Piteå-Södra Gäddvik PM Kommunikationsanalys
Piteå-Södra Gäddvik PM Kommunikationsanalys Piteå-Södra Gäddvik PM Kommunikationsanalys
PM KOMMUNIKATIONSANALYS JU150 -ARBETSUTKAST 2011-09-02 28 9 Diskussion och fortsatt arbete Regional utveckling I avsnittet regional utveckling i järnvägsutredningen beskrivs effekter för samhället som uppnås genom de studerade åtgärderna i transportsystemet. För stråket Piteå-Luleå innebär en gen korridor kortare transportsträckor på järnvägen och samtidigt kortare restider för de resor som passerar på sträckan, exempelvis det stora regionala resandet mellan Piteå och Luleå. Norrfjärden och Rosvik är redan en integrerad del av Piteås arbetsmarknad och Särbyarna är redan en integrerad del i Luleås arbetsmarknad, men biltrafikandelen är hög i alla orter och med hållplatsmöjlighet skapas nya direkta samspelsmöjligheter främst med Skellefteå och Boden, två arbetsmarknader som har kompletterande inslag av tillverkningsindustri respektive offentliga tjänster (försvarsverksamheter). Företag i de mellanliggande tätorterna får också lättare att rekrytera personal från ett större omland och en större avsättningsmarknad för detaljhandel och servicenäringar på orterna. Bebyggelseutveckl i ng I denna utredning har vi endast översiktligt berört kopplingen mellan bebyggelseutvecklingen och utvecklingen av transportsystemet. Iarbetet ined Piteå kommuns översiktsplan diskuteras exempelvis bebyggelseutveckling iRosvik norr om tätorten och bebyggelseutveckling ihela kuststråket ses som en strategisk utvecklingsmöjlighet för kommunen. I Luleå kommun växer stråket mellan Gammelstad-Sunderbyn starkt och integreras alltmer med Luleå tätort. Förbättrade resmöjligheter söderut stärker skulle kunna innebära motsvarandeutveckling istråket Antnäs-Rosvik-Norrfjärden. I Luleå och Piteå används de resecentrumnära lägena aktivt i planeringen för lokalisering av strategiska verksamheter och attraktivt boende. Varje ytterligare stationsläge mellan Piteå och Luleå skulle ge ca en kvadratkilometer stationsnära mark för lokalisering av viktigare målpunkter och ytterligare flera kvadratkilometer attraktiv mark för bostäder och verksamheter med bra järnvägskoppling. Förbättrade utvecklingsförutsättningar imindre orter längs Norrbotniabanan ger också indirekta effekter på bebyggelseutveckling och trafikide största orterna Umeå och Luleå genom att små orter längs Norrbotniabanan kan bli lika tillgängliga och attraktiva, för boende och verksamheter, som randområden i de större städerna. I ett större perspektiv innebär stationslägena också att orterna blir attraktiva för boende och verksamheter också i jämförelse med andra tillväxtregioner ilandet exempelvis kring de tre storstadsområdena. Fortsatt kollektivtrafikplanering. Det är mycket angeläget att aktivt arbeta vidare med olika scenarier för den kollektivtrafik som behöver komplettera en ny tågtrafik. Den trafik som vi skisserat i denna studie är mycket schematisk och vi ser särskilda utmaningar i att upprätthålla bra busstrafik till de orter som inte får järnvägshållplats när huvuddelen av underlaget för dagens busslinjer flyttats över till tåg. Här är det också värdefullt att dra lärdom av de erfarenheter som byggs upp genom Botniabanans trafikering och dess kompletterande och anslutande busstrafik. När en större del av den regionala kollektivtrafiken sker med tåg behöver den lokala busstrafiken i Luleå, Piteå, Skellefteå och Boden planeras för att ansluta till resecentrum och tågtrafiken på ett smidigt sätt. Kommunerna har just påbörjat planeringen av den framtida lokala busstrafiken med hänsyn på Norrbotniabanan. Slutligen kommer arbetet med en kollektivtrafikförsörjningsplan att bli viktigt för Norrbotten, där möjligheterna med Norrbotniabanan behöver beaktas.
