopvikt i ett ngt nött samtida rött hfrbd med 

mönsterpressade röda pärmar med titeltryck i 

guld på den främre. Ryggen blekt och med revor 

upp och nedtill. Liten fläck på främre pärmen. 

Knytband saknas. Kartan som varit fastklistrad 

mot bakre pärmen är nu loss. Kartbladet lätt gultonat 

och med några småfläckar. Med Gunnar 


Jfr Akrell 1841 och Bygdén s. 107 för 1846 års upplaga, efter 

vilken denna är en förminskad version. En förbättrad utgåva 

utkom 1879. I skala 1:100000. 

126. funke, (c. p.) & lippold, (g. h. c.). Naturalhistoria, 

hämtad ur Funkes och Lippolds skrifter. 

Öfversättning. Med 174 illuminerade figurer efter 

Bertuch. I–II. Örebro, N. M. Lindh, (1807–12). 

Stor 4: o. Front, (4), xxviii, 18, 1–8, 19–26, 1–4, 

27–46, 9–16, 1–10, 1–4, 11–26, 1–20, 17–26, 47–68, 

1–6, 69–72, 1–12, 7–10, 73–92, 13–20, 5–12, 93– 

108, 27–34, 5–14, 13–22, 109–20, 35–44, 15–20, 

27–34 s. & 40 handkolorerade grav. plr + (4), 96, 

121–30, 45–50, 23–32, 131–36, 51–54, 21–26, 33– 

48, 137–42, 55–78, 27–32, 143–74, 11–24, 49–52, 

175–78, 35–40, 53–66, 179–88, 33–36, 25–26, 67– 

68, 189–200, 79–96, 37–40, 201–16, 41–50, 69–76 

s. & 40 handkolorerade grav. plr. Två hfrbd från

mitten av 1800talet med nötta, renoverade ryggar. 

Grönstänkta snitt. Med senare för och eftersättsblad. 

Enstaka lager och småfläckar. En del 

planscher ngt bruntonade. Frontespisen ngt lagerfläckig. 

Två plr i del II med lagade revor, reva i 

texten i ett blad i del II. Med J. N. Tramérs namnteckning 

och Alfred Rylanders stpl samt Gunnar 


Översättning av Carl Iser. Titelbladen anger tryckåren 

1809–10, men arbetet utgavs i 16 häften 1807–12. Det titelblad 

till första bandet som trycktes 1807 tillsammans med 

en tvåsidig ”Underrättelse” saknas som vanligt. Funkes rikt 

illustrerade naturalhistoria innehåller beskrivningar av 

främst djur men även delar av växtriket. Björn Dal skriver: 

”När Iser i januari 1807 kom till Örebro, hade han med sig 

flera manuskript och förlagsidéer. En var att ur Bertuchs 

Bilderbuch bryta ut valda delar och publicera dessa som 

självständiga arbeten. Lindh nappade på idén och så utgavs 

’Folkslagens historia’, med bilder kopierade efter Bertuch, 

och ’Naturalhistoria. Öfversättning med tilläggningar af 

Carl Iser. Med illuminerade figurer’. För det senare arbetet 

valde Iser ut 180 representativa planscher ur Bertuchs arbete, 

som vid denna tid hunnit omfatta 450 planscher. Från 

förläggaren i Weimar köptes planscherna okolorerade, i 

Örebro kolorerades de sedan af mamsell Molin och Iser 

själv, från 1809 av mamsell Winberg och Lindhs dotter Maria 

Schalander. Isers ’Naturalhistoria’ fortsattes av Lindh 

efter Isers död [1809] och avslutades med häfte 16 1812. 

Arbetet fördelades i två volymer som vardera omfattar 8 

häften. Ett nytt titelblad till första bandet ersatte det som 

följt med första häftet, och nu nämns inte Isers namn […]. 

Avsett för en bred publik, är verkets bilder och texter delvis 

rätt kuriösa. Koloreringen är förhållandevis bra, men tyvärr 

trycktes planscherna på ett papper som med tiden lätt blivit 

bruntonat. Brukspatron Lindh tryckte också några få exemplar 

på tjockt fint velinpapper. En ny upplaga i mindre format, 

ett sammandrag med 13 handkolorerade planscher 

trycktes i Norrköping 1842.” 

127. Förfädernas almanach, den fornåldrige runestaf. 

En nyttig och nöjsam läsning för swenska allmogen 

och öfrige medborgare, hwilken på ett lätt 

sätt, i det wigtigaste, är en almanach för många år 

in i framtiden samt dessutom genom korta sägner 

och 197 bilder för många af årets dagar och tider, 

antyder wissa sysslor, upphofwen till forntidens 

och den närwarandes helge och namnsdagar, 

månadernes och weckodagarnes namn från det 

gamla nordiska året, runorna, med mera annat; af 

oss att wörda och med förstånd efterfölja. Kalmar, 

O. Westin, 1663 [sic! säkerligen 1863]. 4: o. (16) s. 

Med illustrationer i texten. Häftad. Ngt loss i häftningen 

och inlagan genomgående ganska solkig 

och nött. *1750 

I 1961 års Meddelanden från Kalmar läns fornminnesförening 

tecknar Sam Owen Jansson bakgrunden till Förfädernas almanach 

och kalendariets historia i Sverige. Dessa evighetskalendrar 

skars ursprungligen i trä och med runor men då 

kunskapen om runorna bland allmogen var i avtagande gav 

Abraham Sahlstedt 1776 ut en ”försvenskad” version av 

runstaven där runorna ersatts med bokstäver. Jansson antar 

att det var J. G. Liljegren som ytterligare bearbetade kalendern 

så som den återfinns på ett ettbladstryck tryckt av L. J. 

Hierta 1841. Detta kistebrev bearbetades obetydligt och 

trycktes om av Otto Westin, som var verksam som boktryckare 

i Kalmar 1856–69. I skriften beskrivs runstaven, 

”denna minneswård af det nordiska snillet”, och redogörs 

för dess användande fram till år 2100. Jansson skriver: ”Vid 

första anblicken ser det ut, som Westin fått övertaga träsnittsklichéerna 

till märkesdagarna av Lars Johan Hjerta, 

men detta är icke fallet. Broschyren, som bär det felaktiga 

tryckåret 1663, är nu sällsynt och saknas i de stora offentliga 

bibliotekens samlingar. Endast Linköpings stifts och landsbibliotek 

äger den.” 

128. Första majboken för Finlands majföreningar 

1874. Helsingfors, Hufvudstadsbladets tryckeri, 

1874. 8: o. 28, (1, 1 blank, 2) s. & 1 utvikbar färgplansch. 

Med illustrationer i texten. Häftad i grått 

tryckt omslag. Reva nederst i ryggen. Prisangivelsen 

på bakre omslag överklistrad och rättad. Fint 

ex. *1500 

Borgström s. 75 för ”En ung jägares historia”. Redigerad av 

Z. Topelius och R. Hertzberg. Planschen avbildar rödstjärtar, 

talgoxar och svartmesar, vilka också beskrivs i separata 

uppsatser i texten. Därutöver ingår bl.a. en text om fågelbon, 

”En ung jägares historia” (av Carl Elfbrant) och dikten 

”Till den första bofinken”. Inledningsvis redovisas en programförklaring 

för Majföreningen: ”Hvarför är Majföreningen 

närmast stiftad, för att beskydda de små fåglarna? 

För att de små fåglarna äro så värnlösa, så oskyldiga, så 

glada, så vackra, så nyttiga för menniskorna och alltid ha 

varit goda barns förtroliga vänner. Men de små fåglarna 

skola tillika påminna oss om godhet och kärlek mot alla 

lefvande varelser, – menniskor och djur, ja ända till markens 

blomster och skogens träd. Ty äro vi gode mot en, måste vi 

ju vara gode mot alla. Eller huru skulle godhet och grymhet

126. 

kunna trifvas tillhopa i samma hjerta? Huru skulle vi kunna 

rätt älska en menniska, om vi äro hårde mot djuren? Mången 

har börjat med att pina värnlösa djur och slutat med att 

misshandla oskyldiga menniskor.” 

129. genlis, (s. f. d.) de. Handbok för resande, 

eller Manuel du voyageur, contenant les expressions 

les plus usitées en voyage, et dans les différentes 

circonstances de la vie, par madame de 

Genlis; en quatre langues, française, suédoise, anglaise 

et allemande. Suivi d’un guide du voyageur 

en Suède de toutes les frontières jusqu’à la capitale, 

rédigé par l’éditeur. Seconde édition, revue et 

corrigée. Sthlm, H. A. Nordström, 1818. 8: o. (8), 

335, (1) s. Samtida trevligt men ngt nött hfrbd med 

sparsamt guldornerad rygg och röd titeletikett i 

glättad papp. Någon enstaka småfläck. Detta ex. 

saknar supplementet med vägvisaren över Sverige 

som upptar s. 337–68. *350 

Första svenska upplagan av Handbok för resande utkom 

1807. Översättningen är utförd av D. Krutmejer och boken 

är försedd med ett företal av F. D. D. Ulrich. Stéphanie Félicité 

de Genlis (1746–1830) var privatlärare till hertigen av 

Chartres barn och författade en rad pedagogiska arbeten. 

Hon försvarade bl.a. katolicismen mot upplysningsfilosofernas 

angrepp, men var även verksam som författare av romaner, 

teaterpjäser och resehandböcker. Efter sin makes avrättning 

gick hon i landsflykt 1793–1802, men återvände till 

Frankrike och inledde sin mest produktiva period som författare. 

Ett stort antal av hennes verk översattes tidigt till 

svenska. 

130. gosselman, c. a. Besök på Ertholmarne, i 

november 1842. Sthlm, P. A. Norstedt et söner, 

1842. 8: o. 60 s. Enkelt brunt hklbd från 1800talets 

slut med handskriven pappersetikett på frampärmen. 

Första och sista bladet lätt bruntonade. Från 

Trolleholm med Carl TrolleBondes exlibris och 

monogramstpl. *1200 

Ögruppen Ertholmarna norr om Bornholm tillhör i dag 

Danmark och består i huvudsak av Christiansö, Frederiksö 

och Gräsholm. Carl August Gosselman (1799–1843) var vid 

denna tid kaptenlöjtnant ombord på postångfartyget 

Svenska lejonet. Gunnar Brusewitz har markerat följande 

passage: ”Ett seglande fartyg och en ångbåt kunna till sina 

rörelser under storm liknas det förra vid en i luften på sina 

vingar sväfvande dufva, och den andre vid en på land med 

sina platta fötter haltande anka.” 

131. (granberg, p. a.) Svenska djurens historia, 

med figurer, skurne i träd. Sthlm, Elméns & Granbergs 

tryckeri, 1817. 8: o. (4), 132 s. Fint stänkdekorerat 


(Bonniers bokbinderi). Ryggen lätt gulnad. Endast 

putsad inlaga med enstaka lager och småfläckar. 

Liten bläckfläck i texten på s. 24. Lagad reva upptill 

på titelbladets baksida och på s. 4. Nött och 

solkigt tryckt främre och bakre pappomslag från 

annat ex. löst bifogat. Bra ex. med Gunnar Brusewitz 


Müntzing I:69 för andra upplagan som utkom 1839 under 

titeln Swenska djuren. Det finns exemplar med en extra 

plansch vid s. 127. En variant existerar tryckt på bättre papper 

och med förkortat förord. Svenska djurens historia var en 

av de första svenska böckerna som illustrerades med trägra

132. 

vyrer, vilka skars med Thomas Bewicks zoologiska arbeten 

som förlaga. Författaren påstår sig i förordet ha utfört arbetet 

själv, vilket Björn Dal betvivlar då han saknade vänster 

underarm och bar protes. 

132. (granberg, p. a.) Svenska djurens historia, 

med figurer, skurne i träd. Sthlm, Elméns & Granbergs 

tryckeri, 1817. 8: o. (3, 1 blank), 132 s. Elegant 

lackat grönt hfrbd med upphöjda bind, guldornerad 

rygg och tegelröd titeletikett samt stänkta 

snitt (Hedberg, 1927). Praktexemplar tryckt på 

bättre papper. Ur Bengt Bernströms bibliotek och 

med Gunnar Brusewitz namnteckning och exlibris. 

*17500 

Müntzing I:69 för andra upplagan som utkom 1839 under 

titeln Swenska djuren. Det finns exemplar med en extra 

plansch vid s. 127. Föreliggande exemplar är en variant 

tryckt på fint velinpapper och saknar den urskuldande texten 

i förordet om den dåliga papperskvaliteten. Enligt Dal 

trycktes bara ”tio eller tolv exemplar” på detta papper. 

133. 

133. (granberg, p. a.) Swenska djuren. Med 32 

figurer, skurna i träd. Ett sällskap till almanachan. 

Sthlm, L. J. Hjerta, 1839. 12: o. (4), vi, 282 s. Med 

illustrationer i texten. Samtida ganska nött hfrbd 

med blindpressad och guldornerad ryggdekor 

samt stänkta snitt. Guldorneringen har helt oxiderat. 

En del småfläckar, och från s. 135 delvis och 

på slutet helt bruntonad av en eskalerande fettfläck. 

*750 

Müntzing I:69: ”Innehåller spridda uppgifter om jakt och 

djurfångst.” Denna andra upplaga är tryckt i samma format 

som den vanliga almanackan och är ”betydligt utwidgad 

och med flere figurer”. Första upplagan utkom 1817. Förutom 

beskrivningar av ett antal djur övergår t.ex. artikeln om 

renen i en berättelse om samerna och deras levnadsförhållanden. 

134. gravallius, (d.) e. Afskrift. Till Grimstens 

vällofl. häradsrätt! Ödmjukt förklaringsmemorial. 

[=rubrik]. Sthlm, J. Hörberg, 1831. 8: o. (2) s. Bra 

ex. *2500 

Müntzing II:69. Satiriskt författat memorial i vilket Gravallius 

försvarar sig mot anklagelsen att olovligen ha fällt en 

älg på Grimstens härads allmänning i Närke. Gravallius 

påpekar bl.a. att han sedan tio år tillbaka inte äger något 

vapen och att han under den tiden endast fällt två högdjur, 

”jag menar ikorrar, hvilka jag kallar högdjur, emedan de 

mäst alltid sätta nosen högt i vädret.” Daniel Ehrenfried 

Gravallius (1777–1849) prästvigdes 1803 och deltog som 

bataljonspredikant i fälttågen 1809 och 1813–14. Han verkade 

vid sidan av sin prästgärning som satirisk poet och 

teologisk skriftställare under nära 50 år. Gravallius debuterade 

1802 med Promenad-läsning och erhöll samma år 

”mention” av Svenska akademien för sitt skaldestycke ”Religionen”. 

135. greiff, j. l. von. Anteckningar angående jagt 

och djurfångst uti Swerige. Sthlm, H. A. Nordström, 

1821. 8: o. 56 s. & 2 utvikbara grav. plr med 4 figurer. 

Häftad och oskuren i senare marmorerat omslag. 

Främre omslag delvis loss. Texten delvis ganska 

lagerfläckig och inledningsvis med en svag 

fuktfläck upptill. Lagad reva i inre marginalen på 

s. 49. Med Gunnar Brusewitz namnteckning och 

exlibris. *3500

Schreber 136: ”sällsynt”. En utökad andra upplaga utkom 

1828. Förutom diverse jaktmetoder, i synnerhet för varg, 

meddelas i noter flera jakter som Greiff själv upplevt eller 

fått sig berättade. Hovjägmästaren Greiff (1757–1828) ställer 

sig avvisande till användandet av förgiftat luder då han 

”werkeligen afskyr hela den inrättningen” och dessutom 

anser den farlig för tamboskapen. På s. 53–56 återfinns ”Något 

om hundars sjukdomar”. På en separat lapp har Brusewitz 

noterat litteraturhänvisningar om Greiff och dennes 

rapphönshund Caresse, ”med mer förstånd än mången 

människa”. 

136. greiff, j. l. von. Anteckningar angående jagt 

och djurfångst i Swerige. Andra upplagan, tilökt 

med ett bihang: om jagt och djurfångst i allmänhet; 

samt med ett register. Sthlm, H. A. Nordström, 

1828. 8: o. (2), 126 s. & 2 utvikbara grav. plr 

med 4 figurer. Lätt nött grönt hklbd från 1900talets 

början. Någon småfläck. Mindre pappersförlust 

i yttermarginalen på s. 45–46. Reva in i texten 

på s. 69–70. Litet hål med förlust av någon bokstav 

på s. 118. Den ena planschen med lagade smårevor. 

Med Thor Strömmans namnteckning, daterad 

1926, och Vilhelm Smitts respektive Gunnar 


Schreber 137: ”ej så sällsynt som första upplagan, men avsevärt 

värdefullare. Den kan betecknas som ett av den svenska 

jaktvetenskapens förnämsta arbeten”. Första upplagan utkom 

1821. Denna är utökad med ett bihang om ”den mindre 

jagten och fångandet af det nyttiga wilda”. Dal skriver: 

”Särskilt den andra upplagan med bihanget innehåller 

många zoologiska uppgifter.” Gunnar Brusewitz har i Jakt 

skrivit om Greiff och hans ”skjutko”. 

137. grubb, f. w. Försvars-skrifter, ingifna i målet, 

rörande Wärhulta ångsågs brand i juni 1866, 

jemte allmänna åklagarens skrifter om häradsrättens 

utslag i målet. Sthlm, I. Marcus, 1870. 8: o. 

(8), 144 s. Med illustrationer på s. 50 och 52. 

Enkelt brunt hklbd. Rött övre snitt. Det tryckta 

främre gula omslaget medbundet. Enstaka småfläckar. 

*2000 

Essén s. 105. Författaren försvarar sig i föreliggande skrift 

mot anklagelserna om mordbrand efter det att Grubbs ångsåg 

i Värhulta i Västermo socken brunnit några år tidigare. 

Det främre omslaget med en avbildning av sågen. 

138. [Göta kanal] Album för resande å Götha kanal 

till Götheborg och Vesterhafvet. Med trettiofem lithografierade 

och i tontryck utförda utsigter. (Sthlm, 

1858?). Tvär4: o. 6,3–6 s. & 35 litograferade plr. 

Ngt nött samtida opappmapp med tryckta pärmar, 

röda pärmhörn av klot och knytband. Ny 

rygg av röd marokäng och förstärkning på insidan 

vid ryggen med blått klot. Ett knytband defekt. 

Inlagan lös i ark. Bitvis lite lagerfläckig. Med etikett 

från Carlbergs antikvariat i Stockholm. Från 

Trolleholm. *3500 

Skrivet om Göta kanal 341. Litografierna tryckta hos Gustaf 

Kühn i Neuruppin. Bl.a. avbildas Karlstens fästning, Vreta 

kloster och Göteborg. Gunnar Brusewitz har skrivit om von 

Platen och Götakanalbygget i Lustresa på Göta kanal. 

139. [Göta kanal] Anteckningar för passagerare, 

hwilka med ångfartygen göra resor canalwägen emellan 

Stockholm & Götheborg, upptagande beskrifningar 

öfwer de märkwärdigheter, kyrkor och säterier 

m.m., som under wägen förekomma. Falun, 

C. R. Roselli, 1837. 12: o. 40 s. Häftad i brunt pappomslag 

med handskriven titeletikett på frampärmen. 

Ryggen defekt. Obetydligt lagerfläckig. Från 

Trolleholm med Carl TrolleBondes exlibris och 

monogramstpl. *4000 

Skrivet om Göta kanal 237. ”Den angenämaste resa man i 

Swerige, under sommarmånaderna, kan företaga, är utan 

twifwel canalwägen emellan Stockholm och Götheborg.” 

Gunnar Brusewitz kallar i Lustresa på Göta kanal ”Anteckningar” 

för ”den första enkla resehandboken om kanalen”. 

140. [Göta kanal] backhoff, a. e. t. Karta öfver 

kanal-vägen mellan Stockholm och Göteborg. Med 

teckningar öfver de märkligare ställena samt text 

på svenska, tyska, franska och engelska språken. 

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1873. Liten 8: o. (4), 

40 s. & 4 utvikbara litograferade kartor i färg. Samtida 

lätt nött oklotryggbd med trevliga tryckta 

pärmar. De inledande bladen lätt lagerfläckiga. 

Delvis loss i häftningen. Med namnteckningar på 

försättsbladet och Gunnar Brusewitz exlibris. Saknar 

tyvärr kartbladen iii–iv. *200 

Backhoff gav 1874 ut en specialkarta över Vättern.

141. [Göta kanal] [billmark, c. j. Från Stockholm 

till Götheborg. Pittoreska vyer från Götha kanal 

och dess närhet. Tjugufyra teckningar. Med svensk 

och fransysk text.] Sthlm, L. J. Hjerta, (1841)–42. 

Tvärfolio. (48) s. & 24 litograferade plr. Samtida 

stiligt men ganska nött svart saffianbd med guldornerad 

rygg. Främre pärmen med guldornerade 

ramlinjer och stora hörnstplr samt centralt placerat 

ramverk. Bakre pärmen med guldornerade 

ramlinjer och ramverk samt blindpressade ramverk. 

Ryggen hårt nött och naggad upp och nedtill. 

Främre ytterfalsen med spricka nedtill. Lite 

svag i häftningen. Textbladen ofta bruntonade och 

småfläckiga samt delvis med en fuktrand i marginalerna. 

Planscherna delvis med enstaka lagerfläckar, 

företrädesvis i marginalerna, och på slutet 

med fuktrand i marginalerna. Med Hedvig Walls 

guldpressade namn på frampärmen. Saknar bilagan! 

*4000 

137. 

Skrivet om Göta kanal 267. Utgavs häftesvis. En karta över 

segelleden var tänkt att åtfölja häftena men försenades. 1843 

lät utgivaren därför trycka en häftesbilaga med titelblad och 

svensk respektive fransk text som utdelades gratis. Den texten 

saknas i föreliggande exemplar, här finns bara de ursprungliga 

svenska textbladen som medföljde planscherna. 

Litografierna är utförda av O. Cardon efter Billmarks förlagor 

och tryckta av J. Cardon. Utgivare var O. P. Sturzen 

Becker. Målaren, tecknaren och litografen Carl Johan Billmark 

(1804–70) är främst känd för sina arbeten med landskapsvyer. 

142. [Göta kanal] ek, j. f. Götha canal och dess omgifningar. 

[=omslagstitel]. Sthlm, L. J. Hjerta, 

1841–43. Tvärfolio. (12) s. & 24 litograferade plr. 

Samtida ngt nött mörkgrått blinddekorerat klbd 

med sparsamt guldornerad rygg. Främre pärmen 

med titeltext i guld omgiven av en blindpressad 

arabesk. Ett främre litograferat häftesomslag medbundet. 

Lite lätt blekt och med spricka upp och 

nedtill i främre ytterfals samt naggad nederst på

yggen. Lite tråkig repa på frampärmen och några 

småfläckar på bakpärmen. Första textbladet med 

veck. Några av planscherna med lager och småfläckar 

och en plansch med reva i nedermarginalen. 

Textat ”15 kronor” med bläck på frampärmens 

insida. Med Gunnar Brusewitz exlibris. *7500 

Skrivet om Göta kanal 268. Planscherna, som är signerade 

Ek, Holm och Strömer, avbildar bl.a. Motala, Trollhättan, 

Söderköping och Vadstena. 

143. [Göta kanal] Karta öfver segelleden från Stockholm 

kanalvägen till Götheborg jemte fyrtifyra utsigter. 

Ny upplaga. [=pärmtitel]. Sthlm, C. F. Ström, 

(1848?). Långsmal tvär12: o. 1 lång utvikbar kolorerad 

litograferad karta. + malm, w. Beskrifning 

141. 

öfver segelleden från Stockholm kanalvägen till Götheborg. 

Med graverad karta jemte fyratiofyra utsigter. 

Texten bearbetad af Wilhelm Malm. Femte upplagan, 

Sthlm, Typografiska föreningens boktryckeri, 

1855. Långsmal tvär12: o. 27, (1) s. Kartan bunden 

i ett ngt nött oklotryggbd med knytband och 

tryck på pärmarna. Ryggen med smärre nagg upp 

och nedtill. Beskrivningen häftad i ett samtida 

blått blankt omslag med liten stearinfläck på främre 

omslag. Bra ex. *2500 

Aberstén 403. Skrivet om Göta kanal 292 för tidigare upplaga 

av Beskrifning. Beskrivningen trycktes första gången 1845 

och utkom i minst nio upplagor, den sista 1873. Den översattes 

även till tyska, engelska och franska. Den drygt två 

meter långa kartan är omgiven av mindre vyer av sevärd

140. 

414. 

420. 

172. 

32. 

118.

heter längs farleden, t.ex. Ekerö, Söderköping, Vreta kloster, 

Vadstena, Läckö, Vänersborg, Trollhättan och Göteborg. 

Utsikterna är tecknade ”efter naturen” av C. F. Ström 

(1816–1907), som var litograf och etsare. Han förestod 

under några år Generalstabens litografiska anstalt innan 

han 1846 grundade firman Salmson & Ström som han två 

år senare helt övertog och fortsatte att driva under eget 

namn. Denna resehandbok fick den största spridningen 

bland svenska och utländska turister som färdades på kanalen 

under mitten av 1800talet. Om det märkliga formatet, 

skriver Bring i ”Göta kanal som turistled och i litteraturen” 

att ”det är förvånande, att allmänheten fann behag i och 

nöjde sig med dessa tunna, ohanterliga och slankiga häften, 

vilka förefalla en nutida läsare högst obekväma och nästan 

omöjliga att hålla i handen vid begagnandet.” Förklaringen 

till dess popularitet var enligt Bring ”den utmärkta karta 

över kanalen och dess omgivningar, vilken åtföljde de flesta 

upplagorna.” 

144. [Göta kanal] Karta öfver segelleden från Stockholm 

kanalvägen till Götheborg jemte fyrtifyra utsigter. 

Ny upplaga. [=pärmtitel]. Sthlm, C. F. Ström, 

(1848?). Långsmal tvär12: o. 1 lång utvikbar kolorerad 

litograferad karta. Ganska nött grönt 

oklotryggbd med knytband och tryck på pärmarna. 

Ryggen har förstärkts med klotväv upp och 

nedtill i senare tid. Bakre pärmens prisuppgifter 

har fyllts i med penna. Kartan, som delvis är lite 

solkig, har på några ställen förstärkts på baksidan 

i vikningen. *700 

Aberstén 403. Ett separat texthäfte utkom. Den drygt två 

meter långa kartan är omgiven av mindre vyer av sevärdheter 

längs farleden, t.ex. Ekerö, Söderköping, Vreta kloster, 

Vadstena, Läckö, Vänersborg, Trollhättan och Göteborg. 

Utsikterna är tecknade ”efter naturen” av C. F. Ström 

(1816–1907). 

145. [Göta kanal] Pittoreskt Sverige. Första serien: 

kanalfärden mellan Stockholm och Göteborg. 

Tjugo lithografierade utsigter efter originalteckningar. 

Med kort text af Fr. Hedberg. (I–V). Sthlm, 

Hörbergska boktryckeriet, 1861. Tvär4: o. (4), 47 

s. & 20 litograferade plr & 2 utvikbara litograferade 

och delvis handkolorerade kartor. Ngt nött och 

lite blekt lila oklbd med blinddekorerade pärmar 

och förgylld titeltext på främre pärmen. Spridda 

lagerfläckar. Sidorna 27–30 och två av planscherna 

loss. Med förlagsstpl på försätts och titelblad. 


Aberstén 411. Denna första serie var allt som utkom. Planscherna 

avbildar Stockholm, Södertälje, Stegeborg, Mem, 

Söderköping, slussarna vid Berg, Vreta kloster, Borenhult, 

Motala, Vadstena, Sjötorp, Läckö slott, Vänersborg, Halleberg 

och Hunneberg, Trollhättan, Lilla Edet, Bohus och 

Kungälv samt Göteborg. 

146. [Göta kanal] platen, b. b. von. Afhandling 

om canaler genom Sverige med särskildt afseende å 

Wenerns sammanbindande med Östersjön. Tvänne 

specialchartor åtfölja. Örebro, N. M. Lindh, 

1806. 4: o. (4), 64, (2) s. & 2 utvikbara delvis handkolorerade 

grav. kartor. Trevligt samtida lätt nött 

grönt glättat pappbd med guldornerad rygg. 

Grönsprängda snitt. Texten ngt lagerfläckig. Titelbladet 

med trist samtida bläckkludd. Enligt anteckning 

är detta C. A. Ossbahrs ex. Med C. G. 

Platens exlibris. *8500 

Skrivet om Göta kanal 10. De fina kartornas kolorering 

begränsar sig till de projekterade förbindelseförslagen som 

dragits i varsin färg. Detta är Platens första skrift rörande 

den kanalförbindelse mellan Göteborg och Stockholm 

som skulle realiseras under hans ledning under namnet 

Göta kanal. 

147. [Göta kanal] platen, b. (b.) von. Försök till 

utredning af följderna utaf den arbets-methode vid 

Götha canal blifvit brukad samt dervid använd 

kostnad jemte en blick på denna canals blifvande 

nytta. Linköping, Petre och Abrahamsson, 1822. 

8: o. (8), 84 s. Blått pappbd med tryckt titeletikett 

(Beck & son). Några lagerfläckar, t.ex. på titelbladet 

och en fläck på sista sidan. Mindre pappersförlust 

i yttermarginalen på s. 63–70. Med Gunnar 


Skrivet om Göta kanal 143. Skriften är ställd till Vetenskapsakademien. 

148. [Göta kanal] (pontin, m. m. af) Fosterländsk 

sång vid Götha canals öpnande i hans maj:t konungens 

och den kongl. famillens närvaro, den 26 sep

tember 1832. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1832. 

8: o. (2), 8 s. Häftad i samtida trevligt marmorerat 

pappersomslag. Bra ex. med Gunnar Brusewitz 


Skrivet om Göta kanal 200. ”Du bröt dina bojor, du fria Nord! 

/ De sista, de enda dig tryckte: / de klippor, som stängde 

din bördiga jord, / de fjäll, som begränsat ditt rykte. / Nu 

leder du, fridsam, den vestliga fjord / till fjärdarna innanför 

Bälten, / att helsas af konungahjelten.” 

149. [Göta kanal] schultz, f. (a.). Karta öfver 

segelleden från Stockholm genom Götha kanal till 

Götheborg. U.o., 1837. 15 x 221 cm. Långsmal fint 

handkolorerad litograferad karta. Uppdelad i 16 

sektioner och uppfodrad på väv samt i leporello 

145. 

vikning. Några fläckar. I samtida ngt nött marmorerad 

pappkassett med blank etikett. *5000 

Graverad av S. Anderson. Fredrik August Schultz (1817–64) 

lät året därpå publicera Beskrifning till kartan öfwer segelleden 

från Stockholm genom Götha kanal till Götheborg. Brusewitz 

skriver i Lustresa på Göta kanal: ”Behändiga reseguider i 

plånboksformat – och då menas gamla tiders ’plånböcker’ i 

väskformat – blev populära. Där fann den vetgirige upplysningar 

om sevärdheter och minnesmärken på höger eller 

vänster sida om farleden, ibland försedda med enkla bilder i 

träsnitt. Med snabbt växande popularitet blev vägvisarna 

mer påkostade och när det gällde reseförare för Göta kanal 

fick de snart sin speciella utformning genom den långt 

utdragna kartbilden som brukade bifogas. En förebild blev 

F. A. Schultz utsökt vackra turistkarta över hela kanalen 

tecknad i rät linje – två meter lång! – och hopvikbar som 

ett dragspel. Där fick den resande alla topografiska upplys

ningar han kunde begära om platser, tekniska detaljer, nivåskillnader 

och sådant. Den utgavs 1837 och följande år kom 

en omfattande text med titeln ’Beskrifning till kartan öfwer 

segelleden från Stockholm genom Götha kanal till Götheborg’. 

” 

150. [Göta kanal] schultz, f. (a.). Beskrifning till 

kartan öfwer segelleden från Stockholm genom Götha 

kanal till Götheborg. Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 

1838. 8: o. (2), viii, 3–180 s. Stänkdekorerat 

pappbd med skinnskodd rygg och blå titeletikett i 

skinn. Det blå tryckta omslaget medbundet, det 

främre med svag solkrand, vilken är tråkigt gultonad 

på preliminärbladen. I övrigt enstaka lagerfläckar. 


Skrivet om Göta kanal 249. En andra upplaga utkom 1844 

och en tysk översättning 1842. Som titeln antyder är texten 

tänkt att komplettera den litograferade kartan över segelle 

153. 

den genom Göta kanal som Fredrik August Schultz (1817– 

64) låtit publicera 1837. Gunnar Brusewitz har bl.a. markerat 

en passage om slussarnas ursprungliga namn. 

151. [Göta kanal] santesson, b. h. Commerce-rådet 

B. H. Santessons mundtliga anförande till stats- 

och banco-utskottens pleni-protocoll den 14:de mars 

1829, uti frågan om förskott af 100,000 r:dr till fortsättning 

af Götha canal-byggnad. Enligt flere utskottsledamöters 

begäran sedermera skrifteligen 

författadt. [=rubrik]. Sthlm, B. M. Bredberg, 1829. 

4: o. 12 s. + santesson, b. h. Anföranden till protocollet 

af commerce-rådet B. H. Santesson, dels wid 

Götha canal-directionens enskilde, dels wid actieägarnes 

allmänna sammankomster uti de angelägenheter, 

hufwudsakligen rörande Motala mechaniska 

werkstad, hwilka utgjort föremål för extra bolags

stämman, som öppnades i Stockholm den 5 december 

1833. Sthlm, B. M. Bredberg, 1834. 4: o. 

(2), 30 s. + Ytterligare handlingar wid densamma 

bolagsstämmans fortsättning under år 1834. [=rubrik]. 

Sthlm, B. M. Bredberg, 1834. 4: o. 16 s. Beigefärgat 

klotbd med grön titeletikett i skinn. Något 

enstaka lätt lagerfläckigt blad och ett fåtal samtida 

rättelser prydligt införda med bläck. Lagad reva 

med liten fläck och förlust av någon bokstav på s. 

11–12 i det andra arbetet. Med Gunnar Brusewitz 


Skrivet om Göta kanal 184 och Bring Riksdagshandlingar s. 

214 för det första arbetet. Berndt Harder Santesson (1776– 

1862) var grosshandlare i Göteborg och kommersråd samt 

ledamot i Göta kanalbolagets direktion. 

152. [Göta kanal] Upplysningar om Götha canal, 

hemtade från officiela handlingar. Sthlm, B. M. 

Bredberg, 1829. 4: o. x, 59, (1) s. Blått pappbd med 

tryckt titeletikett (Beck & son). Det svagt lagerfläckiga 

titelbladet med liten pappersförlust i yttermarginalen 

samt svagt spår av gammal stpl. 


Setterwall 6630. Skrivet om Göta kanal 182 för varianten 

med 1828 i impressum på titelbladet. Återger som bilagor 

på s. 9–59 ett stort antal officiella handlingar rörande Göta 

kanal. 

153. hahr, t. Album för jägare och jagtvänner, 

innehållande afbildningar af flertalet bland de 

inom Sverige förekommande jagtbara däggdjuren. 

Sthlm, A. L. Norman, 1869. Tvärfolio. (2), 51, (1) 

s. & 18 färglitograferade plr monterade på blad 

med förtryckt text. Samtida ngt nött och fläckigt 

blinddekorerat oklbd. Frampärmen med guldpräglad 

text och infälld fernissad färgillustration. 

Revor upp och nedtill i ytterfalsarna. Främre innerfals 

delvis sprucken. Några av de ark på vilka 

planscherna är monterade aningen fläckiga och 

enstaka småfläckar i texten. Med Gunnar Brusewitz 


Schreber 145. De inklistrade litografierna är tryckta av Abr. 

Lundquist & co. efter förlagor av Hahr själv. Några detaljer 

är enligt Dal handkolorerade. 

154. hahr, t. Handbok för jägare och jagtvänner. 

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1866. 8: o. xx, 552 

s. & 16 litograferade plr, varav 8 i färg. Med illustrationer 

i texten. Samtida nött mörkbrunt hfrbd 

med guldornerad rygg. Fläck upptill på de inledande 

bladen. Bruntonad rand på s. 217–32 och s. 

233–48 loss. En av planscherna loss och några av 

de övriga lagerfläckiga. Med Hugo Wolffs namnteckning 


Schreber 146. Reitersjö 95a. Andra upplagan utkom 1881– 

82. Litografierna i färg avbildar olika hundraser. Hahrs arbete 

var tänkt som ett komplement till Holmgrens Handbok 

i zoologi, som också är snarlik i utförandet. 

155. hahr, t. Om de tillförlitligaste medlen att utrota 

wåra skadligare rofdjur och roffoglar. Utgörande 

2:a häftet af Smärre uppsatser i skogshushållning, 

jagt och naturkunnighet. Sthlm, P. B. Eklund, 

(1868). 8: o. 3–64, (4) s. Med flera illustrationer i 

texten. Häftad i brunt tryckt omslag. Det lite nötta 

omslaget med smärre pappersförluster i marginalen 

och på ryggen. Små maskangrepp längst ut i 

marginalen på de inledande bladen. *300 

Schreber 149. Omslaget är uppenbarligen tänkt att räknas 

in i pagineringen. Här finns t.ex. instruktioner om hur man 

ska bedriva säljakt. 

156. hammargren, t. Inledning till ornithologiens 

studium för nybegynnare och unga jägare, bearbetad 

efter flera godkända författare och utgifven. 

Uppsala, Wahlström & c., 1852. Stor 12: o. Front, 

(6), 113, (1) s. Brunt halvmarokängbd (Frostells 

bokbinderi). Lite fläckig inlaga, mot slutet med 

stor fuktrand. Lagning i övre hörnet på s. 109–12. 

Det sista bladet med lagningar i marginalen och 

litet hål. Några blad med blyertskludd i texten. 

Rikligt med gammalt bläckkludd på det inledande 

rekommendationsutlåtandet, baksidan av frontespisen 

och de avslutande två bladen av ”gossen 

Jöns Mårtensson” 1896. Med Gunnar Brusewitz 

exlibris. Saknar tre planscher. *400 

Friesen s. 11. En ny upplaga, vilken i själva verket var en 

restupplaga med nytryckt titelblad och 12 tillagda plan

scher, utkom 1859. ”Vid bearbetningen har utgifv. huvudsakligen 

följt Charakteristik der Vögel von dr. Fuhlrott. Genom 

tillägg af latinska termer, och någon större utförlighet 

i fysiologiskt hänseende, enligt namngifne, godkända författare, 

hoppas vi, att nämnde lilla arbete ej förlorat något i sitt 

värde.” Inleds med ett avtryckt positivt utlåtande om arbetet 

av C. J. Sundevall. Dal skriver: ”Arbetet är inte artbeskrivande 

utan behandlar t.ex. fåglarnas rörelseorgan och instinkter, 

i ett kapitel ’uppstoppning och förvarande’. Intressant 

är ett bihang, ’Bidrag till foglarnas migrationshistoria’ 

skrivet ’af en ung ornitholog’ i Alexandria 1849 – Alfred 

Brehm. Trots en inledande rekommendation av Sundevall 

blev arbetet ingen försäljningsframgång.” 

157. (hammarsköld, l.) Beskrifning öfver kongl. 

lustslottet Rosersberg. Sthlm, E. A. Ortman, 1821. 

8: o. Grav. titelblad, (4), 61, (3) s. Samtida ngt nött 

hfrbd med upphöjda bind och sparsamt blinddekorerad 

rygg samt guldpräglad text: ”B77”. Stänkta 

snitt. Lagerfläckig och ngt solkig inlaga. Titelbladet 

solkigt och några blad delvis loss. *500 

Setterwall 6105. Det graverade titelbladet med en rund 

karta över området kring slottet är signerat S. P. Norstedt 

och C. G. Lundgren. 

158. Handlingar af Christianstads läns kongl. hushålls-sällskap. 

Häfte 14–15. Kristianstad, F. F. Cedergréens 

boktryckeri, 1828–29. 8: o. (2), 25 + 46, 

(1 blank), 48–51 s. Två häften i samtida ryggremsor. 

Delvis lagerfläckiga. Titelbladet till häfte 15 

delvis loss. *1000 

Hebbe 596. Innehåller bl.a. uppgifter rörande skjutna rovdjur 

inom länet. 

159. hardin, s. Om Venerns laxarter. (Meddeladt 

den 13 november 1861.) [=rubrik]. U.o., (1861). 

8: o. s. 381–84. Häftad i samtida blå ryggremsa. 

Obetydligt solkig och med smårevor längst ut i 

marginalen. Med tidningsbevillningsstpl. *500 

Ur Öfversigt af kongl. Vetenskaps-akademiens förhandlingar 

1861, n: o 9. Innehåller bl.a. en beskrivning av den s.k. Deijeforslaxen. 

160. hartman, c. Gefletraktens foglar samt jemförelse 

mellan denna och några andra trakter af mellersta 

Sverige med afseende på vissa ornitholo 

giska förhållanden. Sthlm, J. & A. Riis, 1859. 8: o. 

31 s. Häftad i samtida ngt nött gult omslag. Oskuren. 

Delvis med svag fuktfläck i övre marginalen. 


Friesen s. 15. Jfr Josephson s. 89. Carl Hartman (1824–84) 

var lärare i naturvetenskap vid Gävle elementarläroverk. 

Gefletraktens foglar är en ompaginerad särupplaga med nytryckt 

titelblad ur hans Strödda bidrag till Skandinaviens fogelfauna. 

Hartman hade lagt fram Strödda bidrag som en lektoratavhandling 

i Strängnäs. 

161. (hartman, v. b.) Från skogen och sjön. Anekdoter, 

äfventyr och historier, berättade af och om 

svenske jägare och fiskare, till trefnad under raststunderna 

återberättade och utgifne af författaren 

till ”Den praktiske insjöfiskaren”, ”Skrattar bäst, 

som skrattar sist”, m.fl. Sthlm, J. W. Holms boktryckeri, 

1877. 8: o. 104 s. Blått pappbd med mörkgrön 

titeletikett i skinn (Beck & son). Det tryckta 

omslaget samt ett samtida blått pappomslag medbundna. 

Främre omslag med en fint lagad reva. 

Med enstaka småfläckiga blad. Med stpl och utgallringsstpl 

från Göteborgs museum och stadsbibliotek 

på titelbladet samt med Gunnar Brusewitz 


Schreber 152. En ny utvidgad upplaga utkom 1889. Innehåller 

en mängd jakt och fiskehistorier från hela landet. 

162. hauch, a. w. Inledning til naturkunnigheten. 

Öfversatt ifrån andra danska uplagan af C. G. Sjöstén. 

I–II. Sthlm, J. P. Lindh, 1800–07. 8: o. xvi, 280 

+ viii, 281–686, (20) s. Två samtida trevliga lätt 

nötta hfrbd med rikt guldornerade ryggar och 

bruna titel samt svarta deltiteletiketter med ilagda 

runda bruna nummerskyltar i glättad papp. Gula 

snitt. Del II bitvis med svaga lagerfläckar. Med 

Arfved Muncktells namnteckning, daterad 

Grycksbo 1906, på försättsbladen. Bra ex. *1250 

Biblioteca danica II:108. Första danska upplagan utkom 

1794, andra 1799. Arbetet översattes även till tyska. Översättaren 

skriver i sitt förord att utgåvan av Hauchs naturlära 

avser att som lärobok för den upplysta allmänheten ersätta 

Petrus van Musschenbroeks föråldrade Inledning til naturkunnigheten 

(1747).

169.

163. hedrén, a. Sokn-beskrifning öwer Wisnum och 

Kil i Wermelands län. Karlstad, G. Wallencrona, 

1811. 8: o. 44 s. Marmorerat pappbd med mörkröd 

titeletikett i skinn (Hedberg, 1927). Ryggen ngt 

mörknad. Någon enstaka småfläck. Lagning i inre 

marginalen på s. 42–44. Bra ex. med Gunnar Brusewitz 


Setterwall 6163. I arbetet beskrivs bl.a. socknens flora och 

fauna, jakt och fiske samt dess dialekt. Anders Hedrén 

(1748–1819) var kyrkoherde i Älvsborg och far till biskopen 

Johan Jacob Hedrén. 

164. (hellgren, f. m.) Jagt-signaler jemte reglor 

för räf- och har-jagt. Sthlm, P. A. Huldbergs boktryckeri, 

1849. 12: o. 11 s. & 1 dubbelsidigt litograferat 

notblad. Ljusgrönt stänkdekorerat pappbd 

med brun titeletikett i skinn. Det gröna omslaget 

medbundet. Främre omslaget med veck och liten 

fläck i nedre hörnet. Någon småfläck och lite nagg 

i marginalen. Bra ex. med Gunnar Brusewitz exlibris. 

*3750 

Schreber 156. På notbladet återfinns 14 olika signaler. ”Då 

flera jägare jaga tillsammans, är det af stor wigt att kunna 

medelst signaler föra jagten, ty derigenom blir det en möjlighet 

att äfwen i den mest oländiga mark hålla samband 

med hwarandra, utan att behöfwa gå samlade. Äfwen kan 

den mest aflägsna jägare blifwa underrättad om hundarna 

drifwa, eller ha tappat, elller i hwilket wäderstreck jagten 

går o.s.w.” 

165. herbst, h. Ur däggande djurens lif. Berättelser 

på de långa vinteraftnarne. Med 8 planscher. 

Öfversättning af Wilhelm Kjellgren. I. Sthlm, J. & 

A. Riis, 1860. 8: o. Front, (6), 114 s. & 4 plr. Ngt 

nött ljusbrunt tryckt opappbd. Ryggen hårt nött 

med stora förluster av omslagspappret. Delvis lite 

småfläckig, serietitelbladet hårdare. Bortskrapad 

tillskrift på insidan av främre pärmen. Endast 

första delen. *500 

Klingberg & Bratt 1854 med felaktig kollationering. ”Belöningsbok 

för hemmet och skolan. N: o 5.” Del II utkom 

samma år. Denna del innehåller beskrivningar av bl.a. vampyren, 

läderlappen, trögdjuret, myrkotten, pungråttan, 

stinkdjuret, grävsvinet och fjellfrasen. 

166. herholdt, j. d. & rafn, c. g. Försök till en 

historisk afhandling om räddnings-anstalterne för 

drunknade, jemte underättelse om säkraste medlen 

hwarigenom de kunna återställas til lif. Öfwersättning 

af A. Fahlman. Sthlm, A. J. Nordström, 1805. 

12: o. (20), 120, 125–40 s. & 1 utvikbar grav. 

plansch. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. 

Ryggen ganska nött och solkig samt med 

en reva nedtill. Delvis ganska lagerfläckig. Fuktrand 

i marginalen på s. 71–88. Gammal marginalanteckning 

på s. 12. Med Fahlmans kontrollstpl på 

titelbladet. Äldre delvis överstrukna namnteckningar 

på insidan av främre omslag. *1500 

Waller 4368. Bibliotheca danica I:856 för det danska originalet 

som utkom 1796, vilket delvis byggde på ett arbete av 

Herholdt tryckt redan 1774. Hoppet i pagineringen uppkommet 

genom slarv vid sättningen. Planschen, signerad 

”Fridrich”, avbildar bl.a. en räddningsbåt. Arbetet innehåller 

förutom en rad praktiska råd även ett ”Ode öfwer dödens 

fasa”. Översättaren gav själv ut Beskrifning på lifs-pusten 1808 

respektive 1811 genom vilken det skulle gå att uppväcka 

skendöda. 

167. Hertha, svenskdansk nyårsgåfva för 1842. 

Tredje årgången. Lund, Berlingska boktryckeriet, 

1841. 12: o. vi, 93, (1 blank, 14), 109–83, (1) s. & 2 

litograferade porträtt & 1 utvikbart litograferat 

notblad. Vitt ngt solkigt opappbd med blindpräglade 

pärmar och förgyllning. Helt guldsnitt. Ryggen 

hårt nött och med revor och pappersförlust. 

