Bilaga 2: KONSEKVENSER FÖR FRAMTIDA ... - Svalövs kommun

Svalövs kommun
BT KEMI Efterbehandling
Skede: Genomförande
SÖDRA OMRÅDET
Bilaga 2:
KONSEKVENSER
FÖR FRAMTIDA
MARKANVÄNDNING
Sweco Architects AB
MALMÖ
Förhandskopia
2010-01-19
2010-02-23 rev. 2011-01-24
Uppdrag 1270092700
Uppdrag 1270092700
Foto: Perry Nordeng
Foto: Perry Nordeng

2(32)
INNEHÅLL
1. BAKGRUND OCH SYFTE 3
2. UNDERSÖKNINGSOMRÅDET 4
3. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 6
3.1 Historik 6
3.2 Nuvarande markanvändning 8
3.3 Pågående verksamheter 8
3.3 Angränsande fastigheter 8
3.4 Gällande översiktsplan 10
3.5 Tillväxtprogram för Teckomatorp 11
3.6 Gällande detaljplaner 13
3.7 Naturmiljö 13
3.8 Kulturmiljö 15
3.9 Rekreation 16
3.10 Kommunikationer 18
3:11 Planmässiga förutsättningar 20
4. KONSEKVENSER FÖR FRAMTIDA MARKANVÄNDNING 21
4.1 Noll-alternativ - Inga förändringar 21
4.2 Alternativ 1a - Verksamheterna kvarligger efter sanering 21
4.3 Alternativ 1b - Verks. kvarligger efter begränsad sanering 22
4.4 Alternativ 2 - Verksamheterna flyttas till nytt läge 22
5. Sammanvägd bedömning 30
6. Källor 31
Uppdrag 1270092700

1. BAKGRUND OCH SYFTE
I samband med saneringsarbetet inom den norra delen av BT Kemiområdet
har kompletterande undersökningar genomförts för den södra
delen av området. I de undersökningar som genomförts (SWECO 2007
respektive 2008) konstateras att föroreningarna är av betydligt större
omfattning än vad som tidigare bedömts. BT Kemi-projektets styrelse
och ledning har tillsammans med Naturvårdsverket och Länsstyrelsen
kommit fram till att en ny åtgärdsutredning och riskvärdering bör
genomföras för det södra området. Det har framhållits att utredningen
även bör belysa förutsättningar och konsekvenser av en annan markanvändning
än vad som tidigare angivits i huvudstudien (kontor och
småindustri).
De saneringsåtgärder som diskuteras inom det södra området kan
innebära att befintliga verksamheter behöver flyttas. Syftet med föreliggande
utredning är att belysa konsekvenserna ur plansynpunkt för
de olika handlingsalternativ som diskuteras i samband med områdets
sanering.
Föreliggande utredning utgör reviderad version av granskningshandling
daterad 2010-01-19. De revideringar som har gjorts avser detaljplanen
för BT Kemis norra område.
Figur 1.1 Läge i Teckomatorp.
Uppdrag 1270092700 3(32)
Väg 17

4(32)
2. UNDERSÖKNINGSOMRÅDET
Det fd BT Kemi-området var beläget på ömse sidor av järnvägen inom
den nordvästra delen av Teckomatorp.
Området norr om järnvägen har tidigare sanerats och omvandlats till
ett rekreationsområde för Teckomatorpsborna. Tillgängligheten till området
har förbättrats genom de två gångbroar som anlagts över järnvägarna
och det system av gångvägar som har anlagts inom området.
Det nu aktuella södra området, har i åtgärdsutredningen avgränsats
enligt karta, figur 2.2. Området har en areal av totalt cirka 6,57 ha.
Inom området låg tidigare Teckomatorps Sockerbruk. Den östra delen
av området utnyttjas idag som verksamhetsområde vilket trafikmatas
via Bangatan. Inom den västra delen av utredningsområdet finns en
avloppspumpstation samt två dammar, som tidigare nyttjats för avloppsvattenrening.
Figur 2.1 Verksamhetsområdet från söder.
Foto: Perry Nordeng
Uppdrag 1270092700

Utjämningsdammar
för spillvatten.
0 50 100 250 500m
Braån
SÖDRA OMRÅDET
Undersökningsområdet
Rekreationsområde
(Tidigare sanerat område)
verksamheter
Fig 2.2 Översiktskarta över BT Kemi-området med avgränsning av det södra undersökningsområdet.
bostäder
Teckomatorps
station
Uppdrag 1270092700 5(32)
Bangatan
väg 17
Karlsgatan

6(32)
3. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
3.1 Historik
Följande beskrivning av Sockerbrukets historia har hämtats ur Riksantikvariämbetets
rapport RAÄ 1999:3, Sockrets Katedraler:
Skånska Sockerfabriksaktiebolaget, med raffinaderi i Landskrona
och råsockerbruk i Säbyholm, beslöt att ytterligare öka sin produktion
genom anläggandet 1894 av en saftstation i Teckomatorp. Bruket blev
ett av tre i sitt slag och utgjorde, tekniskt och ekonomiskt, en ny lösning
inom sockerindustrin.
I anslutning till platsen ligger den s.k. Lundaslätten, ett viktigt område
för sockerbetsodling. Bruket anlades strax nordväst om själva samhället,
vid järnvägen mellan Teckomatorp och Svalöv. Fabriken var
genom stickspår ansluten till järnvägslinjen. Det nödvändiga vattnet för
hanteringen av betorna och processerna hämtades från Braån, d.v.s.
norra grenen av Saxån, samt från två mossar, Revlinge och Bara.
Senare kompletterades vattenförsörjningen genom borrade brunnar i
anslutning till fabriken. Stationen producerade kalkad råsaft avsedd för
råsockerfabriken i Säbyholm. Saften kunde levereras genom en 17 km
lång underjordisk järnrörledning anlagd mellan fabrikerna. På grund av
problem ersattes 1921 den ursprungliga ledningen med en ny.
Den ursprungliga anläggningen, uppförd i rött tegel, omfattade en
fabriksbyggnad med tillhörande pumphus, pannhus, vattentorn, massatorn
och kalkugnsbyggnad. Fabriken kompletterades med fristående
byggnader som betlada, våghus och disponentvilla som även innehöll
kontor och två enkelrum för tjänstemän.
Kontinuerliga moderniseringar och ombyggnader av anläggningen
skedde under åren. Det är framför allt under andra hälften av 1940-
talet som de största förändringarna genomfördes. Fabriksbyggnaden
tillbyggdes mellan 1938 och 1948 med matsal, kontor, laboratorium
m.m. En transformatorbyggnad uppfördes 1941. En ny disponent-
bostad byggdes 1948 medan den ursprungliga omvandlades till kampanjehem.
Förråd, garage och verkstad tillkom under samma period.
Nya djupsvämmor av betong ersatte 1952 en äldre svämanläggning
byggd av tegel. Samma år drogs ytterligare ett stickspår på fabriksområdet.
En större byggnad för torkning av betmassan byggdes 1957. Vid
fabriken var ett tjugotal anställda året runt och ytterligare ett hundratal
under kampanjerna.
Saftstationen som lades ned 1962 övertogs 1964 av Bönnelycke &
Thuröe AB för framställning av växtbekämpningsmedel. Företaget uppförde
1969 två stora lagerbyggnader för den nya verksamheten. 1971
såldes företaget till Höganäsbolaget och vidare till det danska företaget
Kemisk Værk Køge A/S, som bildade det beryktade dotterbolaget BT-
Kemi. Byggnaderna är numera rivna.
Uppdrag 1270092700

