Lektionskompendium - Håkan Danielssons skolsajt

IMPERIALISMEN
FÖRSTA VÄRLDSKRIGET
Sammanfattning av mina lektionsanteckningar
Katedralskolan
Håkan Danielsson
Lektionskompendium! 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning! 3
Definition av imperialismen! 3
Imperialismens motiv! 3
Imperialismens geografi! 4
Koloniala ambitioner! 5
Kina och Japan! 6
Orsaker ti" världskrigets utbrott! 8
Krigsförloppet! 9
Hemma#onten! 9
Krigets slutskede! 9
Fredens förutsättningar! 10
Wilsons 14 punkter! 11
Fredens innehå"! 12
Lektionskompendium! 2

FÖRSTA VÄRLDSKRIGET M.M.
Inledning
Lektionsanteckningar och stenciler
Detta kompendium är att betrakta som ett komplement till dina anteckningar.
Definition av imperialismen
Bilder med anknytning ti" arbetsområdet
Vi började med att diskutera vad som är imperialism. En definition lyder att imperialism
är politisk dominans, ekonomisk dominans och territoriell kontroll. Delar av detta har
funnits förut i form av kolonialism. Kolonialismen kan i all enkelhet beskrivas på följande
sätt:
• 1500-talet" Portugal/Spanien är dominerande kolonialmakter. De söker främst efter
lättvunna rikedomar och sjukdomar och slaveri är den främsta påverkan
• 1600-1700-tal "Holland, Frankrike, England är dominerande kolonialmakter. Kolonialmakterna
tar över handeln men påverkar främst på ytan t.ex i form av handelsstationer
• 1800-talet " " Frankrike och England är dominerande kolonialmakter. Påverkan
är nu genomgripande och kolonierna organiseras som flödesländer där råvaror ska
skickas ut och industrivaror ska hämtas in.
En bild av imperialismens tidsmässiga utbredning ritade jag på tavlan. Den såg ut så här:
Den grå delen ska markera perioden 1880-1914 som är imperialismens ”höjdpunkt” men
som har inslag som finns tidigare, och inslag som finns efter 1914.
Imperialismens motiv
Ni har arbetat med vilka motiv som låg bakom imperialismen framförallt via ett häfte
med originaltexter som beskriver imperialismen ur både kolonisatörernas och de koloniserades
perspektiv. Detta häfte har adressen
http://homepage.mac.com/hakan_danielsson/imperialism_texter.html
Lektionskompendium! 3

Om man ska peka ut ett par vanliga motiv så är de (utan särskild ordning):
1. Tillgång till råvaror i kolonin
2. Tillgång till en marknad där man kan sälja hemlandets produkter
3. Vinsterna kan vara större än i hemlandet, bland annat beroende på låga arbetskraftskostnader
4. Den ”vite mannens börda”
5. Religiösa skäl spelar en stor roll, särskilt för många enskilda individer som verkar i kolonierna
6. Kolonier innebär status för moderlandet
Ni fick också ett smakprov på en dåtida argumentation
i form av ett brev från Henry Stanley. Henry
Stanley var en amerikansk journalist som är mest
känd för att han påstod (Stanley var närmast mytoman)
att han träffat Dr. Livingstone med repliken
”Dr Livingstone, I presume”. Stanleys brev löd så
här:
”Det finns 40 miljoner människor bortom Kongoflodens
mynning. Manchesters bomu"sspinnare väntar på att få
ge dem kläder. Smältugnarna i Birmingham glöder av
den röda meta" som snart ska göras ti" järnkonstruktioner
åt dem och ti" grannlåt som ska pryda deras mörka
barmar.”
Vilket av ovanstående motiv som brevet passar in
på låter jag dig fundera på. (inga livlinor)" "" " Henry Stanley
Imperialismens geografi
Den imperialism som råder under perioden 1880-1914 är mest påtaglig i Afrika. Kolonierna
i Sydamerika har i huvudsak blivit självständiga redan efter Napoleonkrigen. Man kan i
samband med detta minnas vad Monroedoktrinen är, för sin allmänbildnings skull, men
det ingår inte i provet. I Asien finns redan utvecklade och självständiga stater. Imperialismen
blir därför inte lika påtaglig här som i Afrika. Vi har på lektionerna talat som hastigast
om Japan och Kina. En hel del står i boken så jag nämner bara vissa saker här.
Lektionskompendium! 4