Pärmarna delvis loss och försättsbladet löst. Några 

småfläckar. Porträtten med obetydligt blyertskludd. 

Med Astrid Halls exlibris. *400 

Nielsen 413–14. Utkom för åren 1840–42. Utgiven av B. A. 

Cronholm. Innehåller bl.a. bidrag av H. C. Andersen, C. K. 

Molbech, C. A. Adlersparre, J. G. Carlén, A. Lindeblad, G. 

L. Sommelius och C. V. A. Strandberg. Innehåller även 

några reseskisser från bl.a. Italien av ”X”. Porträtten avbildar 

C. J. L. Almquist och C. Winther. Notbladet är en tonsättning 

av Sätherbergs ”Jägare sång”. 

168. (hisinger, e.) Kalle Skog. Swamphuggare, 

eller anwisning till de matnyttiga swamparnes 

igenkännande och anwändande af E. H. Utgifwen 

af kejserliga Finska hushållningssällskapet. Åbo,

Frenckellska boktryckeriet, 1862. Stor 8: o. 15 s. & 

9 litograferade plr i färg. Häftad med bevarat samtida 

rosa bakre omslag, det främre tryckta omslaget 

bortrivet. *2000 

En andra upplaga utkom samma år. Översattes även till finska 

1863. Texten utgörs av en berättelse om Kalle Skog, 

bonde i Nyland, och hans kunskaper om svampar, i synnerhet 

de ätliga. Gavs ut med anledning av missväxtåren. 

169. hoffman, f. Jagtäfventyr. Skizzer och berättelser 

från alla verldens delar. Till nöje och undervisning 

för ungdom samlade och utgifne. Öfversättning. 

Med åtta kolorerade teckningar. Sthlm, 

Typografiska föreningens boktryckeri, 1853. 8: o. 

Litograferad front, 186, (2) s. & 7 litografiska färgplr. 

Samtida ganska hårt nött, renoverat hfrbd 

med spår av guldornering. Nya för och eftersättsblad. 

Lagerfläckig inlaga. Med L. Lloyds namnteckning 


Klingberg & Bratt 1927. Bibliotheca Rudbeckiana 1658. Översättning 

av Ture Gustaf Rudbeck. Det tyska originalet Jagdbilder 

utkom 1851. Innehåller texterna ”Elefantjagten”, 

”Kråkhyddan och falkjagten”, ”Hvalfiskfångsten”, ”Isbjörnen”, 

”Fiskfångst” (med skildringar från Norge), ”Jagtutflygt 

i vestra delen af Amerika”, ”Jagten i östliga Sibirien”, ”Krokodiljagten”, 

”Jagter i SydAmerika”, ”Jagter i Asien” och 

”Jagter i Afrika”. Kapitlet ”Vargen” rör delvis Sverige och 

Värmland och bygger sannolikt på Lloyds jaktskildringar. 

Bland jägarna nämns löjtnant Oldenburg, kapten Eurenius 

och godsägare Lagerbring. Llewellyn Lloyd (1792–1876) 

var född i London där fadern var bankir och när han kom 

till Sverige 1823 medförde han förutom sin äventyrslusta 

och jaktpassion även en tjock plånbok. Han hade inspirerats 

av kapten Brookes reseskildringar från Skandinavien och 

det sägs att Lloyd ”som järnfilspånet till magneten” genast 

drogs till den tidens mest berömde björnjägare, överjägmästaren 

i Värmland, Herman Falk. Lloyds upplevelser i slutet 

av 1820talet resulterade i Field sports of the north of Europe 

som på svenska fick namnet Jagt-nöjen i Sverige och Norrige. 

Trots sin bakgrund var Lloyd säkert bättre lämpad för ett 

skogsmannaliv än för societetslivet i Stockholm, där han var 

föga uppskattad. Fritz von Dardel, som illustrerade flera av 

Lloyds böcker, beskriver honom så här 1873: ”Frånsett sin 

specialitet som björnjägare är denne engelsman för övrigt en 

bra ledsam typ. Det språk han talar, en blandning av svenska 

och engelska, de onödiga frågor han gör utan att någonsin 

vänta på svar, förarga och trötta även den välvilligaste åhörare. 

Karlen är dessutom ogrannlaga och saknar takt.” 

170. (hollberg, l.) Beskrifning öfver bohuslänske 

fiskarne utgifven af kongl. Vettenskaps och vitterh. s 

samhället i Götheborg. I–III. Göteborg, S. Norberg, 

1819–22. 8: o. Grav. titelblad, (4), x, 54 s. & 8 

handkolorerade grav. plr + grav. titelblad, (2), 63, 

(1 blank, 1) s. & 7 grav. plr, varav 6 handkolorerade 

+ grav. titelblad, (2), 70 s. & 6 handkolorerade 

grav. plr. Fyra ljusbruna hfrbd i ngt olika format 

med upphöjda bind och sparsamt guldornerade 

ryggar. Texten i del II–III och alla planscher oskurna. 

Inlagorna med några småfläckar. Flera lagade 

revor och hål i texten till del I som också har 

skrapmärken där bokstäver och i något fall enstaka 

ord försvunnit. Ett blad i denna del med lagade 

revor och uppfodrat med slöjor av japanpapper 

samt med litet hål med textförlust. Deltitelbladet 

till ”Götheborgs kongl. wettenskaps och witterhets 

samhällets nya handlingar” IV liksom det 

graverade titelbladet diskret lagade längst in i inre 

marginalen i den andra delen. Med stpl på titelbladen 

att exemplaret tillhört Niklas A. Lindhults 

boksamling. *35000 

Aberstén & Tiselius 278. Arbetet publicerades i Götheborgs 

kongl. wettenskaps och witterhets samhällets nya handlingar 

III–V. Deltitelbladen till dessa är medbundna i detta exemplar. 

I del III återfinns på de romerskt paginerade sidorna 

två uppsatser av C. P. Thunberg illustrerade med en plansch 

vardera. De graverade titelbladen utfördes av August Pfeiffer 

och det första är i varianten utan signatur och uppgift 

om att den avbildade antika vasen kommer från Herculaneum. 

Fiskplanscherna graverades av August Pfeiffer respektive 

Johan August Beyer. Ett av de mest sällsynta svenska 

illustrerade zoologiska verken. Endast 60–70 exemplar såldes 

och den tredje delen ”hade inte kunnat publiceras om 

inte dir. Hagströmer subventionerat varje häfte med 30 rdr 

bco” enligt Björn Dal. Hollberg (1768–1823) var verksam 

som regementsläkare i Göteborg efter praktik under 1788– 

90 års krig och studier i kirurgi i Stockholm. 

171. holmberg, a. e. Bohusläns historia och beskrifning. 

Andra upplagan efter författarens död 

genomsedd och rättad af G. Brusewitz. I–III. Örebro, 

N. M. Lindh, 1867. 8: o. viii, 371, (1 blank, 1) 

+ iv, 3–331 + iv, 305 s. Samtida ngt nött svart 

hfrbd med guldornerad rygg. Hårdare nött i yt

terfalsarna, den bakre ytterfalsen med spricka 

överst. Någon obetydlig småfläck. Lagningar i s. 

305 i del III. Med Gunnar Brusewitz namnteckning 

och exlibris. Saknar ett avslutande rättelseblad 

i del III. *750 

Aberstén & Tiselius 47. Setterwall 5688. Första upplagan 

utkom 1842–45. Del I utgörs av en allmän beskrivning av 

Bohusläns natur, historia och sedvänjor, del II–III behandlar 

de olika socknarnas historia, karaktär och förhållanden. 

Svenskt biografiskt lexikon understryker arbetets ”spännvidd 

och detaljrikedom” och kallar det en av klassikerna i svensk 

topografisk litteratur. Axel Emanuel Holmberg (1817–61) 

hade verkat som pastorsadjunkt i Bullarens härad och författade 

flera arbeten och artiklar med anknytning till svensk 

historia och arkeologi, bl.a. Skandinaviens hällristningar 

(1848). Gustaf Henrik Brusewitz (1812–99) var konstnär, 

historiker och intendent på Göteborgs museum samt Gunnar 

Brusewitz farfars kusin. Gunnar Brusewitz har markerat 

en passage om dalbohunden. 

172. holmgren, a. e. Atlas öfver Skandinaviens 

däggdjur. Med 132 figurer på 22 planscher i färgtryck, 

jemte text. Figurerna utförda under ledning 

af W. Meves. Texten af A. E. Holmgren. Sthlm, A. 

L. Normans boktryckeriaktiebolag, 1873. 4: o. (4), 

19 s. & 26 litograferade plr, varav 22 i färg. Lätt 

nött samtida hfrbd med röda klotpärmar med 

titeltexten i guld på den främre. Pärmhörnen ngt 

stötta. Några småfläckar. Tillskrift på försättsbladet 

från ”farbror Albert” att John Lindsay och Georg 

Emil Lindsay von Julin fått boken i julklapp 1877. 

Med Gunnar Brusewitz namnteckning och exlibris. 

Supplementets titel och dess enda textblad 

saknas. *2250 

Färglitografierna tryckta hos Schlachter & Seedorff i Stockholm. 

August Emil Holmgren (1829–88) var zoolog och 

lärare. Han var ansvarig för en rad populärvetenskapliga 

verk om zoologi och jakt. Friedrich Wilhelm Meves (1814– 

91) var ornitolog och åren 1841–77 konservator vid Riksmuseets 

zoologiska avdelning. Planscherna är enligt Dal 

tryckta ”med förträffligt resultat”. 

173. holmgren, a. e. Duf- eller hönshöken med alla 

dess kännetecken. Ett tillägg till ”Jagtstadgan med 

bihang”. Åtföljes af en större plansch. Sthlm, P. A. 

Norstedt & söner, 1866. 8: o. 31 s. Marmorerat 

pappbd med röd titeletikett i skinn och skinnskodd 

rygg. Det tryckta grå omslaget medbundet. Gunnar 

Brusewitz exlibris. Saknar planschen! *400 

Müntzing I:85. Innehåller en noggrann beskrivning av duvhöken, 

men även beskrivningar av andra rovfåglar, som t.ex. 

172.

174. 

”fjösbenta vråken” (fjällvråk). Skriften är enligt författaren 

sammanställd för att sprida kunskap om den för lantmannen 

skadliga duvhöken. Holmgren skriver att under den tid 

staten betalade ut skottpengar för hökar var det förmodligen 

endast en tredjedel av de inlämnade fåglarna som verkligen 

var hökar, resten var för lantbruket nyttiga rovfåglar 

som vråkar och falkar. När nu landsting och kommuner 

återinförde skottpengar på duvhök önskade Holmgren 

mera utförligt upplysa allmänheten om rovfåglar i allmänhet 

och duvhöken i synnerhet. 

174. holmgren, a. e. Om dufhöken jemte en kort 

framställning om de öfriga hos oss förekommande 

hökartade roffoglarna. Med flera afbildningar. 

Sthlm, I. Marcus’ boktryckeriaktiebolag, 1876. 

4: o. 32 s. Med illustrationer i texten. Marmorerat 

pappbd med röd titeletikett i skinn och skinnskodd 

rygg. Det ngt solkiga främre tryckta omslaget 

medbundet. Några svaga fläckar. En ljusbrun 

fläck i texten från s. 17 till slutet. Med Gunnar Brusewitz 


Schreber 172. En första upplaga utkom 1866. 

364. 

175. 

175. holmgren, a. e. Handbok i zoologi för landtbrukare, 

skogshushållare, fiskeriidkare och jägare. Utgifven 

af Hjalmar Widegren och Aug. Emil Holmgren. 

I–II:1–2. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 

1865–71. 8: o. (8), 431, (1) + (8), 434, (1, 1 blank), 

435–609, (1) s. & 4 litograferade plr + (8), 611– 

1151, (1) s. & 5 litograferade plr. Med talrika illustrationer 

i texten. Tre samtida ngt nötta ljusbruna 

hfrbd med guldornerade ryggar och röda titeletiketter 

samt marmorerade snitt, etikettsignerade L. 

W. Levin, Uppsala. Ryggarna lite repiga och flammiga. 

Försättsbladen defekta p.g.a. bortklippta 

namnteckningar. Några spridda småfläckar. Med 

Gunnar Brusewitz exlibris. Saknar deltitelbladet 

för hönsfåglar och ett blad med förklaringar till 

planscherna, vilket emellertid ersattes av ett slutgiltigt 

förklaringsblad som återfinns här. *1500 

Del I utgörs av Skandinaviens däggdjur och del II:1–2 av 

Skandinaviens foglar . Allt som utkom då de planerade delarna 

författade av Widegren aldrig fullbordades. Björn Dal 

skriver: ”Handboken var föranledd av att man vid statens

’tillämpningsskolor’ saknade en lärobok som också behandlade 

zoologins praktiska tillämpning, t.ex. rörande fiskodling 

och insekternas skada och nytta. Nilssons fauna 

innehöll inte dessa aspekter, ansågs vara dyr och saknade 

illustrationer. För Holmgrens handbok hämtades många 

bilder från olika planschverk, däggdjur bl.a. efter Wrightens 

bilder i Jägareförbundets gamla tidskrift och Körners däggdjur. 

Fåglarna ritades på trä av kammarskrivaren Drake och 

signerades A. D. De är huvudsakligen tecknade efter Åkerlunds 

bilder i Sundevalls foglar och efter illustrationer i 

Brehm. De flesta xylograferades på Ny illustrerad tidnings 

atelje av Mauritz Meijer, Gustaf de Vylder, Louis Bevers 

och andra. Holmgren använde sig också av Wilhelm von 

Wrights graverade bilder av näbbformarna i Ströms lilla fågelbok, 

vilka nu överfördes på sten och trycktes i litografi på 

nio planscher.” 

176. holmgren, a. e. Om konstgjorda fogelbon och 

deras inbyggare till nytta och nöje för ungdomen 

samt till gagn för det allmänna. Andra upplagan. 

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1870. 8: o. (8), 69, 

(1 blank, 1) s. Med illustrationer i texten. Stänkdekorerat 

pappbd med mörkbrun titeletikett i skinn 

på frampärmen. Det tryckta bruna omslaget medbundet. 

Främre omslag uppfodrat och med två 

lagningar i marginalen. Med Gunnar Brusewitz 


Svensk folkläsning, utgifven af Artur Hazelius. 2. Första 

upplagan, tryckt i 4000 exemplar, utkom samma år. Detta är 

en utvidgad andra upplaga. Illustrationerna avbildar olika 

fågelarter och holkar. Holmgren skriver i sitt förord att han 

i och med utgivandet av denna skrift hoppas kunna minska 

ungdomens begär till äggsamlande och boplundring. Dal 

skriver: ”Säkert irriterade det Holmgren att förläggaren eller 

Hazelius lyckades förse omslag och titelblad med bilden av 

en kungsfågel, som ju aldrig bygger i hål eller holkar.” 

177. horatius. Oder och epoder, öfversatta af G. 

Adlerbeth. Sthlm, A. Gadelius, 1817. 8: o. 197, (1) 

s. Samtida ngt nött hfrbd med guldornerad rygg 

och ljus titeletikett i glättad papp. Gula snitt. Ryggen 

något fläckig och blekt. Frampärmen med 

tryckt etikett: ”1409”. Bitvis lagerfläckig och med 

spridda äldre bläckfläckar. Med Casten Rabes 

namnteckning, Herman Asplings blåstpl, Karl J. 

Linds exlibris. *400 

Första kompletta översättningen, sånär som på epoderna 8, 

11 och 12, vilka uteslöts av anständighetsskäl. Översättaren 

skriver i sitt förord: ”Trenne epoder har jag utelemnat, och i 

vissa oder med flit varit mindre ordgrann tolk. Den som 

älskar anständighet, inser skälet och ogillar det icke.” 

178. horatius. Satyrer och skalde-bref, öfversatta 

af G. Adlerbeth. Sthlm, A. Gadelius, 1814. 8: o. (6), 

179 s. Häftad i nött och lite solkigt samtida gråpappomslag. 

Oskuren. Ryggen med skador upp 

och nedtill. Delvis lager och solkfläckig samt lite 

loss i häftningen. Enstaka bläckstänk och en del 

blyertsnoteringar. Inledningsvis med små maskangrepp 

i innermarginalen. Med U. Alb. Almqvists 

namnteckning, daterad i Uppsala 1886. *400 

Första kompletta översättningen, sånär som på satyren 1:2, 

verserna 25–134, vilka uteslöts av anständighetsskäl med 

motiveringen: ”målningen af tidens förderfvade seder är 

flerestädes framstäld på ett sätt, som nu kunde såra anständigheten, 

hvars fordringar hos de gamla ej voro de samma 

som hos oss.” Bref till Pisonerna om skaldekonsten, eller Ars 

poetica, utgavs först separat 1807 och återfinns här i omarbetat 

skick. 

179. humboldt, a. von. Kosmos. Utkast till en 

physisk verldsbeskrifning. Öfversatt af Gustaf 

Thomée. I–III. Sthlm, J. A. Dahlström, 1852. 8: o. 

(4), 284 + 292 + 380 s. Samtida ngt nött hfrbd med 

guldornerad och rikt blinddekorerad rygg. Någon 

obetydlig småfläck. Fuktfläck i övre marginalen på 

s. 73–206 i del I, marginell fuktfläck även i marginalen 

på del III. En del blyertskommentarer av 

Brusewitz hand. Med A. G. Lundgrens namnteckning 


En fjärde del utkom 1860. Kommentarvolymer av Bern 

hard von Cotta utkom parallellt 1853–54. Dessutom ut 

kom på annat förlag en aldrig avslutad Atlas till Humboldts 

Kosmos 1853. Det i sig ofullbordade tyska originalet utkom 

1845–58. 

180. hyltén-cavallius, g. o. Om draken eller 

lindormen. Mémoire till kongl. Vetenskapsakademien. 

Växjö, Smålandspostens boktryckeri, 1884. 

8: o. (2), 42 s. Marmorerat pappbd med röd titeletikett 

i skinn. Det gula tryckta främre omslaget 

medbundet. Bra ex. med Gunnar Brusewitz exlibris. 

*4000

Cappelin s. 42. En andra utvidgad upplaga utkom 1885. 

Liksom författaren i Wärend och wirdarna tolkat sägnerna 

om jättar och troll som verkliga minnen av äldre tider sökte 

han i föreliggande arbete bevisa drakens, eller lindormens, 

existens. I 21 bilagor avtrycks vittnesmål om denna ”den 

svenske draken”. 

181. (högberg, j. d.) Naturalhistoria för ungdom. 

Med öfver 100 kolorerade figurer. Sthlm, A. G. 

Hellsten, 1841. 8: o. xvi, 159, (1) s. & 14 handkolorerade 

plr. Enkelt hårt nött samtida hfrbd med lite 

skadad rygg. Genomgående ngt nött och fläckig 

samt med en del revor. En plansch defekt, någon 

uppfodrad och några med lagningar och revor. 

Med anteckning på försättsbladet ”Albert, Augusta 

et Ehrenfrid Ringius Ystad den 22 mars 

1853.” Saknar 3 plr. *400 

Boken utkom samma år även i en upplaga med författarens 

namn utsatt och titeln Försök till lärobok i allmänna zoologien. 

Den upplagan var dock oillustrerad. 

182. Illustrerad plan af Stockholm jemte kartor öfver 

Stockholms omgifningar, Mälaren, kanalen till 

Götheborg, resrouter genom Sverige och tretton 

pittoreska vyer från hufvudstaden och dess nejder. 

[=omslagstitel]. Sthlm, (1866?). 8: o. 2 utvikbara 

kartblad med fyra olika kartor uppfodrade på väv, 

det ena dubbelsidigt. Lätt nött oklotryggbd med 

litograferade omslag fästa på pärmarna och knytband 

i blått och gult. Ryggen med små revor upp 

och nedtill. Volter Pousars namnteckning på frampärmen 

och liten stpl nederst på bakpärmen. Bra 

ex. *1500 

Utgiven av Albert Bonnier. Kartan är ”genomsedd och rättad 

1866”. 

183. ingelman, g. g. Griftekrans jemte några 

andra skaldeförsök i hvarjehanda ämnen. Sthlm, 

N. H. Thomson, 1834. 8: o. (8), 116 s. Mörkt marmorerat 

pappbd med svart och mörkgrön titeletikett 

i skinn. Några få småfläckar. Med Gunnar 


Müntzing I:96. Inleds med en rad begravningsverser, bl.a. 

över G. W. Tibell och Adolph Bellman. Bland övriga dikter 

kan nämnas ”Hebe, af Westin”, ”Vid utrikes ministern, grefve 

Löwenhjelms återkomst till Sverige”, ”Jägarevisa”, ”Verser, 

afsjungna vid Linnéiska sällskapets stiftelsedag” och 

”Dansen. (Efter Schiller)”. 

184. ingelman, g. g. Walda skalde-försök. Sthlm, 

W. F. Dalman, 1843. 8: o. (2), iii, (1 blank), 3–279 

s. Lätt nött lackat hfrbd från början av 1900talet 

med guldornerad och blinddekorerad rygg i gammal 

stil samt brun titeletikett. Rödstänkta snitt. 

Ryggen med någon småfläck och titeletiketten 

flammig. Några småfläckar. Med E. Heurlins och 


Soulsby 2706. Innehåller bl.a. dikterna ”Madagaskariska 

sånger”, ”Julen i Norden”, ”Mordängeln”, ”Johan Gutenberg”, 

”Thorönsborg”, ”Prolog vid Nya theaterns öppnande”, 

”Linnés födelsedag” och avslutningsvis ett antal gravverser. 

185. [Ingelman] Skalden Ingelman. Minnesblad 

samlade af hans vänner. Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 

1846. 4: o. Front, (2), 42 s. Marmorerat 

pappbd med brun titeletikett i skinn. Det trasiga 

tryckta omslaget medbundet och med lagningar. 

En del fläckar, större nedtill på s. 23–34. Lagning 

i yttermarginalen på s. 31. Med Gunnar Brusewitz 


181.

Frontespisen avbildar Ingelman och hans gravsten på Solna 

kyrkogård. Den senare är ritad av Köhler och litograferad 

av Salmson som även gjort förlagan till porträttet. Innehåller 

bidrag av A. L. von Baumgarten, A. Blanche och A. A. 

Grafström samt signaturerna ”C–én”, ”G. H. M.” och ”Nbm” 

(d.v.s. J. G. Carlén, G. H. Mellin och J. Nybom). 

186. Insekternas historia. En bok för den vettgiriga 

ungdomen. Öfversättning från engelskan. Sthlm, 

A. L. Norman, 1867. 8: o. Front, (4), 146 s. & 15 plr. 

Med illustrationer i texten. Lätt nött oklotryggbd 

med litograferad pärmdekor. Delvis loss i innerfalsarna. 

Enstaka småfläckar. Med C. Gunnar Strokirks 

namnteckning daterad 1867 och dennes 

respektive Gunnar Brusewitz exlibris. *1000 

Klingberg & Bratt 2120 som spekulerar i att originalet är 

The history of insects utgiven 1839 av ”the religious tract society”. 

Dal skriver: ”De religiösa värderingarna präglar ännu 

ett och annat verk, ibland väl inbakade i vetenskapligt ambitiösa 

texter. Ett sådant arbete är ’Insekternas historia. En 

bok för den vettgiriga ungdomen’, översatt från engelska 

och tryckt hos Anders Ludvig Norman 1867. Framställningen 

är utförlig och intressant, men överallt inbäddad i 

den gudomliga visheten och godheten. […] för en ej inbunden 

restupplaga trycktes några år senare ett nytt titelblad 

och omslag.” 

187. Jagt-anekdoter. Lögn och sanning ur jägarlifwet. 

Till roande läsning för jägare och annat godt 

folk. Med en plansch. Sthlm, D. M. Lublin & c: o., 

1835. 12: o. Handkolorerad litograferad front, (2), 

63 s. Enkelt rött ngt nött klotryggbd. Det gula 

tryckta omslaget medbundet. Försättsbladen med 

småskavanker. Spridda små lagerfläckar. Reva i yttermarginalen 

på s. 13. Med Gunnar Brusewitz 


Schreber 179. Med all sannolikhet en översättning från tyskan. 

Innehåller 72 numrerade anekdoter med titlar som 

”Medicinskt jägarspråk”, ”Den åttafotade haren”, ”Harjagt 

med kanoner”, ”Den till bössa uppvuxna pistolen”, ”Hunden 

och korshuggormen” och ”Klokhet hos en jagthund”. 

188. Jagter i Sverige, Norrige och Finland, anförde 

af våra störste jägare; samt jagtanekdoter och äfventyr, 

samlade och utgifne för ungdom. Sthlm, P. 

G. Berg, 1850. Liten 8: o. Kolorerad front, (8), 288 

s. & 5 kolorerade plr. + berg, p. g. Nyaste förlager, 

hvilka säljas i bokhandeln. [=rubrik]. Sthlm, P. G. 

Berg, 1850. Liten 8: o. s. 25–40. + (berg, p. g.) 

Nyare böcker, hvilka säljas i bokhandeln. [=rubrik]. 

Sthlm, P. G. Berg, 1848. Liten 8: o. 24 s. Fint men 

ganska nött samtida grönt mönsterpressat hklbd 

med guldornerad rygg. Ryggorneringen oxiderad 

och ryggen naggad upp och nedtill. Pärmhörnen 

med smärre brytmärken. Delvis lagerfläckig och 

med enstaka smärre fuktränder. Med Gunnar Brusewitz 


Schreber 182, Klingberg och Bratt 2150 och Borgström s. 

18 för Jagter. Dal skriver: ”De 6 planscherna är tryckta i 

tonlitografi av Hårdh och handkolorerade, men arbetet 

kunde till lägre pris köpas med planscherna endast i tontryck 

eller helt utan planscher.” Innehåller en mängd äventyrliga 

och bloddrypande skildringar av jakter på björn, 

varg, lo, räv m.m. runt om i Sverige som bygger på texter av

l.a. Schönberg, Falk och Lloyd samt bidrag som tidigare 

publicerats i Tidskrift för jägare och naturforskare. Två texter 

av Wilhelm von Wright om örnfångst respektive vargjakt i 

Finland ingår även. Bergs förlagskataloger ger en bild av 

förläggarens omfattande produktion av småskrifter i allsköns 

ämnen. Kataloger, som dessa, är ovanliga. 

188. 

188. 

189. [Jakt] Kongl. maj:ts nådiga kungörelse, angående 

förbud mot elgars dödande: gifwen Stockholms 

slott den 6 december 1825. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 

1825. 4: o. (3) s. Tagen ur band. Bra ex. *750 

Stadgar att älgar ska fredas i tio års tid från all jakt för stammens 

överlevnad. Gunnar Brusewitz har i Björnjägare och 

fjärilsmålare tecknat bakgrunden till 1825 års förordning. 

Gustav III hade 1789 utsträckt de privilegier som dittills varit 

förbehållna adeln att även ge ofrälse markägare rätten att 

bedriva jakt på sin mark, vilket snabbt resulterat i en ganska 

urskiljningslös jakt på allt vilt året om. Älgen hotades snart 

av en total utrotning, vilket föranledde bl.a. den värmländske 

björnjägaren Herman Falk att uppvakta berörda myndigheter 

i syfte att utverka en begränsning av den fria jakten. 

Ansträngningar som Herman Falks ledde slutligen till det 

tioåriga totalförbud mot jakt på älg som stadgas i föreliggande 

förordning.

190. [Jakt] Kongl. maj:ts nådiga kungörelse, angående 

inskränkning i tiden för tillåtelsen att anställa 

jagt efter elg; gifwen Stockholms slott den 11 october 

1836. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1836. 4: o. 

4 s. Tagen ur band. Med smärre pappersförluster i 

ryggen. *300 

Swensk författningssamling 1836 no. 30. Endast första sidan 

upptas av ovanstående förordning som följs av kungörelser 

om brännvinspannor och kolera. Gunnar Brusewitz 

har i Björnjägare och fjärilsmålare tecknat bakgrunden till 

1836 års förordning. Efter att Gustav III 1789 släppt jakten 

fri, vilket snabbt kraftigt decimerade viltet i de svenska skogarna, 

i synnerhet älgen, genomdrevs 1825 ett totalförbud 

mot älgjakt under tio års tid. Älgstammen, som varit kraftigt 

hotad, hämtade sig under de fredade tio åren, men när jakten 

den 1 januari 1836 återigen släpptes fri ”utbröt ett formligt 

krig mot de nu åter ’fria’ älgarna och masslaktandet tog 

på sina håll groteska proportioner. Rapporter om detta inkom 

strax från flera län och Jägareförbundet gjorde en 

framställning om ändring av jaktstadgan för älgens del till 

Kungl. majt., något som ytterligare underströks av att Herman 

Falk personligen uppvaktade konungen i denna sak. 

Mycket beroende på konungens personliga sympatier för 

sin ryktbare hovjägmästare genomfördes en snabb lagändring 

och älgjakten kom samma år att inskränkas till tiden 1 

aug. till 30 nov. Skarsnöjakternas hemska tid var därmed 

äntligen förbi.” 

191. [Jakt] Kongl. maj:ts förnyade nådiga jagt-stadga 

; gifwen Stockholms slott den 21 oktober 1864. 

Jemte ett bihang, innefattande en wägledning dels 

för dem, som skola lemna intyg öfwer dödandet af 

sådana skadedjur, för hwilka staten utfästat belöning, 

dels för jägare och åklagare af jagtöfwerträdelser, 

utarbetadt af Aug. Emil Holmgren. Sthlm, 

P. A. Norstedt & söner, 1865. 8: o. 56 s. Med illustrationer 

i texten på s. 26–27 och 43. Nära samtida 

enkelt hklbd med handskriven titeletikett på frampärmen. 

Stänkta snitt. Några spridda fläckar. Från 

Trolleholm med Carl TrolleBondes monogramstpl 

på titeletiketten och Gunnar Brusewitz exlibris. 

*500 

Schreber 189. 

192. jerrold, w. b. A brage-beaker with the swedes: 

or, notes from the north in 1852. Illustrated 

from sketches by the author. London, Levey, 

Robson, and Franklin, 1854. 8: o. Front, xii, 251 s. 

& 7 plr. Med illustrationer i texten. Samtida guldornerat 

och blinddekorerat oklbd. Ny rygg i klot 

och nya för och eftersättsblad. Gula gamla föroch 

eftersättsblad medbundna. Några få blad med 

lagerfläckar, t.ex. det inledande bladet. *500 

Bring 782. Trevligt illustrerad resebeskrivning som även 

innehåller ett kapitel om Köpenhamn. 

193. (jester, f. e.) Afhandling om harjagt med stöfware. 

Fri öfwersättning. (Med ett tillägg om harjagt 

på spårsnö.) Jemte en planch. Sthlm, Elméns 

och Granbergs tryckeri, 1828. 8: o. (2), 28 s. & 1 

grav. plansch. Grönt marmorerat pappbd med 

grön titeletikett i skinn och skinnskodd rygg. Ett 

samtida gråpappersomslag medbundet. Den stora 

inlagan endast putsad. Några få fläckar. En mindre 

men distinkt fläck mitt på titelbladet som fortsätter 

t.o.m. s. 8. Med F. U. [?] Eklöfs överstrukna namnteckning 

och C. Norrméns namnteckning på titelbladet 


Schreber 204. Reitersjö 57. Detta utdrag ur ett arbete av 

Jester trycktes om som kapitel 3–4 i den år 1832 utgivna 

Afhandling om harjagt. Schreber anför ett citat om arbetet: 

”För ett vant öga visar sig straxt, att artisten [som ritat planschen] 

icke varit spårsnöjägare.” Författaren (1743–1822) 

var enligt Schreber preussisk ”oberforstmeister”. Gunnar 

Brusewitz hänvisar i litteraturförteckningen till Jakt till Jester 

för uppgifter om harjakt.

194. (jester, f. e.) Afhandling om harjagt. Sthlm, 

P. A. Norstedt & söner, 1832. 8: o. (2), 53 s. & 1 

grav. plansch. Stänkdekorerat pappbd med brun 

titeletikett i skinn (Bonniers bokbinderi). Inlagan 

endast putsad. Bitvis lätt lagerfläckig och mot slutet 

med fuktrand i yttermarginalen. Titelbladet ngt 

solkigt och många blad med mindre lagningar, i 

huvudsak i marginalen. Sista sidan med Uppsala 

universitetsbiblioteks ngt blekta stpl. Med Gunnar 

Brusewitz namnteckning. *1500 

Schreber 203. Översättning från tyskan. Med flera hänvisningar 

till Linné och Nilsson samt svenska förhållanden. 

195. Jägar-wisa. [=rubrik]. Sthlm, Elméns och 

Granbergs tryckeri, 1830. 8: o. (8) s. Tagen ur band 

och lös i blad. Små noteringar i övre marginalen 

på första sidan, bl.a. Kungliga bibliotekets duplettmarkering 

i blyerts. *1750 

”Förgäfwes björnen gnor och ryter, / och wargen nätet sönderbryter, 

/ och hjorten dansar lätta språng, / och haren 

hoppar snällt sin gång, / mot alla ibland dessa djuren, / 

med fler som ofred blifwit swuren, och jägarhornet med 

sitt skall / förkunnar deras död och fall.” Innehåller även 

visorna ”Pehr och Stina” och ”Waggwisa”. 

196. [Jönköping] [Extrakt ur Jönköpings läns hushållnings-sällskaps 

handlingar. 10 häftet. Jönköping, 

J. P. Lundström, 1822]. 8: o. s. 17–112. Häftad och 

insatt i ett enkelt hårt fläckat gråpappersomslag 

med handskriven ryggtitel. Oskuren. Liten reva i 

övre marginalen på s. 35 och lång reva i innermarginalen 

på s. 101. *500 

Hebbe 392. Schreber 9 för den andra, här nedan, nämnda 

uppsatsen. Innehåller ”Om de i länet befintlige mer eller 

mindre allmänna skogs och så kallade skadedjur” (fortsättning, 

hämtad ur Nilssons Fauna) på s. 32–85, ”Om hwarjehanda 

skadedjurs utrotande” (av ”von Acken”) på s. 86–100 

och ”Tecken till instundande wäderlek” på s. 100–12. 

197. Kalevala. Efter andra originalupplagan öfversatt 

af K. Collan. I–II + Supplementhäfte. Helsingfors, 

T. Sederholms boktryckeri, 1864–69. 8: o. 

(4), 435 + (4), 391 + (2), xxv, (1) s. Samtida ngt 

nött hfrbd med rikt guldornerad och blinddekore 

rad rygg. Ryggen blekt och med några småfläckar. 

Bitvis ganska lagerfläckig och inlednings och avslutningsvis 

med fuktränder. Med Rosenørn 

Lehns stpl, tillskrift till F. F. Morerier och Gunnar 

Brusewitz namnteckning och exlibris samt dennes 

blyertsanteckningar. *750 

Första svenska upplagan av den s.k. ”nya” Kalevala som 

utkommit på finska 1849. Insamlaren Elias Lönnrot hade 

efter publiceringen av den första, ”gamla” Kalevala 1835 

gjort ytterligare insamlingsresor och delvis omredigerat Kalevalas 

sånger efter eget huvud. Resultatet publicerades 

1849 och har karaktäriserats som mindre trogen de ursprungliga 

uppteckningarna än den tidigare utgåvan. Den 

har icke desto mindre varit den mest lästa och översatta 

versionen av eposet. 

198. Kammarjägaren. Nya ofelbara medel mot 

skadliga insekter och råttor i rum samt till utrotande 

af smärre skadedjur i trädgårdar och åkrar. 

Nyköping, C. H. Des Réaux, 1847. 16: o. 13, (1 

blank, 1) s. Häftad i nött och ganska solkigt tryckt 

grönt omslag, vilket har revor i rygg och nagg och 

smärre pappersförluster i marginalerna. Med fuktränder 

och en lagning i marginalen på s. 13. *900 

Bl.a. om att ”säkert utrota sniglar i jorden” och om ”medel 

mot mask i ost, hvilket derjemte gör honom smaklig”. 

199. Kolorer-album. Album för öfning i färgläggning. 

[=omslagstitel]. I–II. U.o., u.å. (1874?) Tvär 

8: o. 8 färgplr & 8 plr + 8 färgplr & 8 plr. Två häften 

med tryckta omslag i färg. Ryggarna nötta och 

med revor. *2000 

Utgivna på Oscar L. Lamms förlag i Stockholm och antagligen 

tryckta utomlands. Årtalsuppgiften från Kungliga bibliotekets 

katalog. Varje häfte innehåller åtta färgplanscher 

och lika många planscher med identiska konturer. 

200. Kongl. maj:ts och rikets Kamar-collegii kungörelse, 

angående upphäfwande af förbudet emot tröskslagors 

nyttjande af ek. Gifwen Stockholm den 6 

maji 1822. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1822. 4: o. (4) 

s. Tagen ur band och med pappersförluster i inre 

marginalen. *150

202. 

199.

9, 68, 77, 90, 155, 199, 237, 280, 397, 426.

201. Kongl. maj:ts och rikets Kamar-collegii kungörelse 

angående wissa föreskrifter till förekommande af 

den skada, som i odlingswäg förorsakas genom updämningar 

för fisken och wattenwerk, m.m. Gifwen 

Stockholm den 24 januarii 1823. Sthlm, Kongl. 

tryckeriet, 1823. 4: o. (4) s. Oskuren. Lite nött och 

solkig på titelbladet samt med samtida tillskrifter i 

marginalen. Ryggen med smärre revor och en liten 

pappersförlust upptill. *200 

202. kröningssvärd, c. g. Natural-historia för 

hemmet och skolan. Beskrifningar och afbildningar 

af föremål utur alla naturens riken. Efter tillförlitliga 

källor bearbetad. Med öfver 400 kolorerade 

figurer. Sthlm, N. Marcus, (1852)–53. Tvärfolio. 

(2), 101 s. & xxxiv handkolorerade litograferade 

plr. Två samtida trevliga men ngt nötta gröna 

klotryggbd med marmorerade pärmpapper. Pärmhörnen 

stötta. Atlasdelen loss i främre innerfals. 

Texten lagerfläckig i början och på slutet. Några 

småfläckar och vissa planscher aningen bruntonade. 

Plansch xxxiii ngt beskuren nedtill. *7000 

Utgavs i fyra häften. Atlasdelen utgörs av färglagda litografier 

efter utländsk förlaga. Dal skriver: ”Koloreringen är utförd 

med [förläggaren] Huldbergs egen metod, lika dålig 

som alltid; skogssnäppan är grön och ejdern har ljusblå 

vingar. Några av planscherna bjuder på egenartade sammanställningar 

av djur och natur, på plansch xix avbildas 

t.ex. guldfasan, kalkon, vaktel, duva, struts, kasuar och den 

utdöda dronten tillsammans i ett ökenlandskap med en 

palm.” 

203. (kullberg, j. a. af) Teckningar till Anna Maria 

Lenngrens skaldeförsök af A. K–g. [=omslagstitel]. 

Sthlm, M. Spong, 1855. Tvärfolio. 8 litograferade 

plr. Elegant grönt halvsaffianbd med guldornerad 

rygg (Hedberg, 1931). Ryggen lite blekt 

och nött. Medbundet tryckt sandfärgat omslag, 

som är lite solkigt i yttermarginalen och uppfodrat 

samt med lagade revor. *1250 

Arbetet utgör en fortsättning av konstnärens Illustrationer 

till skrifter af svenska skalder. Johan August af Kullberg 

(1817–81) var major och illustratör. 

204. (källström, w. e.) Handledning i jagt för 

nybegynnare. Af C. W.m. Gammal jägare. Sthlm, 

I. Marcus, 1850. Stor 12: o. 249, (1 blank, 1) s. & 1 

utvikbar tryckt tabell. Trevligt mönstrat pappbd 

med ljusgrön titeletikett i skinn och klotskodda 

kanter (Bonniers bokbinderi). Det gröna ngt solkiga 

tryckta omslaget medbundet. Oskuren inlaga. 

Delvis ganska lagerfläckig. Med de textade initialerna 

”CFD” upptill på främre omslag och Gunnar 


Schreber 219. En andra upplaga utkom 1861. På sista bladet 

återfinns bokannonser. Kapitlet om den svenska faunan på 

s. 9–73 bygger enligt företalet på Sven Nilssons Skandinaviens 

fauna. Dal skriver: ”Arbetet inleds med en omfattande 

fauna med kännetecken för släkten och arter, och en utvikbar 

tabell redogör för parnings och dräktighetstider hos 28 

däggdjur, däribland flygande ekorre.” I kapitlet om hundar 

beskrivs bl.a. dalbohunden. 

205. (källström, w. e.) Handledning i jagt för 

nybegynnare. Af C. W.m. Gammal jägare. Sthlm, 

I. Marcus, 1850. Stor 12: o. 249 s. & 1 utvikbar 

tryckt tabell. Stänkdekorerat pappbd med röd titeletikett 

i skinn (Beck & son). Gamla blåsprängda 

snitt. Några fläckar, t.ex. på s. 59–62, 129–44 och 

189–96. Med Wilh. Enstedts stplr utplacerade på 

två ställen på titelbladet och Gunnar Brusewitz 

exlibris. Saknar ett avslutande blad med bokannonser 

från förläggaren N. F. Kjerrström. *500 

Schreber 219. En andra upplaga utkom 1861. 

206. körner, m. Skandinaviska däggdjur tecknade 

efter naturen, lithografierade, tryckte och utgifne. 

Lund, M. Körner respektive Berlingska boktryckeriet, 

1855. Stor 4: o. Litograferat titelblad, (6) s. & 

22 handkolorerade litograferade plr. Svart klbd 

med titeletikett i skinn på ryggen och guldpräglad 

titel på främre pärmen (N. B. Andersson, 1961). 

Rödstänkta snitt. Det gula litograferade omslaget 

medbundet. Fin inlaga. Med Gunnar Brusewitz 


Nissen Die zoologische Buchillustration 2276. För att kunna 

producera Nilssons Illuminerade figurer startade Körner tillsammans 

med denne ett litografiskt tryckeri 1831, där se

nare planscherna till Skandinaviska foglar 1839–46 och föreliggande 

arbete trycktes. Tanken var att nå ut även till dem 

som inte hade råd med det dyrbara praktverket. Flera 

svenska däggdjur avbildas här enligt Dal för första gången. 

207. körner, m. Skandinaviska foglar tecknade efter 

naturen, lithografierade, tryckte och utgifne. 

Lund, M. Körner respektive Berlingska boktryckeriet, 

1839–46. Stor 4: o. Litograferat titelblad, (2), 

22, (2) s. & 62 handkolorerade litograferade plr. 

Samtida nött hfrbd med upphöjda bind och sparsamt 

guldornerad rygg samt infärgat svart titelfält. 

Delvis sprucken i främre ytterfals och även lite 

svag i innerfalsarna. Texten delvis hårt lagerfläckig 

och med fuktrand, inte minst i början. En del av 

planscherna med trista fläckar i marginalen, andra 

svagt solkiga. Med R. H. Westrings namnteckning, 

daterad 1869 och Sten Sjöstedts, daterad 1904, 

samt Anton Rehnborgs respektive Gunnar Brusewitz 


Friesen s. 11. Utkom i tio häften. Med det ovanliga dedikationsbladet 

som är ställt till Axel Gustaf Gyllenkrok. Björn 

Dal spekulerar i om titelbladets motiv kan vara hämtat från 

Gyllenkroks vinterbostad i Lund. För att kunna producera 

Nilssons Illuminerade figurer startade Körner tillsammans 

med denne ett litografiskt tryckeri 1831, där senare planscherna 

till detta arbete och Skandinaviska däggdjur 1855 

trycktes. Tanken var att nå ut även till dem som inte hade 

råd med det dyrbara praktverket. Enligt Dal är detta första 

gången som den skandinaviska fågelfaunan presenteras på 

bild i sin helhet. 

206. 

207. 

208. la métherie, j. c de. Herrarne von Humboldts 

och Bonplands resa till wändkretsarne åren 

1799, 1800, 1801, 1802, 1803 och 1804. Ett utdrag 

ur deras memoirer. Öfwersättning ifrån tyskan af 

E. W. Djurström. Örebro, N. M. Lindh, 1808. 8: o. 

63 s. Marmorerat pappbd med grön titeletikett i 

skinn. Ett samtida gråpappersomslag medbundet. 

Spridda lagerfläckar, främst i marginalen. Med C. 

E. Meijerhelms namnteckning på titelbladet och 


Översättning av ett tyskt sammandrag av Notice d’un voyage 

aux tropiques (1804). Arbetet redogör för Humboldts och 

Bonplands resor i Syd och Mellanamerika.

209. leijonflycht, a. a. Swenskt hand-lexikon 

för jägare. Sthlm, C. Deleen, 1827. 8: o. (6), 82, (2) 

s. Grönt halvmarokängbd med sparsamt guldornerad 

rygg (Beck & son). Ett samtida gråpappersomslag 

medbundet. Stort ex. med de samtida 

initialerna ”G. W. C.” i övre marginalen på 

s. (3) och Gunnar Brusewitz namnteckning samt 


Schreber 227: ”ganska sällsynt”. Lexikonet löper från ”afdrifwa” 

till ”örn”. Om igelkotten sägs: ”Kan med lätthet uphinnas 

skjutas eller ihjelslås. Kan ock fångas i små gropar, af 

3 til 4 qvarters djup, hwilka gillras med fint björkris och betäckas 

med löf.” Anders August Leijonflycht (1798–1850) 

utgav även Afhandling om sättet att med gropar och saxar 

fånga rofdjur (1826). Enligt blyertsanteckning köptes den då 

häftade boken på Odensviholmsauktionen 1974 och initialerna 

är därmed Gustaf Wilhelm Carlesons. 

210. (lengblom, c.) Hushålls-tidning för år 1813– 

14. Sthlm, Marquardska tryckeriet, 1813–14. 8: o. 

(400) + (400) s. Två fina samtida lätt nötta hfrbd 

med guldornerade ryggar och tegelröda titel samt 

runda gröna deltiteletiketter i glättad papp. Gula 

snitt. Inlagorna med några obetydliga småfläckar. 

Med gammal stpl ”J P R”, Charles Jacobsons donationsexlibris 

och Kungl. Skogs och lantbruksstyrelsens 

biblioteks och utgallringsstplr på frampärmarnas 

insidor samt med deras förgyllda 

ryggexlibris. På titelbladen återfinns Kungl. Skogs 

och lantbruksakademiens biblioteks och utgallringsstplr. 

*4000 

Lundstedt 1. Hebbe 25. Blomqvist s. 265. Schreber 138, noten. 

Allt som utkom. Utgavs i 50 nummer per år om vardera 

8 opaginerade sidor. Innehållet i denna tidning är lika brett 

som ämnet, här återfinns råd om färgning, ostframställning, 

bakning (”inhämtat i Spaa af twenne swenska fruar”), matlagning, 

tobak, skendöd, bergssprängning, fiske och jakt. 

Bl.a. avtrycks här Greiffs Beskrifning på warg-gårdars anläggning 

och skötsel, första gången tryckt 1803. 

211. leopold, c. g. Samlade skrifter. I–III. Sthlm, 

C. Deleen och J. G. Forsgren, 1800–02. 8: o. (30), 

338 + (6), 428 + (10), 223, (1 blank, 1, 1 blank), 

225–477, (1 blank, 1) s. Med grav. titelvinjetter. Tre 

fina lätt nötta samtida hfrbd med rikt guldorne 

rade ryggar med ljusa titel och mörka deltiteletiketter 

i glättad papp. Röda snitt. Spridda småfläckar, 

i synnerhet i del I, t.ex. på s. 146–49. Reva i innermarginalen 

på titelbladet till del I, reva i titelbladet 

till del II och liten reva i nedermarginalen 

på s. 151 i samma del. Reva i eftersättsbladet till 

del II. Med Sophie Hisingers namnteckning och 

Nils Segerstråles respektive Gunnar Brusewitz exlibris. 