Fig 3.2 Teckomatorps anläggning 1928. I fabrikens förlängning finns fem parallella
djupsvämmor med ett centralt järnvägsspår.
Fig 3.1 Fabriksbyggnaden i Teckomatorp har
saftstationernas specifika särdrag, med pannhus
i gavelns förlängning, vattentorn över
fabrikens mitt och betmassorna i vinkel mot
fabrikens kropp.
Fig 3.3 Plan över fabriksanläggningen 1978.
Uppdrag 1270092700 7(32)

8(32)
3.2 Nuvarande markanvändning
De västra delarna av utredningsområdet utgörs av ruderatmark med
två mindre dammar.
Den östra delen är ianspråktaget som verksamhetsområde. Inom
denna del finns en mekanisk verkstad, en bilskrot, en trädgårdsanläggare
samt ett taktäckningsföretag. Vidare finns två mindre hobbyverkstäder
för bilar inom området. Transporter till verksamhetsområdet sker
huvudsakligen mot väg 17 via Bangatan och Karlsgatan.
Området söder och öster om verksamheterna utgörs av gräsbevuxen
ruderatmark. Inom det södra området finns byggnadskonstruktioner,
betrännor till det gamla sockerbruket, som är belägna under mark.
Inom området har i samband med marksaneringen uppförts en tillfällig
hallbyggnad för omhändertagande av förorenade jordmassor. Det
östra området har tidigare utnyttjats som spårområde för sockerbrukets
järnvägstransporter.
3.3 Pågående verksamheter
En kortfattad beskrivning av verksamheterna redovisas nedan.
1. Lans Mekaniska verkstad
Lans Mekaniska Verkstad tillverkar och utför reparationer av bl a
maskindelar och byggnadssmide samt är försäljare av mekaniska
komponenter. Verksamheten flyttade till platsen 1995 och är med ca 15
anställda, det största företaget inom området. Hallbyggnaderna omfattar
lokaler för produktion, lager och kontor. De obebyggda delarna av
fastigheten används för parkering och uppställningsytor för material.
Omgivningspåverkan från verksamheten består huvudsakligen av
transporter till och från fastigheten.
2. Teckomatorps bilskrot
Teckomatorps bilskrot tar emot och samlar in olika typer av skrotbilar,
maskiner etc för demontering och försäljning av delar. Byggnaden
rymmer lokaler för bildemontering och kontor. Den obebyggda delen
av fastigheten utnyttjas för uppställning av skrotbilar. Omgivningspåverkan
består av buller i samband med demontering och kompaktering
av skrotbilar samt transporter till och från fastigheten. Vid demontering
kan även spill av olja, fett, kylarvätska etc förekomma.
3. JTF Markentreprenad HB
JTF Markentrepenad är återförsäljare av mur- och marksten. Fastigheten
används som upplag för stenmaterial, utställningytor av mur- och
marksten samt parkering. Inom fastigheten finns en mindre kontors-
och lagerbyggnad. Omgivningspåverkan från verksamheten består
huvudsakligen av transporter till och från fastigheten.
4. Teckomatorps Taktäckning AB
Företaget utför tätskikt och läggning av tak. Byggnaden rymmer lager,
kontor och personalutrymmen. De obebyggda delarna av fastigheten
utnyttjas som uppställnings- och parkeringsytor. Omgivningspåverkan
från verksamheten består huvudsakligen av transporter till och från
fastigheten.
5. 6. Bilverkstäder
Inom fastigheterna finns två privata hobbybilverkstäder. Verksamheten,
som huvudsakligen bedrivs inomhus, bedöms ha liten omgivningspåverkan.
3.3 Angränsande fastigheter
Fastigheterna Teckomatorp 12:5 och 12:15 utnyttjas för bostadsändamål.
Uppdrag 1270092700

Företag Fastighetsbeteckning Area (m 2 ) BYA (m 2 )
1. Lans Mek. Verkst. Teckomatorp 12:14 6700 1500
2.Teckomatorps bilskrot Teckomatorp 12:13 3500 480
3. JTF Markentrepenad Teckomatorp 12:18 3500 190
och Gissleberga 8:29
4. Teckomatorps Taktäckning AB Teckomatorp 12:17 4100 400
5. Bilverkstad, hobby Teckomatorp 12:12 1900 170
6. Bilverkstad, hobby Teckomatorp 12:19 1000 140
Summa 20700 2880
Utjämningsdammar
för spillvatten.
Pumpstation
Fig 3.4 Berörda verksamheter inom undersökningsområdet.
Uppdrag 1270092700 9(32)
3
3
2
1
5 6
4
Bostäder

10(32)
3.4 Gällande översiktsplan
För Svalövs kommun gäller översiktsplan antagen av kommunfullmäktige
2007-05-28. Planerad markanvändning inom planperioden redovisas
i figur 3.5.
Kommunens avsikter för Teckomatorp:
”Utbyggnad av Teckomatorp för bostadsändamål föreslås i väster,
norr, nordost och sydost. Planen medger ca 650 bostäder på en areal
motsvarande ca 70 ha.
Att verksamhetsområdena söder om järnvägen och Bangatan omvandlas
till centrumbebyggelse och bostäder.
Att ta fram en fördjupad översiktsplan för Teckomatorps centrum.
Särskild hänsyn tas vid ny- och ombyggnad till den kulturhistoriskt
intressanta kärnan.
Att BT-Kemiområdet avses efterbehandlas och bli ett rekreationsområde.
Att gc-stråk anläggs i anslutning till fd BT-Kemiområdet.
Vägreservat avsätts för förbifart väg 108 öster om orten. Att en planskild
korsning anläggs vid ny väg 108 öster i samband med ny sträckning
av vägen öster om orten.”
Utredningsområdet
Bostäder
Bostäder
Bostäder
Bostäder
Verksamheter
Bostäder
Vägreservat
för väg 108
Figur 3.5 Planerad utbyggnad avTeckomatorp enligt kommunens översiktsplan.
Uppdrag 1270092700