Källor Luleå Kommun. 2010. Resvaneundersökning. Trafikverket. (2011). Järnvägsutredning 110 Umeå-Robertsfors. Utställelsehandling utkast 2, 2011-06-07. ÅF-Infraplan AB. (2006). Resecentrumplanering förkustjärnvägen Umeå-Haparanda. Slutrapport 8 juni 2006. Norrbotniabanegruppen. Restider och tidtabeller Länstrafiken i Västerbotten: Tidtabeller för2009/2010 och 2010/2011 Resrobot.se. Håll platskoordinater Hållplatsförteckning från Länstrafiken i Västerbotten Koordinater för busshållplatser i kartor.eniro.se Befolkningsstatistik från SCB: Tätorter.: Data från 2005 och 2010 Småorter: Data från 2005. Be fol kningsund erl ag per 250-metersruta 2005-12-31 Trafikekonomi:Tra f ekekonomin f ör de busslinjer som påverkas har förenklat beräknats med en schablonkostnad på 20 kr per utbudskilometer förde tvåsif friga linjerna och linje 118 (Bedömning från Länstrafiken), samt 40-50 kr per utbudskilometer för övriga tresif friga linjer. Bilagor PM KOMMUNIKATIONSANALYS JU150 -ARBETSUTKAST 2011-09-02 Bilaga 1 : Målpunkter och hållplatser i Luleå tätort Bilaga 2 : Målpunkter och hållplatser i Piteå tätort Bilaga 3 : Målpunkter och hållplatser i Skellefteå tätort Bilaga 4: Yta som nås inom 1 tim kollektivrestidfrån Norrfjärden idag och med Norrbotniabanan. Bilaga 5 : Yta som nås inom 1 tim kollektivrestid från Rosvik idag och med Norrbotniabanan. Bilaga 6 : Yta som nås inom 1 tim kollektivrestidfrån Antnäs idag och med Norrbotniabanan. 29
- Page 1 and 2: ^1l ^^^ TRAFIKVERKET Norrbötniaban
- Page 3 and 4: Förord Uppdraget som redovisas i d
- Page 5 and 6: Innehåll 1 Förbättrad persontraf
- Page 7 and 8: Stationer för persontrafik L _^ Ut
- Page 9 and 10: ^I^'1J^ ^ (8 ^dt,^^rar^i^ ,- l^ö^r
- Page 11 and 12: med buss tagits fram för alla hål
- Page 13 and 14: Norrfjärden I figur 5:2 illustrera
- Page 15 and 16: Påverkan på resbehovet Resbehovet
- Page 17 and 18: Restider med tågtrafik på Norrbot
- Page 19 and 20: stora reaflödena av pendlare och s
- Page 21 and 22: Tillgänglighetseffekterfön Norrfj
- Page 23 and 24: Tillgänglighetseffekterfär Sörby
- Page 25 and 26: Tillgänglighetseffekterfär övrig
- Page 27: Med hållplats på Norrbotniabanan
- Page 31 and 32: PM KOMMUNIKATIONSANALYS JU150 -ARBE
- Page 33 and 34: Bilaga 4 mark :rsmark Vittjärv- t
- Page 35 and 36: Bilaga 4 ,^ ,,. ,;y^,f Älvsbyn lz^
<strong>PM</strong> KOMMUNIKATIONSANALYS JU150 -ARBETSUTKAST 2011-09-02<br />
28<br />
9 Diskussion och fortsatt arbete<br />
Regional utveckling<br />
I avsnittet regional utveckling i järnvägsutredningen<br />
beskrivs effekter för samhället som uppnås genom<br />
de studerade åtgärderna i transportsystemet.<br />
För stråket <strong>Piteå</strong>-Luleå innebär en gen korridor<br />
kortare transportsträckor på järnvägen och samtidigt<br />
kortare restider för de resor som passerar på<br />
sträckan, exempelvis det stora regionala resandet<br />
mellan <strong>Piteå</strong> och Luleå.<br />
Norrfjärden och Rosvik är redan en integrerad del<br />
av <strong>Piteå</strong>s arbetsmarknad och Särbyarna är redan<br />
en integrerad del i Luleås arbetsmarknad, men biltrafikandelen<br />
är hög i alla orter och med hållplatsmöjlighet<br />
skapas nya direkta samspelsmöjligheter<br />
främst med Skellefteå och Boden, två arbetsmarknader<br />