*1800 

Andra upplagan utkom 1814–16 och utvidgades med ytterligare 

tre delar 1831–33. Versionen med ”Den nedriga!” 

på s. 61 i del I. Sofia Hisinger (1791–1845) var dotter till 

Vilhelm Hisinger och gifte sig 1812 med Detlof Heijkenskjöld. 

212. lilja, n. Fauna öfver Skandinaviens däggdjur. 

Med 98 i texten intryckta figurer. Sthlm, Hörbergska 

boktryckeriet, 1863. Stor 12: o. 255, (5) s. 

Med illustrationer i texten. Ngt nött gammalt 

hklbd med sparsamt guldornerad rygg. Enstaka 

små lagerfläckar. Titelbladet med några solkfläckar 

och en förlagsstpl. Liten pappersförlust i yttermarginalen 

på s. 249. Med Axel Lindquists namnteckning 

på titelbladet och s. 31 samt ngt beskurna 

anteckningar i bläck på s. 158–59. Med Ernst 

Areens exlibris samt dennes och Gunnar Brusewitz 

namnteckningar. *1500 

Müntzing II:126. Enligt förordet är arbetet tänkt som ett 

billigare och mindre vidlyftigt alternativ till Nilssons Fauna. 

Illustrationerna är hämtade ur J. H. Blasius Fauna der Wir-

elthiere och Milne Edwards lärobok i zoologi. Dal skriver 

om Lilja (1808–70), vars Fauna han kallar ”en utmärkt illustrerad 

handbok”, att han ”hankade sig fram som klockare 

i Billinge, där hans fria levnadssätt hade skaffat honom en 

stor familj, bortåt tjugo barn med fyra kvinnor. […] Sina 

radikala åsikter publicerade han i boken ’Menniskan, hennes 

uppkomst, hennes lif och hennes bestämmelse’ 1858 

(flera upplagor, 5:e uppl. 1889), som även innehåller åtskillig 

zoologi.” Lilja ”pläderade för frigörelse från prästernas 

förmyndarskap, fria äktenskap, jämställdhet mellan man 

och kvinna och att alla barn är ’äkta’ barn. Vidare hävdade 

han att soldaten var den ömkligaste av alla människor, tapperhet 

på slagfältet var inte annat ’än ett uttryck för öfversittarlynne, 

då den sanna äran och modet är att vara ödmjuk, 

kärleksrik och god emot alla samt att visa sig som en man 

under lifvets pröfningar’.” 

213. (liljegren, j. g.) Runstafven och dess sinnebilder; 

samt påskdagstafla för 1000 år. Sthlm, P. A. 

Norstedt & söner, 1829. Liten 8: o. (2), ii, 12 s. & 2 

utvikbara tabeller, varav en litograferad. Lätt nött 

klistermarmorerat pappbd med mörkbrun titeletikett 

i skinn och stänkta snitt (Hedberg, 1927). Tråkig 

mindre fläck på titelbladet och s. 1–6. Med 

Eric von Rosens Rockelstadsexlibris, bilagt korrespondenskort 

från Björn von Rosen. *2200 

Tänkt som en förklaring till författarens ettbladstryck Primstafr. 

Tusende års calender, vilken utkom 1828. Den ena tabellen 

utvisar ”påskdagen och andra rörliga helgedagar ifrån år 

1000 till 1999”. Boken var en gåva till Gunnar Brusewitz 

från vännen Björn von Rosen som ärvt den efter sin far. 

214. linderholm, o. Practiskt hand-lexicon, för 

landthushållare och konstnärer. I–II. Sthlm, H. A. 

Nordström, 1802–03. 8: o. (2), 566 + (2), 528 s. Del 

I häftad i ett samtida ganska nött gråpappomslag 

med liten handskriven etikett överst på ryggen 

med siffrorna: ”335”. Inlagan i denna del med enstaka 

småfläckar och lätt lagerfläckig. Del II i ett 

ganska nött enkelt gammalt hfrbd med ryggetikett 

med handskriven notering: ”100”. Denna del ngt 

lagerfläckig och med spridda fuktränder. Titelblad 

till del II med omfattande samtida bläckkludd där 

det framgår att exemplaret ingått i Tingstads 

sockenbibliotek. *2000 

Hebbe 46. Du Rietz 64. Allt som utkom. Utgivningen upphörde 

efter bokstaven ”j”. Med uppgifter om allt från abborrar 

till ”jättegröe”. Ett utdrag ”Om hästens natur” omtrycktes 

i Blekinge läns hushållstidning 1818. Några av de föreslagna 

sätten att fånga änder är definitivt inte jägarmässiga: ”De 

wänjas til wissa ställen med utkastadt korn, hwilket, kokadt 

i win och oxgalla, eller blandadt med flugswampar, bolmfrö 

eller frö af sprängörten, Cicuta, gör dem yra, at de kunna 

tagas”. Tingstads socken ligger i Östergötland. 

215. (lindqvist, fredrika lovisa) Dikter i 

prosa. Swenskt original. Sthlm, Z. Haeggström, 

1838. 8: o. 43, (1 blank, 4) s. + Böcker och skrifter till 

salu hos de flesta bokhandlare i Stockholm och landsorten. 

[=rubrik]. Sthlm, Z. Hæggström, 1836. 8: o. 

(8) s. Häftad och oskuren i tryckt grått omslag. 

Omslaget ngt nött och med några revor. Fuktrand 

i övre marginalen. Titelbladet lite bruntonat i yttermarginalen. 

Stort fint ex. *3500 

Leijonhufvud & Brithelli s. 113. De sista fyra opaginerade 

sidorna i första arbetet med förlagsreklam. Något förvirrat 

alster, som titeln till trots, inte har någon likhet med senare 

tiders prosadikter. Den avslutande bokkatalogen innehåller 

subskriptionsanmälningar till diverse historisk litteratur. 

Fredrika Lovisa Lindqvist (1786–1841) var född i Åbo och 

flyttade 1829 till Sverige. Dikter i prosa var det enda större 

arbete av hennes penna som publicerades under hennes 

levnad. Olof Strandberg räknar i Pegas på villovägar Lindqvists 

alster till ”den svenska pekoralistikens mästerverk.” 

216. ling, (p. h.). Eddornas sinnebildslära, för 

olärde framställd. Sthlm, Cederborgska boktryckeriet 

respektive G. Scheutz, 1819–20. 8: o. (6), 186, 

(2) s. Trevligt ngt nött marmorerat hfrbd med 

breda upphöjda bind med blindpressad dekor, rikt 

guldornerad rygg och grön titel samt deltiteletikett 

i marokäng (Bonniers bokbinderi). Endast 

putsade snitt. Spridda svaga lagerfläckar. Med 


Fiske s. 363. Med tryckt dedikation till Curt von Stedingk. 

Författaren skriver avslutningsvis: ”Härmed sluta wi eddalärans 

framställning af den skapade och icke skapade werlden. 

Wi skola i nästa del afhandla naturgudomligheterna, 

hwilka röja samma poetiska framställningssätt, samma 

lefwande sinnebilder.” Någon sådan fortsättning utgavs 

dock aldrig.

217. Linnéska samfundets handlingar för år 1832. 

Sthlm, H. G. Nordström, 1833. 8: o. Extra grav. 

titelblad, 61 s. & 2 handkolorerade grav. plr. + 

(billberg, g. j.) Förteckning öfver Linnéska samfundets 

lefvande vexter. [=rubrik]. Sthlm, H. G. 

Nordström, 1834. 8: o. 32 s. Grönt hklbd med svart 

titeletikett i skinn. Ryggen med ett litet jack. Ett 

samtida gråpappersomslag medbundet. Den stora 

inlagan endast putsad. Några lagerfläckar och bitvis 

med stor men svag fuktrand. Planscherna rena. 


Krok s. 264. Allt som utkom. Detta är varianten med utsatta 

tryckuppgifter i andra arbetet. Planscherna är graverade av 

Ruckman, den ena efter en teckning av Palmstruch. Handlingarna 

innehåller stadgar och medlemsförteckning samt 

ett antal uppsatser om hushållning, botanik och zoologi, 

alla författade av sällskapets eldsjäl G. J. Billberg. På s. 53–55 

återfinns en artikel med tillhörande plansch som behandlar 

tre fiskarter, funna i den bohuslänska skärgården under en 

resa 1804. Därutöver återfinns bl.a. uppsatsen ”Om odling 

af fjällvexter”. 

218. (livijn, c.) Spader dame. En berättelse i bref, 

funne på Danwiken. Sthlm, J. Hörberg, 1824. 8: o. 

192, (1) s. Ngt nött hfrbd med guldornerad rygg 

och stänkta snitt. Några spridda lagerfläckar. Liten 

lagning i det lätt lagerfläckiga titelbladets nedre 

hörn. Med Gunnar Brusewitz exlibris. *1750 

Livijns enda fullbordade roman. I sin civila karriär var Clas 

Livijn (1781–1844) en skicklig och organiserad administratör 

som steg till generaldirektör för Fängelsestyrelsen. Hans 

litterära bana däremot är full av grandiosa utkast och ofullbordade 

verk. Hans främsta alster är denna bisarra brevroman, 

där breven är skrivna av en dåre på Danviks hospital, 

och ställda till en flera år tidigare drunknad vän. Gunnar 

Brusewitz gjorde illustrationer till en utgåva av Spader dame 

1953. 

219. lloyd, l. Field sports of the north of Europe; 

comprised in a personal narrative of a residence in 

Sweden and Norway, in the years 1827–28. With 

numerous engravings. I–II. London, S. Bentley, 

1830. 8: o. Litograferad front, xii, 383 s. & 1 utvikbar 

grav. karta & 4 litograferade plr + litograferad 

front, viii, 377, (1 blank, 2) s. & 1 grav. karta & 1 

grav. plansch & 4 litograferade plr. Med illustrationer 

i texten. Två ngt nötta prydliga samtida hfrbd 

med guldornerade och blinddekorerade ryggar. 

Rödstänkta snitt. Ryggarna med viss ytlig sprickbildning. 

Någon enstaka småfläck, några av planscherna 

med svaga lagerfläckar. Reva i s. 67 och 

235 i del I. Ovanligt bra ex. med the earl of Malmesburys 

förgyllda ryggexlibris och Gunnar Brusewitz 


Schreber 246. Bring 497. Schiötz 613a för del II. En andra 

upplaga utkom 1831 och en tredje 1842. Sista bladet i andra 

delen är en förlagsannons. Llewellyn Lloyd (1792–1876) 

var född i London där fadern var bankir, och när han kom 

till Sverige 1823 medförde han förutom sin äventyrslusta 

och jaktpassion även en tjock plånbok. Han hade inspirerats 

av kapten Brookes reseskildringar från Skandinavien 

och det sägs att Lloyd ”som järnfilspånet till magneten” genast 

drogs till den tidens mest berömde björnjägare, överjägmästaren 

i Värmland, Herman Falk. Lloyd besökte under 

sina jakter bl.a. Värmland och Dalarna. Hans upplevelser i 

slutet av 1820talet resulterade i Field sports of the north of 

Europe som på svenska fick namnet Jagt-nöjen i Sverige och 

Norrige. Trots sin bakgrund var Lloyd säkert bättre lämpad 

för ett skogsmannaliv än för societetslivet i Stockholm, där 

han som synes var föga uppskattad. Fritz von Dardel, som 

illustrerade flera av Lloyds böcker, beskriver honom så här 

1873: ”Frånsett sin specialitet som björnjägare är denne 

engelsman för övrigt en bra ledsam typ. Det språk han talar, 

en blandning av svenska och engelska, de onödiga frågor 

han gör utan att någonsin vänta på svar, förarga och trötta 

även den välvilligaste åhörare. Karlen är dessutom ogrannlaga 

och saknar takt.” Gunnar Brusewitz har ägnat Lloyd ett 

kapitel i Björnjägare och fjärilssamlare. Där skriver han om 

Field sports of the north of Europe: ”ur många synpunkter är 

detta förstlingsverk Lloyds bästa och mest läsbara arbete. I 

varje fall är det hans mest personliga. Det visar oss en författare 

med skarp blick för både människor och miljöer och 

den ger oss en inträngande bild av hur livet tedde sig i de 

gammalsvenska skogarna. Lloyd intresserade sig långt ifrån 

enbart för jägarlivet utan passar också på att kommentera så 

vitt skilda ting som brottmålslagarna och deras tillämpning 

– ett ämne som han senare skulle bli väl insatt i av skilda 

skäl – svalans flyttning, livet på gästgivargårdarna, vägarnas 

beskaffenhet, julseder, bondbröllop, skrock, skidåkning och 

andra märkliga företeelser.” Exemplaret har sannolikt tillhört 

James Edward Harris, den tredje earlen av Malmesbury 

(1778–1841), vilken gjorde sig känd som en hängiven jägare 

och samlare av naturalier.

221.

220. lloyd, l. Field sports of the north: comprised in 

a personal narrative of a residence in Sweden and 

Norway. New edition, with additions. I–II. London, 

S. Bentley, 1842. 8: o. Front, x, (1, 1 blank), 

430 s. & 5 litograferade plr & 1 utvikbar grav. karta 

+ iii–viii, 420 s. & 7 litograferade plr & 1 grav. 

plansch & 1 grav. karta. Med illustrationer i texten. 

Två samtida ngt nötta skinnbd med upphöjda 

bind, guldornerade ryggar och gröna titel samt 

deltiteletiketter. Pärmarna med guldornerade och 

blindpressade ramlinjer samt pressade rutmönstrade 

pärmar. Pärmkanterna guldornerade. Marmorerade 

snitt. Ryggarna ngt blekta. Spridda lager 

och småfläckar. Den utvikbara kartan delvis 

lite fläckig. Gåvotillskrift från Culling Hardley 

Knowlys till Gordon Cumming daterad Eton julen 

1845. Med Gunnar Brusewitz namnteckning 

och exlibris. Saknar sannolikt ett smutstitelblad till 

del II. *4500 

Jfr Schreber 246–47. Bring 497. Schiötz 613c. Tidigare upplagor 

utkom 1830 och 1831. 

221. lloyd, l. Jagt-nöjen i Sverige och Norrige. Berättelse 

om en resa i dessa riken åren 1827–28. Öfversättning 

från engelskan, med trenne lithographierade 

plancher. Sthlm, L. J. Hjerta, 1830. 8: o. 

Front, (13, 1 blank), 289, (1) s. & 2 litograferade plr. 

Läckert samtida rött halvsaffianbd med breda upphöjda 

bind, rikt guldornerad och blinddekorerad 

rygg. Brunstänkta snitt. Svårslaget ex. med Gunnar 


Schreber 249. Bring 497. Schiötz 613e**. Endast Schreber 

nämner smutstitelbladet, som också ofta saknas. Frontespisen 

och planscherna signerade av den tyske överstelöjtnanten 

och konstnären G. L. Dreijer (1793–1879). Det engelska 

originalet Field sports of the north of Europe: comprised in a 

personal narrative of a residence in Sweden and Norway utkom 

samma år. Översättningen utfördes av G. Swederus och en 

andra svensk upplaga utkom 1831, liksom flera senare. Omfattar 

endast ungefär halva texten ur det engelska originalet. 

222. lloyd, l. Jagt-nöjen i Swerige och Norge. Öfwersättning. 

Med 3 träsnitt. Sthlm, A. Hellsten, 

1861. 8: o. Front, (6), 180 s. & 2 litograferade plr. 

Grönt stänkdekorerat pappbd med grön titeleti 

kett i skinn (Beck & son). Ryggen marokängskodd 

upp och nedtill. Det gröna tryckta omslaget medbundet, 

det bakre med fläck. Bitvis lager och småfläckig 

samt med fuktränder. Med Axel Sonessons 

namnteckning på främre omslag och Gunnar Brusewitz 


Schreber 251. Bring 497. Schiötz 613g. Utkom som ”Böcker 

för folket” del II. Det engelska originalet Field sports of the 

north of Europe; comprised in a personal narrative of a residence 

in Sweden and Norway utkom 1830. Den första svenska upplagan 

utkom 1830 i översättning av G. Swederus, den andra 

upplagan 1831. 

223. lloyd, l. Peasant life in Sweden. London, J. 

Childs and son, 1870. 8: o. Litograferat titelblad, x, 

479, (1) s. & 9 plr. Lätt nött och lite snedläst grönt 

oklbd med guldornerad rygg och pärmar med 

blindpressade ramverk. Nya för och eftersättsblad 

samt renoverade ytterfalsar och rygg. En av 

planscherna med reva. Med dedikation på ett 

medbundet grått främre omslag till författarens 

dotter Maria Lloyd och Gunnar Brusewitz namnteckning 


Bring 802. Utgavs i svensk översättning 1871 under titeln 

Svenska allmogens plägseder. Om svenska bröllopsseder, jultraditioner, 

folktro och lekar, midsommarfirande, skolväsen 

och samhällsordning. Svenskt biografiskt lexikon skriver: 

”Redan på 1850talet hade L gjort omfattande anteckningar 

kring folktraditioner om årshögtider, folktro m m, som han 

först 1870 lät gå till tryckning under titeln Peasant life in 

Sweden. Trots titeln återges även traditioner ur andra samhällsklasser 

än böndernas t ex flera sagotexter. Han redogör 

dessutom i korthet för bl a skolväsendet, krigsmakten och 

rättsväsendet. I boken relaterar L egna erfarenheter och ger 

ymnigt med uppgifter ur bl a olika topografiska verk. Arbetet 

mötte emellertid inte ett lika positivt gensvar som hans 

jakt och fiskeskildringar. Man menade att L:s beskrivning i

flera avseenden var föråldrad. Inte minst gällde det L:s kritiska 

synpunkter på domstolsväsendet som var ’mer än lovligt 

antikverade’ (Harald Wieselgren).” Gunnar Brusewitz 

skriver om Lloyd i kapitlet ”Klotter i böcker” i Pärtkorgens 

hemlighet. Lloyd förvägrade länge sina barn, som fötts i 

oäkta säng, att använda sig av släktnamnet Lloyd och det 

lär ha gått så långt att han presenterade sin dotter som 

”miss Anderson”: ”Flickan blev förlägen och började gråta 

och Lloyd hade bara att inför allt folket klappa henne på 

huvudet och säga: ’Gråt ej, my darling, dou ska hädanefter 

het Lloyd!’ Men höll han löftet? När jag för en del år sedan 

i Bokauktionskammarens katalog fann Lloyds märkliga 

’Peasant life in Sweden’ (1870) ’med dedikation till dottern’ 

så blev jag naturligtvis intresserad och lyckades komma 

över boken. Där står på försättsbladet med författarens 

energiska piktur: ’Maria Lloyd from her affectionate father, 

the author’. Svart på vitt!” 

224. lloyd, l. Svenska allmogens plägseder. Öfversättning 

af G. Swederus. Med 5 planscher. Sthlm, 

P. G. Berg, 1871. 8: o. (4), 264 s. & 5 plr tryckta på 

gultonat papper. Samtida ganska nött hklbd med 

sparsamt guldornerad rygg. En bit av pärmpappret 

bortnött. Några få småfläckar. Med Axel Selenius 

och Gunnar Brusewitz namnteckningar samt 

den sistnämndes exlibris. *2000 

Bring 802. Det engelska originalet utkom året innan under 

titeln Peasant life in Sweden. Arbetet innehåller bl.a. folksägner, 

redogörelser för svenska traditioner, vidskepelser, högtider 

m.m. En faksimilupplaga utkom 1979. 

225. lloyd, l. Scandinavian adventures, during a 

residence of upwards of twenty years. Representing 

sporting incidents, and subjects of natural history, 

and devices for entrapping wild animals. With 

some account of the northern fauna. Second edition. 

I–II. London, R. Clay, 1854. Stor 8: o. xv, (1 

blank), 472 s. & 1 karta & 6 färglitograferade plr + 

xi, (1 blank), 512 s. & 6 färglitograferade plr. Med 

illustrationer i texten. Två ngt nötta ljusa samtida 

skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerade 

ryggar och röda titel samt svarta deltiteletiketter. 

Guldornerade ramlinjer på pärmarna och pärmkantsdekor 

samt blindpressade inre denteller. 

Marmorerade snitt. Ryggarna nötta och bakre 

pärmen till del II med skinnrevor. Främre ytterfalsen 

lagad och med förstärkningar av innerfalsarna 

i del I. Enstaka ngt lagerfläckiga blad. Med gåvotillskrift 

på försättsbladet i del I från Russell Day 

till Clifford Fortescue [?] Borrer, daterad den 22 

mars 1858, och Gunnar Brusewitz namnteckning 


Bring 800. Schiötz 614a. Müntzing I:156. Första upplagan 

utkom samma år. Utkom i svensk översättning året därpå 

under titeln Anteckningar under ett tjuguårigt vistande i Skandinavien. 

Arbetet är egentligen inte en reseskildring utan en 

sammanfattning av Lloyds erfarenheter från jakt och fiske i 

Norge och Sverige utökat med diverse nedslag i den svenska 

historien. Dal skriver: ”Mycket i avsnittet om faunan är 

hämtat från Nilssons och Ekströms arbeten, annat bygger 

på Lloyds egna erfarenheter.” Svenskt biografiskt lexikon skriver: 

”I Scandinavian adventures (1854) publicerade L än en 

gång medryckande skildringar av olika jaktäventyr. Här 

nämner han även att han dittills varit ’med vid 102 björnars 

död eller fångst’ […], de flesta tagna av honom själv. I det 

rikt illustrerade verket ägnas emellertid större utrymme åt

227. 223. 401. 240.

224.

dels fågelfaunan, dels Sveriges insjöfiskar och flodvandrande 

fiskar. De fiskemetoder L beskriver är av stort intresse för 

vår kunskap om äldre tiders fiske. […] Med Scandinavian 

adventures befäste L inte bara sin ställning som skildrare av 

jaktäventyr; han intog nu också en plats bland 1800talets 

zoologer.” I Björnjägare och fjärilsmålare beskriver Gunnar 

Brusewitz hur Lloyd under lång tid samlade anteckningar 

inför vad som skulle bli ”ett av de mest omfattande verk 

som utgivits om den nordiska jakten.” ”Det är visserligen till 

stora delar ett kompilatoriskt arbete men det är sovrat och 

redigerat med omdöme och inte sällan försett med kritiska 

kommentarer. […] Största delen av verket behandlar den 

svenska faunan och i synnerhet det inledande avsnittet om 

fiskarna är mycket omsorgsfullt utarbetat och redovisar de 

senaste rönen på forskningsområdet.” I Resa i tid och rum 

kallar han verket ”en skattkammare av uppgifter om zoologi 

och jakthistoria – inte minst när det gäller den föga kända 

allmogejakten.” 

226. lloyd, l. Anteckningar under ett tjuguårigt 

vistande i Skandinavien. Innehållande jagtäfventyr, 

råd för jägare och fiskare, samt strödda bidrag till 

Nordens fauna. Öfversättning från engelskan. Med 

många lithografier och träsnitt. I–II. Sthlm, C. M. 

Thimgren, 1854–55. 8: o. Front, (4), 224 s. & 3 kolorerade 

plr & 13 plr numrerade i–xiii + front, (2), 

219, 1), 1–12 s. & 1 kolorerad plansch & 1 plansch 

numrerad xiv. Med illustrationer i texten. Vackert 

hfrbd med rikt guldornerad rygg och brun respektive 

grön titeletikett (B. Andersson, 1934). Övre 

guldsnitt, övriga snitt endast putsade. Samtliga 

tryckta häftesomslag medbundna, det främre omslaget 

till första häftet med liten lagning i marginalen. 

Delvis lätt småfläckig inlaga. Lagningar i marginalen 

på titelbladet och s. 5–12 i det avslutande 

registret. Praktex. med Gunnar Brusewitz namnteckning 


Schreber 245. Bring 800. Schiötz 614c*. Lundberg s. 17: ”s. 

70–115 om olika fisksätt, fisken, fiskredskap, notar, nät, 

garn”. Utkom i åtta häften. Litografier och träsnitt av M. 

Körner. Översättning av jägaren, fiskaren och författaren 

Llewellyn Lloyds (1792–1876) Scandinavian adventures, 

during a residence of upwards of twenty years som utkommit i 

London året innan. 

226.

227. lloyd, l. The game birds and wild fowl of 

Sweden and Norway; together with an account of 

the seals and saltwater fishes of those countries. 

Embellished with a map, 48 illustrations executed 

in chromo litography, and 65 woodcuts. London, 

Wyman and sons, 1867. Stor 8: o. Front, xx, 599, 

(1) s. & 48 färglitograferade plr & 4 plr & 1 utvikbar 

karta. Med talrika illustrationer i texten. Grönt 

nött dekorerat oklbd. Helt guldsnitt. Med sprickor 

och mindre lagningar på rygg och i ytterfalsarna. 

Några lite lagerfläckiga plr. Solkrand nedtill på s. 

249–54. och s. 353–54 samt en plansch loss. Ngt 

naggad i marginalen på s. 449–50. Med Malcolm 

Wallerstedts och Gunnar Brusewitz exlibris. *9000 

Schreber 253. Bring 801. Schiötz 615a*. En andra upplaga 

utkom samma år. Kartan ligger som den ska, men inte alltid 

gör, i en ficka inuti bakre pärmen. Litografierna är gjorda 

efter teckningar av F. von Dardel, W. von Wright, M. Körner, 

G. Schröder och J. Wolf. I Björnjägare och fjärilsmålare 

kallar Gunnar Brusewitz föreliggande arbete ”ett av de mest 

påkostade och betydande bokverk som utgivits om vårt 

lands jaktbara fåglar, sälar och fiskar” och ”ett verk av en 

tyngd och lödighet som vår jaktlitteratur kan uppvisa få 

motsvarigheter till.” 

228. [Lloyd] Wisa om engelsmannen herr Lloyd, 

som, under en björnjagt uti Dalarna i wåda, skjutit 

sin jagtkamrat Jan Swensson. Sthlm, Elméns 

och Granbergs tryckeri, 1835. 8: o. (4) s. Med träsnittsvinjett 

på titelbladet. Tagen ur band. Oskuren. 

Lätt solkig och nött samt med två markeringar 

i krita på titelbladet. *5000 

Enda kända upplagan. ”Herr Lloyd ifrån England till Swerige 

kom, / att nöjsamt och nyttigt der jaga, / och leka med 

rofdjuren först litet om, / se’n skinpelsen utaf dem taga.” 

Om hur Llewellyn Lloyd vådasköt sin jaktkamrat Jan 

Svensson under en jakt i Malungs socken 1835. I Malungs 

dödsbok står antecknat om den 63årige Svensson: ”Vådeligen 

skuten af engelsmannen Lloyd under björnsökande”. 

Lloyd ställdes inför rätta och fälldes av hovrätten, men friades 

sedermera av Kungl. maj:t. Lloyd har själv berört händelsen 

i Scandinavian adventures, during a residence of upwards 

of twenty years. Visan, vars författare är okänd, har 

levt kvar i Malungstrakten in i modern tid. Gunnar Brusewitz 

citerar i Björnjägare och fjärilsmålare föreliggande skillingtryck 

i sin helhet. 

229. lovén, s. l. [preses] & munck af rosenschöld, 

t. [respondent]. Om fåglarnes geographiska 

utbredning. A.a. Lund, Berlingska boktryckeriet, 

1830. 8: o. (4), 47 s. Marmorerat pappbd 

med grön titeletikett i skinn (Beck & son). Samtida 

helt guldsnitt. Ett samtida ngt solkigt mönsterpressat 

pappomslag medbundet. Någon enstaka 

småfläck. Tryckt på tjockt papper. Med Hugo 

Sundsténs och Gunnar Brusewitz exlibris. *1750 

Marklin 1. Friesen s. 22. Med tryckt dedikation till Sven 

Nilsson, vilken Lovén medföljt på en expedition 1826 till 

västra Norge. 

230. lovén, s. l. [preses] & munck af rosenschöld, 

t. [respondent]. Om fåglarnes geographiska 

utbredning. A.a. Lund, Berlingska boktryckeriet, 

1830. 8: o. (4), 47 s. Häftad och oskuren. Bitvis 

mycket lätt lagerfläckig och titelbladet aningen 

solkigt. *750 

Marklin 1. Friesen s. 22. 

231. Lunds student-kalender, 1863–64, utgifven af 

Akademiska föreningen. Lund, Berlingska boktryckeriet, 

1863. 8: o. Porträtt, extra titelblad, v– 

xviii, 238, (2 blanka) s. Vinrött ngt nött dekorerat 

oklbd. Den blekta ryggen nött upptill och med 

reva överst och nederst i ytterfalsarna. Loss i innerfalsarna. 

Bakre pärmen med en fläck. Spridda 

lager och småfläckar, i synnerhet inledningsvis. 

Med Gunnar Brusewitz exlibris. *1500

Schreber 12. Hulth 13. Denna första årgång var allt som 

utkom. Porträttet som föreställer Nils Lovén är litograferat 

av J. W. Tegner & Kittendorffs lith. inst. och utfört ”efter 

photographi”. Innehåller ”Minnen från en resa till Spetsbergen, 

år 1858” av A. Quennerstedt på s. 123–55. Zoologen 

August Quennerstedt (1827–1926) hade besökt ögruppen 

som medlem av den första svenska polarexpeditionen, ledd 

av Adolf Erik Nordenskiöld och Otto Torell. Gunnar Brusewitz 

medverkade själv i den svenska polarexpeditionen 

Ymer80, en resa han skrivit om i Arktisk sommar. Därutöver 

märks texterna ”Om folksägner, med särskildt afseende på 

folksägner i Skåne” av Gustaf Ljunggren och ”Svenska folksägner” 

av ”O. B.” (d.v.s. Oskar Birger Svahn) och C. H. Andersén 

på s. 95–122 och ”Om falkjagten” av C. H. Andersén 

på s. 167–86 (omtryckt och utvidgad året därpå i Svenska 

jägarförbundets nya tidskrift) samt en rad dikter över skilda 

teman, liksom en biografi över den avporträtterade Nils Lovén, 

”Nicolovius” kallad. 

232. Lärdomar af djurens exempel. Öfversättning af 

D. Krutmejer. Sthlm, C. F. Marquard, 1807. 12: o. 

(4), 114, (1) s. Ngt nött svart hfrbd från ca 1860 

med sparsamt guldornerad och blinddekorerad 

rygg. Pärmarna klädda med mönsterpressat stjärndekorerat 

papper. Stänkta snitt. Saknar frontespisen 

och de två grav. planscherna. *750 

Klingberg 1807:4. Innehåller uppbyggliga betraktelser från 

djurvärlden över sådana egenskaper som barnslig kärlek, 

måttlighet, tacksamhet, arbetsamhet och snygghet. 

233. (lönroth, ebba) Svensk rimkrönika. En liten 

lärobok i fäderneslandets historia, utgifven af En 

Lärarinna. Sthlm, E. Westrell, 1864. 8: o. 76 s. Lätt 

nött vitt halvpergamentbd från sekelskiftet 1900 

med röd titeletikett i skinn. Marmorerade snitt. 

Ryggen lätt solkig och titeletiketten med minimalt 

nagg. Svag bruntonad fläck i inre marginalen på 

baksidan av titelbladet och s. 14–15. Författarnamnet 

inskrivet med bläck på titelbladet. Med Axel 

Abramsons exlibris. *1250 

Leijonhufvud & Brithelli s. 119. Rimmad krönika över Sveriges 

konungar och deras styrelse, från kristendomens införande 

829 till dags dato. Enligt författarens kollega vid St. 

Nicolai elementarläroverk J. E. Lundgren, som skrivit förordet, 

är arbetet tänkt att brukas ”såsom fullständig lärobok 

för den tidigare skolåldern.” För att inte menligt inverka på 

barnets föreställningar har Lönroth uteslutit de hedniska 

kungarna, men ger ändå i ett bihang en kortfattad resumé 

av Sveriges forntid. Där kan man bl.a. läsa om ”Odin eller 

Sigge Fridulfsson” och dennes invandring till Norden samt 

om den tappre Svegder, som ”drog med 12 kämpar ut i verlden 

för att uppsöka Odin, men blef af en dvärg inlockad i en 

bergsklyfta, och kom aldrig åter.” Sannolikt författarens första 

och sista publicerade arbete. Gunnar Brusewitz bibliotek 

rymde en mindre men väl vald samling av pekoral. 

234. Lördags-magasinet. Nr 1–50 1836. Sthlm, L. J. 

Hjerta, 1836–37. Stor 4: o. 400 s. Med talrika illustrationer 

i texten. Samtida trevligt men ngt nött 

hfrbd med guldornerad och blinddekorerad rygg. 

Stänkta snitt. Lite svag i främre innerfals. Inlagan 

med någon enstaka småfläck. Fläckar på s. 249–51. 

Bortklippt namnteckning på försättsbladet. Med 

tidningsbevillningsstplr. *800 

Lundstedt 165. Utkom 1836–38 och 1842. Innehåller ett 

stort antal artiklar med anknytning till naturalhistorien, t.ex. 

om orangutanger, babianer, bisonoxar, guldfiskar och kanariefåglar, 

tapirer, giraffen ”eller cameloparden”, ”Lapparne 

och deras renar” och ”den hushållsamma råttan på Island”.

235. (macpherson, j.) Oisians sånger efter gaeliska 

originalet och på dess versslag försvenskade 

samt med en historiskcritisk inledning och noter 

försedde af Nils Arfwidsson. I–II. Sthlm, P. A. Norstedt 

& söner, 1842–46. 8: o. (4), 432 s. & 1 dubbelsidigt 

tryckt notblad + (6), 542, (2 blanka) s. 

Två lätt nötta nära samtida svarta hfrbd med guldornerade 

och blinddekorerade ryggar med lyror i 

nedersta fälten. Blåstänkta snitt. Ryggarna lätt 

fläckiga. Delvis lagerfläckig inlaga och med en del 

svaga fuktfläckar. De sista bladen i del I med litet 

maskhål. Med Gunnar Brusewitz exlibris. *1500 

Första kompletta svenska översättningen. Med en inledning 

av Nils Arfwidsson på s. 1–104 i del I i vilken han söker bevisa 

eposets autenticitet. Svenskt biografiskt lexikon skriver: 

”Övertygad om dikternas äkthet, lade han till grund för sin 

tolkning den gæliska text, Macpherson tillverkat för att 

dölja sin fiktion, och följde den engelska upplagan, blott där 

dylika ’original’ saknades. Macphersons engelska ’översättning’ 

fann han av ringa förtjänst och sökte i medveten motsats 

mot dennes elegiska sentimentalitet ge sin version den 

verkliga folkdiktens naiva och okonstlade ton.” Nils Arfwidsson 

(1802–80) mottog 1847 av Svenska akademien 

Karl Johans pris för denna metriska översättning. Den var 

även en viktig inspirationskälla för Runeberg vid författandet 

av Kung Fjalar. 

236. malm, a. w. Naturhistoriska studier i det fria 

och i kammaren. (Särskildt aftryck af Göteborgs 

handels och sjöfartstidning, 1860.) Göteborg, 

Handelstidningens bolags tryckeri, 1860. 12: o. 31 

s. Häftad i tryckt blått omslag. Några lagerfläckar. 

De inledande bladen med liten reva i innermarginalen. 

*500 

Innehåller texterna ”Belysning af fiskefrågan” och ”Om vigten 

af riklig tillgång på atmosferisk luft, äfvensom om luftvexling 

i vanliga boningsrum”. August Wilhelm Malm 

(1821–82) var zoolog, konservator och chef för Göteborgs 

Naturhistoriska museum. 

237. malm, a. w. Några blad om hvaldjur i allmänhet 

och Balænoptera Carolinæ i synnerhet. Göteborg, 

Handelstidningens bolags tryckeri, 1866. 8: o. 20 s. 

Häftad i dekorativt men ngt solkigt tryckt gult 

omslag med den ”Malmska hvalen” avbildad i rött. 

Främre omslag med lagat övre hörn. *400 

Varianten med prisuppgift på bakre omslag och finlinjig avbildning 

av valen på främre. Den 29 oktober 1865 strandade 

en 16 meter lång och 25 ton tung blåval vid Backa i Askimsfjärden. 

Kadavret blev inköpt till Göteborgs zoologiska museum 

för 1500 rdr rmt, vilka James Dickson donerade, och 

visades upp under industriutställningen i Stockholm 1866. 

Malm trodde sig ha funnit en ny art av val och döpte den 

efter sin fru Carolina! 

238. malmström, b. e. Fiskarflickan vid Tynnelsö. 

Dikt. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 

8: o. 36 s. Samtida nött hfrbd med hårt nött rygg. 

Blåstänkta snitt. Med fuktränder och fläckar samt 

någon småreva. Lagning i innermarginalen på s. 

8–9, 18 och 31. Med den präntade texten ”Marmor 

Hjerta” och ”Emelie” på försättsbladet och 


239. manski, g. s. & wolstein, j. f. Husdjurens 

natural-historia, lämpad till landthushållningen, 

och innefattande i synnerhet dessa kreaturs skötsel; 

deras sjukdomars kännetecken, orsaker och 

säkraste botemedel; deras hushållsnytta och förädlingen 

af deras åtskilliga afkastning. En handbok 

för hushållare, borgare och landtmän. Öfwersatt 

från tyskan af S. N. Wahrman. Örebro, N. M. 

Lindh, 1807. 12: o. (4), 356 s. Ngt nött hfrbd från 

1800talets mitt med sparsam guldornering och 

stänkta snitt. Svag i främre innerfals. Enstaka småfläckar. 

Pappersförlust i yttermarginalen på s. 

205–06 och 257–58. Med J. E. Svanbergs namnteckning 

och C. Otto G. Wiboms exlibris. *1000 

Hebbe 1916. Om skötsel av allt från hornboskap till hundar, 

katter, kalkoner, bin, karpar och rudor.

240. marryat, h. Ett år i Sverige. På svenska af 

Gustaf Thomée. Tvenne delar med talrika illustrationer. 

I–II. Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 

1863. 8: o. Front, (8), 3–361 s. & 22 litograferade 

plr + front, 353, (1 blank, 6) s. & 14 litograferade 

plr. Med illustrationer i texten. Grönt ngt nött 

guldornerat och blinddekorerat oklbd med renoverade 

ytterfalsar. Marmorerade snitt. Nya för 

och eftersättsblad. Någon enstaka småfläck. Reva 

upptill på s. 3 i del I. Svag fuktrand upptill på de 

avslutande bladen i del II. Med Gunnar Brusewitz 


Bring 854. Originalet trycktes i London 1862. Den svenska 

översättningen är rikare illustrerad än originalet. Horace 

Marryat (1818–87), som var bror till författaren Frederic 

Marryat, företog 1860 en omfattande resa i södra och mellersta 

Sverige. I exemplaret återfinns en urklippt tidningsartikel 

av Gunnar Tilander om Horace Marryat där man kan 

läsa att hans dotter Ida Marryat gifte in sig i den Bondeska 

familjen vilket gav anledning till flera besök och resor i Sverige 

för fadern. Gunnar Brusewitz har skrivit om Marryats 

resebeskrivning i Lustresa på Göta kanal. 

241. (mellin, g. h.) Swenska resandes äfwentyr i 

fremmande länder. Samlade af G. H. Mn. Med 8 

plancher. Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1848. 

8: o. (4), 254, (2) s. & 7 handkolorerade litograferade 

plr. Ganska nött och solkigt opappbd med 

tråkig ny rygg i grön klot. Delvis lagerfläckig inlaga. 

Lagningar i marginalen på s. (1–4), liksom på 

den första planschen. Med tre gamla ”gnuggisar” 

på insidan av frampärmen. Med D. Dahlqvists 

namnteckning. Saknar en plansch föreställande en 

argentinsk gaucho. *600 

En andra fristående samling utkom 1849. Roande samling 

berättelser om svenskars resor i främmande länder. Här 

återfinns skildringar av St. Barthelemy (av C. von Hauswolff 

), Buenos Aires (av C. E. Bladh) Mozambique (av G. 

W. von Düben) samt texter om Leonard Henrik Roos af 

Hjelmsäter, Johan Brelin, Nils Mattsson Köping och Anders 

Sparrman m.fl. 

242. meynier, j. h. Ny orbis pictus på fransyska 

och svenska. Till öfning för ungdom i franska språkets 

lärande. Öfversättning från fjerde upplagan. 

Med 10 kolorerade kopparstick. Sthlm, Hörbergska 

boktryckeriet, 1840. 8: o. (2), 104 s. & 10 

grav. plr. Hårt nött opappbd med tryckt text och 

ramverk på pärmarna. Ryggen defekt. Bitvis ngt 

lagerfläckig, mot slutet hårdare. Med A. G. Grönwalls 

namnteckning, daterad i Thorsätra på julafton 

1849. *2500 

Hammar s. 115. Författarnamnet felaktigt stavat ”Mejnier” 

på titelbladet. Första svenska upplagan utkom 1824. Fransksvensk 

parlör där s. 86–104 rör djur av vilka flera återfinns 

avbildade på planscherna, som i detta exemplar är okolorerade. 

243. michelet, j. Ur våra bevingade vänner, foglarnas, 

lif. Bearbetning för de unga. Med illustrationer 

i träsnitt. Sthlm, E. Westrell, 1859. Stor 12: o. 

(4), 74 s. Med illustrationer i texten. Ngt nött blått 

tryckt opappbd. Den ngt solkiga ryggen med revor 

och mindre pappersförluster samt frampärmen 

med lite gammalt bläckkludd. Inlagan med 

någon enstaka småfläck. Med Gunnar Brusewitz 


Klingberg & Bratt 2858: ”av originalets 23 kapitel återges 10 

om fåglarnas flygförmåga, bobygge, beteende i ljus och 

mörker etc.” Utgavs som ”Belöningsbok för hemmet och 

skolan. No 4.” Den svenska bearbetningen är ett utdrag 

ur L’oiseau (1856). Med kapitelrubriker som ”Vingarnas 

triumf”, ”Foglarnas städer och stater” och ”Foglarna, såsom 

besörjande renhållningen”.

244. michelet, j. Ur våra bevingade vänner, foglarnas, 

lif. Bearbetning för de unga. Med illustrationer 

i träsnitt. Sthlm, E. Westrell, 1859. Stor 12: o. 

(4), 74 s. Med illustrationer i texten. Samtida ngt 

nött enkelt hfrbd med sparsamt guldornerad rygg. 

Ryggen med några skrapmärken. Lagerfläckig inlaga. 

Med Emma Höglunds namnteckning och 

tillskriften ”Signhild af mamma 27/11 1899” på 

försättsbladet. *450 

Klingberg & Bratt 2858: ”av originalets 23 kapitel återges 10 

om fåglarnas flygförmåga, bobygge, beteende i ljus och 

mörker etc.” Utgavs som ”Belöningsbok för hemmet och 

skolan. No 4.” Den svenska bearbetningen är ett utdrag 

ur L’oiseau (1856). Med kapitelrubriker som ”Vingarnas 

triumf”, ”Foglarnas städer och stater” och ”Foglarna, såsom 

besörjande renhållningen”. 

245. molin, l. Den byxlöse äfwentyraren eller den 

riksbekante Lasse-Maja’s (hwars rätta namn är Lars 

Molin) besynnerliga öden och lefnadshändelser, under 

dess willade bana från hans barnaår till år 

1813 då han i följd af begångna förbrytelser blifwit 

enligt kongl. Swea hofrätts utslag dömd och forslad 

till Marstrands fästning Carlsten, på lifstids 

fångenskap. Af honom sjelf berättad. För tredje 

gången upplagd, med tillägg om hans nuvarande 

wistelse, sedan han genom kgl. maj:ts nåd år 1838 

frigafs. Med ett porträtt af LasseMaja. Linköping, 

A. Petré & sons boktryckeri, 1844. 8: o. Litograferat 

porträtt, (2), 205 s. Grönt klbd med brun titeletikett 

i skinn. Några få fläckar och smårevor i 

marginalen. *4500 

Första upplagan utkom 1833, andra 1840. Många senare 

upplagor utkom, mest i form av utdrag ur verket. I vilken 

utsträckning Lars Molin själv är ansvarig för biografin är 

omdiskuterat. På eftersättsbladet har Brusewitz i blyerts 

bl.a. noterat en hänvisning till LasseMajas möte med en 

björn i Arbogatrakten. 

246. mæxmontan, j. j. Om stöfvaren med afseende 

å dess uppfödande, vård och inöfning, jemte underrättelse 

om harjagt med stöfvare, samt bihang om 

botemedel mot åtskilliga hundens sjukdomar. Till 

unga jägares tjenst. Åbo, A. Hjelt, 1850. 8: o. 103 s. 

+ mæxmontan, j. j. Orrjagt med bullvan samt orrskytte 

om vintern ifrån släda, under åkning. Åbo, 

J. W. Lillja & co., 1852. 8: o. 20 s. + mæxmontan, 

j. j. Stussaren med perkussionsantändning, dess beskrifning, 

vård och rengöring; samt i sammanhang 

dermed om skjutkonst med kula. Åbo, J. W. Lillja 

& co., 1855. 8: o. (4), viii, 5–144 s. + mæxmontan, 

j. j. Dubbelbössan med perkussionsantändning, dess 

beskrifning, vård, rengöring och skottställning, 

samt i sammanhang dermed om skjutkonsten 

jemte anteckningar om krut, hagel, förladdningar 

och knallhattar; samt andra underrättelser, hvilka 

för jägaren kunna vara af värde. Åbo, J. W. Lillja & 

co., 1852. 8: o. 114, (2) s. Lätt nött samtida mörkgrönt 

hfrbd med upphöjda bind och sparsamt 

guldornerad rygg. Samtliga de blå tryckta omslagen 

medbundna. Pärmhörnen lite stötta. De inledande 

bladen i det fjärde arbetet lätt lagerfläckiga. 

Bra ex. med O. Sundelius namnteckning och Gunnar 


Borgström s. 13–17. Reitersjö 82 för det första arbetet. På de 

tryckta omslagen anges att arbetena utgavs som del I–IV i 

”Handbibliotek för jägare och jagtvänner”. En femte fristående 

del utkom 1865. Jacob Johan Mæxmontan (1796– 

1884), ”Finlands jaktkung” kallad, beskrivs av Borgström 

som ”Finlands första egentliga jaktförfattare”.

247. Natural-historia för barn. Med 150 kolorerade 

figurer. Sthlm, Elméns & Granbergs tryckeri, 1835. 

Tvär8: o. (2), 37 s. & 24 kolorerade litograferade 

plr. Samtida ngt nött men trevligt marmorerat 

pappbd. Ljust infärgade snitt. Textdelen lite lagerfläckig 

och några planscher med lite solk i marginalen. 


Klingberg 1835:10. ”3. Murmeldjuret är tjockt, har korta 

öron, sofver öfver vintern i hålor, förnämligast i Savoyen. I 

ungdomen kan det lära allehanda konster, samt dansa. 4. 

Åkerråttan gör stor skada på säd. Hon har en slags påsar vid 

kindbenen, hvari hon bär säd till sin håla. Hon anses för 

snål.” 

248. Naturen och lifvet, samling af nöjsamma och 

bildande berättelser, utur de utmärktaste författares 

arbeten sammandragna, till en angenäm förströelse 

i hemmet. Med 4 plancher. Sthlm, Lundberg 

& c: o, 1849. 12: o. 94, (1) s. & 4 handkolorerade 

plr. Enkelt halvlinnebd med röd titeletikett. 

På pärmarna har det ursprungliga litograferade 

rosa omslaget uppfodrats. Texten lager och fuktfläckig. 


Klingberg & Bratt 2967. Innehåller texterna ”Resa i Palestina”, 

”Anekdoter om elefanten”, ”Trohet hos en hund”, ”Tigerhålan” 

och ”Isbjörnen”. 

249. nicander, k. a. Minnen från Södern. Efter en 

resa i Danmark, Tyskland, Schweitz och Italien. 

Ny upplaga. I–II. Örebro, N. M. Lindh, 1862–63. 

8: o. Front, viii, (4), 287, (1) s. + front, (8), 385 s. 