3.5 Tillväxtprogram för Teckomatorp
Svalövs kommunen har under 2008/2009 upprättat ett tillväxtprogram
för utvecklingen av de större tätorterna.
Utbyggnadsmöjligheter
För Teckomatorp redovisas möjlig utbyggnad enligt gällande detaljplaner
och förslag till nya utbyggnadsområden. En utbyggnad av ca
50 enbostadshus redovisas norr om järnvägen inom området kring
stationen, se fig 3.6. Söder om järnvägen redovisas ett förslag till
omvandling av befintligt verksamhetsområde med en möjlig utbyggnad
av 30-talet nya marklägenheter och med icke störande verksamheter
inom området närmast spårområdet. Inom södra delen av samhället
redovisas två utbyggnadsområden vilka bedöms rymma 20 marklägenheter
respektive 70-80 småhus. Inom samhällets nordvästra del,
mellan järnvägen och väg 17, föreslås utbyggnad av verksamheter och
bostäder. Närmast samhället föreslås nya bostäder. Inom den kommunägda
marken närmast väg 17 föreslås icke störande verksamheter
som kan samlokaliseras med boende. Öster därom föreslås ett område
för industriändamål.
Goda kommunikationer
De goda kommunikationsmöjligheterna anges i programmet som en
viktig utgångspunkt för samhällets fortsatta utveckling. Stationen och
det angränsande Bantorget blir en viktig knutpunkt för resandet och
en viktig mötesplats i samhället. Ett förslag till förnyelse av torgmiljön
redovisas.
Rekreationsmöjligheter
Det nya rekreationsområde som nu anlagts mellan järnvägen och
Braån blir en viktig tillgång som närrekreationsområde för befintlig och
framtida bostadsbebyggelse.
Åtgärder
Tillväxtprogrammet utmynnar i ett 20-tal förslag till åtgärder som prioriteras
för samhällets utveckling. Bland dessa kan nämnas:
• Bantorget förnyas och snyggas upp för att bli en central
mötesplats.
• Upprustning av spår- och stationsområde i samarbete
med Banverket.
• Åtgärder för att dämpa genomfartstrafiken på Karlsgatan i
samarbete med Vägverket.
• I samarbete med Banverket utarbeta åtgärder för gång-
och cykeltrafik över/under spårområdet nära stationsläget.
Planerade
bostäder
Planerade
bostäder
stationen
passage
över jvg.
Figur 3.6 Tillväxtprogrammets intentioner för området kring stationen.
Bantorget
förnyas
Uppdrag 1270092700 11(32)
Karlsgatan
Planerade
bostäder

12(32)
Figur 3.7 Förslag till förnyelse av Bantorget (Landscape 2008).
Figur 3.8 Förslag till förnyelse av Bantorget . Vy från norr.
(Landscape 2008).
Figur 3.9 Idéskiss för utbyggnad av enbostadshus inom detaljplanerat
område väster om stationen.
Uppdrag 1270092700

3.6 Gällande detaljplaner
De bebyggda delarna av undersökningsområdet har inte tidigare
detaljplanelagts. Markanvändningen, natur respektive park, har
fastlagts inom det tidigare sanerade området norr om järnvägen,
genom detaljplan antagen 2010. De bebyggda delarna av
Teckomatorp regleras av detaljplaner av varierande ålder. Den
närmaste belägna byggrätten för bostadsändamål är belägen ca
100 meter från verksamheterna inom undersökningsområdet.
För i söder angränsande område gäller detaljplaner som reglerar
Bangatans sträckning samt söder därom kvartermark för industri-
och småindustriändamål.
Detaljplan
laga kraft
10-04-27
Ej planlagd mark
Detaljplan
fastställd
39-01-20
Detaljplan
fastställd
67-05-29
Detaljplan
laga kraft
05-03-03
Detaljplan
laga kraft
87-06-29
Figur 3.10 Detaljplaner i anslutning till undersökningsområdet.
3.7 Naturmiljö
Riksintressen
Hela undersökningsområdet är beläget inom område av riksintresse för
naturvård. Kommunen redovisar riksintresset i översiktsplanen enligt
följande:
Saxån-Braån (N 49)
Saxån och Braåns avrinningsområde är till sin huvuddel en helåkersbygd.
Endast i Braåns källområde finns skogsmarker. I västra Skåne
är vattendragen få och andelen ytvatten i landskapet lågt. Vattendrag
med förhållandevis opåverkad sträckning och med rik flora och fauna
är därför av mycket stor betydelse för den biologiska mångfalden. Saxån,
med sitt biflöde Braån, är särskilt värdefull med långa sträckor med
”naturligt” lopp och särskilt de partier med betesmarker i anslutning
till vattendraget. Vattendragen har också en väl dokumenterad och rik
fauna och flora. Vattendragen bidrar också till rekreationsmöjligheter i
ett annars otillgängligt landskap.
Förutsättningar för att riksintressets värden bibehålls och utvecklas
Vattendragen är starkt integrerat i sin omgivning som i huvudsak består
av en rationell jordbruksverksamhet. Landskapets karaktär är viktig
med det finns ett stort behov av att säkerställa de allemansrättsliga
värdena i anslutning till vattendraget och även utveckla de rekreativa
förutsättningarna. De betesmarker som finns i anslutning till vattendragen
är viktiga och det är särskilt en utveckling av dessa som skulle
bidra starkt till en kvalitetshöjning och en ökad tillgänglighet.
Kommunerna bedriver inom ramen för Saxån-Braåns vattenvårdskommitté
ett åtgärdsinriktat arbete för att förbättra vattenkvalitén och de
hydrologiska förhållandena. Ett viktigt inslag i detta arbete är också att
utveckla biologisk mångfald både när det gäller fauna och flora.
Kommunens avsikter
Kommunen kommer att verka för att pågående markanvändning inte
avsevärt förändras vid Saxån-Braåns dalgångar.
Uppdrag 1270092700 13(32)

