Trafikplan 2020 - SL

68
RESSTANDARD OCH KOLLEKTIVTRAFIKANDEL
RESSTANDARD 2020
Förändrad resstandard
Standarden på resan är avgörande för
valet av färdmedel. Restidsstandarden,
eller kollektiv resuppoffring (KRESU),
är en sammanvägning av de olika komponenterna
åktid, väntetid och bytestid.
Även antalet byten påverkar det sammanvägda
värdet.
I simuleringar av resandet har de olika
komponenterna viktats på ett sätt som
motsvarar resenärernas upplevelser.
Som framgår av bilden nedan har till
exempel gångtiden dubbelt så hög vikt
som åktiden, vilket innebär att resenärerna
upplever gångtiden som en
dubbelt så stor uppoffring som åktiden.
Redovisningen av förändringarna i resstandard
i de olika scenarierna baseras
på den geografi ska indelningen i trafi ksektorer.
Generella förändringar i alla scenarier
I alla scenarier minskar väntetiden
överallt i länet och allra mest i Nord-
och Sydvästsektorn. I scenarierna Hög
och Medel är det främst effekten av turtäthetsförbättringar
i pendeltågs- och
tunnelbanetrafi ken medan det i scenariot
Låg är en effekt av tätare busstrafi k.
Även bytestiden minskar i alla scenarier,
vilket beror på att den blir kortare till
vid byten till ett färdmedel med förbättrad
turtäthet. Åktiden blir förbättrad
från ett antal sektorer i länet. Störst blir
förbättringen från Nordsektorn, vilket
till stor del beror på ökad turtäthet på
pendeltågen. Även i Nordost- och Nordvästsektorerna
blir det relativt stora
förbättringar i åktiden. Busstrafi ken på
de utbyggda tvärlederna står för huvuddelen
av dessa positiva resultat. Från
Ekerö ökar åktiden jämfört med idag
bland annat beroende på förändrad
busstrafi k till följd av Tvärbanans förlängning
i scenarierna Medel och Hög.
När det gäller gångtiden är det fl era
trafi ksektorer som får försämringar
mot idag. Det gäller främst Ostsektorn,
men även Nordost- och Nordsektorerna.
Försämrad gångtid kan främst härledas
till ett försämrat lokaliseringsmönster
förhållande till kollektivtrafi ken. Exempel
på sådana områden är södra Gustavsberg,
Erstavik och Kvarnholmen.
Jämförelser mellan scenarierna
Vid en jämförelse scenarierna emellan,
uppnås de största sammanlagda restidsvinsterna
naturligt nog i scenariot Hög.
Intressant nog ligger restidsvinsterna i
scenariot Medel bara snäppet efter.
Det kan tolkas som att de satsningar
som sker i infrastrukturen utöver dem i
scenariot Medel ger förhållandevis små
standardvinster, åtminstone betraktat
på trafi ksektornivå.
Satsningar som ger störst
restidsvinster
Sammantaget är det trafi ksektorerna
Nord, Yttre nordväst och Sydväst som
får de största sammanlagda restidsvinsterna
i alla scenarier, vilket i scenarierna
Medel och Hög främst beror på
den utökade pendeltågstrafi ken som
möjliggörs av en utbyggd Citybana.
Förbättringarna i Sydvästsektorn beror
även på den ökade turtätheten på
tunnelbanans Röda linje som kan genomföras
när det nya signalsystemet på
linjen tas i bruk. Nordostsektorns
relativt stora förbättring är ett resultat
av den ökade turtätheten på tunnelbanans
Röda linje till och från Mörby
och på den nya busstrafi ken i tvärled
via Norrortsleden.
De ytterligare stora förbättringarna som
inträffar i scenariot Medel och Hög kan
hänföras till satsningar på Roslagsbanan.
När det gäller busstrafi ken i länet är
det högst väsentligt att den nya busstrafi
kens framkomlighet säkras för att
inga försämringar i resstandarden ska
ske.