Två samtida ngt nötta hfrbd med guldornerade 

och blinddekorerade ryggar samt röda titel respektive 

gröna deltiteletiketter. Röda snitt. Någon 

enstaka liten fläck. Småfläckig på s. 217–94 och 

marginalanteckning i blyerts på de avslutande bladen 

i del II. Med Gustaf Lundhs blåstpl på titelbladen, 

Nils Wilh. Lundhs namnteckning och Gunnar 


Kleberg 2330. Bring 499 för resans svenska del. Första upplagan 

utkom 1831–39. Resan till Italien företogs 1827–29 

och kom att bli höjdpunkten i Nicanders liv. Den lycka han 

upplevde i Italien fördystrades mot slutet av ekonomiska 

bekymmer. Hemresan efter två år i utlandet var full av besvärligheter, 

och vid återkomsten till Stockholm var Nicander 

utblottad. Han grep sig då an att litterärt utforma sina 

reseminnen. Minnen från Södern, vars andra del utgavs postumt, 

är en kåserande resejournal med insprängda dikter i 

gängse senromantisk stil. 

250. nilsson, s. [preses] & retzius, a. a. & retzius, 

c. g. & roselius, j. m. [respondenter]. Analecta 

ornithologica. A.a. I:1–2–II. Lund, litteris Berlingianis, 

(1814). 4: o. (2), 16 + (2), 17–30 + (2), 

31–42 s. Marmorerat pappbd med brandgul ryggtitel 

i skinn. Någon enstaka småfläck. Med Gunnar 

Brusewitz exlibris. Saknar 2 grav. plr som här bundits 

med i faksimil. *3500 

Marklin 2–4. Friesen s. 33 och 38. Sven Nilsson (1787–1883) 

var naturforskare, arkeolog och kyrkoherde, professor i 

Lund och intendent för Vetenskapsakademiens zoologiska 

samling. Han var en av stiftarna av Svenska jägareförbundet. 

Hans Skandinavisk fauna utkom med första delen 1820 och 

var länge det viktigaste arbetet i ämnet i Sverige. Gunnar 

Brusewitz har ägnat Nilsson ett kapitel i Den nöjsamma nyttigheten 

där han pekar på dennes betydelse som övergångsgestalt 

mellan två epoker: ”Som yngling hade han studerat 

hos lärjungar till Linné och själv hade han undervisat och 

inspirerat unga vetenskapsmän, vilka skulle få betydelse för 

forskningen i vårt sekel. […] 1814 publicerade Sven Nilsson 

– med Retzius’ båda söner Anders Adolph och Carl Gustaf 

som respondenter – avhandlingen Analecta ornithologica. 

Den lilla skriften består av tre delar av vilka de två första 

behandlar Skånes ’motacillor’ (vilket den tiden inte bara

omfattade ärlorna utan också sångarna) samt ’brockfåglarna’ 

– dvs vadarfåglarna. Här beskrivs den hökfärgade sångaren 

för första gången som svensk fågel. Det var Sven Nilssons 

första ornitologiska arbete och kanske bidrog det till 

att han fick ett treårigt privatstipendium på 200 riksdaler av 

den för naturvetenskapen ömmande greve H. G. Trolle 

Wachtmeister.” Kontakten med Trolle Wachtmeister gav 

även Nilsson förmånen att kunna använda sig av dennes jägare 

för att kunna ta del av färskt studiematerial. 

251. nilsson, s. Dagboksanteckningar under en 

resa från södra Sverige till Nordlanden i Norge 1816. 

Lund, F. Berlings boktryckeri och stilgjuteri, 1879. 

8: o. (4), 228, (2) s. Nära samtida ngt nött brunt 

hfrbd med upphöjda bind, guldornerad och blinddekorerad 

rygg. Stänkta snitt. Ryggen lite blekt 

och med några fläckar. Titelbladet lätt solkigt och 

sista bladen med fuktrand. En del blyertsanteckningar. 

Med Thorild Wulff jr:s namnteckning på 

titelbladet och Gunnar Brusewitz exlibris. *1500 

Bring 416. Schiötz 738. Sven Nilssons dagboksanteckningar 

från sin resa uppehåller sig huvudsakligen vid botaniska och 

zoologiska iakttagelser. Författaren reste från Skåne upp genom 

Halland och Bohuslän till Norge. Thorild Wulff (1877– 

1917) var botaniker och forskningsresande och disputerade 

i Lund på en botanisk avhandling om Spetsbergen. 

252. nilsson, s. Egenhändigt skrivet och undertecknat 

brev till baron Schwerin på Hjularöd daterat 

Lund den 6 januari 1835. 4: o. (2, 1 blank, 1) 

s. Har varit vikt. Pappersförlust i marginalen på det 

andra bladet uppkommen i samband med öppnandet 

av brevet. Litet hål i det andra bladet. Med 

Sven Nilssons röda lacksigill bevarat. *4500 

Brevet, som är på två sidor, innehåller en nyårsönskning 

och ett tack för en uggla som Nilsson fått sig tillsänd av 

Schwerin. ”Uggleslägtet är verkligen ett af de svåraste i hela 

ornithologien att riktigt skilja arterne åt; det war mig derföre 

högst glädjande att herr baronen verkeligen ganska 

riktigt bestämdt den öfwersända foglen.” Särskilt svårt är att 

skilja sparv, minerva och hökuggla åt. Det tillsända exemplaret 

var en hökuggla och Nilsson understryker dess sällsynthet: 

han har under 12 års tid endast haft tillfälle att 

skjuta tre eller fyra exemplar av fågeln. Carl Gustaf von 

Schwerin (1769–1855) på Hjularöd i Harlösa socken i Skåne 

var kammarherre och hade i sin ungdom varit löjtnant i 

det militära. Hans hjälpsamhet mot Nilsson har denne betygat 

redan i förordet till Skandinavisk fauna 1824. 

253. (nilsson, s.) Förnyad underdånig berättelse 

om fiskerierna i Bohuslän. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 

1828. 4: o. 36 s. Lackat hfrbd med upphöjda bind 

och guldornerad rygg. Brunstänkta snitt. Ryggen 

ngt nött och ganska fläckig. Titelbladet med tråkigt 

lagade revor och fläckar, mest i nedre marginalen, 

som även har lagningar på s. 19–22 och 

25–26. En mängd gamla blanka skrivpappersblad 

medbundna. Gunnar Brusewitz exlibris. *2000 

Aberstén & Tiselius 1280. Lundberg s. 45. Sven Nilsson diskuterar 

bl.a. folkliga och lärda föreställningar om djurens 

flyttande, vilket han ser som en bidragande orsak till sillfiskets 

nedgång i Bohuslän: ”Det är en lika så gammal, som 

lätt förklarlig fördom, att anse okända eller dunkelt kända 

ställen för stamhåll åt de skaror af flyttande djurarter, hwilka 

blott periodiskt wisa sig i wissa bebodda trakter. Så kallade 

man sidenswansen i Frankrike för den lille böhmarn; 

emedan man tog för gifwet att han hade sitt stamhåll i Böhmens 

föga kända skogar, dit man förlade så många naturunder. 

Så drömde man länge att storkar, swalor, wipor och 

andra flyttfåglar lågo i dwala på bottnen af sjöar och träsk, 

under den tid af året, då de ej syntes i wåra nordliga trakter. 

[…] Hwad under då, att den råare fiskare allmogen satte 

stamhållet för de ofantliga fiskskaror, hwilka tidtal besökte 

dess kuster, i ett okändt, föga besegladt haf, sådant som Polarhafwet! 

Denna fördom lärer wara årsbarn med fiskerierna 

i Norden; men så widt jag wet, erhöll hon först i förra seklet 

en systematisk form. Från fiskarenas berättelser inkom hon 

i de lärdas skrifter, utstyrdes der med en prydlig, efter tidens 

religiösa åsigter tillskuren klädnad, och wandrade så utsmyckad 

åter tillbaka ut i det praktiska lifwet.” 

254. nilsson, s. Historia molluscorum sveciae terrestrium 

et fluviatilium breviter delineata. Lund, 

Berling, 1822. 8: o. (4), xx, 124 s. Ngt nött lackat 

marmorerat hfrbd med guldornerad rygg och röd 

titel respektive grön deltiteletikett. Övre stänkt 

snitt. Ryggen lätt blekt. Någon enstaka småfläck. 

Titelbladet lätt solkigt i marginalen och med minimala 

lagningar. Lagad reva nederst i dedikationsbladet. 

Mycket svag fuktrand nedtill fr.o.m. s. 

81. Stort ex. med Emil Hougbergs namnteckning 


Om några svenska land och sötvattensmollusker. De ryggradslösa 

djuren hade inte ingått i Nilssons stort anlagda 

Skandinavisk fauna. Emil Hougberg (1857–1909) var läkare 

och en ivrig bok och fågeläggssamlare.

255. nilsson, s. Illuminerade figurer till Skandinaviens 

fauna, med text utgifne. I–II. (Sthlm, P. A. 

Norstedt & söner, 1829–31) respektive Lund, Academie 

boktryckeriet hos C. F. Berling, 1832–40. 

Stor 4: o. Litograferat titelblad, (298) + (304) s. & 

200 handkolorerade litograferade plr. Två bruna 

lackade hfrbd från 1900talets mitt med upphöjda 

bind och guldornerade ryggar. Grönsprängda 

snitt. Ryggarna ngt torra och flammiga samt med 

lätt ytlig sprickbildning. Inlagan med någon enstaka 

småfläck. Lagade revor i s. (155–56), (159– 

62), (223–24) och (289–90) i del I och (15–16), 

(131–32) och (247–48) i del II. Lagning i marginalen 

på s. (173–74), (195–96) och (221–22) i del II. 

Rent ex. med Gunnar Brusewitz namnteckning 


Lindberg 63. Müntzing I:172. Nissen Die illustrierten Vogelbücher 

678. Komplett exemplar av ett av de praktfullaste 

zoologiska verken i den svenska bokhistorien. Utkom i 20 

häften. En andra upplaga av de första häftena utkom 1831– 

32. Här föreligger alla häften i första upplagan med de ursprungliga 

10 planscherna av bröderna von Wright, vilka i 

andra upplagan ersattes av nya planscher, utförda av Magnus 

Körner. Exemplaret innehåller även den ursprungliga 

planschen ”Kärrhök” istället för ”Pelegrims falk”, som ersatte 

den förra i andra upplagan. Vidare återfinns båda förorden, 

dels det som medföljde första häftet, dels det som 

ingick i häfte 10 och var tänkt att ersätta det ursprungliga. 

När Sven Nilsson kom till Stockholm på hösten 1828 för att 

börja sin tjänst som intendent vid Vetenskapsakademien 

fick han besök av den 23årige Magnus von Wright. Denne 

hade varit i Stockholm sedan 1826 och arbetade på Mörkö 

tillsammans med brodern Wilhelm hos C. U. Ekström och 

Nils Bonde på verket Svenska foglar. Nilsson och bröderna 

Wright började umgås och sannolikt planera tillkomsten av 

Illuminerade figurer. Tidigt på våren 1829 hade arbetet satts 

igång och ett prospekt skickades ut till bokhandeln och allmänheten. 

Bröderna von Wright skulle stå för bilderna och 

Sven Nilsson för texten. Arbetsinsatsen för bröderna von 

Wright visade sig emellertid bli för omfattande och ytterligare 

två illustratörer, ritmästare Anders Arvidsson och dennes 

lärjunge Magnus Körner, knöts till arbetet. Det första 

häftet utkom i september 1829 och var försett med 10 planscher 

utförda av Magnus och Wilhelm von Wright, färglagda 

av Arvidsson och Körner. Men någon månad tidigare 

hade samarbetet brutit samman. Båda bröderna von Wright 

hade lämnat produktionen efter konflikter med Nilsson om 

bl.a. betalningar och deras parallella arbete med Svenska fog- 

lar. Till deras efterträdare utsågs den 21årige Magnus Körner 

som istället kom att ligga bakom nästan alla av de 200 

planscherna. Sven Nilsson flyttade tillbaka från Stockholm 

till Lund 1831 och tog då med sig hela produktionen och 

upprättade ett nytt litografiskt tryckeri där, Körner & comp., 

som tryckte planscherna till häfte 9–20. Samtidigt påbörjades 

tryckningen av en andra upplaga av de första häftena, 

nu med nya planscher av Körner. Genom B. F. Fries försorg 

åtog sig Wilhelm von Wright senare att utföra tre planscher 

med vilka man hade särskilda problem, dessa var ”Jerf” (31), 

”Hvitnackad svärta” (115) och ”Gråa hafsskälen” (34). Med 

tiden falnade intresset för verket och i takt med detta avtog 

även Sven Nilssons motivation att fortsätta. Det sista häftet, 

som utkom i juli 1840, var mycket försenat. Ytterligare häften 

var planerade men utkom aldrig. Av den andra upplagan 

utkom minst häfte 1–7 och ytterligare några häften utgavs 

i en ny upplaga på 1860talet. Häftenas omfång var till 

en början ungefär likartat, med cirka 30 sidor text och 10 

planscher i varje. Planscherna hörde oftast till den text som 

medföljde. Med tiden övergavs ordningen och vissa häften 

utkom helt utan text och med planscher hörande till tidigare 

eller kommande textavsnitt. I det avslutande häftet för 

vardera av de båda delarna medföljde en ”systematisk indelning” 

som visade var planscherna kunde hittas och var de 

skulle sättas in. 

256. nilsson, s. Ornithologia svecica. I–II. Köpenhamn, 

H. F. Popp, 1817–21. 8: o. (8), 317, (1) s. & 

10 utvikbara handkolorerade grav. plr + xiv, 112, 

(2), 113–277, (1) s. & 2 utvikbara handkolorerade 

grav. plr. Två lätt nötta lackade hfrbd med upphöjda 

bind, rikt guldornerade ryggar och röda titel 

respektive gröna deltiteletiketter (Hedberg). 

Övre guldsnitt, övriga snitt endast lätt putsade. 

Ryggarna flammiga. Någon enstaka småfläck, men 

som helhet en ren och fin inlaga. Försätts och titelbladet 

till del I loss. Titelbladet dessutom med 

en liten obetydlig stjärnstpl nederst. Lagad reva i 

marginalen på s. 43 och 135 samt pappersförluster 

i yttermarginalen på s. 81 i del I. Med anteckning 

att volymerna härrör ur apotekare Gorthons bibliotek 


Friesen s. 11. Nissen Die illustrierten Vogelbücher 677. Innehåller 

bl.a. en plansch föreställande den apokryfiska fågeln 

”Falco longipes” som Nilsson här presenterade som en ny 

falkart. I själva verket hade han låtit sig luras av ett falsarium 

i Paykulls naturaliekabinett. Arbetet utkom 1824 i omarbetad 

svensk översättning som Svensk ornithologi, av Björn Dal

255.

kallad den första populära ornitologin på svenska. Föreliggande 

arbete utkom, efter studier vid Köpenhamns universitet 

och besök i Paykulls naturaliekabinett, ”i en liten vacker 

volym med handkolorerade illustrationer av den vid 

Lunds universitet verksamme ritmästaren Anders Arvidsson. 

Detta arbete befäste snabbt Sven Nilssons anseende 

som zoolog och kan ses som ett första utkast till Skandinavisk 

fauna. Det följdes fyra år senare av en avslutande del.” 

Av Nilssons dagboksanteckningar framgår att han lät trycka 

257. 

om kapitlet om ripor efter återkomsten från en resa i norr 

där han stiftat närmare bekantskap med ripsläktet. 

257. nilsson, s. Petrificata suecana formationis 

cretaceæ, descripta et iconibus illustrata. Pars prior, 

vertebrata et mollusca sistens. Lund, ex officina 

Berlingiana, 1827. Folio. viii, 39 s. & 10 grav. 

plr. Lackat ljusbrunt hfrbd med upphöjda bind

och guldornerad rygg. Ryggen lätt blekt, med 

skrapmärken och en liten fläck. Det tryckta omslaget 

medbundet. Lagning i nedre hörnet utanför 

plåtkanten på några av planscherna. Ett blad 

medbundet med handskrivna anteckningar rörande 

planscherna. Bra ex. med Karl Vilhelm 

Gortons namnteckning och Gunnar Brusewitz 


Nissen Die zoologische Buchillustration 2977. Allt som utkom. 

Dal skriver: ”Sven Nilsson var också en betydande paleontolog 

och geolog. Hans största paleontologiska arbete, ’Petrificata 

suecana’, tryckt i Lund 1827, är en monografi över 

fossil i de svenska kritbildningarna. Som pionjärarbete är 

det grundläggande för kännedom om snäckor, musslor och 

brachiopoder i den svenska kritan. De 10 graverade planscherna 

är efter original av akademiträdgårdsmästaren Carl 

Joachim Lundberg, som var elev hos ritmästare Andersson.” 

Anders Arvidsson (1786–1831) graverade dem. 

258. nilsson, s. Prodromus ichthyologiæ scandinavicæ. 

Lund, literis Berlingianis, 1832. 8: o. (4), 124 

s. Ngt nött lackat marmorerat hfrbd med guldornerad 

rygg och röd titel respektive grön deltiteletikett. 

Ryggen ngt blekt och med några små 

fläckar. Inlagan med någon obetydlig småfläck. 


Lundberg s. 4: ”upptager 165 arter”. De första 80 sidorna 

hade samma år utkommit i avhandlingsform med titeln Synopsis 

ichthyologiæ scandinavicæ. Prodromus lade grunden till 

en kritisk översikt av den svenska fiskfaunan. 

259. nilsson, s. Samlade smärre skrifter. Första 

häftet. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1875. 8: o. 

(2), 89 s. Brunt hklbd (Frostells bokbinderi). Det 

gula tryckta omslaget medbundet. Fuktfläck i yttermarginalen 

på de avslutande två bladen. Liten 

lagning överst på bakre omslag. Med Gunnar Brusewitz 


Allt som utkom. Innehåller föreläsningar, rektors och promotionsprogram 

av Sven Nilsson. Dessa berör bl.a. Nilssons 

huvudintressen zoologi, botanik och arkeologi. 

260. nilsson, s. Skandinavisk fauna. I, II:1–2, 

III–IV. Lund, Berlingska boktryckeriet, 1847–60. 

8: o. (14), xviii, 656 + (5, 1 blank), xxxiv, 580 + (2), 

580 + (4), iv, 140, (6), i–xxxiv, 1–346 + 347–768 s. 

Med några illustrationer i texten i del I. Fyra samtida 

ngt nötta hfrbd med rikt guldornerade ryggar 

och senare röda titel och deltiteletiketter. Senare 

pärmpapper, för och eftersättsblad. En femte volym 

bunden i ett senare snarlikt band med en till 

färgen ngt avvikande deltiteletikett. Marmorerade 

snitt. Ett samtida blankt grönt omslag medbundet 

till del I. Någon enstaka småfläck. Fläck på s. 117 

i däggdjursdelen. Tråkiga lagade revor i texten 

på s. 131 och mindre störande på s. 279 och 433. 

Delen om fiskarna inledningsvis med svag fuktrand 

nedtill. Några få samtida prydliga marginalanteckningar 

i bläck. Med Abraham H. Westmans 

namnteckning i del I och Gunnar Brusewitz exlibris. 

*3750 

Schreber 266 för del I respektive 269 för del II. Reitersjö 49b 

för del I. Friesen s. 11 för del II. Lundberg s. 4 för del IV. 

Delen om däggdjuren i andra upplagan (1847), om fåglarna 

i tredje upplagan (1858), amfibierna i andra omarbetade 

upplagan (1860) och fiskarna i första (och enda) upplagan 

(1852–55). Beskrivningen av fåglarna är delvis en bearbetning 

av Nilssons Ornithologia svecica (1817–21). Björn Dal 

skriver i Sveriges zoologiska litteratur att arbetet ”riktade sig 

till en bred allmänhet och blev det verk som betytt mest för 

den allmänna kunskapen om våra djur” och delen om fåglarna 

”blev vår första ornitologiska handbok på svenska”. 

Gunnar Brusewitz skrev en inledning till faksimilupplagan 

1980 av Nilssons fåglar i tredje upplagan från 1858 och betonar 

verkets djup och bredd: ”Även kulturhistoriskt har 

arbetet sitt avgjorda värde. Sven Nilsson älskade att krydda 

sin framställning med anekdoter, folktro eller drastiska historier, 

som han själv upplevt eller som han hört av andra. 

Läsaren rekommenderas inte försumma de med fin stil satta 

fotnoterna – där göms mången pärla.” Brusewitz sammanfattar: 

”Läser vi hans klassiska fauna med tålamod, inlevelse 

och en smula kunskap så skall den ge oss tänkvärda perspektiv 

på vår egen tid och på utvecklingen i stort. Vår kunskap 

om naturen har ökat avsevärt sedan 1858 – men har vi 

någonsin tagit lärdom?”

261. nilsson, s. Skandinavisk fauna. En handbok 

för jägare och zoologer. Första delen. Däggande 

djuren. Lund, Berlingska boktryckeriet, 1820. 8: o. 

(10), lxvi, 419 s. Sidorna lxv–lxvi är en utvikbar 

tryckt tabell. Trevligt samtida obetydligt nött alrotsmarmorerat 

hfrbd med sparsamt guldornerad 

rygg och titeletikett i glättad papp. Stänkta snitt. 

Ryggen har försetts med en sentida guldpräglad 

delbeteckning ”1” i det fjärde ryggfältet. Liten lagning 

i yttermarginalen på s. 173–76. Fint ex. med 


Schreber 265. Reitersjö 49. 1824 utkom första fortsättningen 

av det stort anlagda arbetet. Arbetet kunde utges efter att 

Nilssons mecenat H. G. Trolle Wachtmeister lämnat ekonomisk 

garanti. 

262. nilsson, s. Svensk ornithologi, eller beskrifning 

öfver Sveriges foglar. Andra alldeles omarbetade 

upplagan. Första bandet. Lund, Berlingska 

boktryckeriet, 1824. 8: o. iii–xxxii, 406 s. Ngt nött 

samtida rött halvsaffianbd med guldornerad rygg 

och grön titeletikett. Gula snitt. Främre ytterfals 

med spricka nedtill. Pärmpappret fläckigt. Loss i 

främre innerfals. Genomgående ganska lager, 

solk och småfläckig inlaga. Lagade revor på s. 99 

och revor i det avslutande bladet. Med N. M. 

Malmros namnstpl på titelbladet och Gunnar Brusewitz 

exlibris. Saknar ett inledande serietitelblad 

på vilket det anges att det är en del av Nilssons 

”Skandinavisk fauna”. *2000 

Jfr Friesen s. 11 för första latinska upplagan som utkom 

1817–21 under titeln Ornithologia svecica. Denna omarbetade 

översättning utkom som andra delen, band I av Nilssons 

Skandinavisk fauna. Ytterligare delar rörande den svenska 

ornitologin trycktes 1828 och 1834. Nya upplagor utkom 

1835 och 1858. Gunnar Brusewitz skriver i Pärtkorgens hemlighet 

att det är i Svensk ornithologi som man förmodligen för 

första gången stöter på benämningen ”tornsvala” (även kallad 

tornseglare) i svenskan för den fågel som i äldre tid kallades 

”regnspira” eller ”regnsvala”. 

263. nilsson, s. Skandinavisk fauna. En handbok 

för jägare och zoologer. Andra delen. Foglarna. 

Andra bandets första häfte. Lund, Berlingska boktryckeriet, 

1828. 8: o. (4), 144 s. Brunt marmorerat 

hfrbd i gammal stil med sparsamt guldornerad 

rygg och röd titeletikett. Stänkta snitt. Ryggen 

har en guldpräglad delbeteckning ”2”. Några svagt 

lagerfläckiga blad. Bra ex. med Gunnar Brusewitz 


Schreber 267. Arbetet, som utkom som andra delen, band 

II:1 av Skandinavisk fauna, är delvis en bearbetning av författarens 

Ornithologia svecica (1817–21). Andra bandet, del 

II:2 utkom 1834 i några få exemplar till de subskribenter 

som inte antog Nilssons erbjudande att i stället erhålla den 

nya upplagan av verket, vilken utkom 1835. 

264. nilsson, s. Skandinavisk fauna. Foglarna. 

Ny, omarbetad upplaga. I–II. Lund, Berlingska 

boktryckeriet, 1835. 8: o. (2), lii, 456 + (2), 534 s. 

Med illustrationer på s. xxv, xxix och xxxii i del I. 

Nära samtida ganska hårt nött hfrbd med rikt men 

kraftigt oxiderad guldornering på ryggen. Pärmarna 

klädda med grönt mönsterpressat pärmpapper 

med akantusslingor och diverse djur. Marmorerade 

snitt. Delvis lätt bruntonad och med en del 

lite lagerfläckiga blad. Fuktrand överst på de inledande 

bladen i del II. Samtida namnteckning, 

”Kierrulf”, i marginalen på titelbladen. Med Gunnar 


Schreber 270 för ”Utkast till jagtens och fiskets historia på 

Skandinavien” som återfinns på s. xxi–lii i förordet. Förlagan 

till detta verk var Nilssons tidigare arbete Ornithologia 

svecica och första delen av bearbetningen till svenska utkom 

1824, en fortsättning 1828. Nilsson valde sedan, trots att 

den första svenska upplagan var slutförd, att börja om med 

en ny upplaga av fåglarna och sände ut en anmälan där prenumeranterna 

anmodades uppge om endast fortsättningen 

av fåglarna önskades eller hela den nya fullständiga upplagan. 

Det visade sig att i hela landet ”ej mer än 30 à 40 

önskade fortsättningen, alla övriga föredrog den nya upplagan”. 

Efter överväganden om ett önskemål från så få skulle 

föranleda ett separat tryck, fattade Nilsson ändå beslutet att 

trycka en liten upplaga av det avslutande häftet, som är synnerligen 

ovanligt. Den nya upplagan av Foglarna, som föreligger 

här, utkom i två band 1835 och ytterligare en upplaga 

trycktes 1858. Gunnar Brusewitz har markerat en passage 

om jakt på trappar där det uppges att jakten lyckas bäst ”om 

man kläder sig i bondrägt eller fruntimmersdrägt, tager en 

korg på ryggen och håller bössan tät in till sig.” Brusewitz 

skrev förord och kommentar till den faksimilupplaga av 

1858 års upplaga som utkom 1980.

266.

265. nilsson, s. Skandinavisk fauna. Tredje delen: 

amfibierna. Lund, Berlingska boktryckeriet, 1842. 

8: o. (4), iv, 119, (1) s. Samtida ngt nött hfrbd med 

guldornerad och blinddekorerad rygg. Grönstänkta 

snitt. Ryggen med skrapmärken och ngt 

hårdare nött i ytterfalsarna. Spridda små lagerfläckar. 

De inledande två bladen med svag fuktrand. 

Med W. von Wrights namnteckning, V. von 

Wrights textade namn daterat den 5 juli 1873 och 

Mary von Wrights felstavade stpl daterad 1938 


Även med separattitelbladet med texten ”Skandinavisk herpetologi” 

och eget impressum. En ny upplaga utkom 1860. 

Exemplaret har ägts av den finländske konstnären Wilhelm 

von Wright (1810–87). Denne hade tillsammans med sin 

broder Magnus och Sven Nilsson planlagt Illuminerade figurer 

till Skandinaviens fauna, men samarbetet avbröts efter en 

kort tid och Nilsson övertog ensam ansvaret för utgivningen. 

Exemplaret har sedan tillhört Wrights brorson tidningsmannen 

och kommersrådet Victor Julius von Wright 

(1856–1934) och dennes dotter Mary (f. 1905). 

266. nilsson, s. Skandinavisk fauna. Fjerde delen: 

fiskarna. Lund, Berlingska boktryckeriet, 1855. 

8: o. (6), xxxiv, 768 s. Fint men ngt nött samtida 

rött saffianbd med rikt guldornerad och blinddekorerad 

rygg och rikt blinddekorerade pärmar 

med guldpressade hörnstämplar och ramlinjer 

samt guldornerade pärmkanter. Helt guldsnitt. 

Ryggen med ett skrapmärke och bandet ngt loss i 

främre innerfals. Spricka nedtill i frampärmens ytterfals. 

Några svaga lagerfläckar. Fuktrand i innermarginalen 

på de inledande två bladen. Lagad 

reva i s. 99–100. Ståtligt ex. i praktband med Gunnar 


Lundberg s. 4: ”Upptager 187 arter”. Det påkostade exemplaret 

har sannolikt varit ett presentexemplar och är bundet 

av Lundabokbindaren Lars Magnus Berggren. En liknande 

inbindning av Nilssons Fauna, fast med Karl XV:s pärmexlibris, 

återfinns avbildad på s. 249 och 253 i Karlsons Bokband 

och bokbindare i Lund. 

267. nilsson, s. Skandinaviska Nordens ur-invånare, 

ett försök i komparativa ethnografien och ett 

bidrag till menniskoslägtets utvecklingshistoria. 

Första delen, innehållande beskrifning öfver de 

vilda urfolkens redskap, hus, grifter och lefnadssätt 

m.m. samt utkast till beskrifning öfver en i 

forntiden hit inflyttad kimbrisk koloni. Med vid 

pass 280 lithografierade figurer. Lund, Berlingska 

boktryckeriet, 1838–43. 4: o. (6), viii, i–viii, 96, 1– 

16, 1–31, (1 blank), 1–56, 1–4, 1–24 s. & 3 rättelselappar 

av olika storlek & 20 litograferade plr, varav 

flera utvikbara. Svart prydligt hfrbd från 1900talets 

andra hälft med upphöjda bind och guldornerad 

rygg. Rödstänkta snitt. Liten fläck på en av 

planscherna och en plansch med liten reva. Små 

prydliga rättelser i blyerts. Med Karl XV:s förgyllda 

pärmexlibris som hertig infällt från bokens ursprungliga 

band på frampärmen och dennes ngt 

beskurna stpl på titelbladet samt Gunnar Brusewitz 


Sjögren figur 405 för pärmexlibriset och 439 för stämpeln. 

Planscherna signerade J. Boström och M. Körner. Utgavs 

häftesvis och endast denna första del om stenåldern utkom 

av denna upplaga. En utvidgad andra upplaga utkom 1862– 

66, vilken upptog även bronsåldern. En engelsk upplaga 

utkom 1868 och en tredje upplaga trycktes 1872. I detta 

exemplar återfinns två senare tecknade avbildningar av 

stenyxor medbundna, den ena signerad ”L. N.”. Skandinaviska 

Nordens ur-invånare, Sven Nilssons huvudarbete som 

arkeolog, är som titeln antyder ett försök att utifrån arkeologi, 

sägner och andra källor bestämma den skandinaviska 

halvöns tidigaste innevånare. Arbetet innehåller bl.a. vidlyftiga 

spekulationer utifrån formerna på forntida kranier (inspirerade 

av Anders Retzius) och författaren argumenterar 

för att samerna tjänat som förebild för folksagans dvärgar. 

Svenskt biografisk lexikon skriver att Nilsson i föreliggande 

arbete uppnådde ”uppmärksammade men för senare forskning 

ej bärkraftiga resultat”. 



bidrag till menniskoslägtets utvecklings historia. 

Andra upplagan, med anmärkningar och tillägg, 

samt 6:te kapitlet (om bronskulturens orientala 

ursprung) omarbetadt. Försedd med xylografier 

och en mängd litografierade figurer. I–II. Sthlm, P. 

A. Norstedt & söner, 1862–66. 4: o. (6), viii, (2), 214 

s. & 13 litograferade plr + (8), 171, (1) s. & 5 litograferade 

plr. Ngt nött lackat hfrbd från 1900talets

första hälft med upphöjda bind och guldornerad 

rygg. Brunsprängda snitt. Ryggen blekt och med 

en del skrapmärken. Tre främre tryckta häftesomslag 

löst bifogade. Ett samtida gult blankt omslag 

med dedikation till Aug. W. Stjernstedt medbundet. 


Schreber 270, noten, för det inledande kapitlet ”Utkast till 

jagtens och fiskets historia på Skandinavien”. Planscherna 

litograferade och tryckta av A. Lundquist & co. Första upplagan, 

som endast bestod av band I, utkom 1838–43 och 

avhandlade stenåldern. Denna upplaga är väsentligt utvidgad, 

bl.a. med en andra del om bronsåldern. En engelsk 

upplaga utkom 1868. En omarbetad upplaga av bronsåldersdelen 

utgavs 1872, som tredje upplagan av Skandinaviska 

Nordens ur-invånare. Verket, som är Nilssons huvudarbete 

inom arkeologin, är kanske mest känt för att författaren 

här presenterar en förklaring till vissa slående likheter mellan 

den sydskandinaviska bronsålderskulturen och de samtida 

högkulturerna vid östra Medelhavet. Han påtalade det 

märkliga i att det avancerade hantverkskunnandet under 

den skandinaviska äldre bronsåldern uppstod plötsligt och 

överträffade den yngre bronsålderns. Nilssons spektakulära 

slutsats var att Sydskandinavien koloniserats av fenicier 

som genom sitt hantverk och sin religiösa föreställningsvärld 

lämnat talrika spår i Norden. Exempelvis ansåg Nilsson 

att en fenicisk Baalskult införts i Skandinavien via denna 

kolonisering och med tiden givit upphov till vikingatidens 

Balderskult. Som stöd för sin tes använder sig Nilsson bl.a. 

av Kiviksgraven och dess utsmyckningar och symboler, 

som han ser som en parallell till liknande konstruktioner vid 

Medelhavet. Nilssons teorier debatterades flitigt i samtiden 

och var länge inflytelserika. Idag har koloniseringstanken 

övergivits till förmån för förklaringar som inriktar sig på 

ömsesidiga handelsutbyten och nordbors resor på kontinenten. 

Riksheraldikern och numismatikern m.m. August 

Wilhelm Stjernstedt avtackas i förordet och på s. 212 i del I 

avtrycks utdrag av han tankar om hur feniciska motiv på 

mynt kan användas för att spåra feniciska kolonier. På s. 167 

i del II har Gunnar Brusewitz markerat en passage i vilken 

Nilsson nämner att artisten Brusewitz – Gunnars farfars kusin 

– gjort honom uppmärksam på likheter mellan ett fornminne 

i Blekinge och Stonehenge. 



bidrag till menniskoslägtets utvecklings historia. 

II. Bronsåldern. 3:dje upplagan, omarbetad till ett 

försök i bronsåldersfolkets historia i Skandinavien. 

Förra afdelningen. Med ett stort antal i texten in 

förda figurer. Lund, Berlingska boktryckeriet, 

1872. 8: o. (2), xix, (1), 207, (1) s. Med illustrationer 

i texten. Rödbrunt ngt nött hfrbd från början av 

1900talet med guldornerad rygg. Stänkta snitt. 

Några småfläckar på de avslutande bladen. Med 


Allt som utkom av denna upplaga. Första upplagan utkom 

1838–43 och bestod enbart av del I om stenåldern, andra 

upplagan 1862–66 innehöll även en andra del om bronsåldern. 

Denna tredje upplaga är en omarbetning av del II om 

bronsåldern. 

270. nilsson, s. Årsberättelse om nyare zoologiska 

arbeten och upptäckter, till kongl. Vetenskapsacademien 

afgifven den 31 mars 1830. Sthlm, P. A. 

Norstedt & söner, 1831. 8: o. vi, 122 s. + wikström, 

j. e. Årsberättelse om botaniska arbeten och 

upptäckter för år 1829. Till kongl. Vetenskapsacademien 


Norstedt & söner, 1831. 8: o. (2), viii, 185 s. + 

pasch, g. e. Årsberättelse om technologiens framsteg 

till kongl. Vetenskapsacademien afgifven den 31 

mars 1830. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1830. 

8: o. (2), ii, 71 s. Samtida hfrbd med nött guldornerad 

och blinddekorerad rygg med lite naggad titeletikett 

i papp. Blåstänkta snitt. Försättsbladet urrivet. 

Titelbladet med lite tråkig lagning, fläckar på 

preliminärbladen och mindre pappersförlust i yttermarginalen 

på s. 99 i första arbetet. *2500 

Årsberättelserna innehåller detaljrika artiklar och recensioner 

om nyutkommen litteratur och nya landvinningar inom 

respektive områden. I den zoologiska årsberättelsen märks 

artiklar som ”Nordamerikanska indianernas bruk, att ge

nom tryckning missbilda sina barns hufvud”, ”Fiskar som 

vandra öfver land”, ”Landkrabbor på Jamaica” och ”Om 

mantis, eller vandrande bladet”. En avdelning rör ”Fornverldens 

fauna”. Pasch refererar uppgifter om såväl ångmaskiner, 

papprets limning och gjutna knappnålshuvuden. 

271. [Nilsson] Anteckningar under prof. S. Nilssons 

publika lection. Vårterminen 1826. Skrifna af A. L. 

Hünemöder. (1826?). 8: o. (8), 72, (11) s. Häftad i 

samtida ngt nött grönt glättat pappomslag. Oskuren. 

Ryggen med stora förluster av det yttre glättade 

lagret av omslagets papper. Prydlig handskrift 

på blåtonat papper. Ett stort antal blanka blad är 

ej medräknade i pagineringen. På titelbladet är en 

urklippt avbildning av en zebra inklistrad över ett 

första utkast till titeltext. *9000 

271. 

Anteckningarna, gjorda av August Ludvig Hünemöder 

(1806–34), rör Nilssons föreläsningar över molluskerna och 

den nyare indelningen av djurväldens klasser. Hünemöder 

stod 1822 som respondent för del VIII av avhandlingsserien 

Monographia muscidum Sveciæ under C. F. Falléns presidium 

och 1830 för De textura, proprietatibus et vita et metamorphosi 

partium articulorum fundamentalium et ossearum under J. B. 

Prambergs presidium. Sommaren 1826 reste Hünemöder 

med Sven Nilssons expedition till de västra delarna av Norge, 

bl.a. för att komplettera forskningen till andra upplagan 

av Nilssons Fauna. Gunnar Brusewitz har skrivit om Hünemöders 

resejournal i Kulturens värld 1990. Brusewitz skriver: 

”Hünemöder utbildade sig till läkare, gjorde en långresa 

som marinläkare, på ett av flottans fartyg till Sydamerika 

och avled redan vid 27 års ålder som provinsialläkare i Kristianstad, 

sedan han ådragit sig tyfus efter ett sjukbesök. Han 

beskrivs som ’aktad och älskad för sitt goda huvud och sina 

umgängesvanor’.”

272. [Nilsson] bolmeer, (b.) m. Festum diem quo 

in historiæ naturalis professionem inaugurabitur vir 

amplissimus et celeberrimus magister Sueno Nilsson, 

magnis litterarum patronis hospitibus patribus civibusque 

academicis et urbicis. Lund, ex officina 

Berlingiana, 1832. Folio. (4) s. Har varit vikt. Lite 

solkig. Bra ex. *400 

Sjöbeck 643: ”Inbjudning till intendenten vid Vetenskapsakadem:s 

zool. samlingar, prof. Sven Nilsson’s installation 

såsom hist. nat. prof. och hans inauguraloration: ’fata zoologiæ’. 

” Innehåller en kort biografi och en bibliografi över 

Nilssons skrifter. 

273. Ny fiskeri-stadga för Gefleborgs län, faststäld 

den 22 juli 1871. Gävle, Geflepostens tryckeri, 

1872. 8: o. 6, (2 blanka) s. Tagen ur band. Smårevor 

och mindre pappersförluster i marginalen och en 

reva längst in i titelbladets innermarginal. *600 

274. Nyaste blomsterspråk på vers. Innehållande: 

odlade och vilda blommors och frukters botaniska 

namn och betydelse; jemte ett bihang, innehållande: 

blomsterur, väderleksvisare, färgornas betydelse, 

m.m. Linköping, F. Wallin, 1865. 8: o. 55, 

(1) s. Stänkdekorerat pappbd med grön titeletikett 

i skinn och skinnskodd rygg (Beck & son). Det fina 

tryckta omslaget medbundet. Sex minimala hål i s. 

49–50. Med svag förläggarstpl på främre omslag 


Huvudsakligen på vers från ”Adonis” till ”Ögontröst” och 

tillägnad ”unga älskande”. En mängd småskrifter om blomsterspråk 

utkom under 1800talet. Blommor fick i dessa symbolisera 

olika tankar och känslor och kunde sändas som ett 

slags kodade meddelanden. 

275. nyman, c. f. Botaniken, en allmänfattlig 

framställning af wäxten och wäxtriket till en del 

efter Schleiden och Dieppel utarbetad. Sthlm, A. 

Hellsten, 1864. 8: o. Front, (8), 323 , (1 blank, 16) s. 

Med många illustrationer i texten. Samtida ganska 

nött guldornerat och blinddekorerat hfrbd. Brunstänkta 

snitt. Ryggen med några skrapmärken. 

Bitvis ngt småfläckig och med en liten fuktrand i 

övre marginalen. Kludd med lila krita på s. 9 och 

274. 

ett av de avslutande registerbladen. Med de guldpressade 

initialerna ”C. E. S.” på ryggen och en 

svårläst namnteckning på försättsbladet. *250 

Krok 23. Bibliothek i populär naturkunnighet VI. Carl Fredrik 

Nyman (1820–93) var amanuens vid Riksmuseet och 

lärare vid Klara kyrkoskola. 

276. nyman, c. f. Utkast till svenska växternas naturhistoria 

eller Sveriges fanerogamer skildrade i 

korthet med deras växtställen och utbredning 

m.m., deras egenskaper, användning och historia i 

allmänhet. I–II. Örebro, N. M. Lindh respektive A. 

Bohlin, 1867–68. 8: o. (6), 431 + (4), 566 s. Två 

samtida ngt nötta mörkgröna hfrbd med guldornerade 

och blinddekorerade ryggar. Stänkta snitt. 

Bitvis lätt lager och småfläckig. Liten förlagsstpl

på det andra titelbladet, som också har några 

fläckar på baksidan. En del blyertsanteckningar i 

marginalen. Med C. Otto G. Winboms och Gunnar 


Krok 8. Med många hänvisningar till äldre litteratur i ämnet. 

Ibland görs utvikningar från den strikta botaniken, t.ex. 

i beskrivningen av blåbäret. Dess ymniga förekomst i Norrland 

gör den till en huvudnäring för orrar, ripor och tjädrar 

om hösten och vintern. Dessa fåglar är vid samma årstider 

stapelföda för samerna, vars existens och välstånd i slutändan 

är beroende av blåbäret. Svensk biografiskt lexikon skriver 

om föreliggande arbete, som betecknas som hans viktigaste, 

att Nyman ”öser ur sitt rika vetande om arternas utbredning 

i andra delar av Europa. […] Ofta blir hans språk 

poetiskt och doftrikt, t ex när han skildrar hur mjältört och 

gullpudra ’under mörka alar utbreder sina liksom med guldstoft 

pudrade skålar.’ Erik Axel Karlfeldt har tagit intryck av 

N:s skildringar och använt både växtnamn och arternas miljöer 

i sin poesi”. 

277. Nyttiga lärdomar uti trädgårdsskötsel, hushållsrön, 

biskötsel, fårskötsel, fogelfångst och fiskeri, 

medel mot sjukdomar, medel mot ohyra, 

samt sättet att bereda ett godt linfrö. Eksjö, A. 

Nilsson, 1848. 8: o. (8) s. Oskuren. Diskret och välgjord 

lagning i ryggen. Bra ex. *1000 

Hebbe 163. Innehåller bl.a. ett råd om hur man med hjälp 

av en gröt bestående av igel, mumie, brännvin m.m. kan få 

fisk att villigt nappa på krokar. Anders Nilsson var Eksjös 

andra boktryckare. 

278. Några wälmenta råd och upplysningar för 

swenska utwandrare till amerikanska staterna. 

(Tredje, tillökta upplagan). En reskarta medföljer. 

Falun, F. L. Schmidt, 1869. 12: o. 60 s. & 1 utvikbar 

litograferad karta. Häftad i tryckt gult omslag. Perfekt 

ex. *2000 

Det finns en odaterad upplaga och en andra upplaga från 

1868. Skriften informerar emigranten om vilka yrken som är 

gångbara i Amerika, vad saker och ting kostar, hur man ansöker 

om medborgarskap och annat nyttigt. Bl.a. råder den 

anonyme författaren den mindre bemedlade utvandraren 

att slå sig ned i Minnesota, där det fortfarande finns bra jord 

att tillgå till rimliga priser. ”Den wid hårdt bröd wande emigranten 

gör wäl uti att af dylikt bröd medtaga ett så stort 

förråd som möjligt, enär man har sig bekant, att twärt ombyte 

af diet i detta fall förorsakat illamående.” 

279. olsson, b. f. Naturhistorisk atlas för skolan 

och hemmet uti 623 afbildningar, hämtade ur de 

bästa svenska och utländska källor, systematiskt 

ordnad och uppställd af B. F. Olsson. Med ett förord 

af prof. J. Sundevall. Sthlm, A. Bonniers boktryckeri, 

1869. Tvärfolio. (4), 12 s. & lii planschsidor. 

Hårt nött och solkigt ohklbd. Pärmarna 

klädda med tryckta blå omslag. Delvis loss i häftningen. 

Bitvis ganska fläckig och nött invändigt. 

Tillskriften: ”Otto, Åke, Margot Ekstam, Beateberg 

11 mars 76.” samt en ålderstigen gnuggbild på 

försättsbladet. *1250 

Naturhistoriskt atlas över flora och fauna. 

280. Ordnings-reglor för Södra Nerikes jagtförening. 

Norrköping, Lithogr. aktiebolaget, 1876. Liten 

12: o. 12 s. Häftad i tryckt grönt omslag. Svag fläck 

på insidan av främre omslag. Bra ex. *2000

Halvt skämtsam ordningsstadga för Södra Närkes jaktförening 

omfattande Askersunds, Hammars, Lerbäcks och 

Snavlunda socknar. 

281. ovidius. Metamorphoser. Öfversatte af G. 

Adlerbeth. Utgifne av J. Adlerbeth. Ny upplaga. 

Örebro, N. M. Lindh, 1862. 8: o. xxii, 399 s. Stänkdekorerat 

hfrbd med upphöjda, infärgade bind i 

svart, guldornerad rygg och övre guldsnitt, övriga 

snitt endast putsade (Nordiska bokhandeln). Veck 

i nedre hörnet på det avslutande bladen och svaga 

fuktfläckar i innermarginalen på sista sidan. Med 


Första upplagan utkom 1820. Med en inledning av F. M. 

Franzén i vilken han diskuterar Ovidiusöversättningar i allmänhet 

och Adlerbeths i synnerhet. Gunnar Brusewitz har 

markerat några passager om djur och natur samt ett antal 

mytologiska gestalter. 

282. palmén, j. a. Om foglarnes flyttningsvägar. 

(Med en karta.) A.a. Helsingfors, J. C. Frenckell & 

son, 1874. 8: o. (4), 200 s. & 1 utvikbar litograferad 

karta i färg. Brunt klbd. Rödstänkta snitt. Några 

spridda småfläckar, t.ex. på titelbladet och kartan. 

Liten lagning i yttermarginalen på de inledande 

fem bladen. Med Gunnar Brusewitz namnteckning 


Josephson s. 177. Kartan visar ”foglarnes litorala flyttningar 

i Europa och Asien”. Avhandlingen är enligt Dal ”ett grundläggande 

arbete för migrationsforskningen” och en något 

bearbetad översättning utkom på tyska 1876. Arbetet inleds 

med en historik över den lärda debatten om fåglarnas flyttningsvägar. 

Palmén skriver: ”Ehuru fenomenet framträder i 

en enkel form och i många fall är lätt att iaktaga, sträcka sig 

likväl dess rötter in i naturens mest hemlighetsfulla inre.” 

Johan Axel Palmén (1845–1919) var professor i zoologi och 

ledde bl.a. en naturvetenskaplig expedition till Kolahalvön 

1887. Han utgav även andra delen av Magnus von Wrights 

Finlands foglar 1873. 