14(32)
Strandskydd
De västra delarna av undersökningsområdet berörs av strandskyddsbestämmelser
enligt 7 kap 13 och 14 §§ i MB. Strandskyddet omfattar
land- och vattenområden i anslutning till Braån intill 100 meter
från strandlinjen vid normalvattenstånd. Bestämmelserna syftar till att
trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda
livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.
Biotopskydd
Mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur-
eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda kan förklaras
som biotopskyddsområde enligt 7 kap 11 § MB. Inom ett biotopskyddsområde
får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan
skada naturmiljön.
Regeringen har beslutat att generellt biotopskydd ska gälla för följande
mindre mark- och vattenområden:
• Alléer.
• Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark.
• Odlingsrösen i jordbruksmark.
• Pilevallar.
• Småvatten och våtmarker i jordbruksmark.
• Stenmurar i jordbruksmark.
• Åkerholmar.
Inom generellt skyddade biotoper kan Länsstyrelsen medge dispens
för verksamhet eller åtgärd som kan skada naturmiljön om det finns
särskilda skäl.
Inom undersökningsområdets västra del finns två dammar. Då de
ingår som en del i kommunens avloppssystem (bräddvattenmagasin)
bedöms de inte omfattas av biotopskydd.
Bevarandeprogram till skydd för odlingslandskapet
Området kring Braån ingår i bevarandeprogram till skydd för odlingslandskapet
vilket har sitt ursprung i de bevarandeplaner som upprättats
på nationell och regional nivå. Från den regionala rapporten (Länsstyrelsen
i Malmöhus län, 1992) har Naturvårdsverket utarbetat en
nationell bevarandeplan (Naturvårdsverket 1997) med de allra finaste
odlingslandskapen på nationell nivå.
Undersökningsområdet
Riksintresse för naturvård
Strandskyddsområde
Figur 3.11 Riksintresse för naturvård samt strandskyddsområde.
Uppdrag 1270092700

3.8 Kulturmiljö
Riksintressen
Undersökningsområdet gränsar till kulturmiljö av riksintresse. I kommunens
översiktsplan redovisas riksintresset enligt följande:
Riksintresse (M 177). Motivering:
Stationssamhälle som speglar järnvägen som samhällsbildande faktor,
och en snabb utveckling från obemannad hållplats längs banan till
planmässigt uppbyggt samhälle med stadsmässiga drag.
Uttryck för riksintresset:
Planmönstret, med enhetliga rutnätskvarter, tomtstorlekar, torg och
planteringar. Gatukaraktären med hus placerade i gatulinjen, slutna
gatufasader och ibland trädrader. Byggelsens skala, volym och enhetliga,
och stadsmässiga karaktär, med byggnader i 2-3 våningar, i rött
och gult tegel, avfasade hörn m.m. Karaktärsbyggnader som stationshus,
järnvägshotell och skola. Enkelt utformade handels- och hantverksgårdar.
Kommunens avsikter
Vid upprättande eller ändring av detaljplan i Teckomatorp skall hänsyn
tas till områdets kulturhistoriska värden. Förändring av befintlig
bebyggelse liksom eventuell nybyggnation bör ske med varsamhet
och ansluta till lokal befintlig bebyggelse. Speciell vikt bör läggas vid
användandet av karaktäristiskt beklädnadsmaterial samt arkitekturens
speciella prägel.
Kulturmiljöprogram för Skåne
Länsstyrelsen har i kulturmiljöprogram för Skåne redovisat ett urval av
kulturhistoriska värden som ska bevaras, vårdas och utvecklas. Teckomatorp
redovisas i kulturmiljöprogrammet enligt följande:
Figur 3.12 Riksintresse för kulturmiljö.
Teckomatorp ligger i södra delen av Svalövs kommun och bestod
endast av två gårdar före järnvägens tillkomst på 1860-talet då den
privata bandelen Eslöv-Landskrona togs i bruk. År 1877 upphöjdes den
från början obemannade hållplatsen till järnvägs- och poststation. I och
med att västkustbanans sydligaste del, Billesholm-Malmö, stod färdig
1885 och Teckomatorp blev en av stationerna utmed linjen utvecklades
orten till en järnvägsknut. Såväl bebyggelsen som stadsplanen av
rutnätstyp påvisar den snabba utvecklingen under decennierna kring
1900. Vid det stora torgets södra sida markerar järnvägsstationen,
byggd 1872, samt järnvägshotellet från 1886 genom sitt representativa
utseende det nya samhällets betydelse. Här finns även Gamla folkskolan,
byggd 1894. Bebyggelsen söder om järnvägen kännetecknas av
bostadshus samt byggnader för handel och hantverksrörelser. Gult och
rött tegel är de vanligaste förekommande byggnadsmaterialen, vilket
Uppdrag 1270092700 15(32)

16(32)
ger bebyggelsen ett enhetligt utseende. Den stadsbetonade prägeln
understryks bland annat av de avfasade hörnpartierna på byggnader
vid gatukorsningar. Föreningen Folkets hus köpte 1905 mark och
året därpå uppfördes byggnaden. År 1909 byggdes den till med Stora
salen, mittparti och serveringsveranda, vilket följdes av ytterligare
förändringar i flera omgångar. Under andra världskriget användes
anläggningen som militärförläggning och under 1960- och 1970-talen
som kommunal förskola.
Motiv för bevarande
Teckomatorp är belysande för de skånska stationssamhällena, landsbygdens
nya centralorter, där såväl bebyggelse som stadsplan
illustrerar de kring sekelskiftet 1900 rådande idealen. Byggnadernas
placering i gatulinjen är av betydelse för ortens karaktär liksom tegelarkitekturen.
Folkets hus är ett bra exempel på folkrörelsens samlingslokaler.
Figur 3.13 Stationen i Teckomatorp.
3.9 Rekreation
Nyanlagt rekreationsområde
Området mellan järnvägen och Braån, har efter det att saneringen slutförts
under 2009, omvandlats till ett attraktivt natur- och rekreationsområde
för Teckomatorpsborna, se figur 3.14 och 3.15. Trädplanterade
vallar avgränsar parken från de omgivande järnvägarna. Inom områdets
södra del har det uppförts ett torn för fågelskådning. En serviceväg
har anlagts närmast järnvägen i söder. Tillgängligheten till området
har säkrats genom de två gångbroar som anlagts över järnvägarna och
det system av gångvägar som har anlagts inom området.
Fiske i Braån
Saxån-Braåns vattensystem har en varierad fiskfauna med förekomst
av flera renvattenälskande fiskarter som bäcknejonöga, elritsa samt
havs- och bäcköring. I ån finns dessutom mört, ål, gädda, signalkräftor,
groddjur m.m. Braån är ett viktigt lek- och uppväxtområde för öring.
Framtida rekreationsstråk längs Braån
Braån utgör en naturlig korridor i odlingslandskapet utefter vilken
grönstråk och vandringsstigar i framtiden kan anläggas. Åns värde
ur rekreationssynpunkt bekräftas av Strategi för grön struktur i Skåne
(Region Skåne, 2004).
Uppdrag 1270092700