Koloniala ambitioner
England skaffade sig tidigt kontroll över Sydafrika
och Egypten. Det föreföll därför naturligt för dem
att söka föra samman sina kolonier i en nord-sydlig
riktning. Denna ambition brukar ofta kallas Kap-
Kairo-linjen, och är starkt förknippad med en man
som hette Cecil Rhodes, som gav namn åt både nuvarande
Zambia och Zimbabwe (Sydrhodesia och
Rhodesia). Det fanns också en text av Rhodes i det
textkompendium som jag nämnde på sidan 3.
Fransmännen fick tidigt kontroll över Algeriet och
Madagaskar. De försökte förena sina kolonier från
nordväst till sydöst.
De franska och engelska ambitionerna går naturligtvis
inte båda att förena. I nuvarande Sudan, vid en
liten ort som heter Fashoda, stötte engelsmän och
fransmän på varandra. Fransmännen kom dit först
och en konflikt var under uppsegling mellan Frankrike
och England. Frankrike backade emellertid och
gav området till England. Effekten av denna incident,
som nästan orsakat krig, blev efter fransmännens
eftergift, att alliansen mellan Frankrike och
England stärktes.
Tyskland kom sent i den koloniala kapplöpningen.
Innan 1870-1871 fanns ju faktiskt inget enat Tyskland.
Effekten blev att man trots sin relativa makt
blev en kolonial mygga med endast ett fåtal kolonier.
Följden blev rangobalans 1 som sedan kan ha haft
en inverkan på första världskrigets utbrott.
Värt att notera är det motstånd som beskrivs både i
boken och i häftet med imperialismtexter. Också
de folkmord européerna bedriver nämns i boken. I
boken beskrivs att befolkningen i Kongo minskar
med 50 %. Liknande minskningar finns i flera av
regnskogsländerna. Ett annat exempel är hererofolket
i Tyska Sydvästafrika (nuv. Namibia) vars nume-
1 Rangobalans är, lite förenklat, när en aktör på vissa statusområden har en hög rankning (är en topdog) men på andra
har en lägre rankning (är en underdog)
Lektionskompendium! 5

är minskas med 75%, framför allt p.g.a. att de drivs ut i öknen utan vatten.
Kina och Japan
Jag nämner som sagt bara lite grann här. Resten får man läsa i boken.
Bakgrunden till Kinas svaghet under 1800-talet- man hade ju bara några hundra år tidigare
varit världens mest utvecklade stat- kan finnas i flera omständigheter. En viktig faktor
är en enorm folkökning. Befolkningen är svårmätt men det fanns kanske 180 miljoner kineser
år 1750. Denna siffra ökar sedan till 430 milj omkring år 1850. Folkökningen leder
till flera saker:
• Utvandring. Många kineser utvandrar från 1700-talets mitt och fram till 1900-talets
början, framför allt till sydöstra Asien.
• Ägosplittring. När familjerna får mer än en vuxen son är en lösning att dela upp jorden
så att varje son får varsin del. Det leder till att ägorna splittras och att bönderna blir allt
fattigare
• Jordbruksproletariat 2. Allt fler kineser saknar egen jord att bruka. De tvingas försörja
sig som daglönare och lever i stort armod.
Bilder på ce"delning i form av Mitos - ej att förväxla med ägosplittring
Ett svar på frågan varför Kina inte omvandlas till en industristat har lämnats av den berömde
tyske sociologen Max Weber. Han menar att det främst beror på två saker:
1. I Kina fanns ej statliga garantier för lag och frihet
2. Den konfucianska 3 moralen syftade till personlig fulländning snarare än yttre
egenskaper eller samhällelig förändring
Kina prövar olika strategier för att möta de europeiska staterna. Ingen är särskilt framgångsrik.
• försvara den konfucianska civilisationen men med moderna vapen. Prövas av kejsare
Gong 65-74
2 Proletariat betyder egendomslös
3 Konfucianism är en kinesisk religion som, förutom strävan efter personlig fulländning, betonar lydnad i
hierarkiska relationer såsom föräldrar-barn, man-hustru, herre-tjänare
Lektionskompendium! 6