283. palmstruch, j. w. m.fl. Svensk botanik. I–XI 

+ register. Sthlm, C. Delén respektive H. A. Nordström 

respektive O. Grahn respektive P. A. Norstedt 

& söner, 1802–43 samt Uppsala, Palmblad & 

co., 1823–29. 8: o. Komplett med alla 774 handkolorerade 

grav. plr med tillhörande textblad, alla 

titelblad och samtliga register inklusive det stora 

generalregistret. Elva ngt nötta ljusbruna hfrbd 

med röda titel och runda gröna (del VIII–IX gula) 

deltiteletiketter. Gula snitt. Del I–VII i samtida 

band, del VIII–XI i senare nästan uniforma band. 

Del X–XI är drygt 1 cm högre än de övriga. Del 

I–VIII med senare stänkdekorerade pärmpapper 

och nyare titeletiketter samt årtalsuppgifter präglade 

nederst på ryggarna. Dessutom har de ersatta 

för och eftersättsblad. Ryggen till del VII skadad 

överst. Del X–XI har samtliga häftesomslag medbundna 

och inlagorna är endast putsade. De överlag 

rena inlagorna med endast enstaka småfläckar. 

Plansch nr 22 med två små fläckar. Textbladet till 

nr 145 med små rödfläckar från koloreringen av 

rönnbären. Textbladet till nr 63 samt plansch nr 

505 och 596 med lagade revor. Försättsbladet till 

del IV med litet bortrivet hörn. Textbladen till nr 

73 och 427 med små fuktfläckar. Plansch och text 

nr 426 något brunfläckiga. De sista bladen i del VI 

samt texten till nr 468 uppfodrade längst in i inre 

marginalen. Cirka trettio planscher skurna något 

innanför plåtkanten, varav tre (nr 477, 490 och 

623) minimalt skurna in i bilden. Cirka femtio 

planscher, främst i del III–IV, med lätta små veck 

i över eller underkanten. De första tjugo planscherna 

i del IX lätt fuktskadade i överkanten. 

Några planscher i del IX missfärgade av texten. 

Textbladen i del X delvis lagerfläckade. Texten till 

nr 506 föreligger i dubblett. Med Gunnar Brusewitz 

exlibris. *75000

Krok s. 98–100. Lindberg 55. Nissen Die botanische Buchillustration 

2223. Illustrationerna utfördes av Palmstruch 

själv och någon enstaka av J. P. Boström. Efter Palmstruchs 

död 1811 utfördes illustrationerna av G. J. Billberg, O. 

Swartz, L. L. Laestadius, A. J. Agrelius och P. F. Wahlberg. 

För graveringen stod C. W. Venus och J. G. Ruckman, men 

även E. Åkerland var involverad. Texten skrevs av några av 

samtidens mest framstående botaniker bl.a. Conrad Quensel, 

Elias Fries och Göran Wahlenberg. Palmstruchs illustrationer 

har kallats de bästa växtavbildningarna som någonsin 

har utförts i Sverige och verket räknas till ett av de vackraste 

svenska bokverken. 

284. palmstruch, j. w. Svensk zoologi, författad 

af C. Quensel […]. Med illuminerade figurer, tecknade 

af J. W. Palmstruch. I–II. Sthlm, C. Delén, 

1806–(25). Stor 8: o. (6), viii, 112 + 9, (1 blank), 

9–59, (1 blank), 91–103 + 15, (1 blank), 15–52, 

95–111 + 66 + 108 + 56, 79–115, (4) s. & 72 handkolorerade 

grav. plr. Två stiliga samtida lätt nötta 

alrotsmarmorerade skinnbd med rikt guldornerade 

ryggar och orangefärgade titel och ovala gröna 

deltiteletiketter i glättad papp. Pärmarna med 

dubbla guldornerade ramlinjer och pärmkanterna 

med meanderslingor i guld. Vackra blåstänkta 

snitt. Titeletiketten till del I lite defekt i övre hörnet 

och till del II lite naggad i ena kanten. Samtliga 

gula tryckta häftesomslag till de tolv häftena medbundna. 

Alla planscher har ett extra insatt skyddspapper 

medbundet. Plansch 1 och 67 skurna en 

aning innanför plåtkanten. Ett tjugotal planscher 

samt några textblad med små obetydliga veck i 

övre hörnet. Ett textblad vardera till plansch nr 20, 

27 och 34 med liten fläck. Textbladen till nr 31 

med bruna fuktränder i innermarginalen. Bakre 

omslag till häfte nr 7 med liten fläck. Omslaget till 

häfte nr 12 ngt missfärgat. Med Fred. Wilh. Wohlfahrts 

namnstpl i tre olika versioner på de första 

nio häftena, de första fyra daterade 1806–08, och 

And. Geo. Levgrens namnteckning på försättsbladen. 

Ett mycket vackert, stort och rent exemplar 

med Gunnar Brusewitz namnteckning och 

exlibris samt hans diskreta och sparsamma blyertsanteckningar. 

*40000 

Lundberg s. 16–17: ”Innehåller 72 kolorerade plancher med 

text, hvaribland 14 arter fiskar.” Allt som utkom. Det publi

284.

cerades även ett ersättningstitelblad till första bandet med 

tillägget ”med text börjad af C. Quensel och fortsatt af O. 

Swartz”, detta titelblad saknas här. De 72 avsnitten är bundna 

i nummerordning medan pagineringen följer de tänkta 

sex avdelningarna, som för övrigt var: ”ett däggdjur, en fågel, 

ett kräldjur, en fisk, en insekt och ett ’maskkräk’”. Kollationeringen 

som anges här är för enkelhetens skull sammanställd 

efter dessa avdelningar. Notera att det ändå förekommer 

hopp och oregelbundenheter i pagineringsföljderna, 

sannolikt till följd av den långa utgivningstiden och 

missförstånd vid sättningen. Även vissa planscher och enstaka 

avsnitt är felaktigt numrerade. Arbetet med Svensk 

zoologi hade påbörjats av G. J. Billberg och utgavs i häften 

på samma sätt som den tidigare inledda utgivningen av 

Svensk botanik. Under Palmstruchs ledning utkom de första 

nio häftena, fram till dennes död 1811. Häfte 10, 11 och 12 

utkom 1813, 1818 respektive 1825. På andra delens titelblad 

står dock 1809, men utgivningstakten går att följa på häftesomslagen. 

Conrad Quensel skrev de första texterna men 

avled under utgivningens första år – hans död kommenteras 

på bakre omslag till häfte 2 – och uppgiften övertogs av 

Olof Swartz. En tredje volym planerades men utkom aldrig. 

Fredrik Wilhelm Wohlfahrt (1778–1859) var grosshandlare 

i Göteborg, konstsamlare och enligt Carlander ”äfven något 

konstidkare”. Även Anders Georg Levgren (1788–1857) var 

grosshandlare i samma stad. 

285. pettersson, c. a. Lappland, dess natur och 

folk, efter fyra somrars vandringar, i bilder och text 

skildrade. Sthlm, I. Marcus, 1871. Tvär4: o. (2), 

146 s. & 21 litograferade plr. Med illustrationer i 

texten. Grönt oklbd med guldpräglat motiv och 

text på frampärmen. Ryggen ersatt i senare tid och 

bandet förstärkt i innerfalsarna. Grönsprängda 

snitt. Enstaka lager och småfläckar. Titelbladet 

småfläckigt. Med O. Borgs och H. Borgs ägaranteckningar 


Bring 845. Marklund 3732. Första upplagan trycktes i folioformat 

1864–66. Illustrationerna är signerade C. Weidenhayn 

och litografierna trycktes av P. B. Eklund. Författaren 

(1818–63), som var kaptenlöjtnant och inspektör över rikets 

navigationsskolor, besökte på sin färd genom Lappland 

1859–62 bl.a. Jokkmokk, Kvikkjokk, Gällivare, Vittangi och 

Stora sjöfallet. 

286. Phosphoros. Månadsskrift. Uppsala, Stenhammar 

och Palmblad, 1810–(14). 8: o. Grav. titelblad, 

384 s. + grav. titelblad, 582 s. + grav. titelblad, 390, 

(6) s. Tre lätt nötta ljusbruna hfrbd från slutet av 

1800talet med guldornerade ryggar och röda titeletiketter. 

Röda snitt. Ryggarna med några mindre 

fläckar och några innerfalsar lite svaga. 1810 

års årgång delvis ngt lagerfläckig, övriga årgångar 

med bara någon enstaka lagerfläck. Med Stellan 

och Martha Vennerstens respektive Gunnar Brusewitz 


Lundstedt 391. De bekanta orangefärgade omslagen saknas 

i detta exemplar. Phosphoros, med P. D. A. Atterbom och V. 

F. Palmblad som redaktörer, var en litteraturhistoriskt banbrytande 

tidskrift, ett programblad för den ”nya skolan” och 

det forum där dess företrädare publicerade sina tyngst vägande 

verk. Den utgavs från juli 1810 till 1813 och utkom i 

6 häften för 1810, 6 dubbelhäften för 1811, 2 häften för 1812 

och 1 häfte för 1813. Enligt Ljunggren, som ingående behandlar 

tidskriften i Svenska vitterhetens häfder, utkom häftena 

högst försenade. T.ex. utgavs sista häftet för 1811 inte 

förrän 28 april 1812, av de två häftena för 1812 utkom det 

ena i juni 1812 och det andra under våren 1813. Efter flera 

förseningar utkom i slutet av augusti 1814 häftet för 1813, 

det avslutande häfte som Palmblad kallade ”fosforens sista 

glans”. Detta häfte innehåller också ett register för hela verket 

uppställt alfabetiskt efter bidragsgivarna, vilka delvis 

bara framträder under signatur. Förutom av redaktörerna 

finns bidrag av bl.a. A. A. Afzelius, C. F. Dahlgren, P. Elgström, 

C. C. Gjörwell, J. C. F. Hæffner, L. Hammarsköld, S. 

J. Hedborn, G. Ingelgren, C. Livijn, F. B. Schwerin, P. A. 

Sondén, C. G. Spens och C. Stenhammar. 

287. pontén, j. Svensk fauna. En handbok för insektsamlare. 

I:1–2. + Profstycke. Växjö, S. Rasks 

enka, 1831. 8: o. (8), 40 s. & 1 utvikbar tryckt tabell

+ 26 s. & 2 utvikbara tryckta tabeller + (8) s. 

Stänkdekorerat pappbd med röd titeletikett i 

skinn. Någon enstaka småfläck. Lång lagad reva i 

innermarginalen på titelbladet. Pappersförlust i yttermarginalen 

på s. (3–4) i häfte I:1. Med Gunnar 


Allt som utkom. Dal karaktäriserar tryckkvaliteten som 

”torftig” och skriver att åtgången på exemplar var ringa, varför 

arbetet med faunan avstannade. 

288. (pontin, e. m. c.) Här och der bland skandinaver 

och tyskar. Bref och dagboksanteckningar, 

efter författarens död utgifne af N. N. Norrköping, 

Östlund & Berling, 1846. 8: o. 415 s. Samtida ngt 

nött hfrbd med guldornerad och vågmönstrat 

blinddekorerad rygg. Blåstänkta snitt. Ryggen ngt 

hårdare nött och med en liten skada i nedersta 

ryggfältet. Liten fuktfläck inlednings och avslutningsvis 

och med några enstaka småfläckar. Reva 

i texten på s. 115 och 240. Med J. Wallentins 

namnstpl på titelbladet, Carl Reinhold Kindgrens 

textade namn. *475 

Furuland O:11. Utkom som häfte 21–25 i andra årgången av 

”Originalbibliothek i den sköna litteraturen”. Författaren 

(1819–52) var journalist och senare redaktör för tidningen 

Morgonbladet. Han översatte under studentåren i Uppsala 

de tre första delarna av Tocquevilles Om folkväldet i Amerika 

och erhöll av kungen kammarejunkares titel som belöning 

för sitt arbete. Pontin avled efter att ett kärl med svavelsyra 

ombord på ångfartyget ”Lennart Torstensson” under hård 

sjögång läckt ner i hans hytt. Föreliggande verk är en kombination 

av reseskildring och skönlitterär produkt med motiv 

både från Sverige och kontinenten. Pontin kom även i 

samma serie ut med Lydia, målning efter naturen af utgifvaren 

till Här och der bland skandinavier och tyskar. 

289. Pris-kurant på skandinaviska fogelägg i kullar 

och enskilda exemplar hvilka på reqvisition kunna 

erhållas hos Skandinaviska naturaliemagasinet i 

Upsala. Obs. Alla äggen äro urblåsta medelst ett 

hål på sidan och försedda med etikett, å hvilken 

fyndort och fyndtid angifves. Arter, som ej finnas 

på lager, anskaffas snarast möjligt efter ingången 

beställning och levereras i den ordning, reqvisitionerna 

inkomma. Uppsala, Almqvist & Wiksells 

boktr.aktieb., 1892. 8: o. 8 s. Häftad. Med spår av 

vikning. Bra ex. *2000 

Ett ägg av en kragtrapp betingade 28 kronor, av en kungsörn 

14, medan ägg av husfinkar, gulsparvar och grönsångare 

slumpades bort för 5 öre stycket. 

290. quennerstedt, a. Anteckningar om djurlifvet 

i Ishafvet mellan Spetsbergen och Grönland. Med 

tre taflor. Till kongl. Vet. akad. inlemnad den 13 

juli 1867. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1868. Stor 

4: o. 35 s. & 3 litograferade plr, delvis i färg. Blått 

hklbd med grön titeletikett i skinn. Ryggen ngt 

blekt. Ett nära samtida lite lagat och solkigt främre 

pappomslag medbundet med A. Klinckowströms 

namnteckning daterad 1890. Med Gunnar 


Kongl. svenska Vetenskapsakademiens handlingar. Bandet 

7. N: o 3. Hulth 573. Lundberg s. 13. Författarens anteckningar 

grundar sig på iakttagelser under en resa till Jan 

Mayen 1863. Förutom djurlivet i allmänhet beskrivs även 

den omfattande sälfångsten i området. Lundberg skriver: 

”Fiskfaunan är här så godt som okänd. Scymnus borealis 

cuv. haakjæringen, var den enda fisk, förf. såg deruppe, och 

den enda, som var ishafsfararne bekant.” Planscherna avbildar 

grönlandssäl, storsäl (skäggsäl), blåsäl (klappmyts) och 

olika typer av is. Zoologen August Quennerstedt (1827– 

1926) hade besökt ögruppen 1858 som medlem av den första 

svenska polarexpeditionen, ledd av Adolf Erik Nordenskiöld 

och Otto Torell. Axel Klinckowström (1867–1936) 

var bl.a. zoolog och besökte Spetsbergen 1890, vilket han 

beskrev i Tre månaders dag, som utkom 1891. Gunnar Brusewitz 

medverkade själv i den svenska polarexpeditionen 

Ymer80, en resa han skrivit om i Arktisk sommar, där föreliggande 

arbete är upptaget i litteraturlistan.

291. quennerstedt, a. Några anteckningar om 

Spetsbergens djur och foglar. A.a. Lund, Berlingska 

boktryckeriet, 1862. 8: o. (4), 33 s. Grönt stänkdekorerat 

pappbd med svart titeletikett i skinn. 

Några aningen lager och småfläckiga blad i början 

och på slutet, bl.a. titelbladet. Med blyertsförstrykningar 

i marginalen och anteckningar på 

eftersättsbladet av Gunnar Brusewitz och med 

dennes exlibris. *3000 

Josephson s. 183. Lundberg s. 13. Hulth 553. Intressant avhandling 

om Spetsbergen och dess fauna. Zoologen August 

Quennerstedt (1827–1926) hade besökt ögruppen 1858 

som medlem av den första svenska polarexpeditionen, ledd 

av Adolf Erik Nordenskiöld och Otto Torell. Gunnar Brusewitz 

har markerat flera passager i texten, bl.a. följande: 

”Man har talat om skälarnes sinne för toner och derför an 

292. 

fört fakta. Måhända får detta ’tonsinne’ till en stor del skrifvas 

på nyfikenhetens räkning. Alltid såg jag dem framlockas 

af en hvissling. Jägarna pläga också begagna sig häraf, liksom 

af en sakta knackning i båtkanten. Förunderlig skulle 

också tillvaron af ett sådant sinne vara här i dessa stumma 

regioner, hvarifrån hvarje annat välljud är bannlyst än snösparfvens 

svaga qvitter och alfogelns melankoliska ’aagleck’. 

” Gunnar Brusewitz medverkade själv i den svenska 

polarexpeditionen Ymer80, en resa han skrivit om i Arktisk 

sommar. 

292. quensel, c. Utkast till elefantens naturalhistoria. 

Med tvenne i koppar graverade tabeller, ritade 

och tillika med texten utgifne af J. W. 

Palmstruch. Sthlm, C. Delén, 1804. 8: o. 31 s. & 2 

grav. plr, varav den ena handkolorerad. Ngt nött 

brunt lackat och marmorerat hfrbd från 1900ta

lets första hälft med guldornerad rygg. Ryggen ngt 

torr och repad. Några svaga fläckar. Med Gunnar 


Med anledning av att man i allmänhet hade felaktiga föreställningar 

om elefanten, författade Quensel denna skrift i 

samband med att den första elefanten besökte Sverige. Den 

kom med båt från Åbo till Stockholm 1804 och hörde till 

Gautiers och Agazzis menageri, som utöver elefanten förevisade 

en babian och ”flere sorter wackra djur och foglar”. I 

nästan två år stannade menageriet i Stockholm, med dagliga 

visningar i de särskilt uppförda barackerna på Brunkebergstorg. 

Klimatet var hårt för de exotiska djuren och elefanten 

led av kölden ”ehuru rummet, der han med en kedja 

och rem om foten, förvaras, eldas och hålles varmt. Af det 

tvungna lefnadssättet under resan, stillaståendet, klimatet 

och andra omständigheter, är han styf i lederna, har tvungen 

ställning och hvilar mest på remmar, som gå under buken 

och äro fästade upp i väggarna på sidorna om djuret”. 

Elefanten kunde ändå utföra några konster, hälsa genom att 

falla på knä, bära ett brinnande ljus, dra korken ur en butelj 

samt därefter konsumera innehållet. I november 1804 inställdes 

visningarna, eftersom djuret efter flera månaders 

vaka hade fallit i sömn. Planscherna tecknade av Palmstruch 

och graverade av C. W. Venus. Det tryckta omslaget, som 

saknas här, hade den utökade titeln ”samt något till upplysning 

om det längesedan utdöda mammot eller behemotdjuret.” 

293. (rabbén, j.) Mierke, eller konsten att dressera 

hönshunden. Lund, Berlingska boktryckeriet, 1831. 

8: o. xi, (1), 64 s. Häftad i samtida gråpappersomslag 

med handskriven ryggtitel. Inlagan loss från 

omslaget och de inledande arken delvis loss. Samtida 

anteckningar i bläck på titelbladet. Exemplaret 

lite ojämnt skuret i nedre marginalen, annars 

oskuret. Gunnar Brusewitz namnteckning. *1500 

Schreber 288. Reitersjö 65. En andra upplaga utkom 1835 

och följdes av ytterligare fyra omarbetade upplagor 1856– 

83. Tysken Mierke var jägare på Trolleholms gods i Skåne 

och vida berömd för sin förmåga att dressera hundar till 

jakt. 

294. rabbén, j. Miercke’ska konsten att dressera 

hönshunden, i sammandrag. Lund, Berlingska boktryckeriet, 

1856. 8: o. (6), 90 s. Marmorerat pappbd 

med röd titeletikett i skinn. Ett samtida gult omslag 

medbundet. Delvis lätt småfläckig. Några rät 

telser och marginalförstrykningar i blyerts. Med 

tillskrift på främre omslag: ”af författaren till grefve 

Carl Dücker”. Gunnar Brusewitz exlibris. *1500 

Schreber 290. Reitersjö 90. Två tidigare upplagor utkom 

1831 och 1835. Denna omarbetning gavs ut i ytterligare tre 

upplagor, den sista 1883. Mottagaren av boken var Carl 

Fredrik Dücker (1800–89) på Ellinge eller hans släkting 

med samma namn (1822–84) på Årup, båda i Skåne. 

295. reuterdahl, h. Gamla ordspråk på latin och 

swenska, efter en Upsalahandskrift utgifne och 

med glossarier försedde. Lund, Berlingska boktryckeriet, 

1840. 8: o. (4), xix, (1 blank), 154, (1) s. 

Ganska nött samtida hfrbd med helt oxiderat titeltryck. 

Brunstänkta snitt. Ryggen med spår av gul 

etikett upptill. Genomgående med stor fuktrand. 

Med W. Isbergs tryckta lånebiblioteksetikett och 

ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Med en löst bifogad 

lapp med Gunnar Brusewitz hänvisningar till 

de djur som omtalas i ordspråkssamlingen. *1200 

Magdalena Hellqvist skriver i Signums svenska kulturhistoria: 

”Den mest kända källan för medeltida ordspråk på svenska 

är några papper i den Palmskiöldska samlingen i Uppsala 

universitetsbibliotek, 1100 latinska sentenser jämte mer eller 

mindre exakt översättning från danska till svenska, daterade 

till omkring 1400–1450. Det rör sig troligen om en skolbok 

för svenska elever, sammanställd för latinundervisning och 

överflyttad från motsvarande danska samling. Den danske 

samlaren är förmodligen Peder Nielsen Låle, kallad till biskop 

i Ribe 1331. Det danska ursprunget anses vara från 

cirka 1350.” ”Den första som för svensk publik presenterade 

Peder Låles latinskdanska ordspråkssamling var ärkebiskopen 

Henrik Reuterdahl. Verket dedicerades 1840 till vännen 

Esaias Tegnér, och presenterades såsom ’En lämning af förfädernas 

wishet och förfädernas skaldskap’. […] Reuterdahls 

göticistiska, nationalstolta inställning till ordspråken 

är påfallande. […] Materialet betraktas med kulturhistorikerns 

ögon. Reuterdahl håller fast vid den stornordiska tan

ken att ordspråken är sprungna ur urnordisk poesi, vittnesbörd 

om en glömd, storartad litteratur, ’urgamla, kärnfulla, 

korta men kraftiga språk, som äro de enklaste och kanske 

även den första frukten av nordisk folkpoesi’.” En del av ordspråken 

letade sig senare in i Folkskolans läsebok och spreds 

därigenom till en bredare allmänhet. Henrik Reuterdahl 

(1795–1870) var ärkebiskop och prokansler vid Uppsala 

universitet. Carlander skriver om bokhandlare W. Isbergs 

lånebibliotek i Stockholm att det var en fortsättning av A. 

Wiborgs. ”Isberg som började 1832 hade, enligt 1834 års 

adresskalender, bokhandel i huset n: o 22 Köpmansgatan 

och enligt adresskalendarne för 1841 och 1842 i huset n: o 

17 Stadssmedjegatan, der ock hans lånbibliotek inrymdes.” 

296. riley, j. Fångenskap och resa i Afrika, föranledde 

af amerikanska briggen Commerces skeppsbrott 

mot afrikanska vestra kusten den 28 aug. 

1815, jemte underrättelser om Tombuktu och den 

hittills oupptäckta stora staden Wassanah. Från 

engelskan med förkortningar. Öfversättning från 

tyskan. Uppsala, Palmblad & c., 1820. 8: o. (8), viii, 

168, 177–255, 257–74, 285–90, 280–512 s. Ganska 

nött och lite solkigt samtida hfrbd med guldornerad 

rygg och titeletikett i glättad papp. Blåstänkta 

snitt. Spridda, mindre fläckar. Titelbladet lite 

skrynkligt och eftersättsbladet med blyertsklotter. 

Med C. R. Lundgrens namnteckning daterad 1820 

och F. Wallentins namnstpl på titelbladet. *900 

Hoppen i pagineringen uppkomna genom slarv vid sättningen. 

Det engelska originalet utkom 1817. För den svenska 

översättningen stod Sven Lundblad. Amerikanen James 

Riley (1777–1840) led 1815 skeppsbrott utanför nuvarande 

Västsahara och såldes som slav liksom övriga besättningen. 

Riley tillhörde det fåtal som överlevde det strapatsrika och 

hårda slavlivet. Hans redogörelse för tiden i fångenskap 

blev en storsäljare i samtiden och bl.a. Abraham Lincoln 

hänvisade till arbetet som en bidragande orsak till sin motvilja 

mot slaveriet. Här återfinns också en skildring av dromedaren 

och kanske det första omnämnandet på svenska 

av maträtten couscous. 

297. Rim-tusse. En samling af 200 alldeles nya deviser 

till julklappar, till största delen af skämtsamt 

innehåll. En liten hjelpreda på julafton, under värsta 

brådskan. Köping, J. F. Säfberg, 1876. 16: o. 128 

s. Häftad. Det ngt naggade tryckta främre om 

slaget medföljer löst, det bakre saknas. Lite loss 

i häftningen och med spridda fläckar. Pappersförlust 

i marginalen på s. 47–48 och 51–52. Sista 

bladet loss. *500 

298. ris, h. n. Res- och lefvernes-beskrifning. 

Kristianstad, Schmidt & comp., 1835. 8: o. (4), 235, 

(1) s. Lätt nött brunt hfrbd med ngt blekt guldornerad 

rygg från sekelskiftet 1900. Marmorerade 

snitt. Det bakre tryckta omslaget medbundet med 

lagningar och förlust i det tryckta ramverket. Liten 

bläckfläck överst på titelbladet och några fläckar 

på det avslutande bladet. Borttagna exlibris på 

frampärmens insida och tillskrifter på försättsbladet. 


Schiötz 1533a***. Tryckt på författarens förlag. Andra upplagan 

utkom 1837. Underbart pekoral där Ris bl.a. skildrar 

sin ”fångenskap till häst i Elfsborgs län 1828”. Av resebeskrivningen 

framgår att Ris hade arbetat på apoteket ”Morianen”, 

träffat Berzelius, och att han gjorde vidsträckta resor 

i Tyskland, Frankrike och England under vilka han vid 

flera tillfällen fängslades, bl.a. en gång då han misstänktes 

vara spion. Hans Nicolaus Ris (1780–1853) avlade i sin ungdom 

apotekarexamen i Danmark men kom att föra ett 

kringflackande liv i litteraturens tjänst. Mats Bergman skriver 

i Jullen på världshavet att Ris resebeskrivning hör till ”de 

mest svårgenomträngliga böcker som utgivits på svenska 

språket, och hans associationsförmåga är häpnadsväckande, 

men som tidsdokument och kulturhistorisk skildring har 

den ännu inte fått den uppmärksamhet den är värd.” På 

några bilagda pappersark har Brusewitz, förutom utdrag ur 

innehållet, noterat kommentarer som ”associationerna flyger 

i alla riktningar”, ”en totalt oregerlig prosa”, ”otrolig 

stavning” och ”sanslösa metaforer”.

299. (ristell, a. f.?) Svenska hofvet under konungarne 

Gustaf den tredje och Gustaf den fjerde, Adolph ; 

med en inledning rörande svenska oligarkien af 

John Brown. Öfversättning af Theodor Sundler. 

Örebro, N. M. Lindh, 1829. 8: o. (2), 376 s. Samtida 

ngt nött men stiligt hfrbd med rikligt guldornerad 

rygg och titeletikett i glättad papp. Grönstänkta 

snitt. Ryggen lite torr och med viss ytlig sprickbildning. 

Några lite lagerfläckiga blad i början och 

i slutet. Lagade revor med förluster av några bokstäver 

på s. 177–78. Reva i nedre marginalen på s. 

259–60 och s. 29–30 delvis loss samt med pappersförluster 

i marginalen. Med Antonie Rettig 

von Eckermans exlibris och Gunnar Brusewitz 

namnteckning. *1000 

Setterwall 3434. Originalet The northern courts utkom i London 

1818 och översattes även till franska. ”John Brown” har 

antagits vara en pseudonym för A. F. Ristell. Arbetet innehåller 

bl.a. detaljerade skildringar av intrigerna kring Gustav 

IV Adolfs avsättning. 

300. (roos af hjelmsäter, l. h.) 42 osignerade 

originalteckningar till ”Porträtter af åtskilliga 1823 

års riksdagsmän”. 4: o. Elegant kassett med guldornerad 

mörkgrön saffianrygg och ryggtiteln ”Originalteckningar 

af L. H. Roos” (Hedberg). Några 

teckningar med fläckar och porträttet av Hartmansdorff 

bruntonat. Fröbergporträttet med mindre 

pappersförtunning. Med Gunnar Brusewitz 


Innehåller samtliga originalteckningar till Porträtter af åtskilliga 

1823 års riksdagsmän inklusive extraplanscherna sånär 

som på porträtten av F. M. Franzén och C. von Rosenstein. 

Dessutom ingår ytterligare fyra teckningar föreställande livmedikus 

A. F. Wedenberg, C. G. af Leopold, en okänd samt 

en teckning signerad Nicolaus Leskow. De tre förstnämnda 

gör ett aningen amatörmässigt intryck jämfört med de övriga 

teckningarna i samlingen. Det sistnämnda porträttet är 

snarlikt det ”självporträtt” av Roos af Hjelmsäter som återfinns 

avtryckt i Folckers artikel om Roos af Hjelmsäter i 

Meddelanden från Föreningen för grafisk konst II, 1892. Sannolikt 

har Roos af Hjelmsäter graverat porträttet av sig själv 

efter denna förlaga tecknad av hans vän den tyske konstnären 

Nicolaus Leskow (född 1793). Om Leskow skriver 

Roos af Hjelmsäter i Strödda anteckningar: ”Naken ser han i 

höjd och bildning ut som grekiska gladiatorn. I Lübeck väntar 

på hans återkomst den trognaste och älskvärdaste flicka, 

hvilken han belönar med att vara den otrognaste amant på 

jorden.” Teckningarna, som är osignerade, avviker något i 

storlek från gravyrerna och har även små detaljavvikelser. 

301. (roos af hjelmsäter, l. h.) Porträtt galleri 

af svenske poeter, wältalare och konstnärer. Kärleken 

till ämnena egnadt. Sthlm, 1824. 4: o. Grav. titelblad, 

20 grav. porträtt. Häftad i grönt mönsterpressat 

omslag från omkring 1900. Titelbladet 

med några små lagerfläckar. Med konstnärens 

blindstpl nedtill på bladen och Gunnar Brusewitz 


Exemplar existerar med upp till 29 graverade porträtt. De 

som återfinns i föreliggande exemplar är av E. Tegnér, J. D. 

Valerius, A. F. Skjöldebrand, C. Fleming, C. P. Hagberg, C. 

F. Sundvall, L. Sparrgren, C. J. Fahlcrantz, G. E. Hasselgren, 

F. Westin, J. G. Sandberg, A. Lauréus, N. Byström, H. Mörner, 

C. C. Karsten, Carolina Fredrica Müller, Fransiska 

Stading, L. Hjortsberg, N. W. Almlöf och O. U. Torslow. 

Gunnar Brusewitz har ägnat Roos af Hjelmsäter ett kapitel 

i Den nöjsamma nyttigheten. 

302. (roos af hjelmsäter, l. h.) Porträtt galleri 

af svenske poeter, wältalare och konstnärer. Kärleken 

till ämnena egnadt. Sthlm, 1824. 4: o. Grav. titelblad, 

27 grav. porträtt. + [roos af hjelmsäter, l. 

h. Porträtter af åtskillige 1823 års riksdagsmän.] 

(Sthlm, 1823.) 4: o. 44 grav. porträtt. Ganska nött 

hfrbd från mitten av 1800talet med guldornerad 

rygg och blåstänkta snitt. Titelbladet till ”Porträtt 

galleri” urklippt och uppfodrat. Fläck på porträttet 

av Almlöf i det första arbetet och av von Platen i 

det andra. Med konstnärens blindstpl nedtill på 

bladen, Nestor Johnssons namnstpl och Gunnar 

Brusewitz exlibris. Titelbladet till ”Porträtter” saknas. 

*9000 

Bägge arbetena är kompletta enligt Folckers förteckning 

sånär som på titelbladet till det andra arbetet. Det existerar 

dock exemplar med upp till 29 porträtt av det första verket. 

I det första arbetet återfinns en dubblett av A. Lauréus porträtt 

som inte är inräknad i kollationeringen. Det andra arbetet 

är försett med extraporträtten av Ehrenborg, Wrangel 

och Tham som uppenbarligen var senare tillägg till verket.

303. roos af hjelmsäter, l. h. Strödda anteckningar 

under vistandet uti Preussen, Sachsen, Österrike 

och Italien. Strängnäs, C. E. Ekmarck, 1836. 

8: o. iv, 153, (1) s. Elegant men lätt nött och aningen 

blekt lackat hfrbd med upphöjda bind, rikt 

guldornerad rygg och svart titeletikett (Hedberg). 

Övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade. Det 

blå tryckta omslaget medbundet. Spridda svaga 

lagerfläckar. Tryckt på blåtonat papper. Med Johan 

Schröderheims namnteckning på främre omslag, 

Arvid och Rosa Hernmarcks pärmexlibris 


Med ett förord av utgivaren C. E. Ekmarck. Leonard Henrik 

Roos af Hjelmsäter (1787–1827) var konstnär och utbildade 

sig vid Konstakademien och i Dresden. Efter studieresor 

i Europa åkte han 1823 till Sydamerika för att där pröva 

lyckan som guldgrävare. Han avled i Colombia 1827, enligt 

uppgift slukad av en boaorm. Boken behandlar i huvudsak 

konstlivet på de platser han besökte. I Den nöjsamma nyttigheten 

beklagar Gunnar Brusewitz den hårda redigering som 

Ekmarck gjort av Roos af Hjelmsäters resedagbok. 

304. roos af hjelmsäter, l. h. Strödda anteckningar 

under vistandet uti Preussen, Sachsen, Österrike 

och Italien. Strängnäs, C. E. Ekmarck, 1836. 

8: o. iv, 153, (1) s. Trevligt men ngt nött samtida 

hfrbd med guldornerad rygg och mönsterpressad 

titeletikett. Gula snitt. Bitvis svagt lagerfläckig. 

Tryckt på blåtonat papper. Med tillskrift på försättsbladet: 

”Eka bibliothek 1895 Hans A. Dyrssen” 


305. (roselli), c. r. Om fiskar, amfibier och foglar, 

som finnas uti eller i trakten af Mälaren. Anteckningar 

till nytta för fiskare, jägare och landtmän, 

samlade af C. R. R. Sthlm, I. Marcus, 1860. 12: o. 

44, (4 blanka) s. Häftad och oskuren i tryckt omslag. 

Med stpl ”H. Tho. L. Schaanning, konservator” 

upptill på främre omslag och hans namnteckning 

upptill på titelbladet. Inlagan med ett svagt 

vertikalt veck. *1750 

Lundberg s. 10: ”34 arter fiskar.” Utgiven på J. W. Löfwings 

förlag. Carl Richard Roselli (1802–64) var bl.a. boktryckare 

i Falun och utgivare av Tidning för Stora Kopparbergs län och 

Sala stad. I sin mälarfauna förtecknar Roselli förutom arternas 

latinska namn även regionala benämningar och fogar 

därtill även intressanta, men inte alltid helt tillförlitliga, 

kommentarer om vanor och habitat. Som exempel kan 

nämnas qwidfalken (ormvråk) ”hwilckens ungar hafwa ett 

ömkligt läte, som helst bor åt uppsalatrakten och är en 

fiende af paddor och grodor”, skatan, som ”med sitt sqwattrande 

läte roar barnen”, och domherren som har den beklagliga 

egenheten att dö av dillfrö. 

306. roselli, c. r. Swenska fiskeriboken om hafs- 

och insjöfisket i Swerige; beskrifning på fiskar inom 

Swerige och wid dess kuster; alla härstädes brukliga 

fiskredskap; äfwensom utdrag af fiskeristadgan 

samt af kon. bef:des resolutioner, m.m. Sthlm, 

J. & A. Riis, 1860. 12: o. 40 s. Häftad i tryckt omslag. 

Delvis lätt lagerfläckig. *3500 

Allmännyttigt handbibliotek no. 3. Om den numera sällsynta 

malen upplyser Roselli att ”för längre tid tillbaka 

fångades han i Björkfjärden, likaledes i Arboga socken, i 

sjön Tjurlången, äfwensom i sjön Boren i Södermanland.” 

307. rosén, j. m. Herr kongl. sekterarn Tosings resa 

till Norsborg. Humoresk efter en svensk idé. Norrköping, 

Östlund & Berling, 1847. 8: o. 62, (2 blanka) 

s. Marmorerat pappbd med svart titeletikett i 

skinn. Det uppfodrade gröna tryckta ganska fläckiga 

omslaget medbundet. Några blad med svaga 

lagerfläckar. Fuktfläck upptill och liten lagning på 

titelbladet. Med Gunnar Brusewitz exlibris. *900 

Johan Magnus Rosén (1806–85) var publicist, författare, 

tonsättare och kammarskrivare. Gunnar Brusewitz har skrivit 

om Tosings resa i Lustresa på Göta kanal apropå Roséns 

skildring av en färd med hjulångare. 

308. rudbeck, t. g. Från Frankrike, Belgien och 

Holland. Anteckningar under en resa år 1841. I–II. 

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1843. Stor 12: o. 

(6), 280 + (6), 208, (1) s. Två samtida ngt nötta 

hfrbd med sparsamt guldornerade och blinddekorerade 

ryggar. Grönstänkta snitt. Några tråkiga 

skador i ryggskinnet och en reva i skinnet upptill 

invid främre ytterfals på del II. Inlagan med några 

enstaka fläckar. Mindre reva i inre marginalen på 

sista bladet i del I. De inledande bladen i del II

med fuktfläck i nedre marginalen och s. 5–10 med 

bortrivet nedre hörn. Det avslutande blanka sidan 

i del II med bläckkludd som har trängt igenom i 

texten på rättelsebladet. *400 

Bibliotheca Rudbeckiana 1634. Första delen behandlar Frankrike, 

den andra Holland och Belgien. Författaren Ture Gustaf 

Rudbeck (1806–76) blev senare postmästare och tullkammarföreståndare 

i Vimmerby. 

309. rääf, l. f. Samlingar och anteckningar till en 

beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland. I–V. 

Linköping, C. F. Ridderstad, 1856 respektive Öre 

300. 

bro, N. M. Lindh, 1859–65 respektive Norrköping, 

N. W. Wallberg & co., 1875. 8: o. 373 s. & 3 litograferade 

plr + (9, 1 blank), 126, (2) + (9, 1 blank), 415, 

(1) s. & 1 litograferad plansch + (9, 1 blank), 433, 

(1 blank, 2) + (9, 1 blank), 153, (1) s. & 18 utvikbara 

litograferade plr. Fyra ngt nötta nära samtida 

hfrbd med guldornerade ryggar och infärgade 

svarta titel och deltitelfält. Marmorerade snitt. 

Det fjärde bandet ngt mörkare i skinnet och lite 

avvikande från de övriga i utförande. Ett fåtal sidor 

med mindre fläckar. Några understrykningar med

lila bläck i del I och på en av planscherna. Med 

samtida stpl från Beijers förlagshandel på titelbladen, 

Gustaf Elgenstiernas grav. exlibris. *10000 

Setterwall 6289. Ranius 744. Schreber 307: ”Den utförligaste 

och intressantaste jaktavhandling, som finnes i vår 

topografiska litteratur.” Sista delen utgavs postumt av G. 

Westling. Etnografen, samlaren, politikern och kulturpersonligheten 

Leonhard Fredrik Rääf (1786–1872) är kanske 

mest känd för föreliggande arbete, ett av de klassiska verken 

i den svenska topografiska litteraturen. Rääf hade från sin 

ungdom samlat uppgifter till en beskrivning av Ydre härad, 

men då han inte ville avgränsa sitt ämne drog arbetet ut på 

tiden. När Samlingar och anteckningar till sist utkom ingick 

bl.a. en dialektordbok, redogörelser för folksagor och myter, 

avskrifter av medeltida handlingar rörande bygden, utdrag 

ur dom och kyrkoböcker, herdaminne, naturbeskrivningar, 

fornlämningsinventeringar och en skildring av häradets 

fauna samt avdelningar om jakt och fiske. Rääfs stora 

samlingar av historiska urkunder finns i dag hos Vitterhetsakademien, 

och hans privatarkiv på Uppsala universitetsbibliotek. 

310. (rønne, b. f.) Försök till en korrt wägledning 

för barn att lära känna djurens natur och bestämmelse, 

deras rättigheter och menniskans pligter 

emot dem. Öfversättning af H. F. S. Kristianstad, 

F. F. Cedergréen, 1812. 8: o. (4), 63, (1) s. Lätt nött 

marmorerat pappbd med brun titeletikett i skinn 

(Bonniers bokbinderi). Det tryckta omslaget medbundet. 

Inlagan endast putsad. Det ngt fläckiga 

främre omslaget med några bläcknumreringar och 

mindre lagning i nedre hörnet. Några obetydliga 

lagerfläckar. Bra ex. med Eric Norbergs namnteckning 

på främre omslaget och Gunnar Brusewitz 


Bibliotheca danica II:167. Klingberg 1812:5. Det danska originalet 

utkom 1806. Översatt av Håkan Fredrik Sjöbeck. 

Med en ”erinran” från översättaren och en önskan att läsaren 

ska ”wäckas till ädlare tänkesätt om warelser, som i anseende 

till sin upphofsman förtjäna äfwen så mycket wår 

beundran som wår ömma och milda behandling.” Arbetet 

framhäver djurens likheter med människan och hur deras 

sinnen i vissa avseenden överträffar våra. Skriften avslutas 

med en uppfordrande vers riktad till unga läsare: ”Alldrig 

mer wi gå på lur, / sätta någons lif i fara! / Alldrig plåga 

något djur, / skall wårt största nöje wara!” 

311. schagerström, j. a. Conspectus vegetationis 

Uplandicae. (A.a.). Uppsala, Regiae academiae typographi, 

(1845). 8: o. (2), 83, (1) s. Laxfärgat stänkdekorerat 

pappbd med tryckt titeletikett (Beck & 

son). Det rosa tryckta omslaget medbundet. Delvis 

lätt bruntonad. Understrykningar med rödkrita 

i fotnoterna. Med dedikation till N. A. Brundin 

och Ol. Schenströms namnteckning samt Gunnar 

Brusewitz exlibris. Bra ex. *2000 

Marklin 1–4. Krok 2. Bygdén s. 23 med felaktig kollationering. 

Presentexemplarupplaga av Schagerströms disputationsserie 

om Upplands flora. Respondenter var Ali Floderus, 

C. L. Fineman, A. V. Norinder och A. T. Petré. 

312. schagerström, j. a. [preses] & wahlström, 

j. e. [respondent och författare till del I] & 

hjerpe, c. t. & anderstedt, a. p. [respondenter]. 

Plantarum vascularium in regione Telgæ borealis 

sponte crescentium synopsis. A.a. I–III. Uppsala, 

Wahlström & c., (1847). 8: o. (4), 14 + (4), 15–28 + 

(4), 29–40 s. Häftad. Ngt loss i häftningen och lite 

lagerfläckig. Märke efter frystejp i det första titelbladets 

övre marginal. De avslutande bladen med 

stor tråkig fuktrand och mindre fläck. Några av 

arken hålls samman av inklistrade ”syltburksetiketter” 

i innermarginalen. *700 

Marklin 5–7. Krok 1. Allt som utkom. Om Norrtäljetraktens 

vildväxande kärlväxter. Schagerström gav också som avhandlingar 

ut en Conspectus vegetationis Uplandicae 1845. 

313. scheutz, g. Stockholm. Illustrerade utkast. 

Sthlm, A. Hellsten, 1860. 8: o. (6), 191, (1 blank), v, 

(1 blank, 1) s. & 1 utvikbar karta. Med en mängd 

illustrationer i texten. Dekorerat ngt nött oklbd 

med guldpressad Birger Jarl omgärdad av texten 

”Illustreradt Stockholm” på frampärmen. Delvis 

loss i innerfalsarna. Några småfläckar och mot slutet 

med svaga fuktfläckar upptill. Med Hanna Bromikowskys 

namnteckning på smutstitelbladet och 


Akrell 1114. Bygdén s. 57. Kartan ligger löst placerad i en 

därtill avsedd ficka på främre pärmens insida.

313. 

314. schröder, j. h. Samlade skrifter. Första bandet. 

Uppsala, C. A. Leffler, 1856. 8: o. (6), 266 s. 

Samtida ngt nött hfrbd med guldornerad och 

blindpressad rygg. Grönsprängda snitt. Guldorneringen 

till stor del oxiderad. Smutstitelbladet och 

sista sidan ngt lagerfläckiga, i övrigt mycket lätt 

lagerfläckig. Med L. F. Rääfs och Gunnar Brusewitz 


Allt som utkom. Författaren dog året efter utgivningen. 

Innehåller minnesteckningar över J. Hallenberg, J. O. Wallin, 

E. M. Fant och Adolf Törneros samt skrifter till Uppsala 

universitets och Vetenskapssocietetens historia. Gunnar 

Brusewitz har markerat en passage om Linnés resa 1729 till 

Gräsö utanför Öregrund. 

315. schulze, h. & herre, b. Skizzer från Norge. 

Öfversättning från norskan. I. Från Lofoten och 

Solör, af H. Schulze. II. En jägares minnen, af 

Bernhard Herre. Sthlm, J. Beckman, 1865. 8: o. (4), 

173, (1 blank, 1) s. Ljust klbd med rödbrun titeletikett 

i skinn (Beck & son). Det ngt solkiga gula 

tryckta omslaget medbundet. Främre omslag med 

liten lagning. Några enstaka småfläckar och från s. 

167 med en fuktrand i nedre yttre hörnet. Med 


Samling af skönlitteratur på L. J. Hiertas förlag VIII. 

316. schwartz, j. w. Märkvärdiga uppfinningar 

och upptäckter från äldre och nyare tider. Samlade. 

Öfversättning. Sthlm, O. Grahn, 1816. 8: o. Front, 

(4), 246 s. & 1 grav. plansch & 1 tryckt tabell. Rött 

klbd från 1800talets slut med blekt rygg. Stänkta 

snitt. Delvis fläckig och bruntonad inlaga. Med 

Carl Blomgréns och Lucie Lagerbielkes namnteckningar. 

*1250 

Alfabetiskt uppställd från ”Aerostatiska machinen” till ”Åskledaren”. 

Däremellan avhandlas allt mellan himmel och 

jord, såsom ”Bleckmynt”, ”Bokcensuren”, ”Familjevapen”, 

”Gafflar”, ”Guillotinen” (”Guillotin hade ej blott den äran 

att höra denna maschin nämnas med hans namn, utan äfven 

den olyckan att ganska ogerna under densamma förlora 

sitt lif ”), ”Konduktörn” (”eller ledaren vid elektriciteten”), 

”Parmesanost”, ”Tomback” och ”Veras hydrauliska maschin”. 

Planscherna avbildar en telegraf på Louvren, den Voltaiske 

pelaren och diverse optiska telegraftecken. 

317. schübeler, f. c. Köksträdgården. Anwisning 

att anlägga och sköta köksträdgårdar samt 

att i hushållet anwända deras alster. En skrift för 

folket. Öfwersättning från norskan af K. L–dt. 

Örebro, N. M. Lindh, 1866. 8: o. x, 92 s. Med illustrationer 

i texten. Häftad i tryckt grått omslag. 

Oskuren. Omslagets rygg med revor. Några småfläckar 

och naggade hörn. *2000 

Det norska originalet utkom 1865. Med tryckt dedikation 

till Sveriges folkskolelärare. I förordet nämns att författaren 

meddelat rättelser och tillägg samt ställt originalillustrationerna 

till förfogande. Schübeler var föreståndare för botaniska 

trädgården i Oslo och professor i botanik vid stadens 

universitet.

318. silverstolpe, a. g. Skalde-stycken (I)–II. 