Figur 3.14 Vy från öster över rekreationsområdet vid Braån.
Foto: Perry Nordeng
Figur 3.15 Förslagsskiss till utformning av rekreationsområdet (GF-Konsult AB 2008).
Uppdrag 1270092700 17(32)

18(32)
3.10 Kommunikationer
Riksintressen
Redovisning enligt kommunens översiktsplan.
Järnväg av riksintresse
Söderåsbanan och Rååbanan utgör kommunikationer av riksintresse
enligt MB 3:8.
Järnvägssystemet i Skåne har utvecklats och används allt mer som
stommen i det kollektivtransportsystem som kommer att verka en
lång tid framöver. Söderåsbanan är en del av ”Godsstråket” genom
Skåne och därmed också knuten till Hallandsåstunneln. Samhället gör
bedömningen att det är angeläget att mer transporter av gods görs
på järnväg. Kommunen delar den inriktningen men ser det också som
särskilt angeläget att befintliga järnvägar också nyttjas så långt möjligt
som en del i kollektivtransportsystemet. Söderåsbanan betraktas som
ett påbörjad projekt i den regionala trafikplaneringen och kommer att
vara en del i såväl godstransportsystemet som i Skånes kollektivtrafiklösning.
Kommunen bidrar till dessa förutsättningar genom att utarbeta
detaljplaner som möjliggör genomförandet av Söderåsbanan.
Kommunens avsikter
Kommunen bedömer Söderåsbanan och Rååbanan som två viktiga
järnvägsstråk och kommer att bidra till dess förutsättningar för trafik
med de medel som står till kommunens förfogande.
Biltrafik
Väg 17 passerar direkt norr om Teckomatorp och förbinder orten med
Landskrona och Eslöv. Teckomatorps huvudgata, Karlsgatan, ansluter
i sin norra del till väg 17. Karlsgatan och Storgatan belastas idag av
genomfartstrafik mellan väg 17 och väg 1190 mot Malmö/Lund.
Verksamhetsområdet vid BT Kemi ansluts via Bangatan och Karlsgatan
till det överordnade vägsystemet vilket genererar tung trafik i
centrala Teckomatorp.
Tåg- och busstrafik
Teckomatorp är en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken. Här stannar
Pågatågen från Malmö/Köpenhamn och Helsingborg. Från Teckomatorp
till Lund tar det endast 16 minuter med tåg. Här finns också
dagliga bussförbindelser med Svalöv som går i anslutning till tågen. Ny
busslinje 230 trafikerar Teckomatorp-Helsingborg via Svalöv, Kågeröd,
Billesholm och Bjuv. De goda förbindelserna med närliggande städer
och arbetsområden innebär att det finns goda förutsättningar att
utveckla ny bostadsbebyggelse i Teckomatorp.
Gång och cykel
Inom Teckomatorp finns ett relativt väl utbyggt gång- och cykelvägnät.
En planskild förbindelse saknas dock mellan stationsområdet och samhället
söder därom. Utbyggnaden av en ny gång- och cykelväg mellan
Teckomatorp och Svalöv pågår och beräknas vara klar våren 2010. I
utbyggnaden ingår en planskild korsning av väg 17 norr om samhället.
Det nya rekreationsområdet kommer att anslutas till gång- och cykelvägsnätet
inom centrala delen av Teckomatorp. Detta innebär att en ny
gc-förbindelse behövs genom det nu aktuella undersökningsområdet.
Uppdrag 1270092700

Rååbanan mot Helsingborg
Figur 3.16 Trafik, översikt.
Väg 17
mot Landskrona
Järnvägar av
riksintresse
Söderåsbanan
Väg 17
Ny gc-väg
Jvg.station
Bangatan
Väg 17
mot Eslöv
Rååbanan (Ej använd sträcka mot Eslöv)
Väg mot Kävlinge
och Lund
Järnväg
mot Malmö
Uppdrag 1270092700 19(32)
Karlsgatan
Viktig knutpunkt
för kollektivtrafik
Storgatan
Järnvägar av
riksintresse

20(32)
3:11 Planmässiga förutsättningar
Verksamheterna inom undersökningsområdet är belägna utanför
område med detaljplan. Vid upprättande av detaljplan för nya verksamhetsområden
ska området prövas varaktigt lämpligt för sitt ändamål.
I Boverkets Allmänna råd 1995:5, Bättre Plats för Arbete, redovisas
generella rekommendationer (ej bindande) för planeringen av nya
verksamhetsområden. I anvisningarna indelas verksamhetsområden i
olika grupper beroende av verksamheternas karaktär och behovet av
skyddsavstånd till bostäder.
Grupp 1. Industrikvarter. Riktvärde för skyddsavstånd är 50 meter.
Områden som ger små risker för miljö, hälsa och säkerhet och som
normalt kan ligga intill bostadsområden.
Grupp 2. Småindustriområde. Riktvärde för skyddsavstånd är 200 meter.
Verksamheter med egen trafikförsörjning där oftast trafikbullret av
dimensionerande, men utsläpp, lukt eller buller kan förekomma.
Grupp 3. Industriområde. Riktvärde för skyddsavstånd är 500 m.
Verksamheter med egen trafikförsörjning med betydande risker för lukt,
stoft eller processbuller.
Grupp 4. Storindustriområde. Riktvärde för skyddsavstånd är 1 000 m.
Speciella verksamheter med egen trafikförsörjning som är mycket
störande för omgivningen.
Till grund för riktvärden om skyddsavstånd ligger en sammanvägd
bedömning av riskerna för miljö, hälsa och säkerhet.
Verksamheterna inom BT Kemiområdet kan grovt indelas i grupper
enligt tabell 4.1.
Tabell 4.1. Verksamheterna inom BT Kemiområdet tillhör grupperna
1-3 och kan grovt indelas enligt följande:
Verksamhet Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3
Lans Mekaniska verkstad x
Teckomatorps bilskrot x
JTF Markentreprenad HB x
Teckomatorps Taktäckning AB x
Bilverkstad 1 x
Bilverkstad 2 x
I de allmänna råden redovisas även generella riktvärden för skyddsavstånd
för olika typer av verksamheter. För t ex skrothantering så
redovisas en indelning i följande två huvudgrupper:
1. Bilfragmenteringsanläggningar med malningsanläggningar eller
motsvarande med rekommenderat skyddsavstånd 1 000 meter.
2. Skrotupplag eller anläggningar för bearbetning av skrot med
rekommenderat skyddsavstånd 500 meter.
Teckomatorps bilskrot bedöms tillhöra grupp 2.
Miljökonsekvensbeskrivningar och riskanalyser genomförs normalt
för att kunna bedöma vilka skyddsavstånd som krävs i det enskilda
fallet.
Uppdrag 1270092700