som har kompletterande inslag av tillverkningsindustri<br />
respektive offentliga tjänster (försvarsverksamheter).<br />
Företag i de mellanliggande<br />
tätorterna får också lättare att rekrytera personal<br />
från ett större omland och en större avsättningsmarknad<br />
för detaljhandel och servicenäringar på<br />
orterna.<br />
Bebyggelseutveckl i ng<br />
I denna utredning har vi endast översiktligt berört<br />
kopplingen mellan bebyggelseutvecklingen<br />
och utvecklingen av transportsystemet. Iarbetet<br />
ined <strong>Piteå</strong> kommuns översiktsplan diskuteras exempelvis<br />
bebyggelseutveckling iRosvik norr om<br />
tätorten och bebyggelseutveckling ihela kuststråket<br />
ses som en strategisk utvecklingsmöjlighet för<br />
kommunen. I Luleå kommun växer stråket mellan<br />
Gammelstad-Sunderbyn starkt och integreras alltmer<br />
med Luleå tätort. Förbättrade resmöjligheter<br />
söderut stärker skulle kunna innebära motsvarandeutveckling<br />
istråket Antnäs-Rosvik-Norrfjärden.<br />
I Luleå och <strong>Piteå</strong> används de resecentrumnära<br />
lägena aktivt i planeringen för lokalisering av<br />
strategiska verksamheter och attraktivt boende.<br />
Varje ytterligare stationsläge mellan <strong>Piteå</strong> och<br />
Luleå skulle ge ca en kvadratkilometer stationsnära<br />
mark för lokalisering av viktigare målpunkter<br />
och ytterligare flera kvadratkilometer attraktiv<br />
mark för bostäder och verksamheter med bra<br />
järnvägskoppling.<br />
Förbättrade utvecklingsförutsättningar imindre<br />
orter längs Norrbotniabanan ger också indirekta<br />
effekter på bebyggelseutveckling och trafikide<br />
största orterna Umeå och Luleå genom att små orter<br />
längs Norrbotniabanan kan bli lika tillgängliga<br />
och attraktiva, för boende och verksamheter, som<br />
randområden i de större städerna. I ett större perspektiv<br />
innebär stationslägena också att orterna<br />
blir attraktiva för boende och verksamheter också<br />
i jämförelse med andra tillväxtregioner ilandet<br />
exempelvis kring de tre storstadsområdena.<br />
Fortsatt kollektivtrafikplanering.<br />
Det är mycket angeläget att aktivt arbeta vidare<br />
med olika scenarier för den kollektivtrafik som behöver<br />
komplettera en ny tågtrafik. Den trafik som<br />
vi skisserat i denna studie är mycket schematisk<br />
och vi ser särskilda utmaningar i att upprätthålla<br />
bra busstrafik till de orter som inte får järnvägshållplats<br />
när huvuddelen av underlaget för dagens<br />
busslinjer flyttats över till tåg. Här är det också<br />
värdefullt att dra lärdom av de erfarenheter som<br />
byggs upp genom Botniabanans trafikering och<br />
dess kompletterande och anslutande busstrafik.<br />
När en större del av den regionala kollektivtrafiken<br />
sker med tåg behöver den lokala busstrafiken<br />
i Luleå, <strong>Piteå</strong>, Skellefteå och Boden planeras för<br />
att ansluta till resecentrum och tågtrafiken på ett<br />
smidigt sätt. Kommunerna har just påbörjat planeringen<br />
av den framtida lokala busstrafiken med<br />
hänsyn på Norrbotniabanan.<br />
Slutligen kommer arbetet med en kollektivtrafikförsörjningsplan<br />
att bli viktigt för Norrbotten,<br />
där möjligheterna med Norrbotniabanan behöver<br />
beaktas.
Change language