Sthlm, Kumblinska tryckeriet respektive O. Grahn, 

1801–10. 8: o. (10), 247, (1 blank, 1) + (8), 246, (1) 

s. Två fina samtida lite nötta hfrbd med rikt guldornerade 

ryggar och titel samt ovala deltiteletiketter 

i glättad papp. Gula snitt. Ngt lagerfläckig, 

mot slutet mer. Med Aug. Linnströms överstrukna 

namnteckningar och Carl Guldstrands och Gunnar 


Klemming s. 192 för komedin ”Den otålige”, som återfinns i 

del II. Innehåller bl.a. en rad versifierade fabler och sagor, 

liksom en kortare översättning ur Popes Eloisa to Abelard. 

319. Skildringar ur djurlifvet, samlade och utgifna 

för barn. Med 8 plancher. Sthlm, P. G. Berg, 1862. 

16: o. Front, (4), 251 s. & 7 färgplr. Nött grönt 

mönsterpressat oklbd. Snedläst, delvis loss i häftningen 

och bakre innerfals. Bitvis småfläckig, mer 

i början. *1250 

319. 

Klingberg & Bratt 3875. Innehåller i huvudsak jaktskildringar, 

bl.a. om en rävjakt i Knista socken i Närke. Dal antar 

att förlagan i huvudsak varit ett tyskt arbete. 

320. Skillings-magasin för spridande af allmänt nyttiga 

kunskaper. Kristianstad, Schmidt & comp., 

1834–35. 8: o. (2), 384 s. Marmorerat pappbd med 

grön titeletikett i skinn, rygg och hörn klotskodda. 

Brunstänkta snitt. Ryggen lätt solkig. Det främre 

tryckta gråpappersomslaget medbundet. Delvis 

lagerfläckig och med fuktränder. Främre omslag 

och titelbladet med en liten lagning på baksidan. 

Med en gammal stpl med texten ”Werlin Ohlson, 

Kropp” och Gunnar Brusewitz exlibris. *2500 

Lundstedt 31. Hebbe 670. Komplett i 48 nummer. Innehåller 

en mängd artiklar om lanthushållning, huskurer, naturalhistoria, 

teknik m.m. Gunnar Brusewitz har bl.a. markerat 

J. W. Zetterstedts text ”Anmärkningar rörande swalornes 

lefnadssätt, särdeles i afseende på deras winterqvarter” som 

upptar s. 338–44. Gunnar Brusewitz förkärlek till svalor och 

intresse för den gamla myten om deras övervintring på sjöbottnar 

är välkänd. 

321. skogman, c. Fregatten Eugenies resa omkring 

jorden åren 1851–1853 under befäl av C. A. Virgin. 

Med litografier, träsnitt och kartor. I–II. Sthlm, I. 

Marcus, 1854–55. 8: o. vi, 250, (1) s. & 14 litograferade 

plr, varav 9 i färg + v, (1 blank, 1, 1 blank), 

224, (2) s. & 14 litograferade plr, varav 12 i färg & 

3 utvikbara kartor. Med illustrationer i texten. 

Samtida ngt nött ljusbrunt hfrbd med sparsamt 

guldornerad och blinddekorerad rygg. Fina brunsprängda 

snitt. Ryggen med skrapmärken. Obetydliga 

sprickor i innerfalsarna. Liten tejpfläck på 

främre pärmens insida. Några spridda småfläckar. 

Reva i vikningen på en av kartorna och reva i marginalen 

till en annan. Bra och rent ex. med Axel 

Selenius namnteckning och Gunnar Brusewitz 


Utkom i 16 häften. Den officiella redogörelsen för den första 

svenska världsomseglingen som främst företogs för att 

befrämja svensk handel, men även hade vetenskapliga ambitioner. 

Författaren medföljde Eugenie och hade ansvar för 

de nautisktastronomiska observationerna.

321. 

322. sommer, j. g. Naturmålningar ur speciela 

physiken. I–IV. Sthlm, Z. Hæggström, 1837–38. 

8: o. 408 + 386 s. & 1 utvikbar litograferad tabell + 

309 s. & 1 litograferad plansch & 1 utvikbar litograferad 

tabell + 288 s. Två samtida ngt nötta 

hfrbd med guldornerade och blinddekorerade 

ryggar. Grönstänkta snitt. Ryggarna lite torra och 

första volymen delvis med tråkigt missfärgat vertikalt 

streck på ryggen. Några få blad i inlagan lätt 

småfläckiga, t.ex. sista sidorna i del II. Mindre fukt 

fläck på s. 179–80 i del I. Samtida handskriven 

anteckning på s. 39 i del III. En plansch till del III 

felaktigt bunden i fjärde delen. Med Gunnar Brusewitz 

exlibris. Utan det 16sidiga registret. *800 

Ingick som nummer I:1–4 i serien ”Bibliothek i populär naturkunnighet”. 

Planschen är en illustration till kapitlet om 

”luftspeglingar”, d.v.s. hägringar. Anteckningen i del III 

apropå uppgiften om Robertsons ballongfärd i Stockholm: 

”Robertson upsteg ej från Observatorii backen, utan ifrån 

Kungsträdgården som nu heter Carl 13s torg. Jag såg det.” 

följt av en svårläslig namnteckning. 

323. stenberg, p. Afhandling om bästa sättet att 

fånga skogsfogel med snaror. Med 35 upplysande figurer. 

Sthlm, Z. Haeggström, 1841. 8: o. 40 s. & 2 

utvikbara litograferade plr. Marmorerat pappbd 

med röd titeletikett i skinn och skinnskodd rygg. 

Det tryckta gråpappersomslaget medbundet och 

med lagad reva. En av planscherna med två långa 

lagade revor på baksidan, den ena med dokumenttejp. 


Schreber 354: ”en upplysande, ej vanlig broschyr”. Författaren 

(1758–1824) var vice pastor och komminister i Umeå 

landsförsamling. Behandlar bl.a. tillverkning och utsättning 

av rip och orrsnaror, flakar och stockar. 

324. ström, c. l. Naturhistorisk läsebok för ungdom. 

Öfwersättning af J. A. H. I–IV. Sthlm, Thimgren 

& Hultman, 1851–52. 12: o. (4), 124 + 160 + 

162, (2 blanka) + 144 s. Med talrika illustrationer i 

texten. Samtida ganska nött hfrbd med sparsamt 

guldornerad rygg och infärgat svart titelfält. Nästan 

loss i pärmarnas innerfalsar och pärmarnas

marmorerade pärmpapper till stora delar bortrivna. 

Med några småfläckar och delvis fuktrandig. 

Med Adèle Nyströms namnteckning 1871, ”boendes 

i Åbo, skrifvit den 7 januarii”. *900 

Klingberg & Bratt 4130. Översättning av J. A. Holmström. 

Första delen rör däggdjuren, andra fåglarna, tredje krypdjuren 

och fiskarna och fjärde leddjuren. Christian Ludvig 

Ström (1771–1859) var dansk författare och kyrkoherde. 

Originalet utkom 1841–52. 

325. (ström, i. a. af) Förslag till en förbättrad 

skogshushållning i Sverige, jemte utkast till dess systematiska 

verkställande. Inlemnadt till kongl. 

Kammarexpeditionen år 1821, och d. 8 maj samma 

år remitteradt till kongl. Landtbruksacademiens 

utlåtande. Med skogskarta och plancher. 

Sthlm, H. A. Nordström, 1822. 8: o. viii, 158, (2) s. 

& 2 utvikbara tryckta tabeller & 4 utvikbara grav. 

plr, varav 1 handkolorerad. Trevligt samtida lätt 

nött pappbd med sparsamt guldornerad rygg av 

mörkblått glättat papper och marmorerade pärmpapper. 

Blåstänkta snitt. Enstaka lager och småfläckar. 

Pappersförlust i marginalen på s. 149. Med 

tillskrift på titelbladet: ”af hofjägmästaren Ström. 

Gifvet af författaren till” och Nils Gyldenstolpes 

svarta stpl placerad bredvid. Dennes grav. exlibris, 

A. L. Malmströms och Gunnar Brusewitz exlibris. 

Tryckt på blåtonat papper. *3000 

Hebbe 1808. Ytterligare tre upplagor utkom under titeln 

Handbok för skogshushållare. Ämnad som en handledning till 

ett uthålligt skogsbruk. Nils Gyldenstolpe (1768–1844) var 

bl.a. landshövding i Örebro län. Gunnar Brusewitz kallar i 

texten ”Böcker och öden”, publicerad första gången som 

förord till Ove Hagelins katalog Praktiska handböcker, 

Ströms Förslag för ”ett berömt arbete, författat av pionjären 

för modern skogsvård i vårt land.” Gunnar Brusewitz har 

ägnat överjägmästare Israel Adolf af Ström (1778–1856) ett 

eget kapitel i Ekoparken. 

326. ström, i. a. (af). Handbok för skogshushållare. 

Andra, tillökta och förbättrade upplagan, med 11 

tabeller och 8 plancher. Sthlm, H. A. Nordström, 

1830. 8: o. viii, 321, (2) s. & 13 tabeller & 8 plr, varav 

1 handkolorerad. Samtida lätt nött hfrbd med 

sparsamt guldornerad rygg och brandgul titeletikett 

i glättad papp. Stänkta snitt. Ryggen med 

några små fläckar. Inlagan nästan genomgående 

med en stor, men avtagande brun fläck, vilken delvis 

når in i texten. Planscherna är dock helt oskadade. 

Fuktfläck i nedermarginalen på s. 203. Med 

överstruken ägaranteckning från Risinge kyrka, 

Carl [?] Söderbergs namnteckning daterad i Karlstad 

1834 och Gunnar Brusewitz exlibris. *500 

Hebbe 1808 räknar ej med de två utvikbara tryckta planscherna 

vid sidorna 140 och 296. Första upplagan utgavs 

1822 under titeln Förslag till en förbättrad skogshushållning, 

nya utkom 1837 och 1846. Sista bladet med reklam för författarens 

Skogs- och jagt-archiv. 

327. ström, i. a. (af). Skogs- och jagt-arkiv för 

Sverge. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1832. 8: o. 

Litograferat titelblad, (4), 129, (1) s. & 3 utvikbara 

tryckta tabeller. + (unge, f. a. von) Handbok för 

den underordnade jägeri-personalen, landtmän och 

jagtwänner. Sthlm, J. Hörberg, 1835. 8: o. (2), 138 

s. & 1 utvikbar tryckt tabell numrerad 1–2 & 1 

utvikbar litograferad plansch. Samtida ngt nött 

hfrbd med guldornerad rygg och ljus titeletikett i 

glättad papp. Rödstänkta snitt. Ryggen reparerad 

överst och med småfläckar. Det första arbetet lagerfläckigt 

och med en fläck i nedre hörnet inledningsvis. 

Det andra arbetet med lagerfläckar i början 

och på planschen. Med Karl Grams och Gunnar 

Brusewitz namnteckningar samt den sistnämndes 


Schreber 358 respektive 398. Hebbe 1772 respektive 1825a. 

Allt som utkom av Ströms jaktarkiv som bl.a. innehåller en 

text om det nybildade Svenska jägareförbundet. F. A. von 

Unge (1793–1837) var jägmästare och boken är tänkt som 

ett bidrag ”till den underordnade jägeripersonalens underwisning 

i sitt yrke”. Författaren skriver i sitt förord att han i 

huvudsak bygger på Ströms Handbok för skogshushållare och 

Nilssons Fauna. Skogshushållningen behandlas på s. 8–65 

och jakten på s. 66–96. Därefter följer ”Läran om djurriket”. 

I kapitlet om Ström i Ekoparken beskriver Brusewitz Skogs- 

och jagt-arkiv som ”en bibel för unga skogsvårdare”. 

328. ström, i. a. af. Svenska foglarna, uppställde i 

systematisk ordning, med namn och korta kännemärken, 

till vägledning för nybegynnare i ornithologiens 

studium, och ett repertorium för jägare 

och jagtälskare, […] jemte 9 plancher, innefat

tande 83 näbbformer för slägtenas igenkännande; 

ritade och graverade af W. v. Wrigth. Sthlm, Nordströmska 

boktryckeriet, 1839. 12: o. 100, (1) s. & 9 

grav. plr. Trevligt lätt nött samtida hfrbd med 

guldornerad rygg och röd titeletikett. Marmorerade 

snitt. Textdelen bitvis med svag fuktrand. 

Frampärmens insida med spår av borttaget exlibris 

överst. Med Gunnar Brusewitz namnteckning 


Friesen s. 11. Wrights namn felstavat på titelbladet! Dal skriver: 

”Att de minutiöst graverade fågelhuvudena är utan an 

märkning behöver kanske inte påtalas. Hela arbetet i sitt lilla 

format fyller funktionen att vara en handbok som lätt kunde 

medföras på exkursioner och jakter. […] Den utmärkta lilla 

bokens ovanlighet tyder på att den ändå med Wrightens figurer 

verkligen fyllde sitt ändamål och nyttjades flitigt.” 

Gunnar Brusewitz har i Björnjägare och fjärilsmålare ett eget 

kapitel om Wilhelm von Wright. Brusewitz kallar föreliggande 

arbete för ”vår första ornitologiska fälthandbok i fickformat”. 

”I denna systematiserades och beskrevs fåglarna 

huvudsakligen efter sina näbbar och von Wright graverade 

83 mästerligt karaktäriserade fågelhuvuden som sammanfördes 

i en bilaga i slutet av boken.” I Ekoparken kallar Brusewitz 

Ström ”en av våra första ’fågelskådare’”.

329. (sturtzenbecher, m.) Några delar af naturkunnigheten 

på ett alldeles nytt sätt betraktade. 

Första–femte försöket. Sthlm, A. Gadelius respektive 

Hedmanska boktryckeriet, 1815–17. 8: o. 48 + 

48 + 72 + 71, (1) + 54, (5) s. Trevligt samtida lätt 

nött hfrbd med sparsamt guldornerad rygg, tegelröd 

titel respektive blå deltiteletikett i glättad 

papp. Rödstänkta snitt. Pärmarna med några ytliga 

maskangrepp. Inlagan med någon enstaka småfläck. 


En avslutande sjätte del utkom först 1829. Den femte delen 

avslutas dock med ett gemensamt register för de fem delarna. 

Texterna blandar naturvetenskap med andliga spekulationer. 

Det femte försöket utgörs i sin helhet av en artikel 

om den animala magnetismen, som författaren praktiserat 

sedan 1780talet. Den kände swedenborgaren Mårten 

Sturtzenbecher (1760–1836) var arméofficer och skriftställare 

samt liksom C. J. L. Almquist medlem av Manhemsförbundet. 

330. (sturzen-becker, o. p.) Svenska reseintryck 

från den goda gamla skjuts-tiden af Orvar Odd. I. 

Från Stockholm söderut. Helsingborg, F. A. 

Ewerlöf, 1856. 8: o. iii–viii, 9–88 s. Klistermarmorerat 

ljusbrunt pappbd med svart titeletikett i 

skinn. Någon enstaka småfläck. Det ganska solkiga 

titelbladet uppfodrat och med störande lagning i 

övre marginalen. Liten pappersförlust i yttermarginalen 

på s. 41–44. Med Gunnar Brusewitz exlibris. 

Saknar ett smutstitelblad. *350 

Bring 621. Utkom som häfte I i serien ”Följetonger på jernväg”. 

Som del III i denna serie utkom 1858 ett andra häfte av 

Svenska reseintryck med undertiteln ”Från Sundet norrut”. 

Oscar Patric SturzenBecker (1811–69, före 1855 Sturzenbecker) 

var författare och tidningsman, mest känd under sin 

pseudonym ”Orvar Odd”. 

331. sturzen-becker, o. p. Tre septemberdagar i 

Stockholm. En berättelse. Sthlm, N. H. Thomson, 

1834. 8: o. (2), ix, (1 blank), 135 s. Lite nött marmorerat 

pappbd med mörkröd titeletikett i skinn 

(Hedberg). Stänkt övre snitt, övriga snitt endast 

putsade. Det lila tryckta omslaget med lite tråkiga 

lagningar medbundet. Några fläckar på s. iv–viii. 

Fukt och solkfläck på titelbladet samt mindre lagning 

i nedre hörnet. Med Gunnar Brusewitz exlibris. 

*900 

332. (sturzen-becker, o. p.) Ur Stockholmslifvet. 

Nya kritteckningar af Orvar Odd. Sthlm, 

1844. 8: o. 3–239, (1) s. Lätt nött marmorerat 

pappbd med röd titeletikett i skinn. Titeletiketten 

med liten fläck och ryggen med liten skada upp 

och nedtill. Delvis mycket lagerfläckig inlaga. Med 

några blyertsförstrykningar och marginalanteckningar. 

Saknar ett smutstitelblad. *600 

Akrell 1029. Gunnar Brusewitz har skrivit om Sturzen 

Beckers betydelse som Stockholmsskildrare i Ekoparken. 

333. suchtelen, p. van. Kriget emellan Sverige och 

Ryssland, åren 1808 och 1809. Öfversatt af R. F. G. 

Wrede. Sthlm, N. H. Thomson, 1835. 8: o. (6), 228, 

(1, 1 blank, 1, 1 blank), 231–38, (1), 1–88 s. & 10 

delvis utvikbara tryckta tabeller & 1 stor utvikbar 

grav. karta. Samtida lätt nött rött halvsaffianbd 

med rikt guldornerad rygg. Grönstänkta snitt. 

Mönsterpressade pärmpapper med djur och blomstermotiv. 

Ryggen ngt repad allra överst. Några få 

blad med småfläckar. Med G. Nyblæus namnteckning 


Setterwall 3770. Det franskspråkiga originalet utkom i St. 

Petersburg 1827. En andra svensk upplaga utkom 1836 och 

arbetet översattes även till engelska 1854. Kartan, som avbildar 

Finland och den svenska östkusten, är stucken av C. 

G. Lundgrén. Den andra pagineringsföljden utgörs av översättarens 

kommentarer. Militären och överläraren vid 

Gymnastiska centralinstitutet G. Nyblæus (1816–1902) 

skrev själv en uppsats om Sävar och Ratan 1868. 

334. sundevall, c. j. Conspectum avium picinarum. 

Sthlm, P. A. Norstedt & filii, 1866. 8: o. xiv, (2 

blanka), 116 s. Häftad i grått tryckt omslag. Oskuren 

och delvis ouppskuren. Delvis med tråkiga 

fuktskador i nedre marginalen. *200 

Carl Johan Sundevall (1801–75) var zoolog, professor och 

intendent vid Riksmuseet samt en av sin tids främsta ornitologer.

335. sundevall, c. j. Ett försök att bestämma de af 

Aristoteles omtalade djurarterna. I. Luftandande 

djur, eller klasserna: däggdjur, foglar, reptilier och 

insekter med arachnider. Till k. Vet. akad. inlemnad 

d. 11 mars 1861. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 

1862. Folio. 148 s. Elegant mörkblått halvmarokängbd 

med upphöjda bind och sparsamt 

guldornerad rygg (Bonniers bokbinderi). Övre 

guldsnitt, övriga snitt endast putsade. Enstaka 

småfläckar. Några små fuktfläckar längst ut i marginalen 

inledningsvis. Fläckar på s. 18–21. Lagningar 

i det avslutande bladet som snuddar texten. 

Samtida namnteckning upptill på titelbladet och 


K. svenska Vetenskapsakademiens handlingar 4:de bandet 

n: o 2. Allt som utkom. Översattes till tyska 1863. Gunnar 

Brusewitz hänvisar i Jakt till Sundevalls arbete för uppgifter 

om jakt under antiken. 

336. sundevall, c. j. [preses] & böös, a. c. [respondent]. 

Oeconomisk afhandling om insekternas 

åverkan på våra skogar. A.a. Lund, Berlingska boktryckeriet, 

1826. 8: o. (2), 22 s. Häftad med bevarat 

samtida främre gråpappersomslag. Interfolierad 

och med några samtida anteckningar och rättelser 

i bläck. Bitvis med svag fuktfläck och enstaka 

fläckar. Främre omslag med namnteckning ”Bruzelius”. 

*1400 

Marklin 1. Enligt Gunnar Brusewitz anteckning hörde A. 

Bruzelius till den unge Sundevalls närmaste vänner. 

337. sundevall, c. j. Om Rudbecks fogelbok. (Inlemnad 

till k. Wetenskaps societeten i Upsala den 

8 juni 1872). Uppsala, Akademiska boktryckeriet, 

1872. 4: o. (2), 20 s. + sundevall, c. j. Kritisk 

framställning af fogelarterna uti äldre ornithologiska 

arbeten. 1. Museum Carlsonianum. 2. Le Vaillant, 

Oiseaux d’Afrique. Till k. Vet. akad. inlemnad d. 6 

mars 1857. (U.o., 1857?). 4: o. 60 s. Brunt hklbd 

med stänkdekorerade pärmpapper. Ryggen med 

titel: ”Om fågelarterna i äldre ornitologiska arbeten”. 

Det andra arbetet med Vetenskapsakademiens 

biblioteks blåstpl på titelbladet. Lagningar i 

marginalen på första och sista bladet som är ngt 

solkiga. Några fläckar i texten. Några understrykningar 

och marginalkommentarer i blyerts av Brusewitz 

hand. Med Gunnar Brusewitz namnteckning 


Bibliotheca Rudbeckiana 1274 för det första arbetet som är ett 

särtryck ur Nova acta III från Vetenskapssocieteten i Uppsala. 

Det avslutas med förteckningar över planscherna i 

Leufstaexemplaret och den kopia som tillhörde Grill på 

Österby samt en lista över de av Linné i Fauna Svecica 1761 

citerade figurerna. Friesen s. 15 för det andra arbetet som 

har seriebeteckningen ”K. Vet. akad. handl. B. 2. N: o 3.” Brusewitz 

var delförfattare till kommentarerna i utgåvan av Fogelboken 

1985. 

338. sundevall, c. j. & kinberg, j. g. h. Svenska 

foglarna med text. Tecknade och lithographierade 

af Peter Åkerlund. I–IV & planscher. Sthlm, J. & A. 

Riis, 1856–(71) respektive A. L. Normans boktryckeriaktiebolag, 

1885–86. Tvärfolio. (4), 352 s. 

& litograferat dedikationsblad + 353–755 + (2), 

757–1188 + (2), 1189–1570 s. + litograferat titelblad, 

(2) s. & lxxxiv litograferade plr & 1 rättelseblad. 

Tre samtida ganska nötta mörka hfrbd med 

sparsamt guldornerade och blinddekorerade ryggar. 

Ryggarna hårdare nötta, första bandets rygg 

renoverad, andra bandets rygg delvis loss och 

planschdelens rygg defekt upptill. Någon enstaka

småfläck. Reva upptill på s. 1225. En del av planscherna 

är bundna i fel ordning. Med A. von 

Schwerins namnteckning och Bengt Flachs samt 

Gunnar Brusewitz exlibris. Saknar ett deltitelblad 

före s. 353 och tre rättelselappar. *5000 

Friesen s. 11. Nissen Die illustrierten Vogelbücher 902. Planscherna 

xv–xxxii tryckta i färg, övriga handkolorerade. 

Svenska foglarna utgavs i 40 häften med planscher av Peter 

Åkerlund och Paulina Sjöholm. Texten från och med s. 353 

är en fortsättning skriven av J. G. H. Kinberg som övertog 

utgivningen efter Sundevalls död. Björn Dal skriver: ”Textens 

karaktär förändras därmed radikalt, den blir den noggrannaste 

och i vissa avseenden utförligaste i vår ornitologiska 

litteratur. Sundevall hade beskrivit 155 fågelarter på 

352 sidor, Kinberg använder 1210 sidor för de resterande 

92!” Gunnar Brusewitz hänvisar till arbetet i Jakt för uppgifter 

om falkjakt. Johan Gustaf Hjalmar Kinberg (1820–1908) 

var zoolog och professor vid Veterinärinstitutet. 

339. sundevall, c. j. Zoologisk handatlas för skolor 

eller figurer till lärobok i zoologien. Under förf:s 

ledning tecknade af Ferd. v. Wright. Lund, Berlingska 

boktryckeriet, 1843. 8: o. (4), 32 s. & 32 litograferade 

plr. Samtida ganska nött och solkigt 

tryckt opappbd. Ryggen med omfattande defekter. 

Några fläckar på planscherna. Med R. Fristedts 

namnteckning. *800 

Nissen Die zoologische Buchillustration 4042. Andra upplagan 

utkom 1850–51 och en tredje 1860–63. Planscherna är tecknade 

av F. von Wright och tryckta av Körner. Zoologisk 

handatlas var avsedd som ett komplement till Sundevalls 

Lärobok i zoologien för nybegynnare som utkom i en andra 

upplaga 1841. Ferdinand von Wright (1822–1906) var fågel 

och landskapsmålare. Gunnar Brusewitz har bl.a. i Nationalmuseums 

utställningskatalog 1985 skrivit om konstnärsbröderna 

von Wright. 

340. sundevall, c. j. Zoologisk handatlas för skolor 

eller figurer till lärobok i zoologien. Under förf:s 

ledning tecknade af Ferd. v. Wright. Andra upplagan, 

öfversedd och tillökt. Lund, Berlingska boktryckeriet, 

1850–51. 8: o. (4), 36, (1) s. & 33 litograferade 

plr. Ngt nött och solkigt gult tryckt opappbd. 

Ryggen med några revor och pappersförluster 

samt nagg överst. Genomgående ngt lager och 

småfläckig. *1000 

Nissen Die zoologische Buchillustration 4042. Första upplagan 

utkom 1843 och en tredje 1860–63. Planscherna är tecknade 

av F. von Wright och tryckta av Körner. Denna utgåva är 

avsedd som ett komplement till Sundevalls Lärobok i zoologien 

för nybegynnare och trycktes i 2000 exemplar. Den är 

utvidgad med bl.a. en plansch över människoskelettet tecknad 

av Körner och von Borck. Utgivaren J. B. von Borck 

skriver i förordet: ”Då jag i anseende till h:r författarens aflägsenhet 

från tryckningsorten blifvit anmodad att öfvertaga 

redactionsbestyret vid denna nya upplaga, anser jag mig 

böra nämna, det jag tillagt första planchen med text, men 

för öfrigt – så när som på några få ställen – bibehållit den 

förra upplagan oförändrad.” 

341. sundevall, c. j. Årsberättelser om nyare zoologiska 

arbeten och upptäckter till kongl. Vetenskapsacademien 

afgifne för åren 1837–1840. Sthlm, P. 

A. Norstedt & söner, 1841. 8: o. (2), xvi, 582 s. + 

sundevall, c. j. Årsberättelse om zoologiens framsteg 

under åren 1840–1842 till kongl. Vetenskapsakademien 

afgifven af zoologiæ intendenterna vid 

Rikets naturhistoriska museum. Första delen 

(anim. vertebrata.) af C. J. Sundevall. Sthlm, P. A. 

Norstedt & söner, 1844. 8: o. xiv, 322 s. + sundevall, 

c. j. Årsberättelse om zoologiens framsteg under 

åren 1843 och 1844 till kongl. Vetenskapsakademien 

afgifven af zoologiæ intendenterna vid 

Rikets naturhistoriska museum. Första delen 

(anim. vertebrata.) af C. J. Sundevall. Sthlm, P. A. 

Norstedt & söner, 1847. 8: o. x, (1, 1 blank), 222, (2

lanka) s. Tre samtida ngt nötta marmorerade 

pappomslag med titeletiketter med svart text. 

Med enstaka fläckar. Första volymen inledningsvis 

med en fuktfläck. Med Carl J. Sundevalls namnteckning 

och dennes talrika marginalkommentarer 

och rättelser. *7500 

Årsberättelserna, sammanställda av C. J. Sundevall innehåller 

detaljerade redogörelser för de senaste rönen inom zoologi 

och etnografi samt recensioner av den nyaste litteraturen 

på området. Gunnar Brusewitz har bl.a. markerat passagen: 

”En korp af 70 år, skjuten på en ö i Mälaren 1840, 

och bärande en uti underkäken fastnaglad kopparplåt, 

märkt 1770, omtalades af ref. vid mötet i Köpenhamn 

1840”. 

342. [Sundevall] Almanach för året efter frälsarens 

Christi födelse 1869. Till Stockholms horisont belägen 

wid 59 grad. 20 1/2 min. polhöjd. Efter hans 

kongl. maj:ts nådigste stadgande, med uteslutande 

privilegium, utgifwen af dess Wetenskapsakademi. 

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, (1868). 12: o. 

(48) s. Häftad. Interfolierad. Titelbladet med liten 

fläck i yttermarginalen. Med Vetenskapsakademiens 

kontrollstpl på titelbladet. Bra ex. *400 

Klemming & Eneström s. 23. Müntzing I:208. Innehåller 

uppsatsen ”Om skydd för wilda djurarter” på s. (36–43) av 

C. J. Sundevall. 

343. [Sundevall] Almanach för året efter frälsarens 

Christi födelse 1869. Till Stockholms horisont belägen 

wid 59 grad. 20 1/2 min. polhöjd. Efter hans 

kongl. maj:ts nådigste stadgande, med uteslutande 

privilegium, utgifwen af dess Wetenskapsakademi. 

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, (1868). 12: o. 

(48) s. Samtida ljusrött mönsterpressat pappbd 

med guldprägling på frampärmen: ”1869”. Ryggen 

helt defekt. Interfolierad. Delvis med bortklippta 

övre hörn. Med Vetenskapsakademiens kontrollstpl 

på titelbladet. Samtida noteringar på pärmarnas 

insidor, bl.a. E. U. [?] Cervins namnteckning. 

*200 

Klemming & Eneström s. 23. Müntzing I:208. Innehåller 

uppsatsen ”Om skydd för wilda djurarter” på s. (36–43) av 

C. J. Sundevall. 

344. [Sundevall] åkerlund, p. Färglagd originalteckning 

av ”dysnäppa” (scolopax gallinula) för 

Sundevalls Svenska foglarna. ”Ritadt i aug 1860.” 

Ca 13 x 13 cm. Utklippt lätt solkigt pappersark. 

Snett skuren i vänstermarginalen alldeles intill 

näbben. Ur Gunnar Brusewitz bibliotek och med 

notering att teckningen skänkts till honom av 

John Bernström 1985. *4000 

Teckningen återfinns avtryckt på plansch xliv i Sundevalls 

Svenska foglarna. På teckningen, som sannolikt avbildar en 

enkelbeckasin, anges i blyerts att exemplaret är en hanne 

och datumet 4 maj, men i den litograferade versionen uppges 

att det är en hona i vårruggningen, dessutom har en 

bakgrund tillkommit. Den våtmarksberoende enkelbeckasinen 

var avsevärt vanligare vid 1800talets mitt än vad den är 

idag. Målaren, tecknaren och grafikern Peter Åkerlund 

(1835–71) gjorde även illustrationer till Elias Fries Sveriges 

ätliga och giftiga svampar. 

345. swederus, g. Nyaste bonde-praktika, omgjord 

efter den gamla. Eller kunskap om naturen, 

menniskan och gud; underrättelser om landbruket; 

råd för helsan och lefwernet; kristliga betraktelser; 

m.m. Andra upplagan. Sthlm, P. A. Norstedt 

& söner, 1833. 12: o. (6), 328, (1) s. Häftad i samtida 

ngt nött och lite snedläst marmorerat pappomslag 

med svagt stänkta snitt. Ryggen med smårevor 

nedtill. Några mindre fläckar invändigt. Med 

Gunnar Brusewitz namnteckning. *800 

Hebbe 116. Första upplagan trycktes 1832, tredje 1836. Sista 

sidan med en ”förteckning på böcker för menige man”, här 

i varianten med rättelsetext nederst. Innehåller allehanda 

texter om naturalhistoria, jordbruk och lanthushållning 

samt människans förhållande till världsliga och andliga 

makter. På s. 305–19 återfinns ”Försummad uppfostrans 

följder. Sann berättelse om en yngling wid namn Peter 

Swensson i Blackfärd”. Texten är en mörk historia om hur 

en dålig uppfostran kan fördärva en människa. I Peters fall 

leder detta till att han mördar spetshandlerskan Catharina 

Lindahl från Vadstena och döms till döden. 

346. swederus, g. Skandinaviens jagt, djurfänge 

och vildafvel. Jemte jagtlexicon. Sthlm, P. A. Norstedt 

& söner, 1831–32. 8: o. Litograferat titelblad, 

(2), viii, 375, (1) s. & 2 litograferade plr. Fint ngt 

nött grönt samtida halvsaffianbd med upphöjda

346. 

bind, guldornerad och rikt blinddekorerad rygg, 

etikettsignerat J. F. Stangenberg, Stockholm. Gula 

snitt. Hörnen lite stukade. Några fukt, lager och 

småfläckar. Reva i texten på s. 71 och i marginalen 

på s. 375. Med äldre namnteckningar och Lars G. 

Westins namnstpl på försättsbladet samt Gunnar 


Schreber 365. Arbetet, som innehåller upplysningar om såväl 

vapen som villebråd, utsattes för hård kritik i samtiden. 

Johan Fredrik Stangenberg (1795–1841) lärde sig bokbindaryrket 

i Stockholm och blev bokbindarmästare där 1821. 

Tillsammans med Johan Fredriks bror drev änkan vidare 

verksamheten till 1849. 

347. [Svenska jägareförbundet] Anvisning att anteckna 

och meddela de upplysningar som Jägareförbundet 

önskar att från sina ledamöter erhålla. 

[=rubrik]. Sthlm, J. Hörberg, 1831. 8: o. 8 s. Häftad. 

En rad överstruken, men fullt läslig, i noten på 

sista sidan. Bra ex. *2000 

Schreber 380, noten. Trycktes ursprungligen 1830 som en 

bilaga till Tidskrift för jägare och naturforskare. Detta är en 

utvidgad andra upplaga som innehåller en rad frågor till ledamöterna 

om uppgifter rörande tillgången på olika villebråd 

i landet. En tredje upplaga utkom 1832. Broschyren 

avslutas med en vädjan ”om den förutnämnde bastarden af 

orre och ripa skulle träffas, så önskas att man mot ersättning 

af omkostnaderna ville inlägga densamma hel och hållen i 

ett kärl i starkt 10 à 12 gradigt bränvin och insända den till 

förbundets secreterare.” Denne sekreterare var Sven Nilsson 

som sannolikt är författare till denna skrift. 

348. [Svenska jägareförbundet] (sprengtporten, 

j. w.) Tal hållet af ordföranden vid Jägare-förbundets 

första allmänna sammankomst å beurssalen 

den 21 april 1830. Sthlm, J. Hörberg, 1830. 8: o. 7 

s. Häftad i samtida trevligt marmorerat omslag. 

Bra ex. *2500 

Schreber 344a: ”sällsynt”. 

349. (svensson), marie. Dikter från Ornäs af 

Marie S. Andra upplagan. Falun, Falu boktryckeriaktiebolag, 

1884. 8: o. 15 s. Häftad i skärt omslag 

med reva i ryggen och några smårevor. Bakre omslag 

loss. Liten fuktfläck i titelbladets nedre marginal. 

*750

Första upplagan utkom 1880. Innehåller dikter som ”Till kaminen”, 

”Vid Barbros bild” och ”Tankar på julafton”. I dikten 

”Slutrim” bekänner Svensson: ”De enkla rim ä’ blott en pröfning, 

/ ej någon rad jag förr nedskrifvit. / De för min tanke 

varit ha’ en öfning, / de uti dystra stunder fröjd mig gifvit.” 

350. synnerberg, l. n. Svenskt waru-lexicon uti 

sammandrag ur de mest bekanta författares arbeten, 

rörande handeln. I–II. Göteborg, S. Norberg, 

1815. 4: o. (2), 235 + (2), 195 s. Grått klbd med röd 

titeletikett i skinn (Hässlers bokbinderi). Bitvis 

svagt lagerfläckig och titelbladet med fuktrand. 

Stort ex. *3500 

323. 355. 

Fantastiskt innehållsrik uppslagsbok med uppgifter från 

”aba” till ”österrikiska viner”. Arbetet är tänkt att användas 

som en vägledning till utrikes varor som olika sorters viner, 

ostar, tyger m.m., men här återfinns även en hel del zoologiska 

uppgifter. Som exempel på uppslagsord kan anföras 

”Soya, kallas en brun saltaktig saft från Ostindien och Japan; 

brukas vid stek, i synnerhet i soppor; den från Japan är bäst; 

säges tillverkas af en sorts bönor, Dolichos soya kallade, 

som mycket planteras på Japan” och ”Marsvin [vanlig tumlare], 

ett amfibium af diande slägtet, hvars kött der och hvar 

ätes; uppehåller sig i ocean, hvarest det följer skeppen, om i 

myckenhet, betyder det storm; en annan sort kallas tumlare, 

äfven sverdfisk, som är en farlig fiende för hvalfisken.” Lars 

Nilsson Synnerberg (född 1738) gav även ut Svensk contorist 

eller beräkning af utrikes orters mynt, mått och vigt (1813).

351. Sällskapet småfoglarnas vänner ; dess verksamhet 

och förhandlingar år 1869–72. (Med en 

plansch och en musikbilaga). Göteborg, Handelstidningens 

bolags tryckeri, 1873. 8: o. (4), 182 s. & 

1 utvikbar plansch & 1 tryckt notblad. Ngt nött 

rött gulddekorerat oklbd. Loss i främre innerfals. 

Liten fläck på s. 3. Med dedikation från A. W. 

Malm till Elof Tegnér och med den senares och 


Redigerad av A. W. Malm. Handlingar utkom för åren 

1869–72, 1873–79 och 1880–87. Bland sällskapets medlemmar 

återfinns bl.a. Llewellyn Lloyd, Eilert Sundt och Viktor 

Rydberg. Den sistnämnde hade även donerat fem riksdaler 

till detsamma. Sällskapet under de första åren har karaktäriserats 

som snarare en naturskyddsförening än den djurskyddsförening 

som dess namn låter antyda. T.ex. var bevarandet 

av den svenska skogen ett av huvudintressena. A. W. 

Malm var sällskapets ordförande och intendent vid Naturhistoriska 

museet i Göteborg. Han är kanske mest känd för 

att han namngivit den ”Malmska valen”. I handlingarna har 

han skrivit uppsatserna ”Om fogelläten; föredrag” och 

”Några blad ur en naturforskares dagbok; […] år 1853” 

samt ”Om holkars förfärdigande och användning”. 

352. sätherberg, h. Blommorna vid vägen. Dikter. 

(I)–II. Sthlm, L. J. Hjerta, 1841–44. 8: o. 78, (2) 

s. & 2 utvikbara litograferade notblad + 73, (1 

blank, 1, 1 blank, 1) s. & 4 litograferade notblad, 

varav 1 utvikbart. Del I i ett samtida svart hfrbd 

med ganska nött sparsamt guldornerad rygg. 

Grönstänkta snitt. Del II i svart samtida klbd med 

ny rygg och tråkig titeletikett i skinn. Pärmarna rikt 

blindpressade. Samtida gula för och eftersättsblad 

medbundna i del II. Del I lagerfläckig med revor i 

s. 13–14 och lagning i yttermarginalen på s. 20. Del 

II med stor men svag fuktrand upptill. Första delen 

med Carolina Lundbergs namnteckning och andra 

delen med Ingeborg Ekmans namnteckning. 


Ytterligare två häften utkom av Blommorna vid vägen vilka 

innehöll reseskildringen ”Utflygter på hafvet”. Noterna är 

tonsättningar med gitarrackompanjemang till några av dikterna. 

Häfte I innehåller bl.a. ”Jägarsång vid jaktens början” 

och ”Gottland” samt prosastycket ”Blekinge (ur en resejournal.)”. 

Häfte II utgörs i sin helhet av ”Alfhilda. Romantisk 

dikt.” Läkaren och författaren Herman Sätherberg 

(1812–97) var som skald ansvarig för både ”Vintern rasat ut 

bland våra fjällar” och ”Sjungom studentens lyckliga dag”. 

353. sätherberg, h. Dikter, äldre och nyare. I–II. 

Sthlm, J. Beckman, 1862–63. 8: o. 311, (1) + 275, 

(1) s. Två samtida ngt nötta hfrbd med guldornerade 

och sparsamt blinddekorerade ryggar. Blindpressat 

och guldlinjerat ramverk på pärmarna 

samt guldornerad pärmkantsdekor. Helt guldsnitt. 

Ryggarna med lätt ytlig sprickbildning och ytterfalsarna 

hårt, men ytligt nötta. Med Jenny Sjöbergs 

namnteckning daterad den 25 juni 1869 och Gunnar 


Klemming s. 413. Innehåller dikter som ”Höstjagten” och 

”Jägarn på villspår”, verser över Ling, Tegnér och Retzius 

samt lustspelet ”Bellman”. 

354. (sätherberg, h.) Jägarens hvila. Poetiska 

bilder från skogen, fältet och sjön af förf. till Skogsharpan. 

Sthlm, L. J. Hjerta, 1838. 12: o. (4), 53 s. 

Häftad i grönt tryckt omslag. Oskuren. Liten 

bläckfläck i övre marginalen på titelbladet. Tonad 

fuktfläck i nedre marginalen på s. 3–16 och 31–36. 

Bra ex. med Th. Sandströms överstrukna namnteckning 


Schreber 366. Idyllisk naturlyrik där skogens stillhet endast 

störs av en enstaka hornstöt. Innehåller bl.a. den berömda 

sången ”Längtan till landet”, mer känd som ”Vintern rasat 

ut bland våra fjällar”. Skogsharpan. Poetisk calender för jägare 

utkom 1836. 

355. (sätherberg, h.) Skogsharpan. Poetisk calender 

för jägare. Sthlm, B. M. Bredberg, 1836. 

12: o. Litograferad front, litograferat titelblad, (4), 

104 s. & 1 utvikbart tryckt notblad. Ljusblått 

pappbd med titeletikett präglad i svart. Ryggen lite 

solkig. Det litograferade gröna omslaget medbundet. 

Inlagan endast putsad. Bra ex. i pappkassett 

med Gunnar Brusewitz exlibris. *3500

Schreber 367: ”Den lilla, även till format och övrig utstyrsel 

läckra volymen […] betecknades redan för mer än 60 år 

sedan som ’sällsynt’.” Arbetet innehåller bl.a. dikterna 

”Skogsfogeljagten” och ”Jägaren på willspår”. Gunnar Brusewitz 

citerar i förordet till diktantologin Jägarsång ur Skogsharpan 

och inkluderar även dikter som ”Lojagten”. 

356. Södertörns jagtklubb. Sthlm, A. L. Norman, 

1871. 8: o. 16 s. Häftad i tryckt omslag. Omslaget 

med några småfläckar. Bra ex. *1250 

Müntzing II:197: ”av stort intresse”. Innehåller en inledning, 

”reglor för Södertörns jagtklubb” och ”stadga för jagtbetjeningen 

hos Södertörns jagtklubb”. 

357. Taflor ur djurverlden, samt jagtäfventyr m.m. 

samlade till nöje för ungdomen. Med sexton plancher. 

Sthlm, P. G. Berg, 1848. 12: o. Extra litograferat 

titelblad, (4), 204 s. & 16 litograferade plr. 

Lätt blekt enkelt hklbd med brun titeletikett i 

skinn. Frampärmen klädd med det solkiga litograferade 

främre omslaget. Några enstaka småfläckar. 

Fuktrand på en av planscherna. Med Gunnar Brusewitz 


Klingberg & Bratt 4215. En samling jakthistorier från hela 

världen utgivna av den flitige P. G. Berg. Innehåller bl.a. kapitlen 

”Engelska råtthunden”, ”Isbjörnsjagt i Norra ishafvet” 

och ”Björnskallet uti Rättviks socken i Dalarna”. 

358. (tegnér, e.) Jemtlands-jagten, eller jägarewisa. 

[=rubrik]. Sthlm, Elméns och Granbergs 

tryckeri, 1829. 8: o. (4) s. Lös i blad. Liten bläckdatering 

i övre marginalen på s. (1) och Kungliga 

bibliotekets duplettmarkering i blyerts. *3000 

”Det rör sig, det hwimlar wid skogens bryn: / gewären blixtra 

mot dagen, / och hurraropet flyger mot skyn; / då gläder 

sig döden med bister syn, / ty hans förpostkedja är dragen.” 

Skillingtrycksupplaga av Tegnérs ”Sång för Jemtlands 

fältjägare” som beställts av löjtnant Emanuel Dillner redan 

1820 och som Tegnér åtagit sig att skriva. Visan, med musik 

av Crusell, var tänkt att kunna användas av fältjägarna i såväl 

krigs som fredstid. Dikten, som bygger på Körners 

”Lützows wilde Jagd”, publicerades första gången i tionde 

häftet av Iduna och sedan i Smärre samlade dikter 1828. Innehåller 

även de anonyma styckena ”Flickornas lof” och ”Den 

förgätne”. 

357.

363.

359. tegnér, (e.) & möller, n. Sång för skyttsällskapet 

i Christianstad. Orden af Tegnér. Musiken af 

N. Möller. Lund, M. Körner, 1833. Tvärfolio. 7 s. 

I ark sammanhäftade med ett samtida grönt sidenband 

i inre marginalen. Titelbladet lätt solkigt i 

marginalen. Bra ex. *4000 

”Fädren buro svärd och båga, och till männen ännu svärdet 

hör, men vi bära eld och låga slumrande uti det trogna rör.” 

Avslutas med ”Vildt går jagten ifrån trakt till trakt, dubbelt 

farligt då att fela, men ock dubbelt skön den vilda jagt!” 

Kristianstads skyttesällskap grundades 1831. 

360. thedenius, k. f. Botaniska exkursioner i 

Stockholmstrakten. Sthlm, A. L. Norman, 1859. 8: o. 

(2), 135 s. Samtida hårt nött hfrbd med sparsamt 

guldornerad rygg och stänkta snitt. Några småfläckiga 

blad och understrykningar i blyerts. Liten 

bokhandelsetikett från E. T. Bergegrens bokhandel 

på Drottninggatan i Stockholm inklistrad 

överst på främre pärmens insida. Med G. Lundqvists 

namnteckning, daterad 1911, och Gunnar 


Krok 6 (a). Bygdén s. 23. Essén s. 50. Ett bihang utkom 

samma år. Med flera register, bl.a. en detaljerad fyndortsförteckning. 

Författaren (1814–94) uppger i sitt förord att arbetet 

grundar sig på 19 somrars botaniserande i Stockholmstrakten. 

361. thomée, g. Från Stockholm till Arboga och 

Örebro. Skildringar och utkast. Sthlm, J. Beckman, 

1860. Liten 8: o. Front, (2), 81 s. & 3 plr. Prydligt 

marmorerat pappbd med brun titeletikett i marokäng 

(Bonniers bokbinderi). Ryggen mycket lätt 

gulnad. Det medbundna främre lite fläckiga tryckta 

grå omslaget med lagningar i hörnen. Några 

svaga småfläckar på sista bladet. Med Gunnar 


Illustreradt resehandbibliothek III. Beskriver bl.a. Mälaröarna, 

Strängnäs, Arboga och Örebro. 

362. (thomée, g. h.) Resor til Drottningholm och 

Lofön. Sthlm, C. Deleen, 1821. 8: o. 48 s. Marmorerat 

pappbd med brun och svart titeletikett i marokäng 

(Bonniers bokbinderi). Inlagan endast put 

sad. Titeletikettens författarnamn felaktigt. Bra ex. 

med Gunnar Brusewitz namnteckning och exlibris. 

*1500 

På vers. Gunnar Brusewitz illustrerade 1985 Jan Mårtenssons 

Drottningholm – slottet vid vattnet. 

363. thomée, g. Vandringar genom verlden och naturen. 

En familjbok för alla samhällsklasser. Första 

årgången. 1852. Med planscher. Sthlm, C. M. 

Thimgren, 1852. Stor 4: o. (2), 289, (1 blank, 1) s. 