4. KONSEKVENSER FÖR FRAMTIDA MARKANVÄNDNING
I den nya huvudstudien (BT Kemi. Efterbehandling. Åtgärdsutredning
och riskvärdering) redovisas förekomsten av markföroreningar inom
området samt behovet av saneringsåtgärder. I detta avsnitt redovisas
konsekvenserna av de olika handlingsalternativ som diskuterats för
befintliga verksamheter.
Följande utredningsalternativ behandlas:
• Noll-alternativ
• Alternativ 1a, 1b
• Alternativ 2a, 2b, 2c och 2d
4.1 Noll-alternativ - Inga förändringar
Innebär:
• Att markanvändningen inte förändras och att inga nya verksamheter
etableras inom området.
• Att inga efterbehandlings- eller skyddsåtgärder vidtas.
Konsekvenser
Verksamheterna förutsätts kunna bedrivas i nuvarande omfattning.
Den fortsatta utvecklingen kan dock begränsas av markföroreningarna
i området.
Verksamhetsområdet saknar idag en antagen detaljplan. Om behov
uppstår av lovpliktiga åtgärder, såsom bygglov eller marklov, ska åtgärden
lämplighetsprövas mot bestämmelserna i 2 och 3 kap. PBL och 3
och 4 kap. samt 5 kap i MB. En bedömning ska också göras om den
sökta åtgärden kräver detaljplan enligt 5 kap. 1 § PBL.
Kommunen ska vid upprättande av detaljplan pröva att marken utifrån
allmän synpunkt är varaktigt lämplig för sitt ändamål. För att ett område
ska kunna anses lämpligt krävs att föroreningar som utgör fara
för människors hälsa och miljön åtgärdas. Om efterbehandling och
skyddsåtgärderna inte genomförs är det tveksamt om marken kan
bedömas som lämplig för industriändamål.
Vid lämplighetsprövningen ska även verksamheternas omgivningspåverkan
bedömas. Teckomatorps bilskrot är sannolikt den verksamhet
som medför störst omgivningspåverkan. Inom 500 meters avstånd från
anläggningen finns idag 20-30 småhus samt fem flerbostadshus. Översiktsplanen
för Teckomatorp redovisar planerade utbyggnadsområden
för bostäder inom ett nära avstånd (inom 100 meter) från verksamheten.
Om bygglov inte kan beviljas och området inte kan detaljplaneläggas
(dvs. marken vid en planprövning inte bedöms lämplig för den aktuella
industriverksamheten), kommer verksamheternas framtida utveckling
att väsentligt försvåras.
4.2 Alternativ 1a - Verksamheterna kvarligger efter sanering
Innebär:
• Att efterbehandlingsåtgärder genomförs under pågående verksamheter,
men att delar av verksamheterna flyttas till ersättningslokaler
i anslutning till området.
• Att efterbehandlingen omfattar sanering av förorenade byggnader
och jordlager.
• Att området efter genomförda åtgärder används som verksamhetsområde
för kontor och småindustri.
Uppdrag 1270092700 21(32)

22(32)
Konsekvenser
De genomförda åtgärderna innebär att markföroreningen inte längre är
ett avgörande problem för verksamheternas fortsatta utveckling. (Restföroreningar
kan dock antas finnas kvar vilket innebär att försiktighetsmått
även framgent måste iaktas vid markarbeten.) Den nya byggnaden
förutsätter PBL-prövning i den omfattning som redovisats för noll-alternativet.
I likhet med noll-alternativet kvarstår dock frågan om marken
kan bedömas lämplig för industriändamål med hänsyn till befintlig och
planerad bostadsbe-byggelse.
4.3 Alternativ 1b - Verks. kvarligger efter begränsad sanering
Innebär:
• Att efterbehandlingsåtgärder genomförs under pågående verksamheter,
men att delar av verksamheterna flyttas till ersättningslokaler i
anslutning till området.
• Att efterbehandlingen omfattar sanering av förorenade byggnader
och skyddsåtgärder för att förhindra spridning av förorenat grundvatten,
men endast begränsad sanering av förorenade jordlager.
• Att området efter genomförda åtgärder används som verksamhetsområde
för kontor och småindustri.
Konsekvenser
Efter genomförda skyddsåtgärder förutsätts att marken kan prövas
lämplig för industriändamål. Vid detaljplaneprövningen förutsätts i likhet
med Alternativ 1a också att marken även kan prövas lämplig med hänsyn
till befintliga bostäder och planerad bostadsutbyggnad enligt antagen
översiktsplan. Då merparten av föroreningarna finns kvar innebär
det att särskilda restriktioner vid mark- och schaktningsarbeten måste
upprättas.
Planerad
bost.utb.
Figur 4.1 Avstånd 200 meter respektive 500 meter till bilskrotanläggning.
Uppdrag 1270092700