• låtsas som om det regnar. Änkekejsarinnan
Cixi, som fanns i kulisserna stora delar av
1800-talet, är en representant för denna
stockkonservativa strategi. " " "
" " " " " " "
Vi pratade om inköpet av marmorbåten till
hennes sommarpalats istället för att köpa en
pansarbåt som ett fint exempel på detta.
• Reformer för att efterlikna Europa. Prövas
av kejsare Guangxu men han avsattes efter
bara 100 dagar.
" Om uppror och riksupplösning kan man läsa i boken.
Marmorbåten
Den amerikanske amiralen Perry tvingar Japan att öppna sina hamnar 1853
För Japans del har jag inte talat om så mycket och det jag har sagt kan med fördel läsas i
boken. Man bör särskilt notera varför Japan var mer framgångsrikt i mötet med de västerländska
staterna än staterna än Kina.
Lektionskompendium! 7

Orsaker till världskrigets utbrott
Vi har pysslat en hel del med orsakerna till
världskrigets utbrott. Ni har dels läst i boken,
dels arbetat med kort där ni gruppvis
strukturerat korten. Dessa strukturer har
sett olika ut. Jag tror att tankestrukturer kan
vara till hjälp för att kunna besvara frågan
vad som orsakade krigsutbrottet.
Gemensamt för alla dessa förklaringar är att
man kan gruppera dem i olika motsatspar;
bakomliggande orsaker – utlösande orsaker,
materialistiska förklaringar – idealistiska
förklaringar, tillräckliga förklaringar – nödvändiga
förklaringar osv.
Ett annat sätt att resonera kring förklaringar
är den bild jag visar nedan som är hämtad ur
en lärobok.
Man bör under alla omständigheter vara beredd
att svara på en fråga som handlar om
orsakerna till världskrigets utbrott. I detta
svar måste man kunna värdera olika orsaksförklaringar,
vilka som är viktiga respektive oviktiga, vilka orsaksförklaringar som kan beskrivas
som utlösande, materialistiska osv
I
M
P
E
R
I
A
L
I
S
M
S
T
O
R
M
A
K
T
S
S
T
R
Ä
V
A
N
D
E
N
Ek. konkurrens mellan
Tyskland och
Storbritannien
Motsättningen mellan
Frankrike och Tyskland
Allianssystem
Kapprustningen
Balkanfrågan
”Svaga ledare”
Kapplöpningen om
kolonierna
Alsace-Lorraine eller
Elsaß-Lothringen
Trippelalliansen-
Ententen
Marin kapprustning
Storbritannien/Tyskland
Motsättningen mellan
Serbien o Österrike
Missbedömningar
Inkompetens
Orsaksbild hämtad ur en lärobok
K
R
I
G
Lektionskompendium! 8

Krigsförloppet
På våra lektioner har krigsförloppet behandlats i form av Schlieffenplanen, och de båda
slagen vid Somme respektive Verdun. Man får här klara sig med anteckningar och boken.
Hemmafronten
Schlieffenplanen
I bästa fall har jag hunnit nämna lite av de förändringar som kriget medförde på hemmafronten.
Krigets slutskede
Krigets slutskede ska vi gå igenom under tre lektioner. Jag bifogar nedan de tre OH-bilder
som ni ska få se under den lektionen. Notera att det finns en skillnad mellan fredens
innehåll och president Wilsons 14 punkter.
Lektionskompendium! 9

Fredens förutsättningar
· Blockad- skapade varubrist och svält
· Spanska sjukan- många dog
· Revolutionära stämningar-strejker, revolter
· Tyskland accepterar fred på Wilsons punkter-stillestånd
· Tyskland bryter samman de sista 100 dagarna
· Olika mål hos segrarmakterna
Bilden föreställer matroser i Kiel som gör myteri och vägrar anfalla den
engelska flottan i krigets slutskede
Lektionskompendium! 10

Wilsons 14 punkter
· Ingen hemlig diplomati
· Avrustning
· Havens frihet
· Lösning av kolonifrågan
· Nationalitetsprincip för flera nya stater
· Nationernas Förbund
· Inga ekonomiska hinder för handel
· GB: haven ej fria i krig
· Fra: Krigsskadestånd
Lloyd George, Georges Clemenceau och Woodrow Wilson
Lektionskompendium! 11

Fredens innehåll
• Krigsskuld på förlorarna
• Ö-U upplöstes
• Turkiet krymptes (och blev modernt)
• Nya stater enligt nationalitetsprincipen
• Tyskland: stort skadestånd- svag armé (kader)
• Nationernas Förbund (NF): utan förlorarna, utan
USA
En engelsk tidning tolkar Versaillesfreden...
Lektionskompendium! 12