& 36 plr, varav 12 delvis kolorerade. Med xylograferad 

titelvinjett. Samtida nött hfrbd med sparsamt 

guldornerad rygg. Brunstänkta snitt. Ryggen repad 

och ngt naggad överst. Inlagan med något 

enstaka lätt lagerfläckigt blad. *750 

Lundstedt 288. Utgavs månadsvis åren 1852–54 och 1860– 

62. Planscherna består delvis av importerade stålstick, delvis 

av litografier. Bland artiklarna i denna årgång märks ”Carl 

von Linné”, ”Alexander v. Humboldts resor”, ”Luftseglingen” 

och ”Norges fiskerier” samt en rad texter om djur och 

jakt, t.ex. ”Kamp med isbjörnar. En norsk berättelse”, ”Alpgeten”, 

”Stenbocken”, ”Gräfsvinet och uttern”, ”Elgen” och 

”Elefanten”. Därutöver kan nämnas den tyske historikern 

Gustav Klemms följetong ”Kulturhistoriska bref ”, i vilka 

han uppdelar människosläktet i en aktiv och en passiv ras. 

Till den förstnämnda klassen hör de vita européerna, till 

den sistnämnda bl.a. samer, svarta afrikaner, indianer och 

eskimåer. Klemm menar, på tidstypiskt manér, att den passiva 

rasen utmärker sig, förutom av en rad fysiska kännetecken, 

genom sin feghet och ”en gränslös tröghet, ett 

oupphörligt sträfvande efter hvila, hvilket blott stundom för 

kort tid afbrytes genom passionens uppvaknande, efter hvilket 

en nedstämning, en så väl andelig som lekamlig sömn, 

åter inträder.” 

364. thomson, c. g. Coleoptera Scandinaviæ, eller 

Skandinaviens coleoptera. I–X. Lund, Berlingska 

respektive Lundbergska boktryckeriet, 1859–68. 

8: o. (10), 161, (1 blank), 1–16, 179–290 + (2), 304 

+ 278 + 269 + 340 + 385 + 394 + 409, (1 blank), 

lxxv + 407 + 420 s. Fyra samtida ngt nötta hfrbd 

med guldornerade ryggar och röda titeletiketter 

samt marmorerade snitt, etikettsignerade L. W. 

Levin, Uppsala. Försättsbladen saknas. Enstaka 

sidor med fläckar, t.ex. i den romerska pagineringsföljden 

i del VIII och s. 25–44 i del IX. Svag

fuktrand i slutet av del IV och VI. Stor fuktrand på 

de avslutande 100 sidorna i del IX. En del äldre 

förbockningar i blyerts. Med N. A. Ahlbergs stora 

tråkiga stpl på några av titelbladen. *3000 

Med det gemensamma titelbladet och dedikationen till Zetterstedt. 

Björn Dal skriver om Carl Gustaf Thomson (1824– 

99) att han var ”en av våra främsta entomologer under 

1800talet”. ”Thomson var en genialisk systematiker. Bearbetningen 

av ’Skandinaviens coleoptera’ är ett klassiskt verk 

med Gyllenhaals arbete som förebild. Det utkom i 10 delar 

1859–68 och innehåller över 3.500 sidor skandinaviska skalbaggar, 

oöverträffat och använt ännu i våra dagar.” 

365. thomson, c. g. Skandinaviens insecter, en 

handbok i entomologi, till elementarläroverkens 

tjenst utarbetad. (Med öfver 100 i texten tryckte 

figurer). Lund, Berlingska boktryckeriet, 1862. 8: o. 

(4), xx, 392 s. & 1 litograferad plansch. Med illustrationer 

i texten. Samtida hårt nött svart hfrbd 

med blåstänkta snitt. Spridda fläckar och titelbladet 

ngt solkigt. Med en del blyertsnoteringar i 

marginalen. *400 

Den produktive entomologen C. G. Thomsons (1824–99) 

användbara handbok. Björn Dal skriver i Sveriges zoologiska 

litteratur: ”Som böcker betraktade är Thomsons verk oansenliga 

med sida upp och sida ner fyllda av artbeskrivningar 

utan illustrationer. Ett undantag är hans utmärkta ’Skandinaviens 

insecter, en handbok i entomologi, till elementarläroverkens 

tjenst’, Lund, 1862. På samma sätt som Nilssons 

fauna hos tusenden väckte hågen för de högre djurens studium, 

så vann Thomson genom sin handbok många adepter 

för sin vetenskap. Den är illustrerad med över 100 xylografier 

i texten. Varje figur med tillhörande förklaring är lite 

originellt samlade inom en ram. En litograferad plansch 

med insektsamlarens arbetsredskap åtföljer även texten, 

den är signerad G. Möller”. 

366. (tidén, l.) Journal för djurläkare, ekonomer 

och naturforskare. I:1–2. Skara, F. J. Lewerentz, 

1816. 8: o. (2), 160 + (2), 161–76, 337–44, 185–374, 

(2) s. Grönt hklbd med titeletikett i papp (Beck & 

son). Spridda svaga lagerfläckar. Obetydliga maskhål 

i nedre marginalen på de inledande bladen. 

Saknar tyvärr nummer 23, s. 177–84, eftersom s. 

337–44 dubblerats i föreliggande ex. *400 

Lundstedt 1112. Hebbe 2341. Del I utkom med ett nummer 

i veckan i sammanlagt 47 häften. Det sista av dessa är ett 

register och det opaginerade bladet en anmälan rörande del 

II som utkom 1817 efter ändrad plan under titeln: Allmän 

öfversigt af veterinärvetenskapen. 

367. Tidskrift för jägare och naturforskare utgifven 

af Jägareförbundet. I–III. Sthlm, J. Hörberg, 

1832–34. 8: o. Litograferat titelblad, 384 s. & 12 

litograferade plr, varav flertalet handkolorerade + 

litograferat titelblad, 385–566, 569–78, 577–768 s. 

& 12 litograferade plr, varav flertalet handkolorerade 

& 1 utvikbar dubbelsidig tryckt tabell + litograferat 

titelblad, 769–1152 s. & 9 litograferade plr, 

varav flertalet handkolorerade. Tre stiliga men ngt 

nötta samtida skinnbd med breda upphöjda bind 

och rikt guldornerade samt blinddekorerade ryggar. 

Gula snitt. Pärmarna med blinddekorerade 

och förgyllda ramverk. Ryggarna ngt blekta. Första 

volymen med spricka nederst i främre ytterfals 

och den sista med mindre nagg överst på ryggen. 

Någon enstaka småfläck invändigt och några av 

planscherna, i synnerhet i tredje årgången, aningen 

bruntonade. Lagad reva i s. 347 i första årgången. 

Litet hål med förlust av en bokstav på s. 410, 

hål även i s. 593–94 med förlust av något ord samt 

lagning i marginalen på s. 627 i andra årgången. 

Med A. F. Höks namnteckning daterad Trefvinge 

den 23 juni 1868 och Chr. Th. Höks blindstpl på 

titelbladen samt Gunnar Brusewitz namnteckning. 

Fin svit. *48000 

Schreber 380. Lundstedt 122. Allt som utkom. Utkom i 12 

häften per år. Redaktörer var B. F. Fries, C. U. Ekström och 

A. Roman. Planscherna är tecknade av bröderna von 

Wright. Schreber skriver: ”Något motstycke till dessa planscher, 

hvar och en för sig ett mästerverk, torde hvarken förr 

eller senare hafva förekommit i någon tidskrift.” Den tidigare 

ägaren A. F. Hök står som författare till ettbladstrycket 

Höksax med bulvan. Meddelande från Södermanlands läns jagtvårdsförening 

(1898). Gunnar Brusewitz har skrivit om Tidskrift 

för jägare i flera sammanhang, bl.a. i Värderat och omvärderat, 

Jakt och Resa i tid och rum. I den sistnämnda räknar 

han in Tidskrift till de fåtaliga verk av stort värde som den 

äldre svenska jaktlitteraturen kan uppvisa.

368. tiselius, g. a. Bidrag till kännedom om östra 

Smålands vertebratfauna. A.a. Sthlm, A. L. Norman, 

1868. 8: o. 39 s. Häftad i samtida blått omslag. 

Omslaget med några revor och pappersförluster. 

Ryggen söndrig. Titelbladet med några 

smärre revor och mindre pappersförlust i nedre 

yttre hörnet. Med dedikation till R. Geijer. *900 

Josephson s. 232. Cappelin s. 105. Müntzing I:209. Denna 

lokalfauna förtecknar allt från läderlappar till nejonögon 

och sammanställdes i samband med Tiselius anställning vid 

Ryssbylunds lantbruksskola. 

369. tollesson, p. Geographiskt hand-lexicon 

öfver gamla testamentets heliga skrifter. Uppsala, 

Zeipel och Palmblad, 1815. 8: o. (16), 320, (2) s. 

Samtida lätt nött hfrbd med sparsamt guldornerad 

rygg och tegelröd titeletikett i glättad papp. 

Rödstänkta snitt. Med J. G. Björnståhls tryckta 

bokhandelsetikett och Gunnar Brusewitz exlibris. 

Bra ex. *900 

Utgiven på E. Bruzelius förlag. Med ett företal av Samuel 

Ödmann i vilket han uttrycker förhoppningen att ”detta 

arbete må komma i många, särdeles våra yngre, prästers, 

händer; blifva nyttjadt till upplysning af de bibliska häfderna, 

samt uttränga de mindre litterära tidsfördif, från hvilka 

man beklagligen, icke så alldeles oförtäckt, härleder vårt 

stånds underlägsenhet i kunskaper.” 

370. (tollin, f.) Hjelpreda för lånsökande, af J. L. 

Nygren. Andra upplagan med rättelser och tillägg. 

Sthlm, Lundberg & comp., 1845. Liten 12: o. 26 s. 

Häftad och insatt i ett marmorerat omslag. Det 

märkliga litograferade omslaget bevarat, det främre 

med svag pappersförtunning. Samtida rättelser 

i bläck på s. 11–12. Bra ex. *6000 

Första och tredje upplagan utkom samma år. Illustratören, 

skribenten och uppfinnaren Ferdinand Tollin (f. 1807) hade 

p.g.a. en misslyckad uppfinning av en sedelnumreringsmaskin 

hamnat i klorna på ett antal av Stockholms procentare. 

Han hämnades genom att under pseudonym låta utge denna 

adresskalender över huvudstadens ockrare, vars titelblad 

pryds av en glasburk med blodiglar. Adresskalendern inleds 

med en ”Mosaik”, d.v.s. en betraktelse över låneverksamheten, 

vilken anspelar på procentarnas rykte som ”judar af 

profession”. På s. 15–26 avtrycks en lista över ”personer 

med stadgadt renomée, samt kommissionärer”, bland dessa 

”Siggesta busen” (J. J. von Scheven), som Almquist senare 

kom att låna pengar av och misstänktes för att ha försökt ta 

av daga. Den i skriften utpekade C. R. af Robsahm stämde 

Tollin som dömdes till böter, fängelse och offentlig avbön. 

För att undvika det sistnämnda gick Tollin i landsflykt och 

slog sig så småningom ned i Schweiz, där han bl.a. ägnade 

sig åt flygkonstruktioner, och där spåren efter honom försvinner. 

371. tollstorp, j. p. Beskrifning om Södermanland. 

(I)–II. Sthlm, A. Wallin, 1837–38. 8: o. vii, (1), 

220 + (4), 172 s. & 13 litograferade plr. Halvmarokängbd 

med upphöjda bind och sparsamt guldornerad 

och blinddekorerad rygg samt rödstänkta 

snitt. De tryckta sandgula omslagen medbundna, 

det första med några småfläckar och en minimal 

tejplagning nederst. Någon enstaka småfläck. 

Stort ex. med J. A. Arfwedsons namnteckning och 


Setterwall 6037. Essén s. 8. Allt som utkom. På planscherna 

avbildas mynt, runstenar och andra fornlämningar samt 

kartor och några vyer. Jacob Philip Tollstorp (1777–1848) 

ägnade sig åt en mängd olika yrken såsom handelsresande, 

gästgivare i Motala, klädesfabrikör i Borås, grosshandlare i 

Göteborg och handlande i Malmö. Som boktryckare i Vadstena 

utgav han Wadstena weckoblad 1830–32 och flyttade 

sedermera vidare till Linköping där han utgav Östgötha tidning 

och en beskrivning över staden. Efter en tvåårig vandring 

genom Södermanland kom han vid mitten av 1830talet 

till Stockholm, där han utgav Tidning för landsorterna. 

Under en längre tid var han anställd som medhjälpare åt 

boksamlaren Jacob Westin. Slutligen blev han kommissarie 

vid Provisoriska sjukhuset. Från 1847 till sin död var han 

dessutom disponent för f.d. Schultzes boktryckeri i Stockholm. 

Tollstorp har gått till eftervärlden som topografisk 

författare där hans främsta verk anses vara Beskrifning om 

Södermanland. I sitt förord skriver han: ”Under de tvänne 

sistförflutna sommrar har jag med mycken noggrannhet 

genomkorsat Nyköpings län, undantagande Österåker, 

Schyllinge, Floda, Näshulta och trakten utmed Mälaren ofvan 

Eskilstuna. Denna vandring har utgjort öfver 230 mil.” 

J. A. Arfwedson (1792–1841) var godsägare och kemist. 

Han ägde bl.a. Hedensö i Södermanland.

367.

372. tollstorp, j. p. Beskrifning om Södermanland. 

(I)–II. Sthlm, A. Wallin, 1837–38. 8: o. vii, (1), 

220 s. & 5 litograferade plr + (4), 172 s. & 8 litograferade 

plr. Trevligt rött halvmarokängbd med 

guldornerad rygg och grön titeletikett (Bonniers 

bokbinderi). Enstaka fläckar och en del blad med 

svag fuktrand. De inledande två bladen i del I med 

fuktränder och fläckar. Titelbladet med lagad reva 

i inre marginalen. Planscherna i del I med fuktränder. 

*3500 

Setterwall 6037. Essén s. 8. Allt som utkom. På planscherna 

avbildas mynt, runstenar och andra fornlämningar samt 

kartor och några vyer. 

367. 

373. tollstorp, j. p. Kongl: Djurgården historisk 

statistisk. Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1844. 

8: o. Litograferat titelblad, (4), 92, (2) s. & 3 utvikbara 

litograferade kartor & 3 utvikbara litograferade 

plr. Bra stänkdekorerat pappbd med tegelröd 

och svart titeletikett i marokäng (Bonniers bokbinderi). 

Ryggen lätt bruntonad och med obetydlig 

liten spricka i främre ytterfals. Det tryckta 

bruna omslaget medbundet. Ett fåtal mindre lagerfläckar. 

Någon småreva i planscherna och en 

plansch ngt lagerfläckig. Med Gunnar Brusewitz 

namnteckning och exlibris. *4800

Setterwall 5993. Akrell 1030. Beskrivning över såväl södra 

som norra Djurgården. Gunnar Brusewitz har skrivit om 

Tollstorp i Ekoparken, bl.a. apropå dennes uppgift att Djurgården 

omgavs av ett två mil långt stängsel för att skydda 

områdets vilt. 

374. tscheiner, (d. j.). Anwisning till sångfoglars 

fångst och skötsel; eller underrättelse om wåra 

mest omtyckta sång och burfoglar, såwäl i afseende 

på deras naturalhistoria som sättet att fånga 

och göra dem tama, och att uppföda dem i bur, 

bota deras sjukdomar, m.m. Utarbetad efter H. 

Tscheiner. Med förändringar och tillägg. Sthlm, 

Thordsonska boktryckeriet, 1833. 8: o. (2), 98 s. 

Marmorerat pappbd med mörkbrun titeletikett i 

skinn (P. Meyer, Beck & son). Brunstänkta snitt. 

Spridda lager och fuktfläckar. Med Gunnar Brusewitz 


Müntzing I:223. Arbetet behandlar inledningsvis några av 

de sjukdomar som sångfåglar kan ådraga sig, t.ex. epilepsi 

– ”fogeln faller plötsligt ner från pinnen, wältrar sig på botten, 

slår med wingarna, spärrar stundom upp näbben, och 

ligger några minuter orörlig” – och ger goda råd för behandling. 

Orsakerna till ett insjuknande kan vara många, 

författaren fäster sig bl.a. vid ”otillfredställd naturdrift”. Även 

kortare beskrivningar av lämpliga svenska burfåglar ingår. 

Arbetet avslutas med en kalender över årets månader med 

angivelser för respektive fågelarts flytt från och ankomst till 

Sverige. 

375. (törneblad, b. j.) Goda tonen, synnerligen 

den Stockholmska; eller fina verldens anständighet 

i sin stolta glans. En moralisk lärobok för 

gamla barn, i tretton kapitel; hwarken af Griniani 

eller Piff Paff von Fuselbrenner. Sthlm, A. Gadelius, 

1814. Liten 8: o. 84 s. Marmorerat pappbd 

med tegelröd och svart titeletikett i marokäng 

(Bonniers bokbinderi). Gamla stänkta snitt. Ett 

senare pappomslag medbundet. Ryggen ngt blekt. 

Några svaga lagerfläckar och den första och sista 

sidan lite solkig. Titelbladet med lagning i innermarginalen. 

Lagad reva med åtföljande fläck i texten 

på s. 48. *2750 

Törneblad angriper bl.a. tidens dansbruk i Stockholm, dess 

”contradansar” och ”anglaiser”, och skriver: ”Jag har ock 

hört mången Stockholmsdame tillstå mellan fyra ögon – ty 

offentligen skulle det ej passa sig – att hon långt heldre 

skulle dansa en rätt stojande bondpålska, i hvilken råder naturens 

hela lif och frihet, än tillbringa en half natt i detta 

aritmetiska tvång.” 

376. törneros, a. Bref och dagboks-anteckningar. 

Utgifna efter hans död. I–II. Uppsala, Leffler & 

Sebell, 1840–42. 8: o. (6), 417 + (6), lxiv, (2), 246 s. 

Två samtida ngt nötta hfrbd med snarlika guldornerade 

ryggar och svart respektive blå sköldformade 

titeletiketter. Blåstänkta snitt. Falsarna tyvärr 

spruckna och med enkla lagningar i innerfalsarna. 

Del I med lösta namn och orter införda i 

blyerts i marginalen, enligt Brusewitz uppgift utförda 

av Gustaf Stridsberg. Del II med spridda 

fläckar. Med O. A. Stridsbergs namnteckning 

daterad i Uppsala 1852 och Gunnar Brusewitz exlibris. 

*800 

Utgiven av Erik August Schröder. Atterbom har författat 

Törneros biografi i andra delen. Oklart är hur Atterbom tolkade 

följande aforism av Törneros: ”Homeri odödlighet 

sträcker sig ej längre än Atterboms, blott till – närvarande 

dag.” Av övriga tänkespråk kan anföras: ”Att äta bär är i 

egentlig mening att b ä r a i sig”, ”Fransoserna äro Europas 

apor, och de öfriga nationerna äro apornas apor” och 

”Qvinnor pröfva sitt tålamod mest på personer: män mer på 

saker”. Gunnar Brusewitz har skrivit om Adolph Törneros 

(1794–1839) och dennes dagboksanteckningar i Värderat 

och omvärderat samt ägnat honom ett kapitel i Från Olof 

Rudbeck till Olof Thunman. I det sistnämnda kallar han Törneros 

för ”en av vår litteraturs största brevskrivare”. 

377. [Törneros] thorsander, j. Minnes-ord då 

kongl. maj:ts troman, Upsala academies rector magnificus 

eloquentiæ et poeseos professoren högädle och 

vidtberömde herr magister Adolph Törneros jordfästades 

i Upsala domkyrka den 31 jan. 1839. Uppsala, 

S. P. Leffler, 1839. 8: o. 15 s. Tagen ur band. Svag 

fuktrand överst. Liten fläck i titelbladets innermarginal. 

*450 

Minnestal över Adolf Törneros (1794–1839), författare och 

professor i latin i Uppsala. 

378. Underrättelser för Wermlands jordbrukare. Utgifne 

på kongl. Wermländska hushållningssällskapets 

bekostnad af Franz von Schéele. 1857.

Andra häftet. Filipstad, F. G. Delphin, 1858. 8: o. 

(2), 49–96 s. Häftad i samtida glättad röd ryggremsa. 

Oskuren och ouppskuren. Någon enstaka 

småfläck. *500 

Innehåller bl.a. artiklarna ”Trädplantering vid landsvägen” 

och ”Om sparrisodling”. 

379. (unge, o. s. von) Dikter i bunden och obunden 

stil. Af en gammal bekant. Sthlm, Z. Haeggström, 

1838. 8: o. v, (1 blank), 114 s. Brunt halvmarokängbd 

med rikt guldornerad rygg (Hedberg, 1963). 

Övre stänkt snitt, övriga snitt endast putsade. 

Pärmarna lite bågnade. Det gröna tryckta omslaget 

medbundet och med liten lagning och 

fläck. Inlagan delvis lagerfläckig. Liten reva i övre 

marginalen på s. 12, yttermarginalen på s. 19–20 

lagad och fuktfläckar i marginalen på s. 99–114. 


*4000 

Innehåller dikter och kortare prosastycken. Gunnar Brusewitz 

har ägnat Otto Sebastian von Unge (1797–1849) ett 

kapitel i Den nöjsamma nyttigheten där han anför honom 

som ett exempel på de författare ”som av mer eller mindre 

svårbegriplig anledning blivit våra ständiga följeslagare genom 

livet” och tillägger: ”Som skald – han gav ut två smärre 

diktsamlingar – vårdslösade han versformen så till den 

grad att hans poesi fick ett drag av dilettantism. Han struntade 

i elegansen, budskapet var det väsentligaste.” 

380. (unge, o. s. von) Författarens sednare Dalresa 

år 1833. Gammalt och nytt. Västerås, D. Torsell, 

1835. 8: o. 95, (1) s. Prydligt brunt halvmarokängbd 

med upphöjda bind och sparsamt guldornerad 

och blindpressad rygg. Några småfläckar och ett 

litet hål i titelbladets marginal. Bra ex. med Gunnar 


Bring 551. Gunnar Brusewitz pekar i Den nöjsamma nyttigheten 

på hur von Unge flyttat över ideal hämtade från Rousseau 

till svenska förhållanden genom sina vandringar, i synnerhet 

i det inre av Dalarna. I Resa i tid och rum tillägger 

Brusewitz: ”När man läser von Unge framträder fattigsverige 

för den inre blicken. Vanskötta och härjade skogar, 

glesa tallmoar, usla kojor och romantiska naturscenerier 

med vattenfall och vilda klippor omväxlar med sataniska 

porträtt av små städer och ruskiga gästgivargårdar.” 

381. (unge, o. s. von) Minnen af lifvet wid hemmet 

och under resor, af vandringsmannen genom 

Dalarne. Västerås, D. Forssell, 1835. 12: o. 96 s. 

Prydligt brunt halvmarokängbd med upphöjda 

bind och sparsamt guldornerad rygg (Frostells 

bokbinderi). Inlagan endast putsad. Någon enstaka 

småfläck. Titelbladet med lagningar i marginalen. 

Med Gunnar Brusewitz namnteckning och 

exlibris. Rättelsebladet saknas. *1500 

Bring 578: ”Innehåller även smärre reseskildringar men 

mest betraktelser över nyttan och förmånen av resor”. Allt 

som utkom, det avslutande ”forts. e.a.g.” till trots. Författaren 

skriver bl.a. om sina intryck av olika dialekter: ”Uppländningen 

gnäller fram orden – westmanlänningen släpar dem 

fram såsom wore de tackjernsgösar. Södermanländskan, 

serdeles i Nyköpingstrakten, torde wara kärnan af den irreguliert 

mångsidigt anskjutna krystall som kallas swenska.” 

382. (unge, o. s. von) Promenader inom fäderneslandet, 

af författaren till Vandring genom Dalarne. 

Sthlm, Z. Hæggström, 1831. 8: o. 224, (2) s. + Bokhandels 

anmälan. [=rubrik]. Sthlm, Z. Haeggström, 

1829. 8: o. (8) s. Svart halvmarokängbd med upphöjda 

bind och guldornerad rygg samt övre guldsnitt 

(Bonniers bokbinderi). Det tryckta bruna 

omslaget medbundet med mycket diskreta lagningar 

i hörnen. Stor inlaga som endast är putsad. 

Någon enstaka småfläck. Bokhandelsanmälan 

oskuren, ngt bruntonad och sista bladet hårt skuret 

upptill med förlust av översta raden i texten. 

Med ett i samtiden textat ”P” på titelbladet och 

Ellen Bohemans namnteckning i blyerts samt 


Bring 535. En andra del och ett litet planschhäfte utgavs 

1832. Denna del innehåller ”miscellaneer under en Stockholmsresa”, 

”Phantasier på Värmlandsvägen”, ”Vandrarens 

tankesprång”, ”Resetour genom en del af Vestmanland och 

Uppland” och ”Resa till och ifrån Gefle”. 

383. (unge, o. s. von) Promenader inom fäderneslandet. 

Andra häftet. Västerås, D. Torssell, 1832. 

8: o. 120, (1) s. Brunt halvmarokängbd med rikt 

guldornerad rygg (Hedberg, 1963). Stänkt övre 

snitt, övriga snitt endast putsade. Pärmarna lätt

ågnade. Det tryckta gråpappersomslaget medbundet, 

men solkigt. Fläckar här och var samt i 

början och slutet med fuktrand. Större pappersförlust 

i yttermarginalen på s. 109–10 med förlust 

av någon bokstav. Med Gunnar Brusewitz namnteckning 


Bring 535. Första delen utkom 1831. Ett litet planschhäfte 

utgavs samma år som denna andra del, vilken i sin helhet 

utgörs av texten ”Vandring genom Roslagen och söder om 

Mälaren”. Brusewitz har även behandlat von Unge i ett kapitel 

i Från Olof Rudbeck till Olof Thunman där han skriver 

om andra häftet av Promenader inom fäderneslandet : ”redan 

på de första sidorna börjar han svänga rottingen. Till en 

början retar han sig på den uppländska dialekten […] ’ett 

den svenska hjälteröstens jämmerrop’. I många ord ingår ett 

släpande diftongljud som väcker en fruktan att de skola 

falla i stycken, suckar han.” 

384. (unge, o. s. von) Rappe naturel i vers och 

prosa af vandringsmannen genom Dalarne. Västerås, 

D. Torssell, 1835. 12: o. 96, (8) s. Marmorerat 

pappbd med röd titeletikett i marokäng på 

frampärmen. Ryggen ngt nött och naggad överst 

samt med sprickor i pärmpappret i ytterfalsarna. 

Det bruna tryckta omslaget medbundet. De avslutande 

åtta sidorna med svag fuktrand upptill. Med 

Hjalmar Lundgrens förgyllda pärmexlibris och 

grav. exlibris samt Gunnar Brusewitz namnteckning 


De åtta sista sidorna är annonser för böcker från J. G. Björnståhls 

bokhandel i Västerås. Innehåller bl.a. dikten ”Kalkonen 

och näcktergalen” och betraktelserna ”Snuset” och 

”Dialog om rappe” samt ”Dedication till den stora bokmalen”. 

På s. 81–96 avtrycks Daniel Hwassers ”Ode till min 

snusdosa och sång emot snuset” som första gången trycktes 

1822. 

385. (unge, o. s. von) Vandring genom Dalarne, 

jemte författarens resa söderut. Svenskt original. 

Med sex litographierade landskapsvuer. Sthlm, Z. 

Hæggström, 1829. 8: o. (2), 171, (1) s. & 6 litograferade 

plr. Samtida ngt nött mörkt hfrbd med 

guldornerad och blinddekorerad rygg. Marmorerade 

snitt. Lite hårdare nött upptill på ryggen och 

i ytterfalsarna. Några fläckar här och var, t.ex. på 

s. 15 och 157–64. Förstärkning i innermarginalen 

från s. 162 till slutet. Med Jacob Olof Eckmans 

namnteckning daterad i Falun den 13 november 

1862 och Gunnar Brusewitz exlibris. *2000 

Bring 488. Planscherna tryckta av Schéele efter von Unges 

förlagor. En utökad andra upplaga av von Unges debut utkom 

1831. Resan söderut, som i huvudsak innebär Italien 

och Frankrike, upptar s. 87–171. Gunnar Brusewitz skriver 

att man i Vandring anar ”ambitionen att göra en resebeskrivning 

i konventionell mening. Läsaren föres genom 

bygderna från södra Västmanland upp till Särna och Siljan 

och åter, med diverse utvikningar från leden i verkligheten 

och fantasin. […] Den avslutande textdelen är ett sammandrag 

av den resejournal som von Unge förde under den 

långa utlandsresan 1821. Det var hans första litterära försök 

och redan där hade han utvecklat sin säregna stil med dess 

snabba tankesprång och halsbrytande associationer.” 

386. (unge, o. s. von) Vandring genom Dalarne, 

jemte författarens resa söderut. Svenskt original. 

Med sex litographierade landskapsvuer. Sthlm, Z. 

Hæggström, 1829. 8: o. (2), 171, (1) s. & 6 litograferade 

plr. + Nya böcker och skrifter. [=rubrik]. 

Sthlm, Z. Haeggström, 1829. 8: o. (8) s. Grönt 

halvmarokängbd med guldornerad, ngt blekt 

rygg. Rödstänkta snitt. Ett lite solkigt tryckt gråpappersomslag 

medbundet. Enstaka småfläckar. 

Stor tonad tuschfläck i innermarginalen som når 

in i texten t.o.m. s. 72 och på några av planscherna. 

Med Gunnar Brusewitz namnteckning och 


Bring 488. Planscherna tryckta av Schéele efter von Unges 

förlagor. En andra utökad upplaga utkom 1831. Resan söderut, 

som i huvudsak innebär Italien och Frankrike, upptar 

s. 87–171. 

387. (unge, o. s. von) Wandring genom Dalarne, 

jemnte författarens resa söderut. Svenskt original. 

Andra, tillökta upplagan. Sthlm, Z. Hæggström, 

1831. 8: o. (2), 445, (1) s. Ngt nött hfrbd från 1800talets 

mitt med guldornerad rygg. Brunstänkta 

snitt. Ryggen blekt. Bokblocket loss i främre innerfals. 

Några fläckar, t.ex. på s. 72 och 75. Titelbladet 

med tråkig fuktrand och förstärkt yttermarginal. 

De inledande bladen loss. Med E.

307. 394. 361. 33. 429. 

Tjernbergs namnteckning, Hjalmar Lundgrens 

exlibris och förgyllda pärmexlibris samt Gunnar 


Bring 488. Första upplagan utkom 1829. En separat 

planschdel utgavs 1831 under titeln: Utsigter till Wandring 

genom Dalarne. Resan söderut upptar i denna upplaga s. 

189–445. 

388. Upsala läns kgl. landthushållnings-sällskaps 

handlingar för 1823. Uppsala, Palmblad & c., 1824. 

8: o. xxvii, (1 blank, 1, 1 blank), 63, (1, 1 blank, 1) 

s. Häftad i samtida ngt nött gråpappersomslag 

med Kungliga bibliotekets duplettmarkering i blyerts. 

Bitvis ngt lagerfläckig. Lagning i marginalen 

på de två avslutande bladen. *1750 

Hebbe 263. Schreber 389. Innehåller bl.a. artiklarna ”Fördelning 

af de socknar innom hwarje härad i Upsala län, 

som kunna öfwerenskomma om warggårdars anläggande, i 

stället för skallgångar” sammanställd av G. Tottie (på s. 

24–26) och ”Utdrag af herr stallmästaren och riddaren G. 

A. Ehrengranats swar å kongl. Krigsacademiens fråga: 

Huru skall hästafweln i fäderneslandet kunna upphjelpas 

och swenska cavalleriet derigenom iståndsättas, att med 

minsta kostnad inom landet erhålla sitt behof af goda remonthästar?” 

(på s. 26–30).

389. Utdrag af domboken hållen å lagtima bergs 

tinget med Lekebergs samt en del af Carlskoga bergslager 

uti tingshuset vid Edsbergs Sanna den 22dra 

maji 1844. [=rubrik]. Handskrift. Folio. (2, 2 blanka) 

s. Med charta sigillata stämpel om 3 skilling. 

Har varit vikt. Fint ex. *500 

”§18. S.d. anmälde bruksinspectoren C. J. Norling att Olof 

Larsson i Maket blifvit antagen till skogwaktare wid Ölsboda 

bruk samt anhöll att han måtte få aflägga wanliga 

tjensteeden, med bifall hwartill bergstingsrätten förekallade 

bemälte Olof Larsson, som med tu finger å bok, efter det 

domhafvande för honom upprepat hwad han i egenskap af 

skogwaktare hade att iakttaga, lifligen aflade den honom 

förestafwade eden samt förmanades att noga söka uppfylla 

den pligter han sig iklädt. Och skulle härom protocollsutdrag 

meddelas. År och dag som förr skrifwit står. På 

bergstingsrättens wägnar. C. O. Troilius.” Ölsboda bruk i 

Nysunds socken ligger i Värmland. 

390. wahlenberg, g. Flora Upsaliensis enumerans 

plantas circa Upsaliam sponte crescentes. 

Enchiridion excursionibus studiosorum Upsaliensium 

accommodatum. Cum mappa geographicobotanica 

regionis. Uppsala, R. acad. typographorum, 

1820. 8: o. (2), vii, (1), 495, (2) s. & 1 utvikbar 

grav. karta. Samtida ngt nött hfrbd med guldornerad 

och blinddekorerad rygg. Gula stänkta snitt. 

Ryggen med viss ytlig sprickbildning och ytterfalsarna 

hårdare nötta. Med André Le Bretons och 


Krok s. 743 med felaktig kollationering. Planschen är en fint 

utförd botanisk karta över Uppsalatrakten graverad av E. 

Personne. 

391. [Wahlenberg] rundgren, c. h. Minnesord 

öfver konungens trotjenare medicinæ et botanices professorn 

vid Upsala kongl. academie riddaren af kongl. 

Nordstjerne-orden ledamoten af kongl. Vetenskapsacademien 

med flera in- och utländska lärda sällskaper 

medicinæ doctorn herr Göran Wahlenberg, som 

jordfästades i Upsala domkyrka den 2 april 1851. 

Uppsala, Wahlström & c., (1851). 8: o. 24 s. Tagen 

ur band. Med delvis bevarad svart ryggremsa. 

Några få små lagerfläckar. *450 

Göran Wahlenberg (1780–1851) är kanske mest känd som 

botaniker. Växtsläktet Wahlenbergia, av familjen klockväxter, 

är uppkallat efter honom, liksom Wahlenbergfjorden 

och fjället på Spetsbergen. 

392. (walberg, c. g.?) Konsten att drifva räfvar 

ur hus. Prisskrift. Innehållande: afhandlingar om 

konster, räfvar och hus; stora räfvar i stora hus, 

stora räfvar i små hus, små räfvar i stora hus, små 

räfvar i små hus; jemte ett bihang om räfslägtet i 

allmänhet. Andra uplagan. Tillökt med en korrt 

beskrifning om vargräfvar hos irokeserna i Norra 

Amerika. Sthlm, C. Nyberg, 1818. 8: o. 23 s. Häftad 

i samtida ganska nött men charmigt marmorerat 

pappomslag med handskriven formklippt 

titeletikett på främre omslag. Lätt bruntonad och 

ngt lagerfläckig. Bra ex. med E. H. Pihls namnteckning. 

*1200 

Författarattribuering enligt S. E. Bring, även C. G. Nordforss 

har föreslagits som författare. Första och tredje upplagan 

utkom samma år. Bakom den omständliga titeln döljer 

sig ett dagspolitiskt inlägg i fabelform. 

393. (wall, r.) Nyckel till almanachan, eller förklaring 

öfwer tidräkningen, jemte en kort historia 

om uppkomsten af alla högtider och dagarnes 

namn, hela året igenom. Ett sällskap till hwarje års 

almanach. Sthlm, L. J. Hjerta, 1842. 12: o. 269, (1 

blank, 1) s. Häftad i tryckt ljusbrunt omslag. Oskuren. 

Ryggen obetydligt nött. Fint ex. med Gunnar 


Nya upplagor utkom 1863, 1874 och 1885. Utgiven i samma 

format som den tidens vanliga almanackor. Huvuddelen 

av boken upptas av en namnsdagsförteckning med historien 

bakom varje enskilt namn i almanackan, vilka fortfarande 

vid denna tid mest härrörde från den medeltida helgonkalendern. 

Publicisten Rudolf Wall (1826–93) började 

som kontorspojke hos L. J. Hierta redan 1838. Föreliggande 

arbete sammanställdes vintern 1840–41 enligt Walls egna 

uppgifter och manuskriptet såldes sedan till Hierta. Wall är 

mest känd som grundare av Dagens nyheter 1864. 

394. (wallmark, p. a.) En resa på Mälaren. Första 

häftet. Resan från Stockholm till Björkön och 

Adelsön. Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1845.

Tvär8: o. (4), 107 s. Fint mönstrat pappbd med 

blå titeletikett i skinn (Hedberg, 1963, men osignerat). 

Ryggen lätt gulnad. Ett lätt fläckigt tryckt 

gråpappersomslag medbundet. Inlagan endast 

putsad. Med Gunnar Brusewitz exlibris. *6500 

Bring 712. Bygdén s. 31. Allt som utkom. Reseberättelsen 

publicerades första gången i Post- och inrikes tidningar samma 

år. 

395. (wallmark, p. a.) Min första resa till Stockholm. 

Fragment ur mitt lefwerne, i femti kapitel. Af 

Knoblauch Piff Paff v. Fuselbrenner. Tredje, ändrade 

och tillökta upplagan. Sthlm, R. Ecksteins 

tryckeri, 1814. 8: o. (4), 148 s. Klotskott marmorerat 


392. 

(Bonniers bokbinderi). Inlagan endast putsad. Bitvis 

lätt lagerfläckig. Med Gunnar Brusewitz exlibris. 

*1500 

Akrell 883. Första upplagan publicerades som följetong i 

Journal för litteraturen och theatern 1813. Första separata 

upplagan trycktes samma år. 

396. (wallmark, p. a.) Swenska språkets skönheter 

i vers och prosa, eller swensk anthologi, innehållande 

walda stycken i alla slag af witterhet, indelade 

och ordnade efter de särskilta slagen, och 

hemtade ur wåra äldre och yngre författare; i afsigt 

att bidraga till en närmare bekantskap med 

wår sköna litteratur, men i synnerhet till deklamationskonstens 

utbildande i wåra underwis

ningswerk och sällskapskretsar. I. Poetiska stycken. 

I–III. Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1820– 

28. 12: o. xxxvii, (1), 462 + xvii, (1), 516 + xiii, (1), 

560 s. Tre bra ngt nötta marmorerade hfrbd med 

upphöjda bind och guldornerad och blindpressad 

ryggdekor samt ljusbruna titeletiketter. Stänkta 

snitt. Ryggarna obetydligt blekta och med några 

småfläckar. Inlagan med enstaka småfläckar. Litet 

brännhål i marginalen på s. 157 i del I, lång reva i 

s. 347 i del II, smärre fläckar på s. 9 och 16 i del III. 

Stort, fint ex. med P. A. Sjögrens exlibris. *4000 

Andra delen med oregelbunden paginering. En planerad 

fortsättning med prosastycken utkom aldrig. Wallmarks antologi, 

tryckt på hans eget tryckeri, har försvaret av den 

gustavianska och sengustavianska diktningen som ett av 

sina huvudsyften, men svensk litteratur från Stiernhielm 

och Dalin till Tegnér och Stagnelius är givetvis också representerad. 

Arbetet är systematiskt indelat efter genre och 

ämne, vilket gör att antologin inte är användbar för att få 

exempel ur en författares produktion och delvis har även 

dikter splittrats upp i delar för att passa in i systemet, som 

är indelat på en sådan detaljnivå som t.ex. ”regnbågen”, 

”wexter och djur i Lappland” och ”snöbollskastning”. 

397. weman, g. a. Fogelhundens behandling, vård 

och dressyr. Sthlm, S. Flodins boktryckeri, 1874. 

18: o. 66, (6) s. Häftad och oskuren i tryckt sandfärgat 

omslag. Oskuren. Fint ex. *1750 

Schreber 406. Reitersjö 102. De avslutande 6 sidorna är en 

bokkatalog. Innehåller stundtals ganska brutala anvisningar 

hur man fostrar en hund till en god jaktkamrat. 

398. weman, g. a. Fogelhundens behandling, vård 

och dressyr. Sthlm, S. Flodins boktryckeri, 1874. 

18: o. 66, (6) s. Svart halvmarokängbd med blindpressad 

dekor vid ytterfalsarna. Två småfläckar i 

nedre marginalen på s. 21–22. *1500 

Schreber 406. Reitersjö 102. 

399. vergilius. Aeneis, öfversatt af Gudmund 

Jöran Adlerbeth. Andra upplagan öfversedd och 

förbättrad. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1811. 8: o. (16), 

344, (1) s. Samtida ganska nött hfrbd med rikt 

guldornerad rygg och titeletikett i glättad papp. 

Stänkta snitt. Ryggskinnet bortskavt överst och 

ryggen defekt nedtill. Några mindre fläckar. Lång 

reva i texten på s. 315. Med Lars Johan Hjertas 

namnteckning daterad i Uppsala den 2 februari 

1814. *750 

Första upplagan av denna översättning trycktes 1804. Med 

sina separat utgivna klassikeröversättningar vann Adlerbeth 

sin största berömmelse. Förläggaren och politikern 

Lars Johan Hierta (1801–72) undervisades som barn i hemmet 

vilket resulterade i att han redan hösten 1814 avlade 

studentexamen vid Uppsala universitet i matematik och 

klassiska språk. 

400.

400. westerlund, c. a. Skandinavisk oologi. Utbredning, 

bo och ägg af Sveriges och Norges foglar 

jemte ornithologisk exkursionsfauna. Sthlm, 

A. Bonniers boktryckeri, 1867. 8: o. Front, (8), 250, 

vi s. Samtida enkelt svart hfrbd med ganska nött 

rygg. Grönstänkta snitt. Någon småfläck. Frontespisen 

med fuktrand. En del gamla blyertsanteckningar. 

Med Albert Rafael Wigelius namnteckning 

daterad 1884 och Gunnar Brusewitz exlibris. *500 

Westerlunds klassiska arbete följdes av en ny och utvidgad 

upplaga 1875–1905 under titeln: Skandinaviska foglarnes fortplantningshistoria. 

Med oologi avses läran om ägg, i synnerhet 

fågelägg. 

401. (wheelwright, h. w.) A spring and summer 

in Lapland. Second edition, with coloured plates. 

London, Harrild, 1871. 8: o. viii, 407 s. & 6 litograferade 

plr i färg. Ngt nött grönt dekorerat oklbd 

med titeln: ”Ornithology of Lapland”. Amatörmässigt 

förstärkt i den främre svaga innerfalsen. 

Den första planschen delvis loss och lätt lagerfläckig. 

Med Bengt Flachs och Gunnar Brusewitz 


Bring 818. Schiötz 1158b*. Müntzing I:240, noten. Lundberg 

s. 11: ”Innehåller anteckningar under en resa upp till 

Qvickjock 1862. P. 156–166 omnämnas de för denna trakts 

vattendrag egendomliga fiskar och deras fångande.” Första 

upplagan, som var oillustrerad, utkom 1864. Enligt Schiötz 

är denna upplaga i själva verket en restupplaga av första 

upplagan med nytt titelblad och utvidgad med planscher. 

Arbetet, som bygger på en vistelse i Kvikkjokktrakten 1862, 

hade delvis publicerats i tidskriften The field. Horace William 

Wheelwright (1815–65) var engelsk journalist och naturforskare 

och långa tider bosatt i Värmland. Gunnar Brusewitz 

har ägnat Wheelwright ett kapitel i Pärtkorgens hemlighet 

där han bl.a. skriver: ”Som författare står han i mitt 

tycke betydligt över Lloyd med sitt livliga journalistiska 

sinne, sin djupa bildning och drastiska humor.” 

402. (wheelwright, h. w.) Förteckning på Scandinaviens 

och Storbritaniens foglar, 1860. [=rubrik]. 

Karlstad, C. Forssell, 1860. 4: o. (2) s. Två smårevor 

i marginalen. Bra ex. *2000 

Blad på vilket Wheelwright erbjuder sig att köpa ägg av de 

förtecknade fåglarna. Det var tänkt att de priser han erbjöd 

skulle fyllas i för hand, vilket inte är gjort i föreliggande ex 

emplar. Under de tider Wheelwright var bosatt i Värmland 

livnärde han sig bl.a. på handel med naturalier. 

403. (wheelwright, h. w.) Sporting sketches at 

home and abroad. By the old bushman. With original 

illustrations by G. Bowers. London, Bradbury, 

Agnew, & co., printers, (1875?). 8: o. xii, 434, (2) s. 

& 4 litograferade plr i färg. Rött ganska nött och 

lite snedläst dekorerat oklbd. Hårdare nött överst 

och nederst på ryggen. Delvis loss i innerfalsarna. 

Bitvis lite småfläckig. Med samtida ägaranteckning 


Bring 820 nämner bara första upplagan från 1866, men detta 

är troligen en med fler illustrationer försedd andra upplaga 

som dateras till 1875 i några bibliotekskataloger. Arbetet 

hade delvis publicerats i tidskrifterna The field och Intellectual 

observer. På s. 1–70 skildras svenska förhållanden, bl.a. en 

andjakt i Värmland. Det inledande kapitlet, ”A bear hunt in 

Nordland”, bygger på en artikel ur Hernösands-posten. 

404. (wheelwright, h. w.) Ten years in Sweden 

being a description of the landscape, climate, domestic 

life, forests, mines, agriculture, field sports, 

and fauna of Scandinavia. By ”an old bushman”. 

London, Harrild, 1865. Stor 8: o. xvi, 592, (8) s. 

Ngt nött och blekt vinrött dekorerat oklbd. Ryggen 

och pärmarnas falsar renoverade. Nya kompletterande 

för och eftersättsblad. Inlagan med 

någon enstaka småfläck och några blad i början 

delvis loss i häftningen. Samtida tillskrift på smutstitelbladet: 

”The editor of the North British review”. 


Bring 819. Lundberg s. 4. Müntzing II:215. Schreber 413a. 

De avslutande opaginerade bladen är en förlagskatalog. Kapitel 

V, som upptar s. 207–592, har rubriken ”A list of every 

animal found in Scandinavia, Finland, and Denmark, scientifically 

arranged with a short description of each”. Gunnar 

Brusewitz har markerat Wheelwrights uppgifter om råttplågan 

i Sverige. 

405. victorin, j. f. Resa i Kaplandet åren 1853– 

1855. Jagt och naturbilder ur den aflidne unge 

naturforskarens bref och dagböcker af J. W. Grill. 

Med 9 plancher. Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 

1863. 8: o. xiv, (2), 160 s. & 9 litograferade plr, var

405.

av flera i färg. Fint samtida lätt nött hfrbd med 

guldornerad och blinddekorerad rygg. Sprängda 

snitt. Ryggen ngt blekt och med några små fläckar. 

Det tryckta omslaget i färg medbundet. Med Eric 

och Björn von Rosens samt Gunnar Brusewitz 

exlibris och tillskrift från Björn von Rosen till 

Brusewitz: ”Till mästertecknaren / från – " – drömmaren!” 

*5000 

Ornitologen Johan Fredrik Victorin (1831–55) visade tidigt 

intresse för upptäcktsresande i outforskade delar av världen 

och skickades, delvis p.g.a. sin sjuklighet, 1853 till Sydafrika. 

Där genomförde han forskningsresor som resulterade i stora 

insamlingar av främst olika fågelarter. Victorin dog kort 

efter sin hemkomst till Sverige. Eric von Rosen (1879–1948) 

var själv aktiv bl.a. som forskningsresande i Afrika. 

406. victorin, j. f. Zoologiska anteckningar under 

en resa i södra delarne af Caplandet åren 1853–1855. 

Ur den aflidnes papper samlade och ordnade af 

J. W. Grill. Med en tafla. Till k. Vet. akad. inlemnad 

d. 16 augusti 1858. U.o., (1858?). Stor 4: o. 62 s. & 

1 litograferad plansch. Enkelt ngt nött och blekt 

hfrbd med handskriven titeletikett i papper på 

frampärmen. Lagerfläckig. Med H. C. Wegges 

namnteckning daterad 1888 och Kai Wegges och 


K. Vet. akad handl. B. 2. N: o 10. 

405. 