4.4 Alternativ 2 - Verksamheterna flyttas till nytt läge
Innebär:
• Att samtliga verksamheter inom området flyttas till nytt läge.
• Att efterbehandlingsåtgärder genomförs och att området detaljplaneläggs
och iordningsställs som allmän platsmark, naturpark.
Konsekvenser inom utredningsområdet
Konsekvenser för Teckomatorp som helhet
Flyttningen av verksamheterna ger möjlighet för samhället att utvecklas
enligt ”Tillväxtprogrammets” intentioner. Industritrafiken genom
samhället minskar och förutsättningarna att utveckla området kring
stationen för bostadsbebyggelse förbättras avsevärt. Då Teckomatorp
har ett mycket bra kommunikationsläge och då kommunikationsmöjligheterna
spelar en allt större roll vid val av bosättningsort, kan utvecklingen
av stationsområdet få stor betydelse för samhällets fortsatta
utveckling.
Riksintresset för naturvård påverkas positivt av att verksamheterna
flyttas då det förbättrar förutsättningarna för utvecklingen av biologisk
mångfald inom området längs Braån.
Gångbro över spårområdet
Teckomatorps station Perrong Bullerskärm
Konsekvenser inom undersökningsområdet
Den i figur 4.3 redovisade avgränsningen av den planerade bostadsbebyggelsen
innebär att en del av bebyggelsen blir belägen inom undersökningsområdet.
Utbyggnaden av bostäder kan i denna del göras
beroende av kostnaderna för att genomföra de planerade skyddsåtgärderna,
dvs. gränsen för bostadsutbyggnaden kan anpassas till de
tekniska/ekonomiska förutsättningarna att sanera området.
Det i väster angränsande området omvandlas till naturpark. Området
kommer därvid att bli en naturlig länk mellan bostadsbebyggelsen och
den nya bron över järnvägen till det nyanlagda rekreationsområdet.
Marken närmast järnvägen kan med fördel moduleras för att skapa
bullerskydd mot en framtida bostadsbebyggelse. Detaljplanen för parken
bör utformas med hänsyn taget till de markföroreningar som kan
finnas kvar efter genomförd efterbehandling. Om föroreningar avsiktligt
lämnas kvar inom området bör planen ange att ingen annan markanvändning
än park medges och att det redovisas vilka skyddsåtgärder
som vidtagits för att förhindra att föroreningar sprids eller innebär
annan risk för hälsa och säkerhet. Planen bör ange vilka markhöjder
som ska gälla inom området samt vilka regler som gäller för framtida
förändringar av markytan. Vid planeringen behöver riskerna identifieras
så långt att kommunen är förvissad om att problemet går att åtgärda så
att markens lämplighet som park kan säkerställas.
Parkering
Plantering
Figur 4.2 Snitt A - A. Framtida koppling mellan området norr och söder om järnvägen.
Bangatan Nytt bostadskvarter söder om järnvägen i 2-3 vån.
Uppdrag 1270092700 23(32)

KÖPENHAMN
24(32)
HELSINGÖR
Dagvatten
HELSINGBORG
27min
Bullerskydd
TECKOMATORP
15min
16min
MALMÖ
LUND
Gc-bro
Naturpark
Bullerskydd
Bostadsutbyggnad
inom undersökningsområdet
Park
Gc-bro
Framtida
Småhusbebyggelse
Figur 4.3 Framtida markanvändning i alternativ 2 då verksamheterna flyttas.
Park
Bangatan
Bostäder
Detaljpl.lagt
Etapp I
Blandstad
Parkering
Sockerbruksgatan
Station
Gångbro
Centrum
Etapp I
Bostäder
500m
Uppdrag 1270092700

Alternativ 2a. Flyttning till kommunägd mark inom Teckomatorp.
Beskrivning
Samtliga verksamheter flyttas till område söder om väg 17. Utbyggnadsområdet
ligger inom kommunägd mark. Området omfattar ca 3,7
ha. I väster gränsar området till pensionatet och vandrarhemmet (Villa
Mariesten) och en lantgård. Söder om lantgården samt väster om
Karlsgatan finns områden med samlad bostadsbebyggelse.
Trafikangöringen av området sker mot Karlsgatan. En lokalgata
anläggs centralt genom området och avslutas med en vändplats. De
omlokaliserade verksamheterna föreslås huvudsakligen placeras söder
om gatan. Verksamheterna omfattar en yta av sammanlagt ca 2,4 ha.
Därutöver kvarstår ca 1 ha tomtmark för övriga etableringar.
Konsekvenser
Utbyggnaden strider mot kommunens översiktsplan.
Områdets lämplighet för industriverksamhet ska bedömas med bl a
hänsyn till angränsande bostäder och pensionatverksamhet.
Som tidigare redovisats är Teckomatorps bilskrot sannolikt den verksamhet
som medför störst omgivningspåverkan. En tillämpning av riktvärdet
500 meter för verksamheten innebär att ett stort antal bostäder
berörs. Det är därför tveksamt om platsen kan bedömas lämplig för
verksamheten mht angränsande bostäder och pensionat, se figur 4.5.
Området söder om utbyggnadsområdet är enligt kommunens översiktsplan
avsett för bostadsändamål. En konsekvens av omflyttningen
kan därför bli att den planerade bostadsutbyggnaden omöjliggörs.
Områdets läge vid entrén till Teckomatorp är känsligt ur stads- och
landskapsbildssynpunkt. Det är tveksamt om utbyggnaden kommer att
uppfattas som ett tillskott i stadsbilden och att den är i överensstämmelse
med ”Tillväxtprogrammets” intentioner.
Utbyggnaden innebär ianspråktagande av jordbruksmark.
Utbyggnaden förutsätter att området prövas lämpligt genom upprättande
av detaljplan. Planprocessen brukar normalt ta ca 1 år. Om planen
överklagas kan tiden ytterligare förlängas. Först när planen vunnit laga
kraft kan gator och teknisk försörjning byggas ut och bygglov lämnas
för planerad utbyggnad, vilket innebär att en omlokalisering av verksamhetsområdena
kan ske först efter ca 2 år.
Pensionat
Figur 4.4 Planskiss Alternativ 2a.
Uppdrag 1270092700 25(32)
Karlsgatan
Lantgård
Väg 17

Figur 4.5 Avstånd 200 meter respektive 500 meter till bilskrotanläggning.
26(32)
Alternativ 2b. Flyttning till nytt läge inom Teckomatorp.
Beskrivning
Samtliga verksamheter flyttas till nytt läge söder om väg 17. Utbyggnadsområdet,
som omfattar cirka 5,9 ha, ligger inom privat mark.
Området föreslås disponerat med tomter av varierande storlek runt en
vändslinga centralt i området. Området trafikmatas direkt mot väg 17.
Omlokaliserade verksamheter placeras huvudsakligen inom den södra
delen mot järnvägen samt centralt inom området. Verksamheterna
ianspråktar en yta av sammanlagt ca 2,5 ha. Därutöver kvarstår ytterligare
ca 2,5 ha tomtmark för övriga etableringar. Marken är privatägd
varför utbyggnaden förutsätter att överenskommelse kan träffas med
markägaren.
Väg 17
Figur 4.6 Planskiss Alternativ 2b.
Uppdrag 1270092700

Konsekvenser
Ett 60-tal bostäder blir belägna inom 500 meter avstånd från bilskroten.
Området har ett ur störningssynpunkt bättre läge än alternativ 2a. I
likhet med alternativ 2a kan dock etableringen av bilskrotsverksamheten
inom området närmast järnvägen vara tveksam med hänsyn till
närheten till befintliga bostäder. En placering av verksamheten inom
områdets norra del kan negativt påverka stadsbilden vid infarten.
Utbyggnaden innebär ianspråktagande av jordbruksmark.
Området väster om fastigheten är enligt kommunens översiktsplan avsedd
för bostadsändamål. En konsekvens av utbyggnaden kan därför
bli att den planerade bostadsbebyggelsen omöjliggörs.
Utbyggnaden behöver även studeras vidare med hänsyn till den i översiktsplanen
föreslagna vägkorridoren för väg 108 och möjligheten av
att få en ny tillfart till väg 17.
Planprocessen riskerar att ta längre tid än normalt med hänsyn till
behovet av markförvärv och osäkerheterna kring områdets trafikanslutning.
Figur 4.7 Avstånd 200 meter respektive 500 meter till bilskrotanläggning.
Uppdrag 1270092700 27(32)

Alternativ 2c. Flyttning till nytt läge inom Billeberga.
Beskrivning
Samtliga verksamheter flyttas till nytt läge i Billeberga. Utbyggnadsområdet
ligger inom kommunägd mark direkt söder om väg 17. Området
omfattar ca 7,9 ha som i detaljplan prövats lämpligt för industri med
skyddsavstånd 75 meter samt inom den östra delen för icke störande
Figur 4.8 Utbyggnad inom gällande detaljplan
28(32)
Väg 17
verksamheter. Gata och teknisk försörjning är utbyggd inom området.
Området trafikmatas via väg 17 till en intern matargata. Verksamheterna
förläggs inom den västra delen av området i anslutning till befintliga
verksamheter. Verksamheterna ianspråktar en yta av sammanlagt ca
2,5 ha. Därutöver finns ytterligare ca 4 ha tomtmark för andra etableringar.
Figur 4.9 Avstånd 200 meter respektive 500 meter till
bilskrotanläggning.
Uppdrag 1270092700

Konsekvenser
Området har ett ur störningssynpunkt bättre läge än alternativ 2a och
2b då färre bostäder är belägna inom närområdet. Då gällande detaljplan
anger ett förhållandevis litet skyddsavstånd (75 m), kan bilskrotverksamheten
sannolikt inte beviljas bygglov utan att detaljplanen
dessförinnan har ändrats. Att ändra detaljplanen kan ta ca 1 år med
normalt planförfarande.
Alternativ 2d. Flyttning till annan plats.
Beskrivning
Ett annat alternativ är att verksamheterna, beroende på graden av
omgivningspåverkan, flyttas till olika platser. T ex kan Teckomatorps
Taktäckning, JTF Markentreprenad samt om möjligt Lans Mekaniska
verkstad, flyttas till industriområdet i Billeberga. Teckomatorps bilskrot
flyttas till annan plats, inom eller utanför kommunen, som jämfört med
de tidigare studerade alternativen, är mindre känslig för omgivningspåverkan.
De två bilverkstäderna kan sannolikt lokaliseras till annan plats
inom Teckomatorp.
Konsekvenser
Alternativet innebär mindre risk för störningar av närliggande bostadsbebyggelse
jämfört med tidigare studerade alternativ. Under förutsättning
att Teckomatorps bilskrot kan flyttas till ett industriområde som
i detaljplan prövats lämpligt för detta ändamål är detta sannolikt det
alternativ som möjliggör den snabbaste flyttningen av verksamheterna
inom BT Kemiområdet.
Figur 4.10 Planskiss Alternativ 2d
Uppdrag 1270092700 29(32)

30(32)
5. Sammanvägd bedömning
Noll-alternativet och Alternativ 1 bedöms inte som realistiska då delar
av verksamheterna (Teckomatorps bilskrot) sannolikt inte kan legaliseeras
i detaljplan. Alternativ 2 ger stora möjligheter att utveckla Teckomatorps
samhälle enligt översiktsplanens och tillväxtprogrammets intentioner.
Förutsättningarna för utvecklingen av ny bostadsbebyggelse
i det stationsnära läget i Teckomatorp förbättras avsevärt vilket innebär
att samhällsnyttan av de genomförda åtgärderna blir väsentligt större
än om verksamheterna ligger kvar. Alternativet bedöms även bidra till
en långsiktigt hållbar utveckling av samhället som helhet. Bland de
flyttningsalternativ som studerats är alternativen 2c och 2d att föredra,
bl a då en snabb flyttning av verksamheterna möjliggörs.
I samtliga alternativ är det dock i första hand kommunens bedömning
som är avgörande för vad som är möjligt.
Billeberga
Alt.2c
Figur 5.1 Billeberga och Teckomatorp med alternativa lokaliseringslägen.
Studerade alternativ
Noll-alternativet innebär att ingenting görs.
Alternativ 1a, 1b och 1c, innebär att sanering genomförs i varierande
grad samt att verksamheterna kvarligger.
Alternativ 2 förutsätter att befintliga verksamheter flyttas till nytt läge.
Alt. 2a. Flyttning till kommunägd mark i Teckomatorp.
Alt. 2b. Flyttning till annat läge i Teckomatorp.
Alt. 2c. Flyttning till nytt läge i Billeberga.
Alt. 2d. Flyttning till annan plats.
Nuvarande
verksamhetsområde
Alt.2a
Teckomatorp
Alt.2b
Uppdrag 1270092700

6. Källor
Bättre plats för arbete - Planering av arbetsområden med hänsyn till
miljö, hälsa och säkerhet, Allmänna råd 1995:5, Boverket 1995
Kulturmiljöprogram för Skåne, http://www.m.lst.se/m/Kartor_och_planeringsunderlag/Kulturmiljoprogram/
,Länsstyrelsen, 2009
Sockrets katedraler - En studie av sockerindustrins historia och
arkitektur, Rapport RAÄ 1993:3, Riksantikvarieämbetet, 1993
Strategi för grön struktur i Skåne, Region Skåne, 2004
Tillväxtprogram Teckomatorp i Svalövs kommun, Svalövs kommun,
2008 (uppdaterat febr 2009)
Översiktsplan för Svalövs kommun, Svalövs kommun, 2007-05-28
Uppdrag 1270092700 31(32)

32(32)
Uppdrag 1270092700