407. wieselgren, p. DelaGardiska archivet, eller 

handlingar ur grefl. DelaGardiska bibliotheket på 

Löberöd. Utgifven af P. Wieselgren. I–XX & bihang. 

Sthlm, J. Hörberg, 1831 respektive Lund, 

Lundberg & Lönnegren, 1832–34 respektive 

Lundbergska boktryckeriet, 1835–44. 8: o. Front, 

(10), 248, (2) s. + front, xvi, 240 s. + front, viii, 256 

s. + front, (2), 254, (2) s. + front, xv, (1 blank), 240 

s. + front, (4), 252 + iv, 252 s. + front, iv, 252 s. +

front, (2), iv, 252 s. + front, xiv, 242 s. + front, vi, 

248 s. + front, xxxx, 215 s. + front, viii, 248 s. + 

front, viii, 208, 229–68 s. + front, iv, 252 s. + front, 

xvii, (1), 240 s. + front, xvi, 160, 1–80 s. + front, 

(2),xiv, 244, (1) s. + front, vi, (2), 256 s. + porträtt, 

lxvii, (3), 328 s. & 2 litograferade plr + 72 s. 14 

samtida trevliga ngt nötta gröna halvsaffianbd 

med guldornerade ryggar. Övre infärgade snitt, 

övriga snitt endast putsade. Ett antal av volymerna 

med skickligt renoverade ryggar. Lång spricka i 

främre ytterfals på volymen som innehåller del 

VII–VIII och helt loss i främre fals till del XI–XII. 

Spricka upptill i ytterfalsarna till del XVII–XIX. 

Obetydliga falssprickor på ytterligare några volymer. 

Inlagan med någon enstaka småfläck. Små 

hål i s. 15–16 i del II och s. 55–56 i del III. Lagning 

i nedermarginalen och hål på s. 72 samt lagning i 

marginalen på s. 95 i del III. Reva i texten på s. 97 

i del X. Lagad reva i texten på s. 161 i del XI. Frontespisen 

till del XVI ngt lagerfläckig. Lagning i 

texten på s. 17 i del XVIII. Med en mängd samtida 

rättelser och kommentarer i blyerts, sannolikt 

gjorda av Schröder. Några få understrykningar i 

krita av samma hand. Med Jacob De la Gardies 

tillskrift till ”dess wän” J. H. Schröder samt den 

sistnämndes exlibris, Bernhard Schlegels namnteckning 


Setterwall 166. Frontespiserna består av handskriftsfaksimil. 

Utgivaren har inte kunnat undgå att utifrån de historiska 

källtexterna ge en släng åt samtiden. Som kommentar till ett 

1500talsinventarium över ett Stockholmshus skriver Wieselgren: 

”Utdraget tillegnas våra författare af historiska romaner 

och har för flera år sedan med uppmärksamhet läsits 

af vår bäste svenske novellist G. H. M–n. Måtte de som arbeta 

i nämnde vitterhetsgren skona oss arme, som läsit litet 

historia, från plågan af att läsa svenskt lättsinne, der vi vant 

oss att hos W. Scott, Horace Smitt m.fl. beundra den lyckligaste 

förening af poëtiskt snille i hvad som utgör lifvet och 

historisk kunskap i hvad som utgör kostumerna.” Jacob De 

la Gardie (1768–1842) hade hopbragt samlingen av handskrifter 

genom arv och inköp under 1800talets första årtionden 

och bekostade även utgivningen av DelaGardiska 

archivet. Det stora arkivet donerades efter hans död till 

Lunds universitetsbibliotek. Historikern och chefen för 

Uppsala universitetsbibliotek J. H. Schröder (1791–1857) 

hörde till samtidens ledande experter vad gällde äldre källtexter 

till den svenska historien. Bernhard Schlegel (1838– 

96) var person och kulturhistoriker och författade bl.a. en 

rad topografiska arbeten. 

408. wikström, j. e. Stockholms flora, eller korrt 

beskrifning af de vid Stockholm i vildt tillstånd 

förekommande växter. Med en inledning, innehållande 

en öfversigt af Stockholmstraktens naturbeskaffenhet. 

Förra delen. Jemnte charta öfver 

Stockholms omgifningar på en mils afstånd. Sthlm, 

P. A. Norstedt & söner, 1839–40. 8: o. viii, i–vi, 

185, (1 blank, 1, 1 blank, 2), 1–423, (1 blank), 1–27, 

(2) s. & 1 utvikbar grav. karta. + (wikström, j. e. 

Fem tryckta ark av andra delen av Stockholms 

flora. Sthlm, 1844?). 8: o. 80 s. Del I bunden i ett 

samtida ganska nött hfrbd med guldornerad rygg 

som renoverats i främre ytterfals men ändå är 

sprucken i båda ytterfalsarna. Bitvis lätt lagerfläckig 

och mot slutet med en svag fuktrand i övre hörnet. 

Reva i yttre marginalen på s. 149 i andra pagineringsföljden. 

Kartan med mindre reva i vikningen. 

Den andra delen i ett senare hfrbd (Beck & 

son). Det ursprungliga grå omslaget medbundet. 

Med tillskrift på främre omslaget: ”Till herr kamereraren 

Johan Erik Dumrath. De fem tryckta arken 

till sednare delen af professoren m.m. doktor Joh. 

Em. Wikströms Stockholms flora. Från författarens 

systersson herr kammarherren m.m. Carl 

Roos genom Carl Lagerheim. Endast tillgänglig 

för utdelning.” Del I med N. G. Berlins namnteckning 

och C. O. G. Wiboms exlibris. Har även tillhört 

Henrik Alm och med Gunnar Brusewitz exlibris. 

*4500 

Krok 13. Akrell 1002 för del I. Bygdén s. 23. Essén s. 50. 

Lundberg s. 9: ”I inledningen p. 109–113 afhandlas Stockholmsnejdens 

fiskar: 48 arter”. Allt som trycktes. Kartan graverades 

av C. F. Himberg. Av den andra delen trycktes endast 

dessa fem ark, vilka aldrig såldes i bokhandeln, övriga 

delar av manuskriptet ligger otryckt i Vetenskapsakademiens 

samlingar. Den långa växtgeografiska inledningen till 

del I utgavs även separat under titeln Öfversigt af Stockholmstraktens 

natur-beskaffenhet och har eget impressum daterat 

1839. I exemplaret är medbundet ett litograferat porträtt av

Wikström utfört av Cardon. Stockholms flora är förmodligen 

botanikern och innehavaren av bergianska professuren Johan 

Emanuel Wikströms (1789–1856) viktigaste arbete. 

Gunnar Eriksson skriver i Bergianska botanister att det säkert 

var Wikströms ”förhoppning att floran skulle komma till användning 

vid Stockholmsläroverken som lärobok och handledning 

vid botaniska exkursioner och växtinsamlingar.” 

Denna förhoppning grusades av att K. F. Thedenius vid 

samma tid utgav ett särskilt florakompendium avsett för 

skolbruk. Gunnar Brusewitz skriver i Resa i tid och rum om 

förändringar i den svenska faunan genom historien. ”När 

man läser i de gamla lokalfaunorna och artlistorna, som blev 

populära kring mitten av 1800talet, anar man lite av de 

markanta förändringar, som skedde kring denna tid. Intressant 

är t.ex. J. E. Wikströms ’Stockholms flora’, som kom ut 

1840, och som också innehåller ett rikt zoologiskt material.” 

409. Vinterblommor för 1833. Samlade af G. H. 

Mellin. Sthlm, N. H. Thomson, 1832. 12: o. Grav. 

front, (6), 38, (2), 1–112, (2), 1–63, (1 blank, 2) s. & 

2 plr. Ngt nött och lite solkigt tryckt opappbd. 

Gula snitt. Någon enstaka småfläck. *750 

Vinterblommor utkom i 13 årgångar 1831–45. Den graverade 

frontespisen föreställer ”Euphemia” och är utförd av Maria 

Röhl. Denna årgång innehåller bl.a. dikterna ”Sång uti Linnéska 

samfundet maj 1832 (av signaturen ”I–n”, d.v.s. G. G. 

Ingelman) och ”Jagten” (av signaturen ”O. F.”, d.v.s. Olof 

Fryxell): ”Och fiskarn satt med spö i hand / så tyst och 

stilla utmed strand, / och drog det villebrådet opp, / som 

vandrar om i stim och tropp, / med silfverpels och purpurtass, 

/ i strandens skog, den gröna vass.” Dessutom återfinns 

texter av bl.a. Böttiger, Franzén och Nicander. 

410. wrede, elsa beata. Bref till Eglé, om sättet 

att med minsta kostnad plantera vinrankor, i Sverige; 

samt befordra dem till ymnig bördighet, tidig och 

fullkomlig mognad. Sthlm, C. Delén, 1803. 12: o. 

(2 blanka, 2), 52 s. Häftad och oskuren i ngt nött 

samtida gråpappersomslag med revor i ryggen. 

Smärre revor i häftningen, som delvis är loss. Lite 

hundörad och med några lätt lagerfläckiga blad. 

Liten fläck i yttermarginalen på de första bladen. 

Med Eric Posses namnteckning. *3750 

Hebbe 1701. Leijonhufvud & Brithelli s. 183. Författad i 

brevform. Grevinnan Elsa Beata Wrede (1734–1819), som 

bl.a. brevväxlade med Linné, gav 1806 ut en översättning av 

Forsyths Beskrifning om vinrankors beskärande. 

411. wright, m. von & wright, w. von. Färglagda 

figurer öfver fyra af de sällsyntare djuren uti herr 

Lehmanns menagerie. Der på stället afmålade. 

Sthlm, C. von Scheéle, 1829. Folio. 4 handkolorerade 

litograferade plr. I kassett med röd skinnrygg. 

Frampärmen är klädd med det litograferade främre 

gråpappersomslaget. Omslaget är ngt beskuret 

men långt utanför ramverket. Planscherna uppfodrade 

och delvis ngt bruntonade. Med Gunnar 


Planscherna föreställer en ”Zebra. Hingst”, ”Lejon. Hanne.”, 

”Gnu. Ko.” och ”Tiger. Hona.” Enligt Dal var upplagan troligen 

50 exemplar. Bröderna höll samtidigt som bäst på 

med Svenska foglar. Andreas Heinrich Lehmann (ca 1798– 

1858) var lindansare och sedermera menageriföreståndare. 

Han sammanlevde från 1823 med menageriförestånderskan 

Catharine Dennebecque, vars menageri Lehmann senare 

förestod och visade upp bl.a. i Petersburg, men även i Helsingfors, 

Åbo och Stockholm. Menageriet besökte Stockholm 

flera gånger, t.ex. 1831, då en krokodil slet sig och 

skapade stor uppståndelse i huvudstaden. Catharine Dennebecque 

avled 1831 och Lehmann anklagades av en svåger 

för att ha giftmördat henne. Han frikändes, men menageriet 

tycks ha upplösts runt 1835 och Lehmann övergått 

till ett borgerligt yrke. Björn Dal skriver om tillkomsten av 

menageriplanscherna: ”Den 28 augusti 1829 hade greve 

Nils Bonde bjudit Magnus och Wilhelm på Blå porten i 

Stockholm. Efter middagen besökte de Lehmans menageri. 

De vackra djuren föranledde Magnus att återvända med ritpapper 

följande dag. Tanken var snart väckt att ge ut ett litet 

häfte med bilder på några av djuren.” Redan den 9 september 

kunde de första kolorerade exemplaren lämnas till bokhandlarna. 

De fint utförda och läckert handkolorerade 

planscherna är främmande fåglar i brödernas produktion 

och särdeles sällsynta. Gunnar Brusewitz har bl.a. i Nationalmuseums 

utställningskatalog 1985 skrivit om konstnärsbröderna 

von Wright. 

412. wright, m. von & wright, w. von. Svenska 

foglar efter naturen och på sten ritade. Sthlm, C. 

von Schéele, 1828–(38). Tvärfolio. Litograferat 

titelblad, 178 handkolorerade litograferade plr. 

Två eleganta lätt nötta röda samtida halvsaffianbd 

med breda upphöjda bind och rikt guldornerade 

ryggar samt ljusgröna snitt. Pärmarna med mönsterpressade 

och glättade röda papper och inramade 

av en tunn guldlinje. De två sista häftena i

två ngt nötta samtida mönsterpressade och glättade 

röda pappomslag av samma slag som pärmpappret 

på de bundna volymerna. På frampärmarna 

på dessa häften är uppklistrat titeln urklippt 

från de litograferade gråa häftesomslagen. Planscherna 

i dessa häften är i huvudsak oskurna. 

Några enstaka småfläckar. Med löst bifogade samtida 

prydligt handskrivna förteckningar över planscherna 

i de två bundna delarna. Allt är placerat i 

en röd marokängskodd och fodrad klotkassett. 

Praktexemplar med Gunnar Brusewitz namnteckning. 

*1000000 

Friesen s. 11. Nissen Die illustrierten Vogelbücher 1025. Lindberg 

61: ”esteemed as the best ornithological illustrations in 

the country”. Allt som utkom av verket. Det utgavs i 30 häften. 

Fyra mycket sällsynta planscher till det aldrig publicerade 

häfte 31 finns bevarade, men saknas här. Dal återger en 

uppgift om en upplaga av Svenska foglar om 100 exemplar, 

men många exemplar blev aldrig färdigställda, så kompletta 

sviter är betydligt ovanligare än så. Planscherna kolorerades 

till en början av Magnus och Wilhelm von Wright själva, 

men de fick senare hjälp av C. U. Ekströms barn. Arbetet 

understöddes ekonomiskt av Nils Bonde vars död 1838 

satte stopp för fortsatt utgivning. Ursprungligen var arbetet 

en tänkt del av ett större projekt att avmåla alla Mörkös djur 

och fåglar men planen expanderade snart till att omfatta 

samtliga svenska djur. Svenska foglar är det främsta resultatet 

av detta väldiga men aldrig fullbordade projekt. Dal skriver: 

”Bröderna von Wrights bilder upplevs både vetenskapligt 

och konstnärligt som hörande till en ny tid. Som ornitologer, 

jägare och artister studerade de fåglarna i det fria och 

målade om möjligt efter nyskjutna exemplar. Bilderna blev i 

sin vetenskapliga renhet tidlöst användbara och njutbara.” 

Gunnar Brusewitz skriver i kapitlet om Wilhelm von Wright 

i Björnjägare och fjärilsmålare: ”Den som skriver detta har 

själv många gånger kunnat konstatera hur vissa ömtåliga 

glansdagrar eller genomskinliga lasyrer över fjäderdräkten 

försvinner som genom ett trolleri medan man som bäst är i 

färd med att måla av en nyss dödad fågel. På samma sätt 

fördunklas också färgen på ögats iris och lystern på vaxhud 

och naket skinn. En aldrig så skickligt uppstoppad fågel förblir 

likafull torr och ’död’, just dörför [sic] att den livsvarma 

färgen slocknat. Därför ter sig också de wrightska litografierna 

betydligt mer blodfulla och levande än aldrig så omsorgsfullt 

fotograferade museiexemplar.” Enligt bifogad anteckningslapp 

ska detta exemplar härröra från Vilhelm Hisingers 

fina naturvetenskapliga bibliotek på Skinnskatteberg 

och som gåva kommit i CarlReinhold Tersmedens ägo från 

hans svärmor Alice af Petersens som fått den genom arv.

412. 

414.

413. wright, m. von. Finlands foglar, hufvudsakligen 

till deras drägter, beskrifna. I–II. Helsingfors, 

Finska litteratursällskapets tryckeri, 1859–73. 8: o. 

iii–xiv, 315, (1 blank, 1) + (2), xvii, (1 blank), 681, 

(4) s. Ngt nött rött halvmarokängbd med upphöjda 

bind och marmorerade snitt (Hedberg, 

1929). Liten fuktfläck i övre hörnet och del II bitvis 

ngt fläckig. Saknar serietitelbladen. Med Nils 

Gyldenstolpes respektive Gunnar Brusewitz exlibris. 

*5000 

Utgavs som del V och XXII i Finska vetenskapssocietetens 

skriftserie ”Bidrag till Finlands naturkännedom, ethnografi 

och statistik”. Andra delen ”efter författarens död omarbetad 

med särskild hänsyn till arternas utbredning och utgifven 

af Johan Axel Palmén”. Konstnären och ornitologen 

Magnus von Wright, född 1805, hade avlidit 1868. Nils Gyldenstolpe 

(1886–1961) var ornitolog och vetenskaplig 

forskningsresande anställd av Naturhistoriska museet. 

414. wright, w. von & wright, w. von. Skandinaviens 

fiskar målade efter lefvande exemplar och 

ritade på sten af Wilh. von Wright, med text af B. 

Fr. Fries, C. U. Ekström och C. J. Sundevall. Sthlm, 

P. A. Norstedt & söner, 1836–(57). Stor 4: o. (2), iv, 

170, 169–222, (2), 1–49, 49b, 50, 50b, 51, 51b, 52, 

52b, 53, 53b, 54, 54b, 55–140, 1–44, (2) s. & 60 litograferade 

plr, varav 59 handkolorerade, & 3 

grav. plr. Bra brunt halvmarokängbd med upphöjda 

bind och sparsamt men elegant blind och 

guldornerad rygg samt övre guldsnitt (Hedberg, 

osignerat). Ryggen med mindre fläck. Delvis lager 

och brunfläckig inlaga, värst i övre marginalen 

på s. 21–52 och 69–92 samt 109–26, det sistnämnda 

i den latinska texten. Några av planscherna 

med smärre fläckar i marginalen och tre med 

viss textskugga. De avslutande tre okolorerade 

planscherna ngt lagerfläckiga, den sista hårt. Gunnar 


Lindberg 62. Nissen Die zoologische Buchillustration 1435. 

Lundberg s. 17: ”I detta förträffliga arbete finnas 65 arter 

fiskar afbildade och beskrifna.” Allt som utkom. Utgavs i tio 

häften och ett bihang. Exemplar med det ofta saknade titelbladet 

där verkets slutår satts till 1848. Med båda varianter 

na av s. 169–70. Andra pagineringsföljden utgörs av texten 

på latin. Den medföljde endast om man betalade extra och 

saknas därför i många exemplar. Den tredje pagineringsföljden 

är ”Bihang, innefattande beskrifningar öfver de i Skandinavien 

brukelige fiskeredskap, med figurer”. Initiativet till 

detta storverk togs av Fries, Ekström och von Wright. Verket 

var tänkt att ansluta till Sven Nilssons Illuminerade figurer 

till Skandinaviens fauna. Efter Fries bortgång 1839 tog 

Sundevall över huvudansvaret och utgav häfte 6–10. Textförfattarna 

hörde till tidens ledande vetenskapsmän, men 

tyvärr förblev både den latinska och svenska texten oavslutade. 

Handkoloreringen, som håller absolut högsta klass, 

utfördes av konstnärer under övervakning av von Wright 

själv. Dal skriver att ”Inget av våra äldre zoologiska arbeten 

äger kombinationen av så många skickliga krafter som 

’Skandinaviens fiskar’. […] Sammanställningen av en vetenskapligt 

viktig text och oöverträffade bilder resulterade i ett 

klassiskt arbete”. I Nationalmuseums utställningskatalog 

från 1985 skriver Brusewitz att Wilhelm von Wright i Skandinaviens 

fiskar än en gång visade sitt mästerskap. Enligt en 

blyertsanteckning av Brusewitz är bandet utfört på Hedbergs 

bokbinderi av Bremer och sannolikt 1960. 

415. wänman, i. Commissions-landtmätaren I. Wänmans 

sätt att ludra för wargar. Vasa, Wolffska boktryckeriet, 

1844. 8: o. 15 s. Häftad. Fint ex. *1500 

Schreber 417. Första upplagan utkom 1801. Wänman 

(1723–95) hämtade huvuddelen av sina uppgifter ur Liewens 

Wetenskap at döda wargar från 1753. 

416. yckenberg, s. p. Tal af samt verser till Sven 

Peter Yckenberg. Uppsala, J. Sundvallson, 1859. Liten 

8: o. 32 s. + seseman, h. j. Brudskrifter, friarebref, 

med mera. Ny tillökad npplaga [sic!] med författarens 

lefverne. Uppsala, J. Sundvallson, 1858. 

Liten 8: o. 64 s. Trevligt samtida hklbd. Stänkta 

snitt. Med stpl ”Ståhle” samt Johan Schildts och 

Gunnar Brusewitz exlibris. Bra ex. *2000 

Två klassiska pekoralförfattare och Uppsalaprofiler utgivna 

av P. Hanselli. Sven Petter Yckenberg (1729 eller 1731–1800) 

var politie och justitieborgmästare i Uppsala. Detta är första 

och sannolikt enda upplagan av vad som kan betecknas 

som hans ”samlade skrifter”. Mats Bergman skriver om 

Yckenberg i Jullen på världshavet: ”Som människa framstår 

han i en osympatisk dager; han var kverulantisk, oförsynt 

och uppträdde ibland våldsamt mot såväl kollegor som enskilda. 

Han var dessutom mycket mån om sin värdighet

som borgmästare, och den impopularitet som han uppenbarligen 

var föremål för var säkerligen välbefogad.” Matematikern 

och tillfällighetesskalden Hans Jacob Sesemans 

(1751–1819) samlade produktion trycktes första gången 

1806. Detta är en ny, tillökad upplaga. Mats Bergman skriver: 

”Sesemans poesi är för det mesta avfattad på monotona 

versmått och handlar nästan uteslutande om kvinnor och 

räkning.” Sesemans kärnfulla ”Impromptu” kan i sin helhet 

anföras som exempel på Sesemans sökande efter nya lyriska 

teman: ”Man må ej äta krita / alt uppå denna jord, / men 

städse sig beflita / at hålla sina ord.” Även förläggaren Pehr 

Hanselli (1815–79) kan liksom Yckenberg och Seseman räknas 

till skaran av Uppsalaoriginal. Han är bl.a. känd för sina 

små upplagor, ”sällan över 100”, enligt Gunnar Brusewitz, 

som har ägnat Yckenberg, Seseman och Hanselli ett kapitel 

i Från Olof Rudbeck till Olof Thunman. 

417. (yhlen, g. j. von) Akvarell föreställande en 

riporrhöna i vinterdräkt signerad ”G J v. Y.”. 21 x 

28 cm. Lite solkig i marginalen och med en lagad 

marginalreva. *3000 

Enligt samtida tillskrift på baksidan ”inköpt i Upsala vintren 

1843? o skänkt af herr Mesch till Riks musæum i Stockholm” 

samt senare tillskrift ”reproducerad i Jäg. förb. nya 

tidskrift XXXV, II (1897)”. Akvarellen beledsagas i Jägarförbundets 

tidskrift av en beskrivande text av Einar Lönnberg 

om riporrar i allmänhet, d.v.s. avkomman av en ripa och en 

orre. Av texten framgår att exemplaret återfanns i ett fågellass 

från Norrland och Lönnberg riktar den ”lilla anmärkningen” 

mot avbildningen ”att näbben borde varit något 

mera kullrig samt med mera utprägladt nedböjd spets på 

öfvernäbben”. Gerhard Olof Justin von Yhlen (1819–1909) 

var förutom konstnär även zoolog och fiskeritjänsteman 

samt tillsyningsman vid Bohusläns havsfisken. Han deltog 

1861 i den svenska Spetsbergsexpeditionen. 

418. (zedritz, c. e.) Maskeraden i en småstad. Berättelse. 

Sthlm, J. Hörberg, 1834. Stor 12: o. 84 s. 

Lätt nött marmorerat klotskott pappbd med brun 

titeletikett i marokäng (Bonniers bokbinderi). Ett 

tryckt uppfodrat gråpappersomslag medbundet. 

Inlagan endast putsad. Lagning i övre marginalen 

på s. 21–22. Gunnar Brusewitz exlibris. *6000 

Romanen utspelar sig i Enköping. Carl Edvard Zedritz 

(1805–59) var författare och professor i romersk poesi och 

vältalighet i Uppsala. 

419. zetterstedt, j. w. Berättelse om en naturhistorisk 

resa genom några provinser af nordligare 

Skandinavien, och särdeles Jemtland, år 1840. [=rubrik. 

Extrakt ur Årsberättelse om botaniska arbeten 

och upptäckter för år 1838. Till kongl. Vetenskapsakademien 

afgifven den 31 mars 1839. 

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1842.] 8: o. s. 491– 

644. Enkelt pappbd med textad ryggtitel med kulspetspenna. 

Oskuren inlaga. Bitvis lagerfläckig. 

Lagning i yttermarginalen på sista bladet. Med 


Bring 640. Krok 4. Schiötz 1275. Översattes även till tyska. 

”Berättelse” upptar s. 491–566 och följs av ”Öfversigt af växter, 

samlade under en naturhistorisk resa genom åtskilliga 

nordligare provinser af Skandinavien, år 1840” på s. 567– 

639. De sista sidorna är tillägg till den egentliga årsberättelsen. 

Entomologen Johan Wilhelm Zetterstedt (1785–1874) 

var professor i botanik och praktisk ekonomi i Lund. Brusewitz 

har skrivit om honom och hans resor i bl.a. artikeln 

”Fjället och människan” och Den nöjsamma nyttigheten. 

420. zetterstedt, j. w. Insecta Lapponica descripta. 

Leipzig, typis Hirschfeldi, (1838)–40. 4: o. 

vi, (4) s., 9–1140 spalter. Samtida ngt nött och solkigt 

halvpergamentbd med röd titeletikett i skinn. 

Marmorerade snitt. Bitvis ngt lagerfläckig. Med J. 

A. Wiströms överstrukna namnteckning och O. 

Lundblads namnteckning daterad 1921 samt Gunnar 


Entomologen Johan Wilhelm Zetterstedts monumentalverk 

om Lapplands insekter. Arbetet grundade sig på de 

resor som Zetterstedt gjort i Lappland under 1820 och 

1830talen. Björn Dal skriver om Insecta Lapponica: ”Det 

mäktiga verket kom att för mycket lång tid vara huvudkällan 

för kunskapen om Lapplands insektsfauna.” Olov Lundblad 

(1890–1970) var bl.a. professor vid Naturhistoriska 

riksmuseet och redaktör för Entomologisk tidskrift. 

421. zetterstedt, j. w. Resa genom Sweriges och 

Norriges lappmarker, förrättad år 1821. I–II. Lund, 

Berlingska boktryckeriet, 1822. 8: o. xv, (1 blank), 

266 s. & 3 utvikbara grav. kolorerade plr + (2), 231 

s. Samtida ngt nött hfrbd med guldornerad och 

blinddekorerad rygg samt ljus titeletikett i glättad

411.

417.

papp med texten: ”Lappland”. En ca 1 cm lång 

reva överst i ryggskinnet. Delvis ngt lagerfläckig, 

se t.ex. s. 160–61 i del I. Planscherna delvis lite 

bruntonade. Gammal tillskrift på försättsbladet. 


*5000 

Bring 458. Schiötz 1215*. Marklund 3647. Krok 2. Med särskilt 

register över observerade fåglar. De ”trenne illuminerade 

kopparstick” som ingår i första delen avbildar en hane 

och en hona av den ”nordiska sparfwen” samt en lappmes. 

De är graverade av Ruckman efter förlagor av Zetterstedts 

medresenär B. F. Fries. Resan gick längs Norrlandskusten 

mot Jukkasjärvi och vidare genom norska och finska lappmarken 

till Haparanda och sedan söderut mot Lund. Resebeskrivningen 

prisbelönades av Svenska akademien 1822. I 

Den nöjsamma nyttigheten skriver Brusewitz bl.a. att Zetterstedts 

resebeskrivningar för all del är ”ytterst okonventionella 

och personliga på gränsen till privata, och mycket 

främmande för vad som i början av förra seklet ansågs vara 

vederhäftigt och ’vetenskapligt’. I resebeskrivningar ansågs 

personliga känslor och tyckanden inte höra hemma. Men å 

andra sidan förmedlade de en sinnlig närhet till tiden och 

rummet som man inte är bortskämd med i reseskildringar 

från denna tid. De utgör en guldgruva för etnografen lika väl 

som för biologen, genom sin rikedom på detaljer och skenbart 

obetydliga uppgifter.” 

422. zetterstedt, j. w. Resa genom Umeå lappmarker 

i Vesterbottens län, förrättad år 1832. Med 

trenne litografier. Örebro, N. M. Lindh, 1833. 8: o. 

Litograferad front, xviii, 398 s. & 2 utvikbara litograferade 

kartor. Nött ljusbrunt hfrbd från 1900talets 

första hälft med upphöjda bind och svart 

titeletikett. Ren inlaga med bara någon obetydlig 

småfläck. Liten bläcknotering i marginalen på s. 

240. Frontespisen med lagade pappersförluster 

och de inledande bladen med lagning i nedre yttre 

hörnet. En av kartorna med liten reva i vikningen. 

Med Nils Ahnlunds och Gunnar Brusewitz namnteckningar 

samt den sistnämndes exlibris. *1750 

Bring 541. Marklund 4215. Krok 3. Trycktes i 1000 exemplar. 

Med tre särskilda register över observerade däggdjur, 

fåglar och växter. Frontespisen avbildar Lycksele kyrka och 

kartorna Lycksele respektive Åsele lappmark. Författaren 

reste tillsammans med eleven A. G. Dahlbom genom Umeå 

lappmarker på Vetenskapsakademiens uppdrag. Zetterstedt 

samlade under resan in omkring 22000 insekter. Sämre 

lycka hade han i sina försök att fånga ”flygande abborre eller 

skrattabborre” i Vilhelmina. Zetterstedt misstänkte dock 

– helt riktigt – att djuret i fråga, vattensalamandern, var en 

amfibie och inte en fisk. I Resa i tid och rum anför Brusewitz 

exempel från Zetterstedt om den våldsamma skogsskövlingen 

i Norrland under 1800talet och Brusewitz har även 

författat kommentarer och efterord till faksimilutgåvan av 

reseskildringen från 1980. 

423. (zetterstedt, j. w.) Till läsaren af prof. Sv. 

Nilssons Skandinaviska fauna. [=rubrik]. Lund, 

Berlingska boktryckeriet, 1824. 4: o. (2) s. Oskuren 

och vikt. Bra ex. *4000 

Daterad i Lund den 18 maj 1824 och uppenbarligen distribuerad 

som ett bihang till en tidning. Zetterstedt går i svaromål 

mot den bild av honom och hans forskning som Sven 

Nilsson presenterat på s. xv–xx i förordet till Svensk ornithologi 

1824. Zetterstedt önskar att Nilssons ”hesa ljud, likt 

echo, sedan det brutit sig mot klippan, återgå till sitt ursprung 

och der försvinna.” I en kommande ”Fauna lapponica, 

med hvars utarbetande jag dagligen är sysselsatt”, ska 

Zetterstedt redovisa än fler vetenskapliga resultat från sina 

resor, däribland flera för Nilsson okända arter, trots att 

denne sedan fem år tillbaka tagit upp subskription för ”en 

fullständig Skandinavisk fauna”. Någon fullständig fauna för 

Lappland utgav Zetterstedt aldrig, däremot en omfattande 

Insecta Lapponica 1838–40. J. W. Zetterstedt (1785–1874) 

och Sven Nilsson (1787–1883) var bägge verksamma vid 

Lunds universitet och Zetterstedt efterträdde Nilsson som 

rektor för universitetet 1846. Gunnar Brusewitz har skrivit 

om Johan Wilhelm Zetterstedt och Sven Nilsson i Den nöjsamma 

nyttigheten. 

424. zimmermann, e. a. w. von. Jorden och dess 

invånare, historisk tafla af det adertonde århundradets 

upptäckter om fremmande folkslag och 

länder. I–XIII. Sthlm, Z. Haeggström, 1816–39. 

12: o. Front, (10), xlvii, (1 blank), 391 s. & 4 grav. 

plr & 1 utvikbar grav. karta + porträtt, (8), 376 s. & 

2 grav. plr & 1 utvikbar grav. karta + porträtt, (4), 

410 s. & 2 grav. plr & 1 grav. karta + porträtt, (4), 

426, (2) s. & 2 grav. plr & 1 utvikbar tryckt tabell 

& 1 utvikbar grav. karta + porträtt, (8), 333, (3) s. 

& 4 grav. plr + porträtt, (4), 368 s. & 4 grav. plr + 

(4), 311, (1) s. & 3 grav. plr + (4), 385, (7) s. & 3 

grav. plr + (4), 313, (1) s. & 3 grav. plr + (4), 443, 

(9) s. & 4 grav. plr + (4), 330, (14) s. & 3 grav. plr 

+ (4), 392, (2) s. & 4 grav. plr + 394, (2) s. & 4 grav.

plr. 13 ganska nötta samtida hfrbd med guldornerade 

ryggar och röda titel samt gröna deltiteletiketter 

i glättad papp. De avslutande två delarna 

bundna i snarlika samtida band. En del nagg och 

småskavanker överst på ryggarna. Bitvis lite lagerfläckig 

och med enstaka spridda fläckar. Kartan i 

del II loss och med fläckar. Reva i texten på s. 333 

i del V. Med Lilla sällskapets och C. G. Öbergs 

stplr samt Lilla sällskapets förgyllda ovala ryggexlibris. 

Med ett äldre exlibris med raderad text och 

Claes Gartz namnteckning. *6000 

Allt som utkom. Första och andra delen i andra upplagan 

från 1817–18. Intressant geografiskt och etnografiskt arbete 

med deltitlarna: ”Guinea”, ”Vestindien”, ”Nordvestra polarverlden”, 

”De Nordamericanska fristaterna”, ”Florida och 

Mexico”, ”Guiana, Peru, Paraguay och Tukuman”, ”Brasilien, 

Chile och Patagonien”, ”Nordöstra Asien”, ”Det asiatiska 

Ryssland”, ”Högasien och China”, ”Korea, Japan, Tunkini 

och Cochinchina”, ”Tibet, Butan, birmanernas rike och 

riket Assam” och ”Siam, Laos, Cambodia, Ponthiamas, 

Malakka, Merguiarchipelagen, Andamanöarne, Nicobaröarne 

och landet Tiperah”. De avslutande opaginerade bladen 

i del X–XI är förlagskataloger. Ovanlig komplett, inte 

minst eftersom den sista volymen utgavs sju år efter den 

föregående. 

424. 

425. Årsberättelser om vetenskapernas framsteg, afgifne 

af kongl. Vetenskapsacademiens embetsmän 

d. 31 mars 1821. Sthlm, J. P. Lindhs enka, 

1822. 8: o. (5, 1 blank), 368, (1) s. Med grav. titelvinjett. 

+ Årsberättelser om vetenskapernas framsteg, 

afgifne af kongl. Vetenskapsacademiens embetsmän 

d. 31 mars 1824. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 

1824. 8: o. (2), 621, (1 blank, 1, 1 blank, 1) s. 

Med grav. titelvinjett. + dalman, j. w. Årsberättelse 

om nyare zoologiska arbeten och upptäckter, till 

kongl. Vetenskapsacademien afgifven den 31 


8: o. (2), 113, (1 blank, 4) s. + wikström, j. e. Årsberättelse 

om framstegen uti botanik för år 1826. Till 

kongl. Vetenskapsacademien afgifven den 31 


8: o. (2), viii, 301, (1) s. + pasch, g. e. Årsberättelse 

om technologiens framsteg till kongl. Vetenskapsacademien 


Norstedt & söner, 1827. 8: o. (5, 1 blank), 198 s. Tre 

vackra samtida lätt nötta hfrbd med rikt guldornerade 

ryggar och ljusröda titeletiketter i glättad 

papp. Gula snitt. Ryggarna lite olika höga och

425.

med varierande ryggtitlar samt lite olika, men enhetlig 

ryggdekor. Någon enstaka småfläck. Fina 

ex. med det Fleetwoodska exlibriset från Odensviholm. 

*3500 

Första arbetet är författat av J. J. Berzelius, S. A. Cronstrand, 

J. W. Dalman och J. E. Wikström samt med ett inledande 

tal av G. F. Wirsén. Det andra arbetet är författat av Berzelius, 

Cronstrand, Dalman och G. M. Schwartz samt med ett 

inledande tal av A. F. Skjöldebrand. Årsberättelserna innehåller 

redogörelser för framsteg inom zoologi, botanik, etnografi 

m.m. Gunnar Eriksson skriver i Bergianska botanister: 

”Från och med år 1821 började Vetenskapsakademien 

ett lika djärvt som värdefullt företag i den vetenskapliga in 

429. 

formationens tjänst. På initiativ av den kraftfulle Berzelius 

började akademiens vetenskapliga befattningshavare skriva 

s.k. årsberättelser över vetenskapens framsteg.” 

426. (åslund, d.) Prins Carls jagt. Minnen af h. 

k.h. kronprinsenregentens resa genom Ångermanland. 

Sommaren 1858. Härnösand, J. A. Johansson 

& komp., 1858. 8: o. 36 s. Häftad i blått 

tryckt omslag. Oskuren. Liten pappersförlust i 

marginalen på s. 23. Perfekt ex. *1250 

Bring 842. Müntzing I:254. Detta är andra svenska upplagan. 

Första upplagan utkom i Stockholm samma år och den

428.

tredje 1879. Kronprinsen inbjöds av Oscar Dickson att delta 

i en björnjakt vid Gideå bruk. Daniel Åslund (1826–85) var 

lantmätare och författare. Han skrev ibland under pseudonymen 

”Gök Göksson Gök” och var far till konstnären Helmer 

Osslund. 

427. (åslund, d.) Prins Carls jagt. Minnen af h. 

k.h. kronprinsenregentens resa genom Ångermanland. 

Sommaren 1858. Härnösand, J. A. Johansson 

& komp., 1858. 8: o. 36 s. Häftad i lite 

naggat grönt tryckt omslag. Oskuren. Reva i omslagets 

rygg och delvis loss i häftningen. *750 

Bring 842. Müntzing I:254. Detta är andra svenska upplagan. 

Första upplagan utkom i Stockholm samma år och den 

tredje 1879. 

428. (öberg, l. t.) Oumbärlig sommar-handbok, 

innehållande praktiska anvisningar för fiske, fågelfångst, 

kägelspel, simning, ridning, rodd, segling, 

jagt och fyrverkeri, jemte blomsterspråk och lekar 

i fria luften. Efter tillförlitliga källor och egen erfarenhet 

af Axel I. Ståhl, utg. af »Julhandbok», »Sv. 

sångstycken», m.fl. Sthlm, I. Marcus, 1852. Liten 

8: o. (4), 184 s. Marmorerat pappbd med mörkbrun 

titeletikett i skinn och brunstänkta snitt (Beck 

& son). Det trevliga tryckta omslaget uppfodrat 

och medbundet. Främre omslag med mindre pappersförluster 

i marginalen och J. Nordenfalks 

namnteckning. Bitvis lätt lagerfläckig. Med Gunnar 


Schreber 423. En andra upplaga utkom 1853. Innehåller 

bl. a. avdelningar om ”Burfåglars fångst, skötsel och dressering”, 

”Det mindre fisket”, ”Lilla jagten” och ”Fyrverkeri”. 

Ludvig Teodor Öberg (1820–60) var litograf, litteratör och 

översättare samt utgivare av en mängd populärt hållna småskrifter. 

Han är förmodligen mest känd som utgivare av vishäftena 

Filikromen. ”Axel I. Ståhl” var den vanligaste av 

Öbergs många pseudonymer. 

429. (öberg, l. t.) Till Drottningholm, Swartsjö, 

Rosersberg, Sigtuna, Skokloster och Upsala. Oumbärlig 

för lustfarande till dessa ställen. Sthlm, N. Marcus, 

1855. 16: o. (2 blanka), 44, (2 blanka) s. + 

(öberg, l. t.) Från Stockholm till Näsby, Gripsholm 

och Mariefred. Oumbärligt sällskap för lustfarande 

till dessa ställen. Sthlm, N. Marcus, 1855. 16: o. 32 

s. Prydligt marmorerat pappbd med brun titeletikett 

i marokäng med texten: ”Handbok för Mälarresor 

1855” (Bonniers bokbinderi). Ryggen lite 

gulnad. De gula tryckta omslagen medbundna, det 

andra arbetets omslag lite solkigt och med ganska 

stora lagningar. Några svaga småfläckar på sista 

bladet i det första arbetet. Några få småfläckar och 

lagning i nedre hörnet på s. 1–4 och 7–8 i det andra 

arbetet. Gunnar Brusewitz exlibris. *3500 

Utgivna på C. H. Fahlstedts förlag. Titelbladen har en liten 

ångbåt som typografisk vinjett och omslagens framsidor 

pryds av en illustration föreställande en resenär med cigarr 

i mungipan, bagage under armarna och en hund i släptåg på 

väg att kliva ombord på en ångbåt. Omslagets baksida till 

det första arbetet pryds av en klingande ångbåtsklocka, på 

det andra gör förläggaren reklam. Gunnar Brusewitz illustrerade 

1985 Jan Mårtenssons Drottningholm – slottet vid 

vattnet.

241.

351.

förteckning över några i katalogen citerade referensverk 

och använda förkortningar: 

aberstén, s. & tiselius, c. a. Göteborg och Bohus län i 

litteratur, karta och bild. Göteborg, 1924–34. 

aberstén, s. Bibliographia Gothoburgensis. Göteborg, 

1922–25. 

[Akrell] (östman, n.) Carl Akrells samling af stockholmiana. 

Sthlm, 1913. 

[Almquistiana] almquist, j. a. Almquistiana. Uppsala, 

1892. 

Bibliotheca danica. I–V. Genudgivet med tillægg. Köpenhamn, 

1961–63. 

[Bibliotheca Rudbeckiana] rudbeck, j. Bibliotheca Rudbeckiana. 

Sthlm, 1918. 

blomqvist, h. Mat och dryck i Sverige. Litteraturöversikt. 

Borås, 1980. 

borgström, c. a. Finlands jaktlitteratur under kvartsseklet 

1850–1874. Helsingfors, 1967. 

bring, s. e. Itineraria svecana. Bibliografisk förteckning över 

resor i Sverige fram till 1950. Uppsala, 1950. 

bring, s. e. Svenskt boklexikon 1700–1829. Riksdagshandlingar. 

Uppsala, 1961. 

bygdén, l. Förteckning å tryckta och otryckta källor till landskapet 

Uplands och Stockholms stads historiskt-topografiska 

beskrifning. Uppsala, 1892. 

bördh, a. g. Dalslandslitteratur. Mellerud, 1964. 

cappelin, o. Anteckningar till en småländsk bibliografi. 

Växjö, 1926. 

dal, b. Sveriges zoologiska litteratur. Kristianstad, 1996. 

du rietz, r. Gastronomisk spegel. Sthlm, 1953. 

essén, m. Sörmländsk bibliografi. Andra upplagan. Eskilstuna, 

1954. 

[Fiske] hermansson, h. Catalogue of the Icelandic collection 

bequeathed by Willard Fiske. I–III. Reissue. New York, 

1960. 

friesen, j. o. von. Öfversigt af Sveriges ornithologiska litteratur. 

Sthlm, 1860. 

furuland, gunnel. Bibliografi över svenska skönlitterära 

häftesserier 1833–1851. Uddevalla, 2006. 

granlund, s. Litteratur om Halland. Lund, 1962. 

hammar, elisabeth. Manuels de français. Publiés à l’usage 

des suédois de 1808 à 1905. Sthlm, 1985. 

hebbe, p. m. Den svenska lantbrukslitteraturen. I–II. Uppsala, 

1939–45. 

holmberg, a. Bibliografi över J. J. Berzelius. I–II + supplement. 

Uppsala, 1933–67. 

hulth, j. m. Swedish arctic and antarctic explorations 1758– 

1910. Bibliography. Uppsala, 1910. 

josephson, a. g. s. Afhandlingar ock program utgivna vid 

svenska och finska akademier ock skolor under åren 1855– 

1890. Uppsala, 1892–97. 

kleberg, t. Svenskar i Italien. Bibliografisk förteckning över 

litteraturen om svenskars resor i Italien. Göteborg, 1949. 

klemming, g. e. & eneström, g. Sveriges kalendariska 

literatur. I–II. Sthlm, 1878–79. 

klemming, g. e. Sveriges dramatiska litteratur till och med 

1875. Sthlm, 1863–79. 

klingberg, g. & bratt, ingar. Barnböcker utgivna i 

Sverige 1840–89. I–III. Lund, 1988. 

klingberg, g. Svensk barn- och ungdomslitteratur 1591– 

1839. Sthlm, 1964. 

krok, t. o. b. n. Bibliotheca botanica suecana. Svensk botanisk 

litteratur. Uppsala, 1925. 

leijonhufvud, sigrid & brithelli, sigrid. Kvinnan 

inom svenska litteraturen intill år 1893. Faksimilupplaga. 

Sthlm, 1978. 

lindberg, s. g. Swedish books 1280–1967. Sthlm, 1968. 

lundberg, f. Bidrag till öfversigt af Sveriges ichthyologiska 

literatur. Sthlm, 1872. 

lundstedt, b. Sveriges periodiska litteratur. I–III. Faksimilupplaga. 

Sthlm, 1969. 

marklin, g. Catalogus disputationum in academiis Scandinaviæ 

et Finlandiæ. I–III + supplement. Uppsala, 1820. 

marklin, g. Catalogus disputationum in academiis Sveciæ et 

Fenniæ habitarum. I–III. Uppsala, 1856. 

marklund, e. Övre Norrland i litteraturen + register. 

Umeå, 1963–66. 

müntzing, r. Svensk jaktlitteratur. I–II. Linköping, 1928 

respektive Norrköping, 1935. 

nielsen, b. f. H. C. Andersen bibliografi. Digterens danske 

værker 1822–1875. Köpenhamn, 1942. 

nissen, c. Die botanische Buchillustration. Stuttgart, 1966. 

nissen, c. Die illustrierten Vogelbücher. Ihre Geschichte und 

Bibliografie. Stuttgart, 1953. 

nissen, c. Die zoologische Buchillustration. I–II. Stuttgart, 

1969–78. 

ranius, a. Böcker om Östergötland. Linköping, 1984. 

reitersjö, s. Hundens bibliografi. Falun, 2003. 

schiötz, e. h. Itineraria Norvegica. Utlendingers reiser i 

Norge. I–II. Oslo, 1970–86.

schreber von schreeb, t. Svenska jaktens litteratur intill 

år 1900 + Tillägg och kommentarer. Uppsala, 1920 respektive 

Sthlm, 1958. 

setterwall, k. Svensk historisk bibliografi 1771–1874. Uppsala, 

1937. 

sjögren, a. Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken. 

Sthlm, 1915. 

[Skrivet om Göta kanal] brage, christina. Skrivet om 

Göta kanal 1516–1986 + supplement. Malmö, 1987 respektive 

Motala, 1990. 

soulsby, b. h. A catalogue of the works of Linnæus. Second 

edition. Oxford, 1933–36. 

teijler, b. Bibliographia Upsaliensis. I. Uppsala, 1970. 

[Waller] sallander, hans. Bibliotheca Walleriana. I–II. 

Uppsala, 1955. 

willke, ingeborg. ABC-Bücher in Schweden. Lund, 

1965. 

ågren, s. Svensk biografisk uppslagslitteratur. Uppsala, 

1929. 

I arbetet med kommentarer har givetvis Brusewitz egna böcker, essäer och artiklar varit ovärderliga hjälpmedel. 

Observera att antikvariatet har ett välsorterat lager av referenslitteratur i händelse 

av att ni söker någon av ovanstående titlar.

Mats Rehnström 

Rara böcker & handskrifter 

Jakobsgatan 27 b 

Box 16394, se103 27 Stockholm, Sweden 

Tel. 08411 92 24, fax 08411 94 61 

epost: rehnstroem@svaf.se 

hemsida: www.matsrehnstroem.se 

Plusgiro 3365145 

Bankgiro 53366282 

Medlem i Svenska Antikvariatföreningen. 

Member of ilab.

katalog 